Flerie bjöd in till investerarpresentation

Flerie AB bjöd in till en investerarpresentation för att ge en introduktion till bolagets investeringsmodell och portföljstrategi. Flerie är en långsiktig life science investerare som grundades år 2011. Bolaget är sedan den 10 juni 2024 noterat på Nasdaq First North Growth Market via ett omvänt förvärv. Flerie förbereder nu ett listbyte och planerad första dag för handel på Nasdaq Stockholm är den 27 juni 2024.

Under investerarpresentationen beskrevs bolagets strategi och potential. Företagets vd Ted Fjällman presenterade tillsammans med investment manager Karl Elmqvist, CFO Cecilia Schéele och Mark Quick förklarade företagets kommersiella tillväxt strategi.Jannis Kitsakis från Fjärde AP-Fonden tillsammans med Fleries vd Ted Fjällman.

EU-kommissionen beviljar Sobi® marknadsgodkännande för ALTUVOCT™ för behandling av hemofili A

Sobi® meddelar att EU-kommissionen har beviljat marknadsgodkännande för ALTUVOCT™ (efanesoctocog alfa) för behandling och prevention av blödningar samt perioperativ profylax vid hemofili A. ALTUVOCT är en faktorersättningsterapi som ger långvarigt höga faktor VIII-nivåer hos patienter i alla åldrar oavsett tillståndets svårighetsgrad. En profylaktisk dos en gång per vecka ger barn, ungdomar och vuxna en faktor VIII-aktivitetsnivå som ligger ovanför gränsen för vad som räknas som hemofili (över 40%) under större delen av veckan, och når dalvärden på 15% hos vuxna och ungdomar före nästa dos. Detta innebär ett väsentligt förbättrat skydd mot blödningar jämfört med tidigare faktor VIII-profylax.

EU-kommissionen har också följt den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rekommendation om bibehållen särläkemedelsstatus för ALTUVOCT som beviljats tio års marknadsexklusivitet. EMA:s rekommendation tar hänsyn till befintliga behandlingar och noterar att profylax med ALTUVOCT en gång i veckan visade en signifikant lägre årlig blödningsfrekvens jämfört med andra faktor VIII-produkter, vilket utgör en kliniskt relevant fördel.

”Trots att framsteg gjorts begränsar hemofili fortfarande patienters möjligheter i livet vilket betyder att det finns ett fortsatt behov av behandlingar som erbjuder förhöjt skydd. ALTUVOCTs långvarigt höga FVIII-aktivitetsnivåer med dosering en gång i veckan har potential att väsentligt förbättra livskvaliteten för personer med hemofili A. Studierna visade väsentliga förbättringar i prevention och behandling av blödningar samt betydande förbättringar i fysisk hälsa, smärta och ledhälsa”, säger professor Robert Klamroth, MD, PhD, chef för institutionen för invärtesmedicin, vaskulär medicin och koagulationsrubbningar vid Vivantes Klinikum Friedrichshain, Berlin, Tyskland.

Marknadsgodkännandet baseras på resultaten från de pivotala fas 3-studierna som utvärderade effekten och säkerheten av ALTUVOCT hos personer med svår hemofili A: XTEND-1 hos vuxna och ungdomar, och XTEND-Kids hos barn. Dessa studier visade att profylax med ALTUVOCT en gång i veckan (50 IE/kg) gav ett signifikant blödningsskydd oavsett ålder (medelvärde årlig blödningsfrekvens, ABR <1 och 80–88 % av patienterna var fria från spontana blödningar). Resultaten visade också väsentlig förbättring av ledhälsa, fysisk hälsa, smärta och allmän livskvalitet vid en jämförelse av värdena vecka 52 med värdena innan behandling sattes in.1,2 Ingen utveckling av faktor VIII-inhibitorer observerades i det kliniska programmet med ALTUVOCT.

”Godkännandet av ALTUVOCT markerar ett stort steg framåt inom hemofilivården med potential att avsevärt förbättra behandlingsresultaten och livskvaliteten. För första gången kan faktor VIII-aktivitetsnivåerna upprätthållas under större delen av veckan med förenklad dosering en gång i veckan. Vi är stolta över vårt samarbete med människorsom lever med hemofili, när vi leder ett paradigmskifte mot normal hemostas och skapar nya möjligheter tillsammans”, säger Lydia Abad-Franch, MD, MBA, Head of Research, Development, and Medical Affairs, och Chief Medical Officer på Sobi.

Hemofili A är ett sällsynt, livslångt genetiskt tillstånd där kroppen inte producerar tillräckligt med normalt fungerande faktor VIII – ett protein som är nödvändigt för blodets koagulation. Tillståndet förekommer hos ungefär en på 5 000 födda pojkar per år och mer sällan hos kvinnor. Personer med hemofili A upplever blödningar som kan vara smärtsamma, ge upphov till bestående ledskador, och som i vissa fall kan vara livshotande. Tack vare betydande framsteg i tillgängliga behandlingsalternativ har kliniska resultat förbättrats över tid, men viktiga kliniska och sociala behov kvarstår alltjämt för de som lever med tillståndet.

ALTUVOCT erhöll sitt första marknadsgodkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i februari 2023. Tidigare, i maj 2022, hade efanesoctocog alpha som första faktor VIII-terapi beviljats Breakthrough Therapy-status av FDA – samt i februari 2021 s.k. Fast Track-status och 2017 särläkemedelsstatus.  

Referens

  1. von Drygalski. A., Chowdary. P., Kulkarni. R., et al. Efanesoctocog Alfa Prophylaxis for Patients with Severe Haemophilia A. N Engl J Med 2023; 388:310-318.
  2. Malec, L., Dunn, A., Carcao, M., Zulfikar, B., Berrueco, R., Brown, S., Khan, U., Gunawardena, S., Neill, G., Abad-Franch, L., Bystrická, L., Santagostino, E., & Susen, S. (2023). Treatment of Bleeding Episodes with Efanesoctocog Alfa in Children with Severe Hemophilia A in the XTEND-Kids Phase 3 Study. Blood, 142 (Supplement 1), 3993.

EULAR 2024 – Otezla reducerar axial inflammation hos patienter med psoriasisartrit

Perifer artrit är den vanligaste kliniska manifestationen hos patienter med psoriasisartrit, men uppemot hälften av dem drabbas också av axial involvering vilket leder till inflammatorisk ryggsmärta och försämrad livskvalitet.1

Nu visar nya resultat från MOSAIC, den första kliniska prövningen där inflammation bedöms med magnetkamera, att behandling med Otezla signifikant minskar axial inflammation hos patienter med tidig psoriasisartrit, PsA.

Detta är ett av flera exempel på nyheter om Otezla vid PsA som presenterats på nyligen avslutade EULAR 2024, Europas viktigaste kongress inom reumatologi, som hölls i Wien den 12–15 juni.

I den enarmade, öppna fas IV-studien MOSAIC behandlades 122 patienter, som vid baslinjen haft PsA i 1,9 år i genomsnitt, med Otezla (apremilast) 30 mg två gånger dagligen i upp till 48 veckor. (Primärt utfallsmått i den ursprungliga MOSAIC-studien var förändring vid vecka 24 bedömt med MRI av handen från baslinjen i det sammansatta poängvärdet för benmärgsödem, synovit och tenosynovit i fingrar.)

40 av patienterna bedömdes av prövarna ha psoriasisspondylit, det vill säga PsA där inflammation påverkar ryggraden, och uppgav att de hade måttlig till svår ryggsmärta enligt BASDAI Item 2 ≥4 (BASDAI = Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index).

39 av dessa patienter undersöktes med kontrastförstärkt helkropps-MRI (WB-MRI = Whole Body Magnetic Resonance Imaging) och bedömdes med ”Canada-Denmark (CANDEN) MRI scoring system”, ett poängsystem som används för att kvantifiera inflammatoriska och strukturella lesioner i ryggraden vid axial spondyloartrit.

Den genomsnittliga inflammationspoängen enligt CANDEN hade minskat vid 24 veckor med 2,56 poäng (95% CI -3,59, -1,52) från 4,75 vid baslinjen. Efter 48 veckor var skillnaden fortfarande signifikant, med en minskning på 2,13 poäng (95% CI −3,66, −0,60) från 4,67 poäng i baslinjen. Framför allt noterades signifikanta förbättringar i kotkroppar där baslinjepoängen minskade från 3,83 med 2,17 (95% CI −2,96, −1,38) vid 24 veckor, respektive från 3,57 med 1,77 (95% CI −2,75, −0,78) vid 48 veckor. För posterolaterala element i ryggraden minskade poängen med 0,77 (95% CI −0,94, −0,60) från 0,81 vid baslinjen vid vecka 24, respektive från 1,09 med 0,79 (95% CI −1,06, −0,53) poäng vid vecka 48.

Ingen signifikant förändring observerades i facettledsinflammation eller poäng enligt SPARCC Spine Score respektive SI Joint Score (SPARCC = Spondyloarthritis Research Consortium of Canada).

Inga nya säkerhetssignaler observerades.

På EULAR presenterades ytterligare ett abstract från MOSAIC, Apremilast Reduces Inflammation as Measured by MRI, Clinical Outcomes, and Patient-Reported Outcomes in Patients With Psoriatic Arthritis: Results From the Phase 4 MOSAIC Study.

Här har forskarna dels, som i exemplet ovan, utgått från helkropps-MRI, dels från MRI av handen. Alla bilder granskades av två erfarna radiologer som inte fick ta del av klinisk förhandsinformation.

De MRI-baserade effektmåtten inkluderade förändring från baslinjen i sammansatt och total inflammationspoäng för benmärgsödem, synovit och tenosynovit i fingrar 2–5 (alla utom tummen) enligt PsAMRIS (Psoriatic Arthritis Magnetic Resonance Imaging Score) vid vecka 24 och 48. Därutöver bedömdes totalt perifert inflammationsindex (det vill säga både led- och entesitinflammation) enligt WB-MRI.

De kliniska utfallen inkluderade förändring från baslinjen till vecka 24 och 48 i antal svullna leder (SJC = Swollen Joint Count), antal ömma leder (TJC = Tender Joint Count), klinisk sjukdomsaktivitet för PsA (cDAPSA = Clinical Disease Activity Index for Psoriatic Arthritis) och utvärderarens globala bedömning av sjukdomsaktivitet.

Patientrapporterade utfall inkluderade förändring från baslinjen enligt frågeformuläret PsAID-12 (PsAID-12 = PsA Impact of Disease 12-items), patientbedömd sjukdomsaktivitet och smärta samt funktionsindexet HAQ-DI (HAQ-DI = Health Assessment Questionnaire-Disability Index).

Behandling med apremilast resulterade i signifikanta förändringar från baslinjen till vecka 24 och 48 i sammansatt och total inflammationspoäng enligt PsAMRIS samt perifert inflammationsindex enligt WB-MRI. Signifikanta minskningar observerades i såväl kliniska som patientrapporterade utfall vid vecka 24 och 48, inklusive SJC, TJC, cDAPSA, utvärderarens globala bedömning av sjukdomsaktivitet, PsAID-12, patientens globala bedömning av sjukdomsaktivitet, patientens bedömning av smärta och HAQ-DI.

Se nedan för detaljerade resultat.

Ett tredje abstract med titeln Apremilast Treatment in Early Oligoarticular Psoriatic Arthritis (PsA) Improves Clinical and Patient-Reported Outcomes for Up to 48 Weeks bygger på data från FOREMOST, en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie. Här rapporteras 48 veckors effekt och säkerhet av apremilast jämfört med placebo hos patienter med tidig oligoartikulär psoriasisartrit, alltså PsA där högst fyra leder är påverkade av inflammation. De flesta kliniska studier på PsA exkluderar patienter med tidig oligoartikulär sjukdom varför evidensen för behandlingsbeslut i denna grupp är begränsad.

De 308 patienterna i studien hade haft PsA i högst fem år (genomsnittlig varaktighet 9,9 månader) med begränsat ledengagemang (SJC >1–≤4 och TJC >1–≤4). De randomiserades 2:1 till apremilast (30 mg två gånger dagligen) eller placebo i 24 veckor följt av en förlängningsfas där samtliga patienter fick apremilast till vecka 48. Primärt effektmått var förändring i minimal sjukdomsaktivitet (MDA-Joints) vid vecka 16.

Vid vecka 16 hade 33,9 procent av dem som behandlats med apremilast MDA-Joints medan motsvarande andel i placebogruppen var 16,0 procent.

Under den placebokontrollerade fasen förbättrades genomsnittlig SJC och TJC i apremilast-gruppen och försämrades i placebogruppen. Ytterligare förbättringar observerades bland dem som fick apremilast till vecka 48. Inga nya säkerhetssignaler upptäcktes.

Sammanfattningsvis konstateras att apremilast ledde till tidiga förbättringar i kliniska och patientrapporterade resultat hos patienter med tidig oligoartikulär PsA. Dessa fördelar bibehölls och förbättrades över 48 veckor utan nya säkerhetssignaler. Prövarna menar att detta är den första evidensen från en randomiserad kontrollerad studie som skulle kunna vägleda behandlingsbeslut hos denna patientgrupp.

Detaljerade resultat från Apremilast Reduces Inflammation as Measured by MRI, Clinical Outcomes, and Patient-Reported Outcomes in Patients With Psoriatic Arthritis: Results From the Phase 4 MOSAIC Study
Behandling med apremilast resulterade i förändringar från baslinjen till vecka 24 och 48 i sammansatt inflammationspoäng −2.3 (95% CI −4,7, 0,1) respektive −2,1 (95% CI −5.5, −0,4) samt i total inflammationspoäng −3,6 (95% CI −7,1, −0,1) respektive −4,35 (95% CI −8,1, −0,6) enligt PsAMRIS.

Signifikanta minskningar från baslinjen observerades i perifert inflammationsindex −3,5 (95% CI −5,5, −1,5) i vecka 24 och −4,1 (95% CI −6,4, −1,7) i vecka 48 enligt WB-MRI.

Ytterligare minskningar observerades i såväl kliniska som patientrapporterade utfall vid vecka 24 och 48, inklusive SJC −5,8 (95% CI −7,2, −4,4) respektive −6,3 (95% CI −8,1, −4,6), TJC −7,9 (95% CI −9,8, −6,1) respektive −8,4 (95%CI −10,9, −6,0), cDAPSA −15,3 (95% CI −18,1, −12,5) respektive −17,2 (95% CI −20,8, −13,5), utvärderarens globala bedömning av sjukdomsaktivitet −2,7 (95%CI −3,1, −2,3) respektive −2,8 (95% CI −3,3, −2,4), PsAID-12 −1,4 (95% CI −1,7, −1,0) respektive −1,6 (95% CI −2,0, −1,3), patientens globala bedömning av sjukdomsaktivitet −1,3 (95% CI −1,8, −0,9) respektive −1,6 (95% CI −2,1, −1,1), patientens bedömning av smärta −1,4 (95% CI −1,9, −1,0) respektive −2.0 (95% CI −2,.4, −1,.5) och HAQ-DI −0.3 (95% CI −0,4, −0,2) respektive −0,4 (95% CI −0,5, −0,3).

Definition och beskrivning av begrepp
Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index (BASDAI): Ett validerat diagnostiskt frågeformulär där patienter får ange svårighetsgrad av olika sjukdomstecken på en skala från 0 till 10, ingen svårighet till värsta tänkbara. ”BASDAI Item 2 ≥4”, som omnämns i texten, innebär att en patient har rapporterat en svårighetsgrad på minst 4 av 10 på andra frågan i formuläret, ”Hur upplever du vanligen din nack-, rygg- och höftsmärta?”.

Canada-Denmark MRI scoring system (CANDEN): En detaljerad och strukturerad metod för att bedöma och kvantifiera inflammatoriska och strukturella lesioner i ryggraden hos patienter med axial spondyloartrit med hjälp av magnetresonanstomografi (MRI). Flera anatomiska bedöms, såsom kotkroppar, posterolaterala element (bakre och laterala delar av ryggkotor) och facettleder (leder mellan ryggkotor) bedöms separat varpå en samlad poäng räknas samman och kan följas över tid. Systemet utvecklades genom ett samarbete mellan forskare från Kanada och Danmark, vilket framgår av namnet.

Clinical Disease Activity Index for Psoriatic Arthritis (cDAPSA) = Klinisk sjukdomsaktivitet för PsA är ett sammansatt index som används för att mäta sjukdomsaktivitet vid psoriasisartrit. cDAPSA inkluderar svullna och ömma leder, patientens globala bedömning av sjukdomsaktivitet, smärta samt läkarens utvärdering.

Whole Body Magnetic Resonance Imaging (WB-MRI): Helkropps-MRI är en avbildningsteknik som ger detaljerade bilder av hela kroppen vilket möjliggör bedömning av inflammation och andra sjukdomsprocesser i flera delar av kroppen samtidigt.

Health Assessment Questionnaire-Disability Index (HAQ-DI): Ett frågeformulär som används för att bedöma en patients fysiska funktion och förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Det används ofta vid reumatologiska sjukdomar för att mäta funktionsnedsättning och sjukdomens påverkan på dagligt liv.

Magnetic resonance imaging (MRI): Magnetisk resonanstomografi är en radiologisk teknik för avbildning av anatomin och de fysiologiska processerna inuti kroppen. Vid MRI används starka magnetfält, magnetfältsgradienter och radiovågor för att generera bilder av organen i kroppen.

Minimal Disease Activity in Joints (MDA-Joints): Ett mått på sjukdomsaktivitet i lederna hos patienter med PsA. MDA utgör ofta ett behandlingsmål där ett antal specifika kriterier ska vara uppfyllda, exempelvis SJC ≤ 1, TJC ≤ 1 och HAQ-DI ≤ 0,5.

PsA Impact of Disease 12-items (PsAID-12): Ett formulär bestående av 12 frågor som används för att bedöma hur psoriasisartrit påverkar patientens livskvalitet. Bedömningen inkluderar aspekter som smärta, trötthet, hudproblem, arbetsförmåga och emotionellt välbefinnande.

Psoriatic Arthritis Magnetic Resonance Imaging Score (PsAMRIS): Ett poängsystem för att bedöma inflammation i händerna hos patienter med psoriasisartrit, baserat på MRI-bilder. Systemet inkluderar bedömning av benmärgsödem, synovit och tenosynovit.

Spondyloarthritis Research Consortium (SPARCC) Spine resp. SI Joint Score: Ett poängsättningssystem för bedömning av inflammation i specifika regioner av ryggraden respektive sacroiliakalederna (SI-lederna) med MRI vid spondyloartrit inklusive psoriasisartrit.

Swollen Joint Count (SJC) = Antal leder som är svullna på grund av inflammation är ett kliniskt mått som används för att bedöma sjukdomsaktiviteten vid artrit.

Tender Joint Count (TJC) = Antal ömma leder som är ömma vid palpation är ett kliniskt mått som används för att bedöma smärta och sjukdomsaktivitet vid artrit.

Varför används inte patientlagen?

Det fanns en stor förväntan på patientlagen när den kom för snart tio år sedan, men missnöjet är idag stort. Lagen, som sätter upp skyldigheter för sjukvården, används inte som det var tänkt.

Myndighetsutredningar har konstaterat att patientlagen är en lag utan genomslag, på vissa punkter har det till och med blivit sämre sedan lagen kom till. Flera av Funktionsrätt Sveriges 53 medlemsförbund, med närmare 400 000 medlemmar, har gjort egna undersökningar som bekräftar bilden. Patientlagen syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.


Axel Wolf, centrumföreståndare, GPCC och universitetssjukhusöversjuksköterska, specialist inom anestesi på Sahlgrenska universitetssjukhus med fickkortet om patientlagen.

Vad tycker patient- och funktionsrättsorganisationer om att patientlagen inte tillämpas?

I den här filmen möter du några röster från Funktionsrätt Sverige och medlemsförbunden.

Vad krävs för att se till att patientlagen efterlevs?

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum. Det övergripande målet att stödja och genomföra forskning av hög kvalitet inom personcentrerad vård.

Just personcentrerad vård är en förutsättning för att patientlagen ska fungera och kunna implementeras.

GPCC konstaterar att sjukvården ska drivas proaktivt utifrån kvalitet istället för att som idag utvärdera sjukvården, framför allt kostnadsmässigt, i efterhand. När vi de facto börjar praktisera följsamhet till patientlagen så visar forskning att det kan leda till såväl högre kvalitet som förbättrad kostnadsutveckling.

Projekt patientlagen är ett samarbete mellan Funktionsrätt Sverige och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). Syftet och målet med projektet är att samhället på ett systematiskt sätt ska sträva efter att alla patienter känner sig 100 procent delaktiga i sin egen vård. Till 2026 måste därför alla regioner och kommuner ha infört patientlagen, ett löfte som ska undertecknas av region- och kommunchefer. Verktygen finns, evidensen finns, liksom viljan ute i sjukvården. Nu krävs handling från politiken.

Största kostnadsutvecklingen på läkemedel på tio år

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, har överlämnat en rapport till regeringen om kostnadsutveckling och långsiktigt hållbar finansiering av läkemedel. Kostnadsutvecklingen för förmåns- och smittskyddsläkemedel var under 2023 den högsta under de senaste tio åren.

Arbetet med att utveckla kostnadsdämpande åtgärder för läkemedel är viktigare än någonsin, och TLV föreslår därför en förlängning av våra nuvarande regeringsuppdrag om långsiktigt hållbar finansiering och omprövningar som verktyg för ändamålsenlig kostnadsutveckling.


Agneta Karlsson, generaldirektör TLV. Fotograf: Jann Lipka

Kostnadsutvecklingen under 2023 var den högsta under de senaste tio åren
Kostnaderna för förmånsläkemedel och smittskyddsläkemedel har ökat med i snitt fem procent årligen under de senastetio åren. År 2023 uppgick dessa kostnader till knappt 39 miljarder kronor, en ökning med nio procent (3,2 miljarder kronor) sedan året innan. De nästkommande åren förväntas denna ökning bli ännu större, mycket på grund av ett flertal kommande lanseringar av nya läkemedel som riktar sig till – och kommer efterfrågas av – ett stort antal patienter. Kostnaderna ökade mest i grupper som innehåller läkemedel mot cystisk fibros, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Dessa läkemedelsgrupper stod tillsammans för en kostnadsökning om 1,6 miljarder kronor (exklusive återbäring) under år 2023.

Kostnaderna i periodens vara-systemet (för läkemedel med generisk konkurrens) ökade med tolv procent (en miljard kronor) jämfört med året innan. Ökningen beror främst på prisökningar, vilket bland annat beror på att vi under 2023 höjde takpriset för olika förpackningsstorleksgrupper med syfte att säkra tillgången på läkemedel på längre sikt.

Besparingar om 47 miljoner kronor under 2023
Under året har TLV genomfört flera åtgärder för att dämpa kostnadsökningen inom läkemedelsförmånerna, vilka totalt resulterade i besparingar om 47 miljoner kronor under 2023. Besparingarna har uppnåtts genom omprövningar och prissänkningar till följd av 15-årsregeln. Återbäring från sidoöverenskommelser reducerade läkemedelskostnaderna med totalt 3,3 miljarder kronor.

Fortsatt analys av hur försäljningsvolym kan beaktas vid pris- och subventionsbeslut
Inom ramen för regeringsuppdraget om långsiktigt hållbar finansiering använder och vidareutvecklar TLV befintliga arbetssätt och processer, bland annat i syfte att stärka prisdynamik och uppnå besparingar. TLV genomför även analyser av hur försäljningsvolym kan beaktas vid pris- och subventionsbeslut. För att bedöma genomförbarheten av ett sådant arbetssätt för myndigheten en dialog med andra länders pris- och subventionsmyndigheter samt berörda svenska aktörer, såsom regionerna och läkemedelsföretag. En summering av den internationella utblicken publiceras senare under 2024. TLV bedömer även att avtal med sekretessbelagda priser behöver användas i högre utsträckning för att uppnå betydande kostnadsminskningar inom läkemedelsförmånerna, utan att tillgången till läkemedel äventyras. Under 2024 deltar vi i ett arbete tillsammans med Regeringskansliet och regionerna för att analysera dessa möjligheter.

Fortsatt ökade kostnader kräver långsiktighet och utveckling av metoder
För att fortsätta arbetet med att stärka förutsättningarna för långsiktigt hållbara kostnader för läkemedel föreslår TLV en förlängning av det nuvarande uppdraget, där uppdraget utvidgas till att innehålla en utredning av möjligheter till nya eller utvecklade förhållningssätt och metoder för att uppnå kostnadsdämpande effekter, samt utreda vilka konsekvenser det medför. TLV föreslår även en förlängning av det nuvarande uppdraget om omprövningar som verktyg för en ändamålsenlig kostnadsutveckling. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna prioritera genomförandet av fler omprövningar, utan att resurserna som avsätts för arbetet konkurrerar med de utredningar som görs vid subventionsansökningar för nya läkemedel.

Ankarcrona Smith till BioArctic

Emilie Ankarcrona Smith har tillträtt som Deputy General Counsel på BioArctic den 10 juni 2024. Emilie kommer att arbeta tillsammans med nuvarande General Counsel Leif Gallo för att under 2025 överta rollen som General Counsel med ansvar för juridik och IP på BioArctic. BioArctic är ett svenskt biofarmabolag med fokus på innovation av läkemedel som kan fördröja eller stoppa sjukdomsförloppet av neurodegenerativa sjukdomar. Emilie Ankarcrona Smith är jurist med inriktning på life sciences och har tidigare arbetat på Bayer som bolagsjurist och Roche Diagnostics som affärsområdeschef. Tidigare i karriären var Emilie jurist på branschorganisationen Swedish Medtech med fokus på juridisk rådgivning till medicinteknikbolag.

Mobilt team beroende i Göteborg tilldelas pris

Mobilt team beroende i Göteborg har utsetts till vinnare av det prestigefyllda Nordic Drugs Stora Pris 2024 som delas ut i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin. Priset tilldelas för deras banbrytande arbete med att tillgängliggöra läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) genom en mobil enhet. Priset, som inkluderar ett stipendium på 50 000 kronor, delas i år ut för 14:e gången.

Mobilt team beroende startade sin verksamhet med syftet att öka tillgängligheten till LARO och annan beroendevård. Genom att använda en husbil och ett stategiskt val av placeringar har teamet framgångsrikt nått ut till individer i behov av hjälp. Sedan starten har de tagit emot 913 besökare, inkluderat patienter för sjukvårdsinsatser samt personer ur allmänheten för information. Läkemedel för akut behandling av överdos har delats ut till 93 personer, tillsammans med en utbildningsinsats.

Teamet har också spelat en avgörande roll i att initiera LARO för individer med ett opioidberoende. Blodprov för screening av blodburen smitta har genomförts och information om behandling av hepatit C har förmedlats till behövande. Genom att skapa fler ingångar till behandling för opioidberoende har teamet kunnat nå personer som annars kanske inte hade sökt hjälp eller hade sökt hjälp mycket senare.

Motivering
Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin motiverar sitt val med att Mobilt team beroende har visat exceptionellt engagemang och innovation i sitt arbetssätt. ”Nordic Drugs Stora Pris 2024 tilldelas den mobila substitutionsmottagningen i Göteborg, ett nydanande initiativ för att öka tillgängligheten till LARO, men också sprida läkemedel för akut behandling av opioidöverdos och nå patienter som annars inte kommit till beroendevården.”

Mobilt team beroende
”Vi är oerhört glada för att ha tilldelats Nordic Drugs stora pris. Det är ett erkännande av det arbete vi gör och det motiverar oss att fortsätta utveckla och förbättra våra insatser. Vi ser att vi med ett uppsökande arbetssätt lyckas skapa en mycket bättre tillgänglighet för vår målgrupp, vilket är ett måste om sjukvården ska lyckas skapa en jämlik vård för alla”.

Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin strävar efter att fortsätta främja innovation och excellens inom beroendemedicin och gratulerar Mobilt team beroende i Göteborg till denna välförtjänta utmärkelse.

Sommarfesternas sommarfest – i Uppsala

I Uppsala finns en stor del av Sveriges life science samlat trots stadens ringa storlek. Med 14 procent av svensk life science sett till både omsättning och antalet anställda i den privata sektorn på bara 2 procent av landets population så förstår man att det finns ett rikt community. Men Uppsala växer både som stad och län och branschen är ett av dragloken som bidrar till det.

Som en del av huvudstadsregionen Stockholm-Uppsala är klustret också erkänt som ett av Europas starkaste miljöer för life science när rådgivningsföretaget JLL i april publicerade sin Life science Outlook 2024. Detta kröntes också genom att Region Stockholm och Region Uppsala samlade till högnivåmöte den 14 juni på Uppsala Slott för att signera en ambitionsförklaring om att satsa för att huvudstadsregionen ska arbeta för att vara ett av världens ledande kluster för life science.

Nyckeln till att lyckas med att kunna konkurrera med andra starka innovationsmiljöer finns såklart i att ha starka lärosäten, företag och myndigheter på området uppbackade av ett starkt engagemang från de lokala offentliga aktörerna och beslutsfattare, samt en stark tillväxt som lockar talang, kapital och nya etableringar.

Men det är när samlokalisering leder till samskapande som det på riktigt kan bli konkurrenskraftigt och här är miljöer som Flemingsberg, Hagastaden och Uppsala nycklar i satsningen i huvudstadsregionen. Och Uppsala har i 20 år arbetat med sin klustersatsning, först genom Vinnovafinansierade Vinnväxtinitiativet Uppsala BIO och efter projektet fortsatt satsning av STUNS på att lyfta branschen genom communityverksamhet lokalt, policyverksamhet nationellt för bästa möjliga förutsättningar för branschen – samt internationella uppkopplingar mot andra kunskapsintensiva noder i världen för utbyten och lärande.

Även om Uppsala slott samlade digniteter från viktiga aktörer i huvudstadsregionen för starten på ambitionen med att vara ett världsledande kluster så såg vi klistret som ger denna möjlighet genom den årliga sommarfesten för branschen samlas och välkomna sommaren på ett hustak i centrala Uppsala.

Det är de informella mötena och människorna i systemet som utgör engagemanget och kraften i communityt och denna energi gick inte att ta miste på vid årets sommarfest heller. Först inleds firandet med en hälsoaktivitet som i år utgjordes av löpareventet Spring för livet som tar löparna mellan stadens science parks. Med start i Fyrislund och Uppsala Business Park, där Pharmacia tidigare huserade, sprang de entusiastiska löparna till Uppsala Science Park i kärnan av staden, bredvid Akademiska sjukhuset, Biomedicinskt Centrum och Ångströmlaboratoriet och den mylla där myndigheter som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket delar yta med ett hundratal företag, Rudbecklaboratoriet och Hubben som samlar innovationsstödssystemet. De hugade valde att springa vidare till Ultuna och Green Innovation Park på SLUs område innan de tog sig till sommarfesten.

Men precis som med communityt var lösningen ingen tävlan, utan en samverkansaktivitet där löparna sprang i grupper, för att lära känna varandra under informella former och för att stötta varandra i det varma vädret. Under färden utmanades de med frågor om branschen där de kunde lära sig att majoriteten av företagen i staden är mikroföretag med färre än 10 anställda, vilket är tillväxtpotentialen i Uppsala. När forskningen från något av de två lärosätena kommersialiserar sin forskning som blir företag som får stöd i innovationsstödet, genomgår programsteg i inkubatorn Uppsala Innovation Centre och växer fram i någon av de nämnda parkerna skapas arbetstillfällen, kompetens och framtida exportvärden. Där är mikroföretagen potentialen och deras samverkan med de som går före i de medelstora och stora företagen samt den kompetens och de miljöer som kan generera viktiga evidens i utveckling genom myndigheter och sjukhus utgör fundamentet på vilket Uppsalas framgångar vilar.

Allt detta behöver ett commmunity där alla dessa aktörer tycker om att vara med varandra, hjälpa varandra och hitta gemensamma projekt och affärer tillsammans – där generositet är valutan. Detta var också tydligt för den som medverkade på årets sommarfest.

Tack till Björn Arvidsson på STUNS Life Science i Uppsala för summeringen.

Life science-samarbetet mellan Stockholm + Uppsala = SANT

Region Stockholm och Region Uppsala går samman för att stärka regionens gemensamma kluster för life science. Målet är att Stockholm-Uppsalaregionen ska bli en av världens ledande life science-regioner. På fredagen undertecknades en avsiktsförklaring.


Aida Hadžialić, regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, och Helena Proos, regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala, signerar avsiktsförklaringen om ett life science-kluster Stockholm-Uppsala. Foto: Staffan Claesson

Regionstyrelsens ordförande i Stockholm, Aida Hadžialić, och regionstyrelsens ordförande i Uppsala, Helena Proos, skrev på fredagen under en avsiktsförklaring för att intensifiera regionernas samarbete inom det som kallas life science. Undertecknandet skedde vid ett högnivåmöte på Uppsala slott.

Signeringen är startskottet för ett arbete där regionerna gemensamt bjuder in till ett samarbete med universitet, företag och kommuner för att stärka klustret för life science. Avsiktsförklaringen planeras att signeras av ett stort antal aktörer under hösten.

Life science är en sektor som bidrar till att främja liv och hälsa för människor, djur och natur.  Det handlar exempelvis om forskning och innovation för utveckling av läkemedel, medicintekniska produkter för nya behandlingar och implementering av precisionsmedicin. Sektorn omfattar allt från offentliga aktörer som universitet, sjukhus, kommuner och myndigheter till startups och globala företag.

– Life science-sektorn består av tre delar; hälso- och sjukvård, näringsliv och akademi. De hör ihop och vi måste göra det enklare att samarbeta mellan delarna. Avsiktsförklaringen är startpunkten för ett samarbete där vi gemensamt optimerar förutsättningarna för attraktiva forskningsmiljöer, innovativa företag och en hälso- och sjukvård i framkant, säger Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i Region Stockholm.

Genom avsiktsförklaringen förankras ett brett ägarskap för vidareutveckling av life science-samarbetet. Syftet är dels att gemensamt bygga upp ett långsiktigt och strategiskt samarbete för att stärka life science-klustret i Stockholm-Uppsalaregionen, dels att marknadsföra regionen gentemot övriga världen för att locka till sig kompetens och investeringar.

– Genom att vi gemensamt mobiliserar får vi en kritisk massa av resurser och kompetens, som är internationellt konkurrenskraftig, säger Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i Region Stockholm.

– Stockholm-Uppsalaregionen har redan en ledande roll inom life science. Nu tar vi ett stort steg framåt tillsammans. Vi som arbetar inom den här sektorn drivs av ett engagemang för utveckling som kommer patienter och invånare till del. Målet är att Stockholm-Uppsalaregionen ska bli en av världens ledande life-science-regioner, säger Anderas Scheutz, forsknings- och innovationsdirektör i Region Uppsala.

Vid högnivåmötet närvarade, utöver regionstyrelsens ordförande i Stockholm och Uppsala, universitetsledningar, landshövdingeämbetena samt vd:ar från ett antal företag och sjukhusdirektörer. Även Stockholms Handelskammare samt representanter från berörda kommuner deltog.

Till hösten följs fredagens högnivåmöte upp med en life science-konferens i Stockholm den 10 oktober. Där kommer personer inom Stockholms och Uppsalas life science-sektor samlas för att diskutera regionernas gemensamma styrkor, möjligheter liksom de områden som behöver utvecklas.


Foto: Staffan Claesson

Shoutout från Socialstyrelsen: Fördubbla antalet blodgivare!

För att säkra alla patienters behov av blod och rusta samhället inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig behöver Sverige dubbelt så många blodgivare som idag. En majoritet av svenskarna vill ge blod – men bara tre av hundra gör det. Det visar en ny undersökning som Socialstyrelsen låtit göra.

På den Internationella Blodgivardagen uppmärksammade Socialstyrelsen tillsammans med flera andra aktörer vårdens stora behov av blod för att kunna upprätthålla samhällets beredskap i händelse av fredstida kriser, höjd beredskap och krig.  Det försämrade geopolitiska säkerhetsläget med ett pågående krig i Europa har ytterligare satt fokus på vikten av en fungerande försörjning av blod till hälso- och sjukvården.

– Det är ofta brist på blod någonstans i Sverige. Det händer att operationer och behandlingar ställs in, och skulle en större kris uppstå finns idag inget effektivt sätt att få fram mycket blod snabbt, säger Taha Alexandersson, avdelningschef för krisberedskap och civilt försvar på Socialstyrelsen.

Foto: Lina Nyberg/Socialstyrelsen

 

De flesta vill ge blod – få gör det

Det finns idag ungefär 200 000 aktiva blodgivare i Sverige och Socialstyrelsens bedömning är att det antalet behöver fördubblas, så att ungefär fem procent av befolkningen regelbundet kommer för att ge blod vid landets blodcentraler.

Enligt en ny attitydundersökning som Socialstyrelsen gjort kan 64 procent av befolkningen, tänka sig att vara blodgivare. Men det är bara 3 procent som också är det.

– Det är positivt att så många kan tänka sig att ge blod och vi är helt beroende av att de som kan ge blod också gör det. Det är framförallt i storstäderna som blodgivarna skulle behöva bli fler, säger Helena Ström, sakkunnig inom blodfrågor på Socialstyrelsen.

Mest blod går till operationer och cancerbehandlingar

Ungefär hälften av allt blod som används går till cancerpatienter och behandling av kroniska sjukdomar. Det är vanligt att cancerbehandlingar ger dåliga blodvärden och en blodtransfusion gör att patienten kan orka med en tuff cancerbehandling.

– Näst mest blod används vid planerad kirurgi, till exempel hjärtoperationer. En tiondel av blodet behövs i intensivvården, till exempel för att ta hand om patienter som råkat ut för olyckor, säger Helena Ström.

Blodgivning viktig för landets beredskap

Att det finns tillräckligt med aktiva blodgivare är en kritisk del i samhällets beredskap. Efter en masskadehändelse kan vården snabbt behöva mycket blod. Då behöver det finnas redan godkända blodgivare som snabbt kan kallas in. Med fler godkända blodgivare blir det lättare för hälso- och sjukvården att kalla in blodgivare när behoven uppstår.

– Socialstyrelsen driver ett utvecklingsarbete och har flera regeringsuppdrag för att säkra och stärka blodgivningen i Sverige. Målet är att det alltid ska finnas blod till patienter oavsett var behovet uppstår. I händelse av kris, höjd beredskap och krig ska kapaciteten för blodgivning snabbt kunna skalas upp, säger Helena Ström.

Så fungerar blodgivningen i Sverige i dag

  • Det är främst i storstadsregionerna det behövs fler blodgivare. Det beror på att det mesta av blodet används där, både på grund av att de flesta svenskar bor i storstäderna och även på grund av att patienter från hela landet kommer till universitetssjukhusen för specialistvård.
  • Både blodbehov och resurser för att ta emot blodgivare varierar stort mellan regionerna.
  • Varje region ansvarar för blodgivningen i sin egen region.
  • Det finns ingen nationell samordning av blodlager eller blodgivarna men regionerna samarbetar på olika sätt för att täcka blodbehovet dag för dag.

Socialstyrelsens uppdrag inom blodområdet

  • Socialstyrelsen arbetar för att fler ska vilja bli blodgivare och driver ett utvecklingsarbete i flera delar för att säkra och stärka blodgivningen i Sverige.
  • Målet är att det alltid ska finnas blod till patienter oavsett var behovet uppstår.
  • I händelse av kris och ytterst krig ska kapaciteten för blodgivning snabbt kunna skalas upp.
  • Läs mer om Socialstyrelsens regeringsuppdrag på blodområdet här.

Om blod och blodgivning

  • Det går åt ungefär en blodpåse i minuten i Sverige.
  • En blodpåse kan rädda upp till tre personers liv.
  • Det går inte att framställa syntetiskt blod, hälso- och sjukvården är helt beroende av att frivilliga väljer att ge blod.
  • 195 081 personer var aktiva blodgivare under 2023. Hit räknas alla som gett blod minst en gång under året.
  • Har du gett blod under de senaste fem åren räknas du som registrerad blodgivare, och kan kallas till blodgivning när behov uppstår. Har det gått mer än fem år sedan du gav blod senast behöver du registrera dig igen. Totalt var drygt 355 287 personer registrerade blodgivare 2023.
  • Alla blodgivare testas för ett antal sjukdomar och det finns strikta regler för vilka som kan bli blodgivare. Allt för att se till att blodet är säkert för patienten som får det och för att värna blodgivarens egen hälsa.
  • De flesta mellan 18-60 år kan bli blodgivare – läs mer om vad som gäller i just din region och hur du gör för att bli blodgivare på nu.

Källor: Swedish Blood Alliance sweba.se samt Geblod.nu.

Prenumerera