När Karolinska Institutets pris för innovation och nyttiggörande delas ut för tredje gången går det till tre forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet, Leif Svensson, Jacob Hollenberg och Mattias Ringh. Deras tilltro till individens kraft, vilja och möjlighet att rädda liv är stor.

Pristagrna för KI´s pris för innovation och nyttiggörande 2024

” Jag är så otroligt imponerad av vanliga livräddare, de är de stora hjältarna. De släpper allt vad de har och sticker i väg för att vara med i kedjan som räddar liv” säger Leif Svensson i en intervju tidigare i år. Fram till idag har över 20 000 larm om misstänkt hjärtstopp skickats och otaliga individer har fått hjälp av pristagarnas innovation och idag har hela Danmark och 14 svenska regioner anslutit sig till systemet så resan mot att rädda liv är i full gång.

Leif Svensson, Jacob Hollenberg och Mattias Ringh erhåller priset för innovation och nyttiggörande i egenskap av medgrundare till appen Sms-livräddare som nu drivs av företaget Heartrunner.

Så här lyder juryns motivering:

”Jacob Hollenberg, Mattias Ringh och Leif Svensson har under 20 års tid drivit forskning inom hjärtstoppsområdet. De utvecklade en idé om att larma frivilliga civilpersoner till platsen för ett hjärtstopp med hjälp av en app i sina mobiltelefoner. Syftet med larmsystemet var att öka andelen patienter som får tidiga livräddande insatser i form av hjärt-lungräddning och defibrillering och därmed förbättra överlevnadschanserna avsevärt. Genom nyfikenhet, initiativrikedom, entreprenörskap och uthållighet har de lyckats bevisa nyttan av systemet, och genom det bolag de startade – Heartrunner – lyckats implementera det i stora delar av Sverige och i hela Danmark. Deras innovation påverkar tusentals personer varje år som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Mer än 250 000 deltagare har anslutit sig till projektet och de har presenterat forskningsdata i prestigefyllda tidskrifter. Deras data har även lett till internationella rekommendationer om att larma frivilliga livräddare över hela Europa.”

– Det känns oerhört roligt och viktigt att få uppmärksamma dessa tre forskare som värdiga mottagare av Priset för innovation och nyttiggörande. Jag är full av beundran inför att de utifrån sina kunskaper och innovationsförmåga har skapat ny teknik som räddar liv. Det här är precis vad vårt viktiga uppdrag går ut på, att forskningsresultat ska komma samhället till nytta, säger rektor Annika Östman Wernerson.

Karolinska Institutets prorektor berättar att Leif, Jacob och Mattias är positiva förebilder för universitetet och ett fantastiskt bidrag till samhällsnyttan.

”Nyckeln till framgång är att ta vara på de goda idéer som produceras här på Karolinska Institutet och omvandla dem till konkreta produkter eller tjänster precis somvi ser i fallet Sms-livräddare”.

– Vi är väldigt glada över att få denna fina utmärkelse från Karolinska Institutet. För oss var vägen framåt inte alls klar i början. Vi hade en utmaning som vi ville lösa och så började vi där. För oss var det tur att vi kom i kontakt med KI Innovations som kunde hjälpa oss framåt och identifiera vilken väg som var den bästa för att nå målet. I dag är vi otroligt glada över att se hur många liv som verkligen räddas tack vara det innovativa arbete som vi har gjort, säger Jacob Hollenberg.

Liv räddas med hjälp av vardagshjältar

Fram till idag har över 250 000 frivilliga laddat ner Heartrunners app i Norden och systemets tekniska plattform har nyligen uppgraderats för att framtidssäkra och möjliggöra ytterligare expansion till andra länder.

– Sedan starten för över tio år sedan, när detta var ett forskningsprojekt, har vi idag utvecklat systemet till en tekniskt överlägsen resurshanteringsplattform som används för att rädda både liv och egendom. Vi kombinerar tech med privatpersoners kunskap och engagemang för att trygga samhället. Många vill göra insatser och hjälpa till, och det ska de få göra. Det är när vi går samman som vi kan göra skillnad, säger Frida Lewné CEO för Heartrunner Sweden AB.

– Det är superglädjande att forskarna bakom Heartrunner tilldelas årets innovationspris. Heartrunner är ett lysande exempel, som jag ofta lyfter fram, på nödvändigheten av att hitta en fungerande affärsmodell för att omvandla en idé eller upptäckt till patient- och samhällsnytta. Valet att bolagisera var inte självklart, men för Heartrunner var det en central pusselbit för att kunna förverkliga ambitionen att skala upp resultatet av en forskningsstudie. Jag avundas de av mina medarbetare som fick vara med på den långa resan, säger Johan Weigelt, VD för KI Holding och KI Innovations.

Den 24 maj skrev fem nordiska universitetssjukhus på ett Memorandum of Understanding (MoU) för lanseringen av den nya alliansen The Nordic University Hospital Alliance (NUHA). Syftet är att stärka relationer och samarbeten mellan sjukhusen och sätta en strategi för hur vi hanterar hälso- och sjukvårdsutmaningar i Norden.

Den 24 maj samlades sjukhusdirektörer från fem nordiska länder i Köpenhamn för att introducera NUHA. Syftet med mötet var att diskutera hur sjukhusen kan stärka samarbetet mellan varandra samt identifiera områden för potentiellt samarbete.

De fem medlemsländerna är:

• Rigshospitalet, Köpenhamn.
• Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.
• Oslo Universitetssjukhus, Oslo.
• Helsingfors Universitetssjukhus, Helsingfors.
• Landspítali – National University Hospital, Reykjavik.

Alliansen strävar efter att förbättra kvaliteten och främja innovation inom hälso- och sjukvård, forskning och utbildning genom att dela bästa praxis och patientresultat, sprida kunskap samt samarbeta inom forskning och utveckling.

Visionen är att skapa mervärde för både patienter och det övergripande hälso- och sjukvårdssystemet genom att adressera de stora hälsoutmaningarna i vår tid. NUHA kommer även att främja nordiska hälso- och sjukvårdslösningar och diplomati för att göra en positiv skillnad i samhället.

– Att öka samarbetet med de övriga universitetssjukhusen i Norden är viktigt om vi vill stärka vår position inom Europa och kunna påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Patrik Rossi, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset.

Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab har utvecklats till att bli ett nav för läkemedelsforskning i Sverige. Med sin unika samarbetsmodell har plattformen en avgörande roll i att accelerera utvecklingsprojekt och möjliggöra banbrytande läkemedelsinriktad forskning. Därför belönas nu Per Arvidsson och Kristian Sandberg för sitt engagerande ledarskap med 2024 års Läkemedelskemiska pris.

Drug Discovery and Development (DDD)-plattformen stöttar forskare i sin strävan att vidareutveckla vetenskapliga upptäckter till potentiella läkemedel. Plattformen erbjuder en robust infrastruktur för läkemedelsforskning och bidrar med högkvalitativa data, där de senaste rönen inom läkemedelskemisk och biologisk forskning tillämpas. På så sätt spelar plattformen en avgörande roll för att ge akademiska forskargrupper möjlighet att vidareutveckla innovativa läkemedelsidéer.

Kompetensutveckling inom läkemedelsforskning

En aspekt av DDD-plattformen är också att utbilda den akademiska forskarkåren inom tillämpad läkemedelsutveckling. Genom långsiktigt samarbete och laborativt arbete stöttar plattformen forskargrupper som saknar specialiserad läkemedelskemisk kompetens.

– Plattformens samarbetsmodell innebär att man jobbar tillsammans med forskargrupper under lång tid, analyserar projektens resultat tillsammans och även arbetar laborativt för att generera nödvändiga experimentella data. Det ger möjlighet för akademiska forskare som har lovande projekt att utveckla sina idéer med tillgång till expertis dom saknar, säger Katarina Färnegårdh, styrelseledamot i läkemedelskemisektionen, Apotekarsocieteten.

Accelererar utvecklingen av nya viktiga läkemedel

Med 2024 års Läkemedelskemiska pris erkänns DDD-plattformens betydelse för läkemedelsforskning och dess bidrag som katalysator för framtida läkemedelsinnovationer i Sverige.

– Syftet med plattformen är att det ska  komma ut fler livskraftiga läkemedelsprojekt från akademiska forskargrupper och att hjälpa till att få dessa projekt redo för nästa utvecklingssteg, så att de sen kan ta sig vidare till att bli konkurrenskraftiga produkter, förklarar Katarina Färnegårdh.

Motivering

Genom etableringen och den kontinuerliga vidareutvecklingen av Drug Discovery and Development Plattformen (DDD-Plattformen) på SciLifeLab har Per Arvidsson och Kristian Sandberg spelat en avgörande roll för att ge akademiska forskargrupper möjlighet att vidareutveckla innovativa läkemedelsidéer. DDD-Plattformen erbjuder en viktig och unik infrastruktur samt kompetens inom läkemedelskemi som möjliggör utveckling av lovande akademiska läkemedelsprojekt baserat på högkvalitativa data, där de senaste rönen inom läkemedelskemisk och biologisk forskning tillämpas. Etableringen av DDD-Plattformen har även möjliggjort för akademiska grupper att få tillgång till teknologiplattformar relaterade till bland annat proteindegradering, DNA-kodade bibliotek, virtuell screening och oligonukleotider.

Genom att samarbeta med DDD-Plattformen får forskargrupperna även utbildning i många av de discipliner och tekniker som är involverade i tidiga läkemedelsutvecklingsprojekt. Detta har lett till att kvaliteten på läkemedelskandidater från den akademiska miljön ökat, med flera exempel där småmolekylprojekt som utgått från DDD-Plattformen har resulterat i etablering av nya företag eller utlicensiering.

Per och Kristian har, genom sitt hängivna ledarskap, starka engagemang och ständigt aktuella kunskaper, bidragit till den fortsatta utvecklingen av DDD-Plattformen och därmed också till att upprätthålla en betydande och värdefull läkemedelskemisk kompetens i Sverige.

Läkemedelskemiska priset

Läkemedelskemiska priset är en hedersutmärkelse till personer som gjort betydelsefulla insatser inom området Läkemedelskemi. Priset delas ut av Apotekarsociteten och sektionen läkemedelskemi vartannat år.

Tidigare pristagare i urval:

Ulf Ellervik, Lunds universitet

Kristina Luthman, Göteborgs Universitet

Arvid Carlsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Bayer arrangerar återkommande tillsammans med KI och Waters Corporation ”KI Lunch Talks” för att lyfta aktuella frågor inom life science och hälso- och sjukvård.  Den 20 maj, som också är Världsdagen för kliniska prövningar, handlade samtalet om hur vi säkerställer att fler kliniska prövningar görs i Sverige och vad det betyder att fler patienter faktiskt får chansen att ingå i en studie. Antalet kliniska läkemedelsprövningar har minskat i Sverige under en längre tid. Det gäller särskilt de företagsinitierade kliniska prövningar som de senaste 15 åren nära har halverats.

Just nu arbetas det för fullt i Regeringskansliet med både forskningsproposition och uppdatering av Life strategin. I mars bjöd regeringen in till möte med representanter för läkemedelsindustrin för att just diskutera hur förutsättningarna för kliniska prövningar ska stärkas. Det är tydligt att både vilja och insikter finns bland politiker och beslutsfattare att vända på utvecklingen.

Först ut bland talarna var Catharina Östberg från Bayer, chef kliniska prövningar norra Europa, med 30 års erfarenhet av att arbeta med kliniska prövning i Sverige och övriga Norden. Hon pekade på att den här diskussionen har pågått de senaste 20 åren, och det dags att vi ser till patienterna och att faktiskt kliniska prövningar ger patienterna möjligheter till alternativ behandling. Vi vet att kliniker där det finns forskning har bättre behandlingsresultat och lägre dödlighet än där det inte finns forskning.

Sedan gick ordet över till Peter Asplund, som har haft regeringens uppdrag att utreda åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Utredningen presenterades i mars förra året och innehöll förslag som ska bidra till en långsiktigt konkurrenskraftig och hållbar miljö för kliniska prövningar – med särskilt fokus på just företagsinitierade kliniska prövningar i Sverige.

Peter fastställde att för en modern vård av hög kvalitet med tidig tillgång till nya behandlingsmetoder behövs bl.a kliniska prövningar, och det behövs åtgärder för att för förbättra förutsättningarna för detta. Vi behöver bl.a utveckla vår samverkansförmåga på liknande sätt som gjorts framgångsrikt i våra grannländer Danmark och Norge. I Sverige saknas fortfarande ett nationellt partnerskap med högsta politiska förankring, nationella terapiområdesnätverk och satsningar på en stärkt infrastruktur och genomförande-kapacitet i sjukvården.

Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef, Läkemedelsverket kommenterade de senaste årens utveckling, fler och fler prövningar förläggs numera i Asien (i Australien och Sydkorea). Det är många länder som tappar i EU, men några ökar, som Spanien och Portugal. Läkemedelsverket har fått uppdrag av regeringen för kompetenshöjande åtgärder och förbättrad statistik.

I regionerna tas egna lokala initiativ för att driva på utvecklingen. Kristina Kannisto, forskningsstrateg, Region Stockholm presenterade Handlingsplanen Kliniska prövningar som syftar till att öka antalet kliniska prövningar i Stockholm.

Karl Bergman, VD för start-up bolaget Elypta, som utvecklar diagnosmetoder för tidig upptäckt av cancer. Han menade att kliniska studier är ”hjärtat”, data driver framgång. Inledningsvis får man förlita sig på Akademiska studier, men det bygger på att det finns intresse, vilja och ork i vården att hålla i studier. Det är inte självklart i dagens pressade vårdsituation. Studierna blir draglok för implementering av innovationer i vården.

Amelie Tarschys Ingre, regionråd (L) Region Stockholm, gav några reflektioner. Hon menade att det görs bra satsningar, men önskar att det kunde gå fortare.

 In den avslutande diskussionen konstaterades att det finns det vilja, samsyn och insikter om behov av nationella satsning och styrning. Men hur ser det egentligen ut när man kommer ut på golvet i vården. Hur är intresset där för kliniska studier? Inte självklart att alla vill prioritera, och att alla patienter erbjuds vara med. Visst finns det regionala skillnader? Det kanske behövs också insatser för att motivera och intressera vården för kliniska studier och för att få fler patienter att delta.

Lyssna gärna till samtalet i efterhand via denna länk.

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin. Lyssna på Vetenskapsradion På djupet från Sveriges Radio P1.

75-årige Robert Langer i sitt arbetsrum på MIT där väggarna är täckta av inramade diplom från ansedda institutioner. Foto: Björn Gunér/SR

Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.

Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt. Lyssna på Vetenskapsradion På djupet från Sveriges Radio P1.

Lyssna på poddavsnittet här.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent och programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Totalt omfattade hela studien 11 905 personer, varav 2 938 personer hade haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. Av dessa var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät, motsvarande antal svarande i kontrollgruppen var 4 193 personer. I gruppen med lymfom var 21 procent tatuerade (289 personer) medan 18 procent var tatuerade i kontrollgruppen utan lymfomdiagnos (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

De flesta människor skaffar sin första tatuering i ung ålder vilket innebär att man exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in.

Forskargruppen kommer nu att gå vidare med att närmare studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling mellan dessa och tatueringar.

– Att som forskare få möjlighet att bidra med helt ny kunskap är både givande och roligt. Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, avslutar Christel Nielsen.

Publikation:
”Tattoos as a risk for malignant lymphoma: a population-based case-control study”
eClinical Medicine, 21 maj 2024.