Lipigon meddelar att nya forskningsresultat, publicerade i European Heart Journal Open,ytterligare förstärker förståelsen av ANGPTL4 som målprotein för behandling av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Forskningen belyser dess terapeutiska roll, vilket stöder utvecklingsmöjligheterna för Lipigons läkemedelskandidat Lipisense^®att i framtiden adressera dessa tillstånd.

Lipigons forskarteam, under ledning av Fredrik Landfors, har genomfört studien ”Drug-target Mendelian randomization analysis supports lowering plasma ANGPTL3, ANGPTL4, and APOC3 levels as strategies for reducing cardiovascular disease risk”. Studien har publicerats i European Heart Journal Open, en vetenskapligt granskad tidskrift inom European Society of Cardiology.

Proteinet ANGPTL4 kan minska risken för bland annat typ 2-diabetes. Foto: Pixabay

Studien har använt Mendelian randomization och metaanalyser av genetiska associationsstudier för att undersöka effekterna av proteinerna ANGPTL3, ANGPTL4 och APOC3, vilka spelar en central roll i kroppens fettomsättning. Genom att analysera genetiska data från omfattande populationsstudier, inklusive UK Biobank, har forskarna kunnat påvisa att strategisk manipulation av dessa proteiner kan minska nivåerna av blodfettet triglycerider, vilket i sin tur kan minska risken för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Specifikt har ANGPTL4 en avgörande roll i denna process vilket potentiellt kan leda till förbättrade utfall för patienter med dessa sjukdomstillstånd.

Genetisk validering som framgångsfaktor
Genetisk validering är en kärnkomponent i utvecklingen av nya läkemedel, där vetenskapliga metoder tillämpas för att bekräfta att specifika genetiska varianter eller proteiner ärdirekt involverade i sjukdomsprocesser. Processen är avgörande för att fastställa effektiviteten och relevansen av potentiella målproteiner för läkemedel.

Fredrik Landfors, Clinical Scientist på Lipigon, sammanfattar: ”Denna publikation bekräftar den vetenskapliga riktigheten i vårt tillvägagångssätt och belyser ANGPTL4:s roll som en lovande måltavla för behandlingar mot både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Genom genetisk validering av ANGPTL4, som är målproteinet i vår läkemedelskandidat Lipisense^®, stärks inte bara utsikterna för att Lipisense^® framgångsrikt ska klara alla kliniska prövningsfaser, utan vi förbättrar även vår förmåga att förutsäga läkemedlets effektivitet och säkerhet.”

Läs den fullständiga studien här: Drug-target Mendelian randomization analysis supports lowering plasma ANGPTL3, ANGPTL4, and APOC3 levels as strategies for reducing cardiovascular disease risk.

Regeringen gav i juni ett viktigt besked kring hur Sverige ska nå målet om att öka antalet kliniska prövningar. SwedenBIO välkomnar beslutet som bygger på de förslag som utredaren Peter Asplund har lagt fram och som innebär att ett nationellt partnerskap inrättas.

Regeringensbeskedet som annonserades den 27 juni innebär att Läkemedelsverket får i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra förutsättningarna och stärka kapaciteten för kliniska prövningar i Sverige. Detta ska göras genom att ta avstamp i den tidigare publicerade utredningen Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar (Ds 2023:8) där förslaget att inrätta ett nationellt partnerskap, SweTrial presenterades.

SwedenBIO ser positivt på uppdraget som lämnats till Läkemedelsverket och som går helt i linje med det remissvar och påverkansarbete branschorganisationen har bedrivit sedan utredningen publicerats.

– Att vi har fyra ministrar som uttalar sig i samband med beslutet ser jag som en tydlig markering gällande vikten som regeringen lägger vid frågan. Nu har vi goda förutsättningar att kraftsamla för att vända den negativa trenden med färre kliniska prövningar, säger Jessica Martinsson, vd för SwedenBIO.

Peter Asplund, regeringens utredare i frågan, ser beskedet som ett viktigt och efterlängtat regeringsbeslut för Sverige och svenska patienter.

Foto: Håkan Risberg / Region Örebro

– Att det här förslaget tillsammans med två av de andra förslagen i utredningen nu tas vidare stärker sannolikheten för att Sverige kan vända utvecklingen, särskilt då den långvarigt negativa trenden med allt färre kliniska prövningar visat sig bestå också i statistiken för 2023.

Asplund betonar att ingen aktör kan ensam vända den negativa trenden och att det är välkommet att regeringen slår fast att kliniska prövningar är en väsentlig del av ett starkt life science Sverige och en välfärdsfråga.

– Aktörerna i ekosystemet kan nu samlat sluta upp och uttala de åtaganden som krävs. Och den ’Färdplan 2030 för kliniska prövningar’ som aktörerna gemensamt arbetade fram inom ramen för utredningen är en solid grund för det.

Beslutet kommer under det pågående arbetet med bland annat en uppdatering av life science strategin och beredningen av forskningspropositionen, där regeringen också kan uttala en tydlig ambitionsnivå mot vilken partnerskapet kan formulera mål och prioritera åtgärder, menar Asplund.

– Det här är en viktig signal till både den forskande industrin, akademiska forskare och patienter att regeringen nu agerar för att också svensk hälso- och sjukvård skall kunna säga ja till flera kliniska prövningar och att vi är ännu bättre rustade att utöka samarbetet med andra länder, bland annat våra nordiska grannländer, säger Peter Asplund.

Parallellt med Läkemedelsverkets arbete kommer SwedenBIO att bidra till projektet ” Stärkt konkurrenskraft för kliniska prövningar” finansierat av Swelife. Projektet är en förstudie av delar av kliniska prövningar utredningen och syftar till att konkretisera hur det nationella partnerskapet ska utformas. SwedenBIO ansvarar för att ta fram kunskapsunderlag för internationella jämförelser för att kunna locka rätt typ av prövningar till Sverige.

Läkemedelsimportföretaget AtrimusRx har inlett ett samarbete med pr-byrån Westander. Samarbetet handlar om att stärka AtrimusRx:s varumärke och opinionsbilda för bättre tillgång till information om licensläkemedel.

– Det råder allt oftare brist på olika läkemedel i Sverige. En lösning är import av licensläkemedel från andra länder, men i dag vet ofta inte läkare och andra förskrivare vilka läkemedel som finns tillgängliga utomlands. För patienternas skull behöver informationsunderskottet lösas, säger Nicky Nadem, vd för AtrimusRx.

AtrimusRx importerar licensläkemedel och distribuerar dem till svenska apotek och sjukhus. Ett licensläkemedel är ett läkemedel som är godkänt i andra länder och som kan skrivas ut till svenska patienter om läkemedlet antingen är restnoterat eller inte registrerat i Sverige.

– AtrimusRx är ett företag med stort hjärta som gör allt de kan för att patienter ska få de läkemedel de behöver. Men för att företaget ska kunna skapa maximal samhällsnytta krävs politiska åtgärder som möjliggör för läkare att få information om tillgängliga licensläkemedel, säger Sara Haraldsson, kundansvarig konsult på Westander.

Ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Norrtälje sjukhus gör det möjligt för cancerpatienter att få sin behandling i Norrtälje under veckorna 26 till 28.

Catarina Pommer, sjukhuschef Norrtälje sjukhus, Susanne Wallberg, verksamhetschef Karolinska Universitetssjukhuset, Sanna Forsberg, specialistsjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset, Patrik Rossi tf. sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Per Grundberg.

Syftet med samarbetet att underlätta för boende lokalt och personer som semestrar i Roslagen att få tillgång till essentiell vård utan att behöva resa långt.

–Initiativet kommer från patienterna som önskat att kunna få sin behandling nära bostaden. Sedan är det en strategi från Karolinska att kunna se över var vi kan förlägga vård som är mer nära bostadsorterna för våra patienter, säger Susanne Wallberg, verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset.

På Karolinska har man många patienter som bor i Norrtälje med omnejd. Därför tog de kontakt med Tiohundra för att undersöka möjligheten att prova en pilotverksamhet under sommarmånaderna. Behandlingen sker på avdelning två på Norrtälje sjukhus – en avdelning som annars hade varit tom under sommaren – och genomförs av personal från Karolinska.

– Vi tror verkligen att det här blir bra och att vi kommer lyckas, säger Susanne Wallberg.

Under fredagen besökte Karolinska Universitetssjukhusets t.f. sjukvårdsdirektör Patrik Rossi Norrtälje för ett verksamhetsbesök på avdelningen.

– Att detta har blivit av har underlättats avsevärt genom den nya styrmodellen för regionen som är på väg att genomföras, säger Patrik Rossi.

Text: Henrik Pehrsson, Karolinska Universitetssjukhuset

I höst väntas EU besluta om förslag till förordning om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). Inför detta har regeringen beslutat om nya uppdrag till E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket samt ett tilläggsuppdrag till utredningen med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata.

Illustration: E-hälsomyndigheten

EHDS kommer, enligt den överenskommelse som finns mellan Europaparlamentet och EU:s ministerråd, att börja tillämpas två år efter att den antas. Förordningen innebär bland annat att medlemsstaterna ska säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till hälsodata för de patienter de vårdar och att patienter ska ha tillgång till sina hälsodata.

– Arbetet med att förbereda inför EHDS är stort och komplext men kommer att ge många positiva effekter för såväl patienter som personal när det är på plats, säger socialminister Jakob Forssmed.

Tilläggsuppdraget till utredningen med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata rör också arbetet med en nationell vårdförmedling.

– För många patienter får vänta för länge på vård. Det leder till mycket onödigt lidande. Kapaciteten behöver öka för att köerna ska kunna minska och till dess behöver befintlig kapacitet används bättre för att fler ska få vård i tid och efter behov, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Förberedande arbete inför EHDS

Som del i det förberedande arbetet med EHDS har utredaren med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur fått i uppdrag att analysera vilka rättsliga anpassningar som är nödvändiga, respektive lämpliga, att göra med anledning av EHDS. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 april 2026.

Enligt EHDS ska en marknadskontrollsmyndighet utses i varje medlemsstat. Läkemedelsverket får nu uppdraget att utreda förutsättningarna för att ges rollen som marknadskontrollsmyndighet för så kallade EHR-system (electronic health record system) och hälsoappar.

Intensifierat arbete med digital infrastruktur

Regeringen har även fattat beslut om att E-hälsomyndigheten ska intensifiera det redan pågående arbetet med utvecklingen av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården i Sverige. Med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården ska hälsodata bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, och för tandvård oavsett huvudman. I det arbetet ska myndigheten prioritera de komponenter och strukturer som är nödvändiga för att Sverige ska leva upp till EHDS.

Arbetet med en nationell vårdförmedling

En del i den framväxande nationella digitala infrastrukturen är inrättandet av en nationell vårdförmedling. Syftet med en nationell vårdförmedling är att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet för patienter i behov av vård.

Den pågående utredningen om att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata har nu därför även fått i uppdrag att analysera de rättsliga förutsättningarna för att kunna inrätta en nationell vårdförmedling.