Daniel Forslund är en veteran i Almedalen-sammanhang och som utvecklingsansvarig för digitalisering, forskning, innovation på Vårdföretagarna hade han även detta år ett intensivt schema under Almedalsveckan. Här ger Daniel sina tips till att se spännande seminarier och panelsamtal från veckan i efterhand.

⏯️”AI kan rädda liv i vården – men hur kommer vi dit?” – spännande panelsamtal arrangerat av AI Sweden där vi diskuterade mellan myndigheter, vårdgivare och företag om hur vi skapar trygghet att pröva och införa nya AI-tillämpningar för minskad administration och bättre medicinska beslutsstöd: https://lnkd.in/dXg-AzqN

⏯️”Vilka myter kring digital vårdutveckling borde begravas en gång för alla?” – viktigt samtal arrangerat av Doctrin om alla myter kring den digitala vården som biter sig kvar och tolkas som sanningar bara för att de sagts så många gånger. Här kunde vi punktera en del seglivade myter och kunskapa för framtiden: https://lnkd.in/dzSw_dYn
⏯️”Intensivvård i vardagsrummet – hur högspecialiserad kan vården i hemmet bli?” – superintressant frågeställning där ny metodik i kombination med smart teknik kan utvidga antalet vårdplatser utanför sjukhusets väggar! Arrangören Karolinska Universitetssjukhuset planerar en ambitiös satsning och CAPIO S:T GÖRANS SJUKHUS AB är igång sedan hösten 2022. Se seminariet här: https://lnkd.in/dP6fMuB6

⏯️”Digital triage – möjligheter och utmaningar” – högaktuellt tema när Inera AB samlade en rad tongivande vårdrepresentanter för att diskutera patientens digitala kontakt med vården och införandet av bl.a. 1177 Direkt och hur denna nya tjänst ska samspela med alla de redan välanvända digitala tjänsterna från privata vårdgivare: https://lnkd.in/dPij3ceP

⏯️”Från kö till vård – strategier och idéer som minskar vårdköerna” – livepodd om vårdens styrning och hur vi skapar incitament och möjlighet för innovation och utveckling. Lyssna här: https://lnkd.in/dhHWMgqN

Inspirerande, öppet och tillgängligt är några av de ord som Thommen Chacko använder för att beskriva sin första Almedalsvecka. Thommen Chacko är ny vd för BMS i Sverige och skriver här sin sammanfattning av dagarna i Visby, exklusivt för Pharma Industry.

Thommen Chacko, ny vd för BMS i Sverige, har varit på sin första Almedalsvecka.

Mitt första besök på Almedalsveckan var en otroligt speciell upplevelse. Som vd för ett amerikanskt läkemedelsföretag i Sverige, och med mina rötter i södra Indien, fick jag en unik inblick i svensk politisk och social kultur. Almedalen är verkligen en smältdegel av idéer, där politiker, företrädare från olika sektorer och engagerade medborgare möts för att diskutera och debattera viktiga samhällsfrågor i en mängd olika interaktiva format.

Det som slog mig mest var den öppna och tillgängliga atmosfären. Att se politiker gå på gatorna, klädda i allt från kostymer till mer avslappnade sommarkläder, och samtala med vanliga medborgare var både uppfriskande och inspirerande. Denna informella miljö främjar verkligen dialog och samarbete, vilket jag tror är avgörande för att driva framgångsrika förändringar inom svensk hälso- och sjukvård. På ett personligt plan fick jag då och då frågor om min svarta kavaj, som vissa tyckte var ”lite för varm” – men för mig var temperaturen på 20-25 grader i Visby behaglig med indiska mått mätt.

Seminarierna var en annan höjdpunkt. Jag deltog i flera diskussioner om framtidens hälso- och sjukvård, digitalisering och hållbarhet. Det var fascinerande att höra olika perspektiv och insikter från experter, politiker och patientrepresentanter. Jag hade förmånen att delta i många enskilda möten med framstående personer, bland andra Maja Fjaestad, tidigare statssekreterare och docent vid Kungliga Tekniska Högskolan, som fokuserar på skärningspunkten mellan samhälle och teknik; Therese Leijon, generalsekreterare för Ung Cancer, som lyfte fram det sociala utanförskapet som unga cancerpatienter möter och deras längre diagnostider jämfört med vuxna; Stefan Jovinge, forsknings- och utbildningschef vid Skånes universitetssjukhus, som diskuterade möjligheterna med Advanced Therapy Medicinal Products (ATMP); och slutligen Lina Nordquist från Liberalerna, som delade med sig av värdefulla perspektiv på hälsotillståndet i Sverige.

Möjligheten att engagera sig i samtal med dessa individer i en informell miljö sammanfattade Almedalsandan för mig. Det har gett mig värdefulla idéer och inspiration som jag ser fram emot att ta med i BMS fortsatta arbete. Almedalsveckan gav mig också en ovärderlig möjlighet att nätverka med andra branschledare inom life science. Att kunna utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter har stärkt min tro på vikten av samarbete och partnerskap.

Sammanfattningsvis har mitt första besök på Almedalsveckan varit både lärorikt och inspirerande. Jag är tacksam för möjligheten att delta i detta evenemang och ser fram emot att fortsätta bidra till samtalet om hur vi kan förbättra vården för svenska patienter. Jag inser också att ”samverkan” är ett populärt begrepp bland många svenskar, och jag tror att det är vägen framåt – samtidigt som jag tror att behovet av ett tydligare ansvarstagande i utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård är avgörande. Jag är gärna med och bidrar här.

Thommen Chacko, vd BMS Sverige.

Almedalsveckan visade återigen på en stark vilja till samverkan och dialog kring de utmaningar och möjligheter som vi har inom svensk hälso- och sjukvård. Frågor om kunskapsstyrning, patientinvolvering, AI, beredskap och finansiering av life science-sektorn var centrala, med ett gemensamt mål att förbättra vården och skapa ett starkare, friskare Sverige.

En ofta diskuterad fråga var huruvida svensk hälso- och sjukvård styrs mer av kunskap eller av ekonomi. Diskussioner belyste behovet av att harmonisera medicinsk kunskap med de ekonomiska realiteter som regionerna står inför. Det lyftes fram att fortbildning och kompetensutveckling är avgörande för en kunskapsbaserad styrning, men att kortsiktig ekonomisk styrning ofta utgör ett hinder.

Två ämnen som dominerade under veckan var AI och beredskap. AI ses som en del av samhällets framtid, och samtalen fokuserade på hur man bäst kan utnyttja dess potential inom vården. Beredskap och motståndskraft diskuterades mot bakgrund av pandemin, krig och hot mot demokratin, med en stark betoning på att stärka Sveriges förmåga att hantera sådana utmaningar.

Seminarier om hälsodata och AI betonade behovet av att teknik och lagar ska komma på plats för att dessa resurser ska kunna användas effektivt inom hälso- och sjukvården. Samtidigt måste professionerna och deras verksamheter utvecklas för att fullt ut dra nytta av hälsodata och stärka landets konkurrenskraft.

Ett återkommande tema var utvecklingen inom diabetesvården, där nya teknologier och läkemedel ständigt introduceras. Det framhölls att nationella kvalitetsregister som NDR är centrala för att utvärdera och förbättra vården. Samtidigt påpekades det att det finns stora regionala skillnader och att vissa riktlinjer och kunskapsstöd är motsägelsefulla eller inaktuella. Detta försvårar för både erfarna läkare och nyutbildade kollegor att tillämpa bästa praxis.

Vikten av att inkludera patientperspektivet i utformningen av kunskapsstöd och riktlinjer lyftes också fram i flera seminarier. Eftersom många diabetesbehandlingar innebär egenvård är det nödvändigt att patienter involveras i processen. Uppföljningar som Diabetesbarometern används för att övervaka hur väl kunskapsstöden implementeras runt om i landet.

Behovet av nationellt ansvar för vaccinationer av äldre, riskgrupper och gravida togs upp som en viktig fråga. Liksom nya medicinska genombrott bör värderas ur ett brett samhällsperspektiv, och det betonades hur viktigt det är med tillitsfull samverkan mellan offentlig hälso- och sjukvård och läkemedelsindustrin för att förbättra vården för cancerpatienter.

Diskussioner om life science-sektorns framtid underströk vikten av att koppla samman strategi och resurser för att säkerställa branschens fortsatta framgång. Finansiering identifierades som en avgörande faktor, där det behövs både nationellt och internationellt kapital för att små företag ska kunna växa. Det påpekades också att den svenska life science-strategin saknar budget, vilket hindrar dess genomförande.

Tack alla ni som arbetat med så gedigna och kunskapshöjande program och seminarier, rundabordssamtal och nätverksmingel. Vi vet att det kräver mycket jobb och planering för att få ihop dessa scheman. Ännu en gång var det en ynnest att få ta del av allt detta som erbjöds under Almedalsveckan. Jag ser redan fram emot nästa år.

Ulrika Nyberg
Chefredaktör
Pharma Industry

Ulrika Nyberg, här flankerad av två professorer från Uppsala Universitet, Mathias Hallberg och Fred Nyberg, samt Chief Communications Officer på Novatron, Linda Nyberg. (Om vi är släkt? Ja. :))

Tankesmedjan Synaps har varit aktiv på Instagram under Almedalsveckan och delat information om olika möten, seminarier, partiledartal och hälso- och sjukvårdsfrågor.

Tankesmedjan Synaps fokus är att lyfta fram frågor kring hälso- och sjukvården. De har arbetat för att visa hur strukturella förändringar i lagstiftningen kan förbättra patienters tillgång till vård och minska vårdköerna. Ett av deras initiativ är ”Fritt Vårdsök”, som syftar till att stärka patienternas rätt att söka vård över regionsgränserna efter att vårdgarantin löpt ut (Synaps) .

Synaps under Almedalsveckan engagerat sig i diskussioner om hur svensk sjukvård kan reformeras för att bli mer effektiv och tillgänglig, med fokus på patienternas rättigheter och möjligheter , och regelbundet rapporterat i sina sociala kanaler.

Storstilat Gustaf Drougge, vd och initiativtagare till tankesmedjan. Det har varit roligt att följa, och du som missat kan se det i efterhand på Instagram-kanalen.

Life science-industrin står för nära 10 procent av Sveriges export och rekordår avlöser varandra. På bara 10 år har läkemedelsexporten ökat med 180 procent. – Man kan säga att det är lite av en gömd basnäring, säger Frida Lundmark, från de Forskande läkemedelsföretagen, Lif.

Sverige exporterade läkemedel under förra året för drygt 150 miljarder, vilket gör läkemedel till den tredje största exportsektorn. Foto: Janerik Henriksson/TT

Läkemedelsexporten är en framgångsaga för svensk utrikeshandel. Enligt de senaste siffrorna från SCB minskar exporten av de mer klassiska exportvarorna, så som trävaror och järn. Medan läkemedel fortsätter att öka.

Förra året ökade exporten med tio procent, året innan hela 40. Totalt är det en uppgång med 180 procent jämfört med för 10 år sedan.

– Man kan säga att det är lite av en gömd basnäring och en väldigt viktig sektor för Sverige. Och exporten utav läkemedel bidrar tydligt och konkret till Sveriges ekonomi, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på De forskande läkemedelsföretagen, lif.

Enligt SCB står läkemedel för 7,3 procent av den totala exporten. Enligt regeringen och Vinnovas uträkningar står den samlade life science-sektorn för ungefär 10 procent.

– Vi har en tradition i Sverige av en ganska klassisk tillverkningsindustri, och läkemedelsindustrin är lite av ett annat djur i det sammanhanget. Vi måste lyfta blicken och lyfta fram värdet av branschen tydligare och vad den ger samhället, individen och Sveriges ekonomi, säger Frida Lundmark.

– Den bidrar med viktiga innovationer i form av nya läkemedel som leder till en ökad hälsa hos befolkningen. Men samtidigt finns det orosmoln.

– Men det är inte ett självspelande piano, utan det gäller att vidmakthålla den här positionen och säkerställa att vi kan fortsatt växa. En del av problematiken kallar Frida Lundmark för ”innovationsparadoxen”.

– Vi har jätteviktiga, stora ambitiösa satsningar på forskning och utveckling men vi behöver brygga över till implementering och användning. Vi måste bygga ihop det till ett system, så att individer kan få nytta av det som företagen forskar fram och säkerställa att nya effektiva innovationer kommer patienterna till del. Här har Sverige stora utmaningar, vårt läkemedelssystem har inte utvecklats i takt med de tekniska och medicinska framstegen.

En annan problematik är att antalet kliniska prövningar har minskat i Sverige, som är en avgörande del i processen att ta fram nya läkemedel.

– Vi är som bransch beroende av att hälso- och sjukvården har en stabil och bra kompetensförsörjning. Det behövs för att kunna genomföra de kliniska prövningar som läkemedelsföretagen är beroende av, så det är ett samspel som helt enkelt måste fungera. Vi gör stor skillnad globalt på till exempel utvecklingsmarknader Men även kompetensförsörjning på forsknings- och tillverkningssidan är en utmaning.

– Det gäller att få hit spetskompetensen vi behöver, som ofta kommer från andra länder, men också att få dem att stanna. Och för läkemedelsproduktionen är det viktigt att branschen kan attrahera unga, säger Frida Lundmark.

Hon tror att breda, större samverkansprogram mellan näringsliv, akademi, stat är vad som behövs för att Sverige ska kunna fortsätta vara en stark life science-nation.

– Här skulle regeringen behöva lägga lite extra fokus på det området, och ha exportsiffrorna i åtanke, och säkerställa att vi inte tappar den positionen.

En annan stor exportsektor förutom läkemedel som Asli Sungur, ansvarig över life science på Business Sweden, tror kommer växa är inom health- och medtech.

– Det är redan ett väldigt starkt område, utöver läkemedel, som går på export. Och vi gör stor skillnad globalt på till exempel utvecklingsmarknader. Vi har redan i dag stora aktörer aktiva i länder som inte har någon annan utrustning att både detektera och behandla cancer.

Ett annat exempel är det som kallas ”remote patient monitoring”, där man med hjälp av digitala och tekniska lösningar kan behandla patienter på distans.

– Även det är ett koncept som är redo att exporteras till länder som har liknande utmaningar med befolkningstäthet och storlek som Sverige, säger Asli Sungur.

Hon tror att den totala exporten kommer fortsätta att växa och att en fördel är just landets storlek.

– Jag tror att vi har en styrka i att vara ett litet land. Vi har en bra kombination av väldigt stora bolag, som är globala aktörer, tillsammans med många småbolag.

– En av utmaningar är att kunna attrahera investeringar i dessa bolag så att de kan fortsätta vara konkurrenskraftiga och vilja vara kvar i Sverige och bygga kvar på den kunskapsbasen som vi är så stolta över, säger Asli Sungur från Business Sweden.

Det svenska biofarmabolaget TikoMed och The Division of Clinical Neuroscience vid Oslo universitetssjukhus har nyligen undertecknat ett forskningssamarbetsavtal inom Amyotrofisk lateralskleros – ALS.

TikoMed har tidigare genomfört och rapporterat om två kliniska fas 2a-studier på ALS patienter, båda med lovande resultat.^1,2 Såväl säkerhet som tolerabilitet för läkemedelskandidaten ILB® hos patienterna kunde verifieras. Dessutom pekar resultaten på ILB®s framtida potential som det första sjukdomsmodifierande läkemedlet för behandling av både familjär- och sporadisk ALS med minimala biverkningar.

Lars Bruce, som ligger bakom utvecklingen av ILB® och leder programmet kommenterar:
”Min hypotes är att ILB® representerar «The Missing Link» som orkestrerar kroppens signaler för reparation av vävnader. ILB® aktiverar kroppens naturliga reparationssystem och är ett läkemedel som behandlar neurodegenerativa och neuroinflammatoriska processer genom endogen aktivering av en repertoar av tillväxtfaktorer. Jag sätter stort hopp till att samarbetet med Oslo Universitetssjukhus ska leda till mer kunskap och bättre behandlingsalternativ för patienter med ALS.”

”Vi är mycket exalterade över den kliniska potentialen för ILB®, en behandling som kan visa sig vara banbrytande för patienter inom flera förödande neurodegenerativa sjukdomar”, säger TikoMeds vetenskapliga rådgivare, professor Ann Logan som är hedersprofessor i regenerativ medicin vid University of Warwick.

Publikationer:

1. Logan A, Nagy Z, Barnes NM,Belli A, Di Pietro V, Tavazzi B, Lazzarino G, Lazzarino G, Bruce L, Persson LI. A phase II open label clinical study of the safety, tolerability and efficacy of ILB® for Amyotrophic Lateral Sclerosis. PLoS One. 2022 May 25;17(5):e0267183. doi: 10.1371/journal.pone.0267183. PMID: 35613082; PMCID: PMC9132272.

2. Srinivasan V, Homer V, Barton D, Clutterbuck-James A, Jenkins S, Potter C, Brock K, Logan A, Smith D, Bruce L, Nagy Z, Bach SP. A low molecular weight dextran sulphate, ILB®, for the treatment of Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS): an open-label, single-arm, single-centre, phase II trial. PLoS One. 2024 (in press).

Fortsatt positiv utveckling inom nya behandlingar, ökade krav på lagerhållning och fokus på konkurrenskraftiga kliniska prövningar. Det är tydliga trender i Läkemedelsverkets årliga omvärldsrapport.

En av trenderna som lyfts i Läkemedelsverkets omvärldsrapport är den fortsatt positiva utvecklingen inom nya behandlingar. Foto: Johnér

– Samverkan i EU och globalt kommer att bli avgörande för hur vi lyckas möta de hot vi ser, mot folkhälsan och mot stabiliteten i vår omvärld. Det beredskapsarbete som nu pågår i Sverige är viktigare än någonsin. Samtidigt ser vi en explosionsartad utveckling av nya behandlingar, kommenterar generaldirektör Björn Eriksson.

Utveckling av nya behandlingar

Utveckling av avancerade terapier och biologiska läkemedel inklusive vacciner ökar, både inom human- och veterinärmedicinen. Behandlingar blir alltmer individualiserade, såsom vissa läkemedel för avancerade terapier. Statistik från EMA visar på att ansökningar inom terapiområdena onkologi, hematologi och neurologi kommer fortsatt att vara aktuella. Infektions- och inflammatoriska sjukdomar, demenssjukdomar och oftalmologi är andra centrala områden.

Försörjningsberedskap och lagerhållning en viktig samhällsfråga

Erfarenheterna från pandemin och numera också den geopolitiska situationen har lett till omfattande diskussion om Sveriges försörjningsberedskap rörande läkemedel och medicintekniska produkter. En trend är att bygga lager i samhället på flera olika nivåer. Statliga utredningar föreslår utökade krav på apotekens lagerhållning, ökad hemberedskap, en lag om lagerhållningsskyldighet och inrättandet av statliga säkerhetslager. Andra länder ser ett ökat behov av lagerhållning på olika nivåer för att öka sin beredskap och säkerställa läkemedelstillgänglighet.

Bättre förutsättningar för kliniska prövningar

Förutsättningarna för kliniska prövningar behöver förändras. Utredningar visar tydligt på behovet av att nationellt samla kliniska prövningar och skapa en effektiv infrastruktur, som också avlastar en redan överbelastad hälso- och sjukvård. Det kommer att krävas ansträngningar för att öka antalet kliniska prövningar där flera aktörer måste samverka för att överbrygga klyftan mellan forskning, sjukvård och marknad. Nära samverkan mellan hälso- och sjukvård, företag och universitet och högskolor är en förutsättning för att kliniska prövningar ska kunna genomföras på bästa sätt.

Läkemedelsverkets omvärldsrapport 2024