Ingela Haraldsson, utgivare på Pharma industry

Ny undersökning från Hjärt-Lungfonden: Sex av tio känner stress inför julen

En opinionsundersökning beställd av Hjärt-Lungfonden visar att sex av tio svenskar känner sig stressade av omvärldshändelser inför årets julhelg. Mest oroad är man för höga priser och säkerhetsläget.

– Att en stor del av svenska folket känner stress just nu är förståeligt. Samtidigt är det viktigt att försöka hitta ett lugn – i juletid mer än någon annan tid på året. Forskning har sedan tidigare visat antalet hjärtinfarkter ökar under julen och att stress och oro kan vara bakomliggande orsaker, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En av tre svenskar oroar sig för höga priser på grund av inflation. Nästan en av fyra är orolig för världsläget och säkerhetsläget i Sverige. En av fem svenskar känner oro för att inte hinna med allt man har tänkt göra inför julen och för att man inte ska räcka till. Detta trots att det bästa för hjärt-kärlhälsan är att tänka positivt och inte stressa, både före och under julen.

– Kunskapen om kopplingen mellan sinnelag, stress och hjärt-kärlhälsa har ökat mycket på senare år. Forskning visar bland annat att personer som ser ljust på framtiden är friskare och mer motståndskraftiga mot stress än de som är mer pessimistiskt lagda, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

I tider av stress, oro och ett ökat antal hjärtinfarkter passar Hjärt-Lungfonden därför på att uppmana hela svenska folket att försöka tänka positivt, vara rädda om sig och varandra och ta det lugnt i jul.

Fakta: Fem bra råd för hjärtat i juletid (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Lägg undan mobilen och umgås med familjen eller en bok. Att låta hjärnan koppla av från yttre intryck minskar stressnivån och kan ha positiv effekt på sömnen.
Hjälps åt med julbak, städning och andra förberedelser och räkna det som den vardagsrörelse det faktiskt är. Undvik långvarigt stillasittande och ta bensträckare ofta. Forskning visar också att fysisk aktivitet reducerar ångest och stress.
Dansa kring granen, lek i snön eller ta en rask promenad. Varje rörelse och alla steg räknas, men alla vuxna bör utöva pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 – 300 minuter per vecka. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig. För barn gäller 60 minuter per dag.
Byt ut en del av köttet i köttbullarna till ett vegetariskt alternativ. Rekommendationen är att äta högst 500 gram rött kött och chark per vecka. Minska på saltet i den mån det går.
Placera grönsaksrätterna i början av julbordsbuffén. Vi bör få i oss minst 500 gram frukt och grönt om dagen.

Resultatet av undersökningen från Verian (flera valbara svarsalternativ):

Efter ett händelserikt år, vad gör dig mest stressad inför julen 2023?

Höga priser på grund av inflation (32 procent)
Världsläget/läget i Sverige (27 procent)
Att jag inte ska hinna/räcka till (20 procent)
Att inte ha någon att fira julafton med (3 procent)
Konflikter (familj/släkt/vänner) (7 procent)
Att jag ska gå upp i vikt (5 procent)
Annat, vad (7 procent)
Inget, jag bara njuter av julen (23 procent)
Tveksam, vet ej (3 procent)

Läs mer om stress här.

Så ofta svarar ChatGPT fel om läkemedel

Det går inte att lita på svaren från ChatGPT när det gäller frågor om läkemedel, enligt en ny studie från ett forskarteam i USA.

Det är apotekare vid Long Island University (LUI) i USA som har ställt frågor om läkemedel till gratisversionen av chattboten ChatGPT och fått fel eller ofullständiga svar.

Enligt studien svarade chattboten bara “tillfredsställande” 10 av 39 gånger, vilket betyder att 29 gånger var svaren felaktiga, ofullständiga eller inte direkt relaterade till den ställda frågan, rapporterar CNBC, vilket också Dagens PS skrivit om.

Undersökningen gjordes i maj i år och forskarna använde sig av riktiga frågor som ställts till universitetets College of Pharmacys läkemedelsinformation från januari 2022 till april i år.

— Sjukvårdspersonal och patienter bör vara försiktiga med att använda ChatGPT som en auktoritativ källa för läkemedelsinformation, säger Sara Grossman, docent i farmakologi vid LUI och studiens huvudförfattare till CNBC.

I oktober i år använde cirka 1,7 miljarder människor chattboten, det finns dock inga uppgifter om hur många av användarna som ställer medicinska frågor.

Bolaget bakom ChatGPT, OpenAI, menar att de vägleder chattboten så att den informerar användaren om att inte använda svaren som substitut för traditionell vård eller professionell medicinsk rådgivning.

Gratisversionen är också begränsad till att använda datamängder till och med september 2021, vilket gör att den kan sakna viktig medicinsk information.

Möjligheter till livslångt lärande inom Life Science ska stärkas

Life Science är en bransch, liksom många andra, i förändring. Vilka nödvändiga utbildningar behövs för framtida behov? Detta undersöker nu Lunds universitet i nära samverkan med uppdragsgivaren Region Skåne.

— Det är mycket inspirerande att arbeta med att utveckla och implementera skräddarsydda utbildningar. Speciellt i detta fall när vi har förmånen att undersöka och matcha behoven hos en hel bransch, säger Victoria Rydengård. Foto: Johan Persson.

Projektet handlar om att skapa en prototyp av en kompetensutvecklingsportfölj, som är anpassad specifikt efter behoven inom Life Science-sektorn i Skåne. Projektledare Victoria Rydengård från avdelningen för uppdragsutbildning berättar att Region Skåne även tidigare har gett Lunds universitet medel för kompetensutveckling i samarbete med regionala kluster. Nu har man dock sett ett extra stort behov inom Life Science och äskat pengar för det.

– Det blev tydligt under pandemin hur sårbara vi är och hur viktigt det är med en välfungerande Life Science-bransch. Det känns väldigt betydelsefullt att kunna hjälpa till med kompetensutvecklingsbehovet och hur vi möter detta framöver, säger Victoria Rydengård, som själv disputerat inom medicinsk vetenskap och har en bakgrund som biomedicinsk analytiker.

Behovsworkshop med läkemedelsbolag och branschorganisationer

Under hösten har en milstolpe i projektet varit att genomföra en workshop tillsammans med representanter från olika läkemedelsbolag och branschorganisationer. Detta för att strukturerat kunna inventera framtidens kompetensbehov på området och hur dessa kan tillgodoses.

– Målet var att bygga en bredare palett av fortbildningsmöjligheter för yrkesverksamma inom Life Science-sektorn och vi tittade både på kortsiktiga och mer långsiktiga behov. Det framkom till exempel tydliga kompetensbehov på teknikområdet, såsom inom bioinformatik/AI, säger Victoria Rydengård.

Nu är tanken att designa olika typer av utbildningar och man tänker då bredare än bara uppdragsutbildning.

– Faktum är att vi redan denna höst har kört igång med en grundutbildning på temat forskningskoordinering inom klinisk forskning och läkemedelsprövning. Den designades tillsammans med Medicinska fakulteten i dialog med två referensgrupper, dels från offentlig sektor och dels från näringslivet. Men fem platser öronmärktes som uppdragsutbildningsplatser, säger Victoria Rydengård.

Samverkan – en nyckelfråga

Projektet ligger väl i linje med Lund universitets nya utbildningsstrategi, där man ser att universitetet behöver vara mer snabbfotat för att förhålla sig till samhälleliga förändringar.

– Samhället kommer att ha andra krav på utbildningar framöver. Att de ska växa fram i dialog med det omgivande samhället. Genom det här projektet har vi förmånen att undersöka behoven hos en hel bransch. Det är väldigt spännande, säger Victoria Rydengård.

Cecilia Edebo ny vd på Sahlgrenska Science Park

Sahlgrenska Science Park, som verkar för ökad tillväxt och attraktionskraft för life science-sektorn i Västsverige, har anställt Cecilia Edebo som ny vd.

Cecilia Edebo. Foto: Privat.

Cecilia Edebo är idag vd på Cellink, ett världsledande företag inom 3D-bioprinting och en del av Bico AB. Hon har en tidigare lång karriär inom framför allt Essity men även som affärskonsult inom både privat och offentlig sektor. Därtill har Cecilia Edebo varit partner i en biotechstartup i Västsverige.

Med en familjebakgrund i medicin och biokemi valde Cecilia själv en karriär inom internationell ekonomi och marknadsföring och har haft flera ledande positioner som vd och affärsområdeschef såväl i Sverige som internationellt.

Sahlgrenska Science Park skapar mötesplatser för samverkan och tvärsektoriella projekt mellan industri, sjukvård och akademi samt utvecklar miljöer för näringsliv i nära anslutning till universitet och sjukhus. Med CO-AX Accelerator utvecklas tech-drivna och innovativa tillväxtbolag som adresserar globala hälsoutmaningar. Genom samarbete med nordiska och internationella partners och projekt skapas ökad tillväxt och tillgång till marknader och kapital.

– Styrelsens val föll på Cecilia för hennes teamorienterade och tydliga ledarskap, hennes erfarenhet från både sjukvårdssektorn och forskarvärlden och för hennes tunga positioner inom life science-industrin. Styrelsen hälsar Cecilia varmt välkommen till Sahlgrenska Science Park, säger Marianne Dicander Alexandersson, styrelsens ordförande.

Cecilia Edebo har en gedigen erfarenhet av innovation och entreprenörskap inom life science, både från väl etablerade företag och startups, vilket bidragit till ett brett nätverk av forskare och samarbetspartners inom life science.

– Jag är mycket stolt över förtroendet att få bli vd på Sahlgrenska Science Park, och hoppas kunna bidra genom min erfarenhet och kunskap. Jag har en stark tro på att vi genom nätverk och samarbeten tillsammans kan etablera Västsverige som en av världens främsta life science-hubbar. Vi har idag fantastiskt många duktiga forskare, entreprenörer och företag i Västsverige som genom samverkan regionalt, men även internationellt, ger regionen lysande förutsättningar för att utveckla revolutionerande teknologi som mycket sannolikt kan göra ett väsentligt bidrag till framtidens sjukvård, säger Cecilia Edebo.

Göteborgs stad är delägare i Sahlgrenska Science Park genom Business Region Göteborg.

– Vi är glada för att styrelsen har lyckats göra en spännande rekrytering till denna viktiga roll, och vill även vi hälsa Cecilia varmt välkommen, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

Cecilia Edebo påbörjar sin tjänst i början av 2024.

Globalt nätverk med fokus på nordiska marknaden

Den medicinska kommunikationsbyrån The Bloc Nordic, med snart 25 års närvaro på den nordiska marknaden, stärker banden till sitt globala byrånätverk The Bloc.

Nätverket The Bloc, med huvudkontor i New York, har antagit en ny strategi för att öka sin globala närvaro. Som en del i satsningen har lokala nätverksbyråerna i Italien och Schweiz integrerats och The Bloc Germany, startats upp. En starkare närvaro på de 5 största marknaderna i Europa skapar bättre förutsättningar för att erbjuda helhetslösningar för globala, regionala och lokala projekt. Utöver det har The Blocs tjänster vässats och globala erbjudanden har utvecklats som nu samtliga byråer inom nätverket kommer erbjuda. Utöver det har flera tunga rekryteringar gjorts på global nivå, bland annat har The Blocs första Global Chief Creative Officer, Stephanie Berman, tillsats. Genom satsningen kommer The Bloc säkra sin plats som en ledande global aktör inom hälsokommunikation, även i framtiden.

För The Bloc Nordics del innebär det att fler högkvalitativa tjänster och produkter kan erbjudas på den nordiska marknaden. The Bloc Nordics personal kommer dessutom ha större möjligheter för kompetensutveckling, utbyte och samarbete med kollegor runt om i världen. Även om The Bloc Nordic nu blir en tydligare del av något större, kommer byrån fortsatt drivas med samma entreprenörsanda och tydliga fokus vad gäller medicinsk kommunikation på den nordiska marknaden, som tidigare

Läkemedelsbranschen uppvisar starka siffror trots svensk lågkonjunktur

Sveriges BNP minskade under tredje kvartalet i år och recession råder med en allmänt sviktande ekonomi. Nya siffror för svensk utrikeshandel från SCB visar samtidigt en stadig uppgång i läkemedelsexporten och branschen går starkt även i den negativa konjunkturen.

Frida Lundmark, sakkunnig Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Den totala svenska varuexporten uppvisade en svag ökning med 2 procent i värde jämfört med samma kvartal 2022, men en liten minskning i volym med 1 procent. Samma period ökade läkemedelsexporten med 25 procent i värde och med 18 procent i volym, och var den varugrupp som uppvisade högst uppgång i värde.

Efter det tredje kvartalet 2023 är läkemedelsexporten uppe i samma exportvärde som under hela 2020. Branschen uppvisar en export på 114 058 miljoner hittills 2023, vilket är mer än 7 procent av det totala exportvärdet.

– Läkemedelsbranschens betydelse för Sveriges ekonomi växer stadigt. Sektorn gör ett tydligt avtryck på samhällsekonomin och bidrar till både jobb, välfärd och hälsa. Vi måste värna den positiva utvecklingen, särskilt då den globala konkurrensen om läkemedelsbranschens investeringar hårdnar.

– För att långsiktigt attrahera internationella investeringar behöver svenska satsningar på innovation komma tillsammans med ett europeiskt ramverk som ger optimala förutsättningar. Därför är det otroligt viktigt att Sverige tar en tydlig position för konkurrenskraft i den europeiska debatten gällande översynen av EU:s läkemedelslagstiftning, säker Frida Lundmark, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Sveriges erbjudande till internationella läkemedelsföretag måste vara klart och enkelt, med tydliga och smidiga nationella ingångar och en professionell hantering av samarbeten. På en mer detaljerad nivå vill Frida Lundmark lyfta att det ofta är svårt för forskande läkemedelsföretag att få tillgång till hälsodata, något en statlig utredning nyligen fastslagit.

– Svårigheten att få tillgång till hälsodata hämmar inte bara möjligheterna att utveckla nya behandlingar, utan påverkar även Sveriges konkurrenskraft och ekonomi negativt. Det behövs en lagstiftning som ger life science-företagen ökad möjlighet till vidareanvändning av hälsodata. Lif ser att regeringen behöver gå vidare med utredningsförslaget om att de privata aktörernas samlade behov ska ses över i en särskild utredning.

Jesper Birgemo utsedd till ny VD

Styrelsen har beslutat att utse Jesper Birgemo till ny verkställande direktör för Hemcheck Sweden AB, under namnändring till Bio Vitos Pharma AB. Detta fullt i enlighet med tidigare kommunicerade förändringar i och med transaktionen med Bio Vitos och den publicerade bolagsbeskrivningen.

Jesper tillträder som ny VD för bolaget från och med idag den 28 november 2023. Jesper har en bakgrund från att bygga, förvalta och sälja företag och projekt inom privata välfärdssektorn och IT-branschen. Har tidigare arbetat som VD och Ekonomichef i olika branscher.

Joen Averstad som fungerat som tillförordnad VD, kommer från den 28 november att fortsätta arbeta med bolaget i rollen som CFO. Detta också helt i enlighet med tidigare kommunicerade förändringar.

– Jag är glad över att Jesper snabbt kan ta sig an rollen som VD och leda bolaget in i nästa fas. Jag ser fram emot detta och att börja jobba tillsammans, säger Richard Wall, styrelseordförande.

Karin Wehlin utsedd till tillförordnad vd för Diagonal Bio

Styrelsen i Diagonal Bio AB har utsett styrelseledamot Karin Wehlin som tillförordnad vd. Karin efterträder Jack Egelund Madsen i rollen som vd med omedelbar verkan efter att styrelsen och Jack gemensamt kommit överens om att han ska lämna uppdraget. Jack kommer att finnas tillgänglig för Bolagets ledning och styrelse under en övergångsperiod.

Karin Wehlin har lång erfarenhet av bolagsstyrning, företagsstrategi och ekonomistyrning. Hon har även en stor erfarenhet av livsmedelsindustrins värdekedja genom sin position som vd för Bomill AB under 10 år. Inom hälso- och sjukvård är hon medgrundare av EQL Pharma AB och hade posten som styrelseordförande under bolagets första 10 år. Karin har även varit vd för Respiratorius AB. Hennes finansiella chefsroller har inkluderat corporate finance positioner på Sedermera Corporate Finance Advisory AB och CFO för Nordic Drugs AB. Hon har också varit styrelseledamot i Danske Bank AB. Karin blev invald i Diagonals styrelse under våren 2023

– Diagonal går in i en ny fas i bolagets utveckling. Fram till idag så har arbetet primärt fokuserat på produktutveckling och Jack har drivit dessa frågor på ett förtjänstfullt sätt. Nu har bolaget påbörjat sin kommersiella fas och Karins breda erfarenhet inom kommersialisering, samt från olika chef- och vd-positioner, kommer väl till pass när bolaget nu tar nästa steg, säger Kerstin Jakobsson, styrelseordförande.

– Mitt främsta fokus är på kommersialiseringen av LAMPlifyTM. Diagonal Bio har utvecklat en teknologi med stor potential och nu handlar det om att prioritera marknaden. Det är en resa jag ser fram emot att göra tillsammans med ett starkt team av medarbetar, säger Karin Wehlin, vd.

En process för rekrytering av en ny permanent vd kommer påbörjas inom kort.

Ny rapport visar vägen framåt för precisionsmedicin i Sverige

Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.

Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif och Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer.

En av de största utmaningarna är tillgången till hälsodata. För att precisionsmedicin ska kunna användas fullt ut i hälso- och sjukvården, är det nödvändigt att underlätta för sekundäranvändning av den data som samlas in från patienter, både för patienters behandling och för forskning och utveckling.

– Att precisionsmedicin nu införs i hälso- och sjukvården ger helt nya möjligheter att erbjuda mer avancerad diagnostik som möjliggör mer individanpassade beslut om vilken behandling som bör sättas in, säger Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

– Men tillgången och användningen av hälsodata är avgörande. I Sverige har vi idag utmaningar i att få tillgång till och kunna använda den data som finns för utveckling av ny diagnostik och nya mer innovativa läkemedel.

Det finns exempelvis betydande laghinder och en avsaknad av en digital infrastruktur för tillgängliggörande. Samtidigt visar rapporten att patienterna själva är alltmer positiva till att dela med sig av hälsodata.

Den genetiska testningen är otillräcklig och kompetensbrist en utmaning

Rapporten visar att den genetiska testningen fortfarande är otillräcklig även om den ökat sedan 2020. Och trots att gensekvensering nu är tillgänglig på alla universitetssjukhus och på vissa regionsjukhus, utnyttjas potentialen inte fullt ut för alla patienter i sjukvården som skulle ha nytta av det.

En annan utmaning är kompetensbrist. Både nu och i framtiden finns ett behov av kompetens inom bland annat datavetenskap, bioinformatik och biostatistik för att precisionsmedicin ska kunna användas effektivt.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer, konstaterar att flera av de identifierade utmaningarna skulle kunna adresseras genom ökad samverkan:

– Långsiktig och hållbar strategisk samverkan mellan samtliga involverade aktörer behöver komma på plats för att hela Sverige ska kunna implementera precisionsmedicin brett: universitet, regioner, myndigheter, företag och patientföreträdare. Även projektbaserade initiativ måste ha en långsiktighet och kontinuitet för säkra hållbara strukturer.

Positiv utveckling för precisionsmedicin

Rapporten visar också att det har skett en positiv utveckling sedan 2020, bland annat:

Precisionsmedicinska centra har etablerats i ett antal regioner och fler är på gång.
En rad initiativ från regeringen och regionerna pågår för att underlätta sekundäranvändning av hälsodata.
Genomsekvensering har implementerats i hälso- och sjukvården.
Digitaliseringen inom diagnostik har ökat med bland annat AI-baserade verktyg.

Sverige har höga ambitioner. I regeringens Life Science-strategin fastslås det att vi ska vara ledande internationellt i införandet av precisionsmedicin. Lif och Nollvision cancer hoppas att rapporten ska vara ett användbart bidrag i det fortsatta arbetet.

Rapporten ”Situationsanalys precisionsmedicin – utmaningar och möjligheter för en effektiv implementering

”Situationsanalys precisionsmedicin” är ursprungligen framtagen av Arthur D Little på uppdrag av Roche som en del i partnerskapet Nollvision cancer.

Ladda ned en sammanfattning av rapporten.

Läkemedelsverket vill samla kliniska prövningar i Sverige

Läkemedelsverket vill bli ett nationellt centrum för alla former av kliniska prövningar i Sverige. I remissvaret på regeringens utredning om att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar, konstaterar Läkemedelsverket att det finns ett behov av nationellt stöd för kliniska prövningar och föreslår att ett kansli bör organiseras under Läkemedelsverket.

I svaret på Klimat- och näringslivsdepartementets remiss ”Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar” instämmer Läkemedelsverket i att det finns ett behov av nationellt stöd för klinisk prövning. Till skillnad från utredningen menar myndigheten att man bör hålla samman alla typer av kliniska prövningar och inte ha olika strukturer beroende på vilken aktör som initierar forskningen eller vilken typ av medicinsk produkt som ska utvecklas.

Gynnsamt nätverk av industri, akademi, och europeiska myndigheter

– Läkemedelsverket är den nationella myndighet som redan idag samlar berörda parter. Med stöd av myndighetens nätverk, kompetens och erfarenhet av kliniska prövningar kan synergier som på riktigt gynnar svensk life science uppnås. Om Läkemedelsverket skulle bli ett nationellt centrum för kliniska prövningar skulle det rymma stöd till akademiska prövningar, till industriinitierade kliniska prövningar och klinisk prövning för alla typer och kombinationer av medicinska produkter eftersom alla aktörer ingår i myndighetens ansvarsområde, säger enhetschef Gunilla Andrew-Nielsen.

Minskat antal kliniska prövningar i vården kräver åtgärder

Läkemedelsverket instämmer i utredningens bedömning att kapaciteten att genomföra kliniska prövningar i hälso- och sjukvården minskar. Det krävs därför olika typer av åtgärder så att kliniska prövningar prioriteras i den vardagliga hanteringen av patienter. Det krävs incitament för personalen att bedriva klinisk prövning och det krävs en långsiktig och ansvarsfull finansiering, liksom enighet om hur resurser ska fördelas.

Undvik nationella särkrav i svensk lagstiftning

Utredningen pekar också på en rad områden som behöver åtgärdas när det gäller nationell regulatorisk anpassning, som distribution av prövningsläkemedel, möjlighet att inkludera beslutsoförmögna i klinisk prövning och möjligheten att introducera nya metoder som klusterrandomisering.

– Till listan på åtgärder bör även läggas möjligheten att snabbt utse företrädare för försökspersoner i nödsituation, alltså akut medvetslösa. Den och andra åtgärder behöver genomföras för att Sverige inte ska betraktas som ett land där man av regulatoriska skäl inte kan genomföra klinisk prövning i den europeiska konkurrensen, avslutar Gunilla Andrew-Nielsen.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998