Karolinska Institutet ska vara en motor i att realisera Sveriges potential inom life science. Som ett viktigt led i den strävan har professor Anna Martling utsetts till scientific director life science på KI. Anna Martling har under de senaste tre åren lett KI:s arbete med implementering av precisionsmedicin i vården. Det uppdraget vidgas nu till att omfatta KI:s övergripande arbete inom life science.

Professor Anna Martling, överläkare och tidigare dekan för KI Nord, har utsetts till scientific director life science på KI.

Det är ett nytt uppdrag på KI med ansvar för att koordinera interna initiativ och företräda KI i vissa externa sammanhang inom området. En viktig arena blir samverkansorganisationen mellan Kl och Region Stockholm.

 Anna Martling har byggt upp ett stort nätverk och skapat sig en viktig position i relation till relevanta aktörer inom life science regionalt och nationellt. Hon har genomfört åtgärder som ökat förutsättningarna för translationell forskning och KI:s inflytande i samverkan med en rad parter inom vården, industrin och politiken. Jag är väldigt glad av att kunna säkra ett fortsatt engagemang från hennes sida, säger Annika Östman Wernerson, rektor på Karolinska Institutet.

 KI:s verksamhetsstrategi Strategi 2030 betonas att KI ska vara en motor för life science. KI har bland annat deltagit i regeringens tidigare samverkansgrupp för hälsa och life science med uppdrag att ta fram den nationella life science-strategin.

Anna Martling. Foto: Andreas Andersson.

Flera satsningar inom precisionsmedicin

Under de senaste åren har KI gjort en rad satsningar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset inom life science.
Bland annat etableringen av Karolinska Comprehensive Cancer Center, Precisionsmedicinskt centrum Karolinska och Karolinska ATMP-centrum (avancerade terapiläkemedel).
Med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har KI också etablerat programmet Datadriven Life Science inom precisionsmedicin, som är ett område inom life science.
Syftet med DDLS-programmet är att positionera Sverige i det internationella toppskiktet inom life science.

 Det finns oerhört många viktiga initiativ där vi behöver skapa en helhet för att gemensamt driva forskning och sjukvård framåt. Vi behöver docka an i dessa satsningar, koordinera oss och växeldra i vissa frågor. Jag tror att det kommer vara avgörande för att få ut så mycket som möjligt av varje enskild satsning, menar Anna Martling.

KI medverkar i den regionala samverkansgruppen för life science och har bidragit till de regionala handlingsplanerna inom området.
I sin nya roll får Anna Martling ett större övergripande uppdrag att driva utvecklingen inom precisionsmedicin för KI och Region Stockholm.

– I mitt nya uppdrag kommer jag att sätta fokus på våra satsningar inom life science för att hålla tryck i frågan och öka takten på utvecklingen. Sedan jag tillträdde i januari har jag samlat nyckelpersoner som arbetar inom befintliga life science-satsningar för att tillsammans identifiera hur vi ska driva arbetet vidare.

Omsätta kunskap till nytta för patienterna 

Anna Martling betonar vikten av samverkan inom forskning och utveckling.
– Partnerskap och samverkan är oerhört viktiga områden. För att förändra och modernisera måste vi samarbeta inte bara inom vården utan även med näringslivet och andra externa parter. Medtech och läkemedelsbranschen är några exempel där en stor del av den viktiga produktutvecklingen sker.

En sådan proaktiv näringslivssamverkan kan även möjliggöra nyföretagande och nya forskningsnära arbetstillfällen.

– Det är verkligen en förmån att få driva detta utvecklingsarbete vidare. Vi lever i en extremt spännande tid där hälso- och sjukvården utvecklas i hög takt. Fokus är att snabbt omsätta nya kunskaper till klinisk användning som gör nytta för våra patienter. Life science kommer att vara avgörande för hur framtidens vård bedrivs och för att stärka den hälsofrämjande och preventiva vården som blir allt viktigare, avslutar Anna Martling.

Anders Wall-stipendium till forskarlöfte i kampen mot infektionssjukdomar

Erik Hartman (f. 1999) från Lund har tilldelats Anders Walls stipendium för naturvetenskaplig forskning på 200.000 kronor. Erik har en masterexamen från civilingenjörsprogrammet i medicin och teknik med inriktning på maskininlärning vid Lunds tekniska högskola (LTH) och ska nu börja doktorera på laboratoriet för infektionsmedicinsk proteomik vid Lunds universitet i samarbete med laboratoriet för proteindesign i Seattle, USA.

Redan i gymnasiet utförde Erik projekt inom medicin och biologi på Biomedicinskt Center i Lund. Ett arbete om antimikrobiella peptider tog honom till finalen i Utställningen Unga Forskare och vidare till ISEF (International Science and Engineering Fair) i Pittsburgh. Framgångarna fortsatte när han första året på LTH ingick i universitetslaget till forskningstävlingen iGEM i Boston och vann en guldmedalj.

Erik har ett särskilt intresse för infektionsmedicin, delvis för att det är så tydligt kopplat till evolutionen.
– Det är som kosmologi för biologer, säger han. Genom att studera bakterier och virus närmar vi oss alltings ursprung. Kampen mot infektioner är också en av mänsklighetens stora utmaningar när antibiotikaresistensen ökar.

Biologiska system är oerhört komplexa och för att kunna analysera enorma datamängder krävs avancerade tekniska verktyg. Maskininlärning utgör grunden för arbetet med Artificiell Intelligens (AI) och Erik har byggt upp en gedigen kompetens på området, bl.a. inom ett verktyg som bearbetar data i syfte att studera biologiska processer under en infektion.

Erik har tidigare arbetat med diagnosmetoder för sepsis, även kallat blodförgiftning, som är ett livshotande tillstånd när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Han fortsätter att forska på området som doktorand, men nu med större fokus på behandling.
– Hittar man applikationer för sepsis kan man anta att de är generellt användbara för infektionssjukdomar och utifrån det designa nya läkemedel med hjälp av AI, förklarar han.

Erik har många strängar på sin lyra. Han har spelat gitarr i olika ensembler och är ordförande för Lunds Tyngdlyftningsklubb. Han tävlar i styrkelyft med ett personligt rekord i paradgrenen marklyft på 307,5 kg. Förra året vann Erik brons i universitets-VM och silver på EM.

Att främja ungas intresse för forskning är en drivkraft bakom Eriks engagemang i Förbundet Unga Forskare, bl.a. som skolambassadör och senare styrelseledamot. Som en del i detta skrev han läromaterial i biologi, medverkade i paneler och podcasts och författade artiklar.

Vad gör du om tio år?

– Då har jag förhoppningsvis en egen forskargrupp vid något utländskt universitet, spår Erik. Jag vill att min forskning ska utmynna i applikationer så kanske har jag gått från lab till produkt och startat företag. Stipendiet är ett betydelsefullt steg på vägen. Det underlättar livet som doktorand och är ett erkännande av min forskning. Jag ser också fram emot att ingå i stipendiatnätverket Wallumni.

GoCo Health Innovation City presenterar Women’s Empowerment Week, ett dedikerat initiativ med en rad evenemang och aktiviteter som syftar till att stärka kvinnor inom affärslivet och life science. Alla aktiviteter är öppna för allmänheten och välkomnar deltagare oavsett kön och yrkesbakgrund. Oavsett om du vill dela med dig av kunskap och erfarenheter eller bara lyssna och lära, är du varmt välkommen att delta.

Framstegen i ökningen av kvinnors representation i styrelser (från 17% till 21%) och som VD (från 10% till 14%) mellan 2013 och 2023 visar på positiva förändringar. Trots detta är det viktigt att reflektera över om förändringen sker tillräckligt snabbt. Visste du att endast 4% av forskningsfinansieringen går till kvinnors hälsa, trots att de utgör hälften av världens befolkning?

Women’s Empowerment Week är en uppmaning till handling. Delta i våra sessioner för att diskutera utmaningar, inspirera förändring och skapa en plattform där kvinnors bidrag och arbete uppskattas. Planerad i samband med Internationella Kvinnodagen äger vårt veckolånga program rum från den 4:e till 8:e mars. Målet är att främja gemenskap, stärka förändring och bygga ett robust nätverk bland yrkesverksamma inom life science-branschen. Var med och bidra till en positiv förändring!

Programhöjdpunkter:
GoCo Talk med Caroline Farberger
En hel session fokuserad på kvinnor inom affärslivet och hur man krossar glastak.

The Unexplored Wealth In Women’s Health
En uppföljande aktivitet för att diskutera resultaten från de workshops som hölls på GoCo den 26 oktober 2023 vid ämnet The Unexplored Wealth In Women’s Health. Att investera i kvinnors hälsa säkerställer inte bara deras välbefinnande utan representerar också ett strategiskt ekonomiskt beslut med enorma potentiella fördelar. Finansieringsgapet påverkar kvinnor bortom kvinnospecifika tillstånd och leder till betydande klyftor i samhället.

GoCo Talk med kvinnliga ledare
Kända ledare inom life science kommer att dela med sig av sina personliga och professionella resor. Deras erfarenheter kommer att belysa olika karriärvägar inom life science för att inspirera och öka dialogen.

Nätverkande
Möjligheter till meningsfulla kontakter kommer att främjas genom nätverksluncher och fika-sessioner som uppmuntrar till samarbete och mentorskap inom gemenskapen.

Hack Her Health
Officiell lansering och paneldebatt om Hack Her Health, en innovationhackaton inom femtech, snart öppen för registrering, med syftet att minska gapet inom könsrelaterad hälsa och öka medvetenheten inom life science.

Detta är inte endast för kvinnor
Vi utvidgar en speciell inbjudan till män att bli en integrerad del av dessa aktiviter och samtal. Kvinnors Egenmakt Vecka ger en möjlighet för alla individer, oavsett kön, att komma samman, lära och bidra till att bygga en inkluderande miljö.

Evenemangsdetaljer:
Datum: En vecka med aktiviteter från den 4:e till 8:e mars
Plats: GoCo Health Innovation City, GoCo House
Öppet för: Alla anställda, hyresgäster, intressenter och externa partners
Kom ihåg att registrera dig:
För att delta i dessa spännande aktiviteter, registrera dig här: https://eu.invajo.com/l/KwslOc…

Programmet drivs av Founding Partners; Wellspect Health Care, Mölnlycke Healthcare, AstraZeneca, Fujirebio Diagnostics, Chalmers och Sahlgrenska Academy vid Göteborgs universitet.

Fass har för tredje året i rad genomfört en omfattande undersökning för att få en djupare förståelse om hur varumärket uppfattas bland våra användare inom allmänheten, hälso- och sjukvården och djursjukvården.

Resultaten från årets undersökning är fortsatt mycket positiva, med nära 100% hög kännedom bland professionen och mellan 80–90% hög kännedom bland allmänheten.

Fass är ett värdefullt och nödvändigt arbetsverktyg för våra användare

Professionen är nöjda med Fass och uppfattar tjänsten som ett mycket värdefullt, trovärdigt och nödvändigt arbetsverktyg. Allmänheten är också mycket nöjda med Fass och uppskattar dess roll som en tillförlitlig informationskälla om läkemedel.

Den yrkesgrupp där användandet av Fass ökat allra mest är bland farmaceuter, där 90 % nu använder Fass som primärkälla för information om läkemedel. Det är en ökning med hela 21 % från förra året. Glädjande är att även läkare och djursjukvårdare har ökat sitt användande med ca 7 % från förra året.

– Resultaten från varumärkesundersökningen bekräftar att förtroendet för och förväntningarna på Fass är mycket höga, och detta är något som vi verkligen ser som vår främsta uppgift att förvalta väl.  Framåt kommer vi att fortsätta att använda dessa insikter som en vägledning för hur vi kan fortsätta att utveckla och förbättra våra tjänster, säger Gunilla Englund, affärsutvecklingsansvarig Fass.

Fass är också den mest förekommande primära källan till information om läkemedel/djurläkemedel bland samtliga yrkeskategorier både inom hälso- och sjukvården och djursjukvården. Det är också glädjande att många som använder Fass regelbundet är villiga att rekommendera Fass som en informationskälla för läkemedel.

– Det är uppmuntrande att så många rekommenderar och förlitar sig på Fass som sin föredragna informationskälla. Denna positiva feedback bekräftar att vi fortfarande är på rätt väg i våra ansträngningar och i vår strävan att tillhandahålla pålitlig och relevant läkemedelsinformation till alla våra användare, säger Anna Wessling, chef Fass.

Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, professor i farmakometri. Det började med att tio forskare och läkemedelsexperter grundade ett konsultföretag tillsammans. Tio år senare har företaget Pharmetheus 100 anställda i Uppsala och andra länder.

Nya siffror från SCB visar att den svenska hälsoexporten slår alla rekord med en toppnotering på 152,5 miljarder kronor under 2023, en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Det gör hälsoexporten större än både järn-, stål- och livsmedelsexporten.

Värdet av den svenska hälsoexporten har mer än fördubblats de senaste tio åren och utgör idag 7,3 procent av den totala svenska exporten. I verkligheten är den svenska hälsoexporten större än så, eftersom dessa siffror enbart avser läkemedel.

– Detta visar ännu en gång att hälsoexporten har stor betydelse för Sveriges tillväxt, sysselsättning och välstånd och dessutom bidrar till utveckling och god hälsa runt om i världen, säger Maria Helling, vd Swecare.

Samtidigt verkar ett oroligt omvärldsläge och världsekonomins svacka medfört att företagen prioriterar mogna marknader, många i vårt närområde. Detta framgår i Swecares årliga rapport Hälsoexportbarometern som publiceras i dagarna.

Före årsskiftet presenterade regeringen en ny strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft och en reformagenda för svenskt bistånd. Stärkta synergier mellan handel, främjande och utvecklingssamarbete pekas särskilt ut som ett prioriterat mål.

– Det finns absolut ett intresse för marknader i låg- och medelinkomstländer men de utgör knappast ”lågt hängande frukt”, ser vi i vår rapport. Högst på prioriteringslistan ligger länder som USA, Storbritannien och Tyskland, dit redan en stor andel av den svenska exporten går idag. Om vi vill öka de svenska företagens aktivitet på tillväxtmarknader behövs stärkta främjandeinsatser och möjligheten att få hjälp att minska risken.

Swecare är en halvstatlig stiftelse som hjälper den svenska hälsosektorn att stärka sina internationella relationer. Den årliga rapporten Hälsoexportbarometern släpps i början av mars månad och baseras på SCB:s exportsiffror tillsammans med enkätsvar från 63 svenska hälsoföretag och intervjuer av företagsledare och ministrar.

Ett av Sveriges största affärsängelnätverk inom Life Science, Life Science Invest, tar in ytterligare kapital för att stödja forskningsbolag. Life Science Invests femte saminvesteringsbolag, LSI Epsilon, tar in 17 mSEK av 25 affärsänglar med bred kompetens inom life science. Bolaget ska investera i 10-talet tidiga Life Science, Healthtech och Medtech-bolag i Norden under det kommande året och hjälpa dem ta nästa steg. Initiativtagarna är entreprenörerna Ann-Charlotte Beckman, Magnus Klaesson och Kristofer Klerfalk.

“Det är fantastiskt inspirerande och meningsfullt att tillsammans kunna hjälpa forskningsbolag i tidig fas med smart kapital. Vår strategiska process innebär att vi hittar de bästa bolagen som matchar vårt nätverk i form av kompetens och nätverk. Majoriteten av oss änglar är erfarna entreprenörer inom läkemedel och medtech med flertalet exits bakom oss, som nu får tillfälle att ge tillbaka till ekosystemet,” berättar entreprenören och VD Kristofer Klerfalk.

”Vi har under de senaste åren samlat drygt 100 affärsänglar under konceptet Life Science Invest och tillsammans investerat 54 mSEK i 27 bolag. Konceptet och metodiken vi byggt upp är unikt och väldigt uppskattat. Nyckeln är tillsammans och att vi har lyckats engagera kvinnliga änglar vilket ökar mångfalden. Det har även visats sig i att av våra investeringar har 32% kvinnliga grundare vilket kan jämföras med att 1% av kapitalet generellt går till kvinnliga grundare,” säger entreprenören och styrelseordförande Ann-Charlotte Beckman.

”Intresset att investera i startups har vuxit de senaste åren. Men det är komplext att analysera utbudet och kompetensbehoven hos bolagen har stor spridning. Därför har intresset ökat kring att saminvestera under strukturerade processer. Utöver erfarenhet av att bygga bolag inom området så har vi nisch-kompetenser med spetskunskap i världsklass,” berättar Kristofer Klerfalk.

Life Science Invests har hittills investerat 41 msk + 13 msk i direktinvestering i 27 st Life Science-bolag varav 32% har kvinnliga grundare och 25% har kvinnliga VD, 30% av änglarna är kvinnor. Exempel på portföljbolag är; Acorai, Inossia, CYTO 365 och MyCural Therapeutics. LSI Epsilon ska investera 17 mSEK i Nordiska Life Science-bolag under det kommande året. LSI Epsilons delägare hittar du här.

En forskargrupp vid Umeå universitet i Sverige, ledd av professor Felipe Cava, har identifierat en ny familj av enzymer som skapar en unik typ av tvärbindning mellan
byggstenarna i bakteriella cellväggar. Upptäckten kan hjälpa till att utveckla nya antibiotika mot infektionssjukdomar.

Bakteriella cellväggar bildar nätlika strukturer som skyddar cellerna från att spricka under högt inre tryck och som skyddar mot yttre hot. Cellväggen består av socker- och aminosyremolekyler som är sammanlänkade med olika typer av tvärbindningar. Dessa tvärbindningar spelar en avgörande roll för att ge styrka och stabilitet åt cellväggen samtidigt som de möjliggör att bakterierna kan anpassa sig till olika miljöer och påfrestningar.

I en banbrytande studie som nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications har forskare från Umeå universitet och internationella institutioner avslöjat en ny familj av enzymer som är ansvariga för att generera en unik tvärbindning mellan L-alanin och meso-diaminopimelinsyra. Dessa aminosyror är integrerade komponenter i peptidkedjorna som utgör cellväggen hos många bakteriearter. Denna enzymfamilj, som kallas LD1,3-transpeptidas, har identifierats i olika grupper av alfa- och beta-proteobakterier, inklusive opportunistiska patogener som Burkholderia och Achromobacter.

Forskarna använde Gluconobacter oxydans, en modellorganism som används vid vinägerproduktion, för att identifiera det nya enzymet LD1,3-transpeptidas och för att klarlägga dess tredimensionella struktur. De har visat att detta enzym besitter unika egenskaper som skiljer det från andra kända enzymer som är involverade i tvärbindning av cellväggen. Dessa karakteristiska egenskaper möjliggör att enzymet kan använda olika substrat och utföra olika reaktioner, vilket är avgörande för att bibehålla cellväggens integritet. Specifikt indikerar deras resultat att celler som saknar dessa tvärbindningar uppvisar ökad känslighet för β-laktamantibiotika, vilket understryker potentialen hos LD1,3-transpeptidaser som lovande mål för terapeutiska interventioner, särskilt de som syftar till att förbättra antibiotikans effektivitet.

Huvudansvarig för studien är Felipe Cava, professor i infektionsbiologi vid Umeå universitet och direktör för Umeå Hypoxiska Forskningsanläggning. Med omfattande expertis inom forskning om bakteriella cellväggar och dess implikationer för bakteriers överlevnad och sjukdomsutveckling har professor Cava varit ledande i undersökningar inom detta område under en betydande tid.

– Bakteriella cellväggar utgör en av de mest anmärkningsvärda strukturerna, men mycket återstår att upptäcka om deras mångfald och dynamik. Genom identifiering och karakterisering av nya enzymfamiljer som LD1,3-transpeptidas utökar vi inte bara vår förståelse för bakteriell biologi utan upptäcker också nya mål för att utveckla antibiotika mot infektionssjukdomar, säger Felipe Cava.

 

Felipe Cava, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Mattias Pettersson

Studien finansierades av bland annat Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kempestiftelserna.
Felipe Cava är professor i infektionsbiologi, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet och affiliaterad gruppledare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) och Integrated Science Lab (Icelab) samt SciLifeLab.

Länk till artikeln i Nature Communications: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38351082/

Efter att medarbetarna på Klinisk patologi medverkade till att en patient fick ett nytt hjärta på alla hjärtans dag 2021, började de jobba på ett annat sätt. Numera finns det en beredskap redo att rycka in alla dagar i veckan. Den ökade tillgängligheten leder till att fler organ kan tas tillvara och leva vidare hos väntande patienter.

Patologilaboratoriet är stängt under helger, men då och då händer det att medarbetare kallas in för att genomföra en extra bedömning av om ett organ lämpar sig att använda för transplantation. – Vi tittar inte på alla donatorer, utan på de fall där de har sett något i sina vanliga kontroller som gör dem osäkra, berättar Rodrigo Munoz Mitev, patolog och del av beredskapsteamet. När en potentiell donator identifieras så vill man av respekt för den avlidne inte hålla kroppen och organen vid liv längre än nödvändigt och transplantationsprocessen påbörjas så fort som möjligt.

Ett nytt hjärta på alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag 2021 inföll på en söndag. Sara Issa, biomedicinsk analytiker, ombeds att snabbt ta sig till jobbet för att möta upp en patologkollega. Det handlade om en möjlig organdonator från Litauen där man hade sett något avvikande. Ett vävnadsprov från patienten flögs in med helikopter till Lund där Sara väntade.

– De hade hittat indragningar i lungorna, men visste inte om det var tumörer eller om det var något annat. Det visade sig att indragningarna berodde på luftföroreningar, inget annat. Vi kunde rekommendera att man använde organen från patienten och det ledde till att det var någon som fick ett nytt hjärta, just på den dagen, berättar hon.

Detta var redan det andra fallet på det nya året där medarbetare hade ringts in under stängningstid. Det var oftast de som bodde närmst som ringdes in och det blev uppenbart att det fanns behov av att organisera en formell beredskapsfunktion på enheten. Några månader senare fanns ett rullande beredskapsschema och idag är personalgruppen väldigt nöjda med både upplägget och att få vara med och bidra till att fler organ kan tillvaratas.

Skiljer sig från den vanliga processen

I det dagliga arbetet undersöker patologilabbet vävnadsprover för att fastställa om och vad för sjukdom patienten har och hur man ska behandla det. Det är en gedigen process där mycket tid går åt till att bearbeta vävnadsprover så att patologerna har ett bra material att läsa av och ställa diagnos ifrån. För beredskapsfall används istället en uppsnabbad process som kallas för fryssnitt.

– Det är en teknik som inte är perfekt, vi får inte perfekta bilder att ställa diagnos från. Men det är tillräckligt bra för att kunna ge en bedömning på kvalitén och att svara på om organen kan användas, berättar Rodrigo Munoz Mitev. Fallen man får till sig under beredskap utmynnar oftast i positiva besked, vilket också skiljer sig från patologins vardag.

– Faktum är att vi inom patologin är vana vid att ge ganska dåliga nyheter, exempelvis att provet påvisar att det är cancer, berättar Rodrigo Munoz Mitev. Sara Issa håller med.

– Man blir ledsen över att patienten ska behöva gå igenom allt de har framför sig på grund av svaret vi ger. Men med fallen vi jobbar med inom vår beredskap är det mer harmoniskt på något sätt. Efteråt så känner jag att vi har gjort något som leder till något positivt, istället för att innebära elände för patienten. Detta är ett organ man har lyckats rädda så att man kan rädda fler liv. Du ser effekten direkt.

Fler organ får leva vidare

Sedan starten juni 2021 fram till idag har de fått 18 fall under beredskapstid. Antal fall ökar och under 2023 användes beredskapslinjen 7 gånger. – Antal fall betyder inte att man bara har kunnat använda just det organet vi har fått till oss, man kan från varje godkänd donator hjälpa upp till 9 personer. Istället för att bara anta att organen inte är lämpliga så använder man sig av oss. Med vår hjälp kan man i de tveksamma fallen faktiskt ta reda på om det går eller inte, säger Sara Issa. – Hittills har vi inte fått något fall där vi har hittat någonting malignt. Vi har två gånger konstaterat benigna förändringar. Och bara en gång för en leverbiopsi avrått att använda levern då det fanns mycket förfettning, säger Rodrigo Munoz Mitev. – Med beredskapen är det oftast positiva besked. Vi ger möjlighet till någon att fortsätta att leva, avslutar han. Nästa gång alla hjärtans dag infaller på en helg så är patologernas beredskapsteam redo att rycka in om det behövs.

Om organ- och vävnadsdonation Just nu väntar omkring 680 personer i Sverige på nytt organ. 2023 var det 92 personer som aldrig hann få nytt organ. Dessa 92 personer avled eller togs permanent bort från väntelistan för nytt organ. Vanligaste anledningen till att man permanent tas bort från väntelistan är att man blivit för sjuk för att klara av en transplantationsoperation och den livslånga medicinering som det innebär. I Södra sjukvårdsregionen är antalet personer som donerar organ efter sin död runt 30 personer per år. Från varje organdonator kan man tillvarata upp till 9 organ, i snitt används 3,5 organ per donator. Även vävnader kan transplanteras och förbättra livskvalitén hos fler personer. Det sker också donationer från levande personer, exempelvis njurdonation. Donerade organ och vävnader matchas med mottagande patienter som kan finnas i Norden och ibland även andra delar av Europa, beroende på var specialistkunskap finns. Inom Region Skåne har exempelvis VO kirurgi och gastroenterologi på Sus i Malmö under 2023 utfört 68 transplantationer av njurar eller bukspottskörtlar. På väntelistan för njur- och bukspottskörtel finns i dagsläget cirka 125 personer.

Ta ställning till organdonation i donationsregistret – www.socialstyrelsen.se