Désirée Pethrus (KD) meddelar att hon har för avsikt att lämna sitt uppdrag som regionråd den sista augusti i år. Detta beslut har hon kommunicerat till KD Stockholms nomineringskommitté.

Désirée Pethrus tillträdde som regionråd mitt under pandemin i februari 2021 och spelade en avgörande roll i arbetet med vaccinationer. Under sin tid som regionråd har hon varit drivande i flera viktiga frågor, särskilt cancerscreening. Under förra mandatperioden, som vårdutvecklingsregionråd, tog hon initiativ till att starta catch up-vaccinering för HPV för att utrota livmoderhalscancer. Något som sedan andra regioner tagit efter. Pethrus har också varit pådrivande för att utveckla bröstcancerscreeningen, även för kvinnor över 74 år.

– Det som gått som en röd tråd i mitt engagemang är det kristdemokratiska budskapet om att hjälpa vår nästa, och särskilt de som inte själva har en hög röst, som barn och de allra äldsta som är beroende av vård och omsorg, säger oppositionsregionrådet Désirée Pethrus.

Désirée Pethrus lämnar dock inte politiken helt, utan fortsätter sitt arbete i partistyrelsen och via andra styrelseengagemang.

– I februari i år fyllde jag 65 år och tänker att jag nog bör varva ner och ta det lite lugnare, säger Désirée Pethrus.

Désirée Pethrus har haft en lång karriär inom politiken sedan hon tog sin socionomexamen 1981. Hon började som aktiv i Kristdemokratiska ungdomsförbundet och var fritidspolitiker i över 20 år. Därefter har hon varit heltidspolitiker sedan 2006, med 15 år som riksdagsledamot och de senaste 3,5 åren som Regionråd.

Hon har också varit förbundsordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i flera år och jämställdhetsfrågor har varit viktiga. Inom Region Stockholm har det inneburit att hon bland annat prioriterat kvinnosjukvården.

Désirée Pethrus uttrycker stor tacksamhet för sina år i politiken. Hon ser fram emot att fortsätta bidra till samhället på andra sätt och hoppas att de initiativ hon har tagit kommer att fortsätta bära frukt.

SmiLe are excited to share that the innovative instrument company Samplix ApS is a new Lab Sponsor. Samplix adds their pioneering Xdrop®, a microfluidics-based instrument to SmiLe’s well-equipped laboratories for drug discovery, which are available to all our member companies and also to external companies through the Open Labs. 

Samplix empowers the life sciences and medical research communities with cutting-edge microfluidics-based solutions in the areas of genomics, cell screening, cell therapy, and molecular engineering workflows. With the addition of Samplix’s Xdrop platform at SmiLe’s labs, we can now offer an even more advanced research environment for drug discovery companies, providing researchers with unparalleled insights into the intricate world of cells and genomes.

The Xdrop platform uses microfluidics technology to encapsulate biomolecules or single cells in double-emulsion droplets, that act as micro-scale incubators and retain excreted molecules. This approach enables a wide range of single-cell functional high-throughput assays and genomic analyses. Compatible with both flow cytometers and sorters, Xdrop offers a versatile solution for molecular analysis.

Samplix is committed to supporting the companies prior to and during their use of the instrument. This includes comprehensive training and ongoing support, as well as assistance with assay development and optimization.

“Sponsoring the SmiLe Incubator is an investment in the future of life science innovation. By providing companies at SmiLe access and support to essential technology such as Samplix’s Xdrop, we are not only fostering the growth of groundbreaking startups but also contributing to a vibrant ecosystem. Together, we are propelling life sciences innovation,” says Bárbara Schlicht, Product manager at Samplix.

“We are very proud to now be able to offer this cutting-edge instrument to the companies. This innovative technology can reveal previously hidden heterogeneity within samples, a feature that is particularly valuable to our ATPM companies,” says Ulrika Ringdahl, COO of SmiLe.

Trine Overgaard Østerbye and Bárbara Schlicht from Samplix, the instrument Xdrop®, Patrick Aldrin-Kirk and Fanny Andersson from SmiLe company rAAVen, and Ulrika Ringdahl from SmiLe

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar med personalbrist och långa vårdköer. En ny rapport visar att Sverige kan spara upp till en miljard kronor per år genom att öka användningen av egenvårdsprodukter. Rapporten presenterades i riksdagen i slutet av maj.

Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i en djup kris. Trots ett antal miljarder i extra statsbidrag till en, i internationella jämförelser, redan omfattande sjukvårdsbudget kämpar vården med miljardunderskott, personalbrist och långa vårdköer. En färsk rapport från Victri Advice, framtagen på uppdrag av Haleon Sweden, visar att Sverige genom en strategisk satsning på egenvård kan frigöra resurser motsvarande en miljard kronor per år inom sjukvården. En satsning som inte bara är ekonomisk nödvändighet utan också en fråga om patientens rätt till bättre vård och egenansvar.

Egenvård handlar om att ge individer verktyg och kunskap att själva hantera enklare hälsotillstånd med hjälp av receptfria läkemedel och rådgivning från apotek och vårdgivare. Det kan gälla allt från att behandla huvudvärk med paracetamol till att använda nässpray mot allergi.

Besparingspotentialen är stor. Rapporten visar att om alla svenska regioner hade samma andel egenvård som den bästa regionen, skulle Sverige kunna frigöra mellan 280 000 och 630 000 läkarbesök årligen, främst inom primärvården. Detta skulle innebära en besparing på upp till en miljard kronor per år, bara genom att fler patienter behandlar enklare åkommor och besvär med receptfria läkemedel i stället för att belasta vårdcentralerna. Men att åstadkomma en sådan förändring kräver nationella initiativ.

”Sveriges hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Men med rätt reformer kan vi vända utvecklingen. Genom att satsa på egenvård kan vi både spara pengar och förbättra vårdkvaliteten för alla. Det är hög tid att vi tar vara på denna möjlighet och inför nödvändiga förändringar för att skapa en hållbar vård för framtiden. Vi föreslår tydliga och konkreta förslag som vi nu har presenterat i riksdagen”, säger Anja Schwarz, Nordenchef på Haleon.

Anja Schwarz, Nordenchef på Haleon. Foto: John Hellström

Rapporten innehåller tre reformförslag som först går ut på att regionerna ser över sina rekommendationslistor för primärvården, i syfte att minska förskrivningen av receptbelagda läkemedel till förmån för egenvårdsalternativ. Andra förslaget är ta fram nationella enhetliga riktlinjer för egenvårdsrådgivning. Idag saknar aktörer som 1177, apotek och vårdcentraler tydliga riktlinjer att arbeta efter. Det tredje förslaget är att stödja en övergång till ändamålsenlig egenvård genom att introducera en svensk digital motsvarighet till Tysklands Gröna Recept, vilket innebär att läkare kan ge dokumenterade rekommendationer om egenvård med receptfria läkemedel. Det skulle inte bara stärka patientens delaktighet utan också minska behovet av läkarbesök för enklare åkommor.

Egenvård är en reform som inte bara är bra för ekonomin utan också för patienternas hälsa och välbefinnande, att stärka individens möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa.

Med några få undantag kan barn och ungdomar med äggallergi vaccineras enligt samma rutiner som alla andra.

Äggallergi är den sannolikt vanligaste orsaken till att barn inte vaccineras rutinmässigt på BVC respektive inom elevhälsan mot mässling, röda hund och påssjuka (MPR). Detta då man inför vaccination alltid efterfrågar eventuell äggallergi. I Fass anges under ”Varningar och försiktighet” att särskild försiktighet bör iakttas, på grund av risk för överkänslighetsreaktioner hos äggallergiker.

Dock visar lång erfarenhet att äggallergi inte medför någon överrisk vid vaccination mot MPR, inte heller mot TBE. Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin tog 2019 fram riktlinjen ”Vaccinationer vid allergisk sjukdom” som tonade ner risken så att ”endast de med tidigare äggutlöst anafylaxi behöver vaccineras på allergimottagning eller liknande”. Utifrån än mer övertygande data skedde en revidering nu i december 2023.

MPR- och TBE-vaccin

MPR- (M-M-RVAXPRO och Priorix) och TBE-vacciner (Encepur och FSME-IMMUN) framställs i cellkulturer av fibroblaster från kyckling­embryon och anses innehålla försumbara mängder ägg­protein (ovalbumin) utan klinisk relevans. Internationella studier och klinisk erfarenhet från allergikliniker i Sverige stödjer att det är tryggt att vaccinera äggallergiska patienter med MPR- och TBE-vaccin. Äggallergiska individer kan därför vaccineras med MPR- eller TBE-vaccin oavsett äggallergins svårighetsgrad enligt gängse rutiner på BVC, inom elevhälsan och på vaccinationsmottagning. Ingen extra observationstid krävs vid vaccination.

Influensa- och gula febern-vaccin

Influensavaccin görs i befruktade hönsägg men innehåller efter flera reningssteg ytterst lite äggprotein (ovalbumin). Risken för reaktion hos äggallergiska barn är därmed så låg att det kan erbjudas till de flesta barn i primärvården. Bara den lilla grupp barn som har en aktuell äggallergi som krävt vård inneliggande på sjukhus på grund av anafylaktisk reaktion mot ägg, ska vaccineras på mottagning med allergikompetens. Alla andra barn med äggallergi kan vaccineras med influensavaccin enligt gängse rutiner utan extra observationstid.

Gula febern-vaccin innehåller idag lägre halter av ovalbumin än tidigare, dock mer än influensavacciner. Allergikunnig läkare bör alltid konsulteras vid äggallergi när det är aktuellt med vaccin mot gula febern. På specialistmottagning kan vaccinet ges fraktionerat hos de som haft tidigare anafylaxi mot ägg. Äggallergiska bör observeras i minst en halvtimme efter vaccination.

Läs riktlinjerna om vaccinationer vid allergisk sjukdom från barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin på föreningens webbplats. Dessa reviderade riktlinjer utgör stöd till professionen så att, nästan utan undantag, alla äggallergiska barn och ungdomar kan få sina vaccinationer och enligt precis samma rutiner som övriga.

Johan Alm, överläkare, docent, ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer
Sofia Tägtström, bitr. överläkare, ledamot Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin
Båda på regionala specialistmottagningen för vaccinationsärenden vid allergi- och lungmottagningen Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Region Skånes arbete genom Greater Copenhagen bär frukt. Sveriges finansminister och Danmarks skatteminister möttes i Malmö den 10 juni för att signera det nya Öresundsavtalet. Avtalet kommer att förenkla gränspendlingen och är ett viktigt steg för Öresundsintegrationen.

I början av maj kom det glädjande beskedet att den svenska och danska regeringen enats om ett nytt Öresundsavtal. Det vill säga det avtal som reglerar skatter och pensioner när det gäller arbete och anställningar över den svensk-danska gränsen. Idag besökte svenska finansministern Elisabeth Svantesson (M) och den danska skatteministern Jeppe Bruus (S) Malmö för att tillsammans med företrädare för Region Skåne och Greater Copenhagen formellt signera avtalet mellan Sverige och Danmark. Det nya avtalet träder i kraft under 2025.

– Detta är en historisk dag för samarbetet mellan Danmark och Sverige och i synnerhet för Skåne. Jag är mycket glad över att vårt idoga arbete med frågan nu bär frukt i form av ett nytt skatteavtal. Detta är ett viktigt steg för Öresundsintegrationen och kommer att underlätta för alla skåningar som gränspendlar till arbetet, säger Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne.

Det nuvarande Öresundsavtalet kom till 2003, men med åren och i takt med utvecklingen på arbetsmarknaden har det blivit föråldrat. Under pandemin blev det särskilt tydligt, eftersom avtalet inte var anpassat efter exempelvis distansarbete. Inom ramarna för Greater Copenhagen har Region Skåne därför arbetat intensivt för att revidera avtalet med fokus på att göra det ännu enklare för både invånare och näringsliv.

Toppmöte med fokus på ekonomisk integration i regionen
Signeringen av det nya svensk-danska skatteavtalet sammanföll med att Greater Copenhagen Task Force träffades för att diskutera den ekonomiska integrationen i regionen. På mötet deltog de svenska och danska ministrarna för nordiskt samarbete Jessika Roswall (M) och Morten Dahlin (V).

– Att vi har fyra ministrar på besök visar på vilken betydelse Öresundsregionen har för både Sverige och Danmark. Det är också ett bevis på att Greater Copenhagen Task Force är ett framgångsrikt verktyg där vi tillsammans sätter fokus på att lösa de gränshinder som hämmar integrationen i regionen. Nu ser vi fram emot att det nya Öresundsavtalet träder i kraft och att tillsammans med regeringarna fortsätta den konstruktiva dialogen, säger Anna Pettersson, Region Skånes utvecklingsdirektör.

Bakgrund
Region Skåne är en del av Greater Copenhagen som inrättat en Task Force för att få fart på den ekonomiska integrationen i regionen efter pandemin. I arbetet ingår representanter från båda regeringar tillsammans med Dansk Industri, Sydsvenska Industri och Handelskammaren, Svenskt Näringsliv och Öresundsbro Konsortiet.

På bilden, från vänster till höger: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Malmö stad, Charlotte Wrangberg, Sveriges ambassadör i Danmark, Jessika Roswall (M), minister för nordiskt samarbete, Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne, Elisabeth Svantesson (M), finansminster, Lars Gaardhøj (S), Regionrådsformand Region Hovedstaden, ordförande i Greater Copenhagen, Jeppe Bruus (S), skatteminister Danmark, Morten Dahlin (V), minister för nordiskt samarbete, Sophie Hæstorp Andersen (S), Overborgmester Köpenhamns kommun, Kristina Miskowiak Beckvard, Danmarks ambassadör i Sverige.

’We’re going to miss the next Keytruda’: Lilly, Merck, Gilead and PhRMA CEOs talk IRA consequences

Merck’s CEO Robert Davis called the company’s Keytruda a ”lightning-in-a-bottle” innovation.
Almost 10 years ago, Merck ushered superstar cancer drug Keytruda across the FDA finish line for the first time, starting down a path that would ultimately yield dozens of additional approvals over the years.

Bild: lightningnetwork.plus

It was a “once-in-a-lifetime, lighting-in-a-bottle” discovery that wouldn’t be possible in the same way under the Inflation Reduction Act (IRA), Merck CEO Robert Davis warned at a Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA) panel on Friday May 31 on the sidelines of this year’s annual American Society of Clinical Oncology (ASCO) conference.

While Davis said the drug is unique and is “not a repeatable model,” Eli Lilly’s CEO David Ricks argued that lighting could still strike twice—if it weren’t for the IRA.

Specifically, Ricks referred to the IRA’s nine-year restriction on market exclusivity before government price-setting for small-molecule drugs as “terminating ideas before they have time to even grow roots.”

“I think that we’re going to miss the next Keytruda. And that’s why we’re raising the points that we are,” Ricks stressed.

In the nearly two years since the bill was passed, many drugmakers and groups have unsuccessfully tried to shut down the IRA’s negotiations with lawsuits questioning the constitutionality of the law.

Now, as the Centers for Medicare & Medicaid Services and companies are busy negotiating prices, the industry’s mission is to “relentlessly educate” policymakers on the “more negative implications” of the legislative decisions, PhRMA’s chief Steven Ubl said at Friday’s panel.

On the education vein, Davis cited a “fundamental misunderstanding” many lawmakers have of the pharmaceutical ecosystem.

“We need a fair value for the risk we take,” he said. “And that is not understood.”

For example, Merck has spent $46 billion so far on Keytruda development, with an additional $20 billion expected by 2030, according to Davis. The ability to fund such research comes from sales, Ricks explained.

Sales peak when a product has market exclusivity and therefore isn’t threatened by generic competition. The period of market exclusivity is a “societal bargaining” that allows drugmakers to recoup their investments, Ubl said.

The “kind of data that changes medical textbooks” requires an ecosystem that allows innovation to thrive over longer periods of time, Gilead CEO Daniel O’Day said.

Still, O’Day acknowledged that “steps have to be taken to make medicines more affordable” for patients.

Drug pricing has long been a point of contention even outside of the IRA. Earlier this year, Davis was questioned in a Senate committee hearing about high U.S. drug prices for nearly three hours alongside Bristol Myers Squibb’s and Johnson & Johnson’s CEOs, where he was slammed for Keytruda’s $191,000 U.S. list price.

*Inflation Reduction Act (IRA) är en amerikansk lag som syftar till att minska inflationen genom att sänka statliga utgifter, öka skatteintäkter och investera i förnybar energi och klimatåtgärder. Lagen inkluderar även bestämmelser för att minska läkemedelspriserna genom att ge Medicare förhandlingsrätt för vissa läkemedel. (reds anm.)