Karin Tegmark Wisell lämnar rollen som generaldirektör på Folkhälsomyndigheten och blir Sveriges ambassadör för global hälsa. Ny vikarierande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten blir Olivia Wigzell, avgående generaldirektör på Socialstyrelsen.

Regeringens nya reformagenda ”Bistånd för en ny era” lägger särskild vikt vid förbättrad hälsa för de allra mest utsatta. Insatser krävs för att på global nivå stärka möjligheterna till god hälsa, säkerställa fungerande hälso- och sjukvårdssystem och stärka beredskapen för att bättre möta hälsohot. Sverige har en viktig roll att spela i detta arbete.

Försäljningen av antibiotika ökade under 2022 och ökningen har fortsatt under 2023, men försäljningen är fortfarande på en lägre nivå än före covid-19-pandemin. Dessutom har både anmälningspliktig och övrig antibiotikaresistens fortsatt att öka i Sverige. Den mest markanta ökningen gäller tarmbakterier med ESBL-CARBA, som sågs hos 314 fall. Det är högst antal fall någonsin.

– Bakterier med ESBL-CARBA kan ge allvarliga och svårbehandlade infektioner som kan bli ett stort problem i känsliga patientgrupper, som tidigt födda barn och andra med nedsatt infektionsförsvar. Därför är den ökning som tog fart 2022 och som vi ser fortsätta särskilt allvarlig, säger Olle Aspevall, överläkare och sakkunnig utredare på Folkhälsomyndigheten.

I 2023 års Swedres-Svarm rapporteras och kommenteras antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens hos människor och djur i Sverige. De viktigaste resultaten för humansidan under 2023 är:

• Den totala antibiotikaförsäljningen inom humanmedicinen i Sverige ökade med 7,3 procent under 2023 jämfört med 2022. Det återspeglas inom både recept och rekvisitioner. Den totala antibiotikaförsäljningen ligger dock fortsatt under nivåerna från 2019.
• Antibiotikaförsäljningen inom öppenvården ökade under året jämfört med samma period året innan. Ökad förskrivning av luftvägsantibiotika till barn var den primära orsaken.
• Under pandemin minskade antalet fall av flertalet typer av anmälningspliktig antibiotikaresistens. För de flesta av dessa ses nu tydliga ökningar, mest markant för tarmbakterier med ESBL-CARBA, där 314 fall rapporterades, mot 240 år 2022.
• För vankomycinresistenta enterokocker förekom fem större (10-35 fall) och elva mindre (2-6 fall) sjukhusrelaterade smittspridningar under 2023.

Sverige ligger bra till med antibiotikaanvändning och resistens

Sett över en längre tidsperiod så ökar allvarliga typer av antibiotiakresistens långsamt men stadigt världen över. Jämfört med omvärlden har Sverige ett gott läge både då det gäller antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Internationella rapporter pekar på att stora vinster, både räknat i minskat lidande och ekonomiskt, kan åstadkommas genom ett gott förebyggande arbete. Därför är det viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Ett exempel på den höga nivån på det förebyggande arbete som görs i Sverige är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterkocker inte är lika vanligt längre. Det betyder att det även borde finnas goda möjligheter att förhindra att bakterier med ESBL-CARBA sprids ytterligare.

Foto: Getty images

Sedan början av året pågår ett pilotprojekt hos ASIH Haninge Väst. Patienter som vårdas i hemmet kopplas ihop med Aleris genom en app där patienten lämnar olika värden och kommunicerar med ASIH-teamet via chat eller video. Det är ett komplement till de fysiska besöken som har lett till bättre förberedda och därmed mer effektiva besök hos patienterna och färre oplanerade utryckningar.

Tekniken kommer från ett företag som heter Cuviva, som har riktat in sig på digitalisering av vård i hemmet och så kallad ”hospital at home”. Det vill säga patienter som tack vare digital övervakning kan vårdas hemma och slipper ligga inne på sjukhus. För akutsjukhusen innebär det att deras begränsande antal slutenvårdsplatser kan användas till de svårast sjuka som behöver allra mest övervakning och vård på sjukhuset.

Nya arbetssätt krävs för att klara vårdens utmaningar
ASIH Haninge Väst kopplade upp de första patienterna i januari i år. Patienten får all utrustning som behövs för att lämna in olika värden som blodtryck, vikt eller syresättning och kan hålla kontakten med våra medarbetare i samma kanal. På Aleris sida kan alla uppkopplade patienter övervakas via dator. Värden som ligger utanför normala gränsvärden – eller inte lämnas in – genererar ett larm.

Camilla Eriksson är enhetschef på Aleris ASIH Haninge Västra:
– Det här är en del i Aleris vision att leda vägen till morgondagens sjukvård. Vi utvärderar och utvecklar projektet regelbundet utifrån patientsäkerhet, medarbetarskap och ekonomi. Det är ett teamarbete där vi utgår från våra värderingar ansvarsfullt, enkelt och innovativt. Jag har förmånen att få arbeta tillsammans med fantastiska medarbetare som alltid sätter patientsäkerheten i första hand, men som är införstådda i vilka utmaningar sjukvården står inför vilket resulterar i att vi måste vara innovativa och lösningsorienterade.

Patienterna upplever ökad delaktighet

En första utvärdering visade att medarbetarna inom AISH sparar tid. Framför allt för att de kommer bättre förberedda hem till en patient som redan har lämnat in vissa värden. 35 patienter tog under en åttaveckorsperiod 1710 mätvärden och skickade 99 meddelanden. Det möjliggör att samma medarbetare hinner hjälpa fler patienter.

– Min upplevelse är att de patienter som lär sig tekniken är positiva, inte minst för att de upplever sig mer delaktiga i sin vård. För de flesta patienter tror jag det är ett bra tillskott, men det krävs att man klarar av att sköta det hemifrån och inte är rädd för ny teknik. Och det får aldrig bli så att det ersätter det mänskliga besöket, säger Anders Rehnström, läkare inom Aleris ASIH.

Projektet kommer fortsätta att utvärderas över sommaren och beslut om en eventuell större implementering ska tas i augusti.

– Utifrån de utvärderingar och den respons vi har fått från patienter ser jag med stor nyfikenhet och spänning fram emot att leda och utveckla detta projekt tillsammans med alla medarbetare i teamet. Vi vill fortsätta kunna ge våra patienter bästa tänkbara vård, säger Camilla Eriksson.

Energi- och näringsminister Ebba Busch, sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, socialminister Jakob Forssmed, utbildningsminister Mats Persson, skriver i en debattartikel i Dagens Industri, den 27 juni 2024.

I stark internationell konkurrens ska Sverige erbjuda attraktiva förutsättningar för forskning och innovation. Regeringens olika uppdrag på området stärker landets konkurrenskraft och möjligheten att marknadsföra Sveriges förmåga som land för kliniska prövningar, skriver företrädare för regeringen.

Kliniska prövningar är undersökningar som ska säkerställa att nya läkemedel och medicintekniska produkter är både säkra och effektiva. De är helt avgörande i utvecklingen och framtagandet av nya läkemedel och medicintekniska produkter, så att dessa når patienterna. Syftet med kliniska prövningar är att utveckla morgondagens behandlingsalternativ inom hälso- och sjukvården. Kliniska prövningar är hjärtat i arbetet att förstå, behandla och förebygga sjukdomar, och därmed en förutsättning för att skapa en framtid där hälsa och välbefinnande är tillgängligt för alla. Det handlar inte minst om att i framtiden kunna bota sjukdomar som vi idag inte kan bota, exempelvis en svår cancersjukdom. Kliniska prövningar är även en viktig del av life science-sektorn och Sveriges förutsägningar att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation.

Regeringen ger nu Läkemedelsverket i uppdrag att, med utgångspunkt i utredningen Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar (Ds 2023:8), föreslå förbättrade förutsättningar och stärkt kapacitet för att genomföra kliniska prövningar i Sverige. Syftet är att bidra till konkurrenskraftiga förutsättningar förkliniska prövningar, som möter så väl behoven från patienter och hälso- och sjukvård som näringslivet och akademin. Målsättningen ska vara en effektiv, tillgänglig och öppen förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Det kan leda till att ett ökat antal kliniska prövningar kan genomföras i Sverige.

Regeringen har sedan tidigare gett Läkemedelsverket i uppdrag att genomföra kompetenshöjande åtgärder för att främja kliniska prövningar i Sverige. Läkemedelsverket har också fått i uppdrag att sammanställa nationell statistik över kliniska prövningar. Det är en förutsättning för tillgången till jämlik vård i hela landet.

Regeringen anser att förutsättningarna för kliniska prövningar i Sverige behöver bli bättre. Möjligheten att introducera nya läkemedel är avgörande för patienter, sjukvården och Sveriges välstånd. När godkännandet och introduktion av läkemedlet Losec kom revolutionerades möjligheterna att behandla magsår. Marknadsinträdet av Losec gjorde att magsår gick från att vara livshotande folksjukdom förenat med kirurgi och inläggning på sjukhus, till att kunna behandlas med en tablett. Läkemedlet blev även snabbt en av Sveriges viktigaste exportprodukter.

För få prövningar av läkemedel och medicintekniska produkter innebär ett hinder för framsteg inom medicinsk utveckling. Det innebär färre möjligheter att introducera nya behandlingsmetoder och läkemedel som kan göra verklig skillnad i patienters liv. Det handlar också om att stärka svensk konkurrenskraft och säkerställa ekonomiskt välstånd och samtidigt bidra till Sveriges position som en ledande kunskaps- och forskningsnation. Läkemedel utgör drygt 7 procent av Sveriges totala varuexport och life science är därmed en av Sveriges viktigaste näringslivssektorer.

I stark internationell konkurrens ska Sverige erbjuda attraktiva förutsättningar för forskning och innovation. Regeringens olika uppdrag på området stärker landets konkurrenskraft och möjligheten att marknadsföra Sveriges förmåga som land för kliniska prövningar.

Det kommer att krävas ansträngningar för att öka antalet kliniska prövningar. Flera aktörer måste samverka för att överbrygga klyftan mellan forskning och marknad, vilket i sin tur kan accelerera överföringen av innovationer till sjukvården. Nära samverkan mellan hälso- och sjukvård, företag och universitet och högskolor är en förutsättning för att kliniska prövningar ska kunna genomföras på bästa sätt. Regeringens vidtagna åtgärder är centrala för att intensifiera arbetet för att Sverige ska vara ett attraktivt land för kliniska prövningar.

Ebba Busch, Energi- och näringsminister (KD)

Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)

Jakob Forssmed, socialminister (KD)

Mats Persson, utbildningsminister (L)

Pressbilder: Regeringskansliet

Socialminister Jakob Forssmed har i ett brev till EU-kommissionen uppmanat att skyndsamt vidta åtgärder för att skydda barn och unga från digitala mediers negativa hälsoeffekter.

– När vi nu har faktaunderlag från myndigheterna som tydligt påvisar negativa hälsoeffekter, både utifrån innehåll och den omfattande användningen av digitala medier, behöver vi agera här och nu för att vända utvecklingen. Därför uppmanar jag kommissionen att agera snabbt och kraftfullt för att hålla sociala medie-företag ansvariga för deras produkters påverkan på barn och ungas hälsa och välmående, säger socialminister Jakob Forssmed.

I brevet som skickades till kommissionärerna Thierry Breton och Stella Kyriakides den 26 juni understryker socialministern vidden av problemet och behovet av att agera skyndsamt. Socialministern skriver att EU-kommissionen redan gör ett viktigt arbete genom den nyligen antagna lagstiftningen i Digital Services Act men att den reglering som antagits nu också måste genomföras effektivt och att avgörande åtgärder också måste vidtas.

Läs socialminister Jakob Forssmeds skrivelse till kommissionärerna den 26 juni 2024 här (pdf).