Studie om övergång från cell- och flex- till hybridkontor

Hur så kallade hybridkontor påverkar arbetsmiljön, hälsan och produktiviteten ska följas upp av Umeå universitet i en studie i Örnsköldsvik som nu får finansiering säkrad.

Efter det ökade distansarbetet under pandemin försöker många arbetsgivare nu hitta hybrida lösningar där de anställda kan fördela arbetstiden mellan arbetsplatsen och hemmet. Det saknas kunskap om vilka effekter hybrida arbetssätt får på arbetsmiljön. En studie av hur hybridarbete i en kommun har påverkat arbetsmiljö, hälsa och produktivitet kan ge ökad kunskap om för- respektive nackdelar med detta nya organisationssätt.

Viktoria Wahlström, forskningsassistent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa. Foto: Mattias Pettersson.

Viktoria Wahlström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, tilldelas 3 988 000 kronor av Afa försäkring för att i en uppföljande studie av övergången till aktivitetsbaserade kontor i Örnsköldsviks kommun undersöka hur införandet av hybrida arbetssätt har påverkat arbetsmiljö, hälsa och produktivitet för tjänstemän i kommunen. I projektet ingår att ta reda på hur hybridarbete påverkar möjligheterna att anpassa arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning

Projektet pågår till april 2026 och förväntas ge ökad kunskap om vilka effekter hybrida arbetssätt kan få på arbetsmiljö och hälsa. Projektet väntas också resultera i ett verktyg för utveckling av den fysiska kontorsmiljön som kan användas vid hybrida arbetsformer.