Docrates Cancersjukhus, som är specialiserat på diagnostik, behandling och uppföljning av cancersjukdomar, fusioneras med Mehiläinen genom ett företagsförvärv som undertecknades den 16 maj 2024. Den starka utvecklingen av Docrates verksamhet och tillhandahållandet av högkvalitativa cancerbehandlingar till både finska och internationella kunder fortsätter även i framtiden. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheten för att genomföras.

På Docrates Cancersjukhus får den cancersjuka individuell service under samma tak under hela behandlings- och uppföljningsperioden. I företagets verksamhet betonas cancerbehandlingarnas individualitet och snabbhet, kvalitet, utbildning och forskning. Docrates har ett sjukhus i Helsingfors där över 130 cancerspecialister tillhandahåller sina tjänster. Som privat cancersjukhus är Docrates föregångare i hela Europa och det enda i sitt slag i Norden.  Utöver Finland söker man sig årligen till tjänsterna från upp till 50 olika länder, till exempel från Sverige och Norge. Genom förvärvet blir Docrates nu en del av Mehiläinen.

“Det känns mycket bra att få fortsätta utveckla högkvalitativa cancervårdstjänster tillsammans med Docrates. Docrates har som föregångare inom cancerbehandlingar byggt ett unikt kompetenscenter enligt en utvärdering på både finsk och internationell nivå och vill upprätthålla de senaste undersöknings- och behandlingsmetoderna i sin verksamhet. På Mehiläinen vill vi betjäna våra kunder holistiskt och erbjuda en högkvalitativ vårdkedja även vid cancersjukdomar. Detta är nu möjligt för oss tack vare Docrates Cancersjukhus”, konstaterar Janne-Olli Järvenpää, VD för Mehiläinen Konserni Oy.

“Vi är stolta över att under 15 år ha byggt upp och stött Docrates framgångssaga som ett internationellt toppsjukhus inom cancerbehandlingar. Pionjärarbetet har varit en fantastisk resa. För Docrates är nästa naturliga skede i verksamhetsutvecklingen en internationalisering. Vi är övertygade om att Mehiläinens starka inhemska traditioner och nuvarande internationella organisation erbjuder Docrates rätt hem för nästa tillväxtfas. Jag anser att Finland just nu behöver sådana öppningar som gör det möjligt för innovativa pionjärföretag att internationaliseras, växa och sysselsätta. Aava Terveyspalvelut-koncernen är en stark nationell aktör inom hälso- och sjukvården och i fortsättningen kommer vi att fokusera på att utveckla verksamheten för Lääkärikeskus Aava, Pikkujätti och Aisti Health”, säger Antti Aho, VD för Aava Terveyspalvelut Oy, Docrates tidigare största ägare.

“Genom sitt omfattande nätverk och sina resurser ger Mehiläinen Docrates möjlighet att erbjuda den senaste cancerdiagnostiken och -behandlingen till en allt större kundgrupp, både i Finland och i andra länder. Man planerar till exempel att öppna en ny klinik i Stockholm. Jag tror också att Docrates starka sätt att agera ”som människa vid sidan av människan” passar utmärkt ihop med Mehiläinens företagskultur, som värnar om finska traditioner”, säger Ilpo Tolonen, VD för Docrates.

Docrates och Mehiläinen fortsätter att tillsammans satsa på tjänsternas kvalitet, utbildning av experter och utvidgning av verksamheten. Målet är att Docrates ska fortsätta med sin starka forskningsverksamhet och erbjuda cancerbehandlingar baserade på den senaste undersökningen till sina kunder.

Mehiläinens omfattande servicenätverk kommer i framtiden att göra det ännu smidigare att få tillgång till tjänsterna. Mehiläinen gör det möjligt att erbjuda kunderna mer omfattande fysioterapi som stödjer rehabilitering, stöd för psykisk hälsa och andra terapiformer. Mehiläinens internationella organisation och kompetenser möjliggör bredare resurser för att utöka verksamheten även utanför Finland.

Docrates verksamhet fortsätter som vanligt på bolagets sjukhus i Gräsviken i Helsingfors. Anställda och yrkesutövare fortsätter efter att förvärvet har slutförts som gamla arbetstagare och yrkesutövare med sina tidigare avtal. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheten för att genomföras.

När Malin Parkler summerar sina fem år vid rodret för Läkemedelsindustriföreningen Lif, gör hon det med en känsla av stolthet och tillförsikt för framtiden. Hennes ordförandeskap, som formellt avslutades vid Lifs årsmöte den 16 maj, har präglats av en omtumlande omvärld, som ställt krav på beslutsamhet och partnerskap. Pharma Industry fick ett samtal med Malin om åren som ordförande i Lif.

Det blev en lugn start för Malin Parkler som ordförande I en organisation med en stark position och med en erfaren och driven vd i spetsen. Malin tog initiativet till att starta upp ett strategiskt visionsarbete med styrelsen och kansliet, öka styrelsens aktiva dialog med en bredd av viktiga intressenter i svensk hälso- och sjukvård, samt göra några förbättringar i s.k. governance. Det handlade bland annat om att införa en mandatperiod för ordförandeposten. Men det var lugnet före stormen. Plötsligt slog pandemin till, följt av krig och en geopolitiskt utmanade situation i världen och ett oroligt säkerhetsläge i Sverige. Lägg där till utmaningar som klimatförändringar och globalisering.

Malin Parkler är sedan 10 år vd för Pfizer i Sverige. Läkemedelsindustrins utmaningar och möjligheter står på hennes dagliga agenda att hantera. Tillgänglighet av läkemedel, risk för bristsituationer, beredskap, EU:s ökade inflytande, vikten av ett hållbart samhälle och den ökade mängden desinformation har betonat vikten av evidens och kunskapsgenerering.

”Allt detta gör det än viktigare att Lif fortsatt behöver driva behovet av att tillgängliggöra hälsodata, menar Malin, och att värna om Sverige som ett land för kliniska prövningar och som en internationellt konkurrenskraftig life science nation”.

Vikten av dialog och samverkan
Behovet av att förstå varandra är viktigare nu, säger Malin. Att föra en aktiv dialog och våga samarbeta har ökat i och med den komplexa världen vi lever i. Behovet av att inkludera hela ekosystemet i synnerhet och förstå flera perspektiv är idag avgörande. Och inte minst viktigt att Lifs styrelse har förståelse för omvärlden med nutids- och framtidsperspektiv, så vi kan ge relevant strategisk riktning till Lifs vd och sekretariat. Malin har därför varit engagerad i att löpande bjuda in aktörer från sjukvårdssverige för dialog med styrelsen. I maj förra året besökte styrelsen Region Skåne och i början av detta år Västragötalandsregionen, i en ansats att få en djupare förståelse för Regionernas situation och ambitioner och i syfte att fördjupa dialogen och samverkan med Regionerna.

Tillgång & snabb introduktion
Under mina år som ordförande i Lif har högsta prioritet varit att säkra patienters tillgång till nya och innovativa behandlingar, fortsätter Malin. Detta innebär att korta tiden mellan EMA godkännande och fastställt pris/subvention, dvs att värdet av de fantastiska behandlingar som medlemsföretagen erbjuder faktiskt kommer patienter till gagn och ger möjlighet till en bättre hälsa. Världen har förändrats och så behöver även modellen för hur läkemedel och vacciner värderas. Malin menar att det finns ett starkt behov av en mer modern läkemedelsmodell och Lif har tillsammans med medlemsföretagen, påbörjat ett arbete med detta.

Beredskap och tillgänglighet
Ett intensivt arbete har också pågått för att snabba upp beslutsvägarna för introduktionen av nya läkemedel och för att förbättra betalningsmodellerna genom ett nära samarbete och en nära dialog med TLV och NT-rådet. Målet är outtröttligt att säkerställa att patienter får tillgång till nya behandlingar så snabbt som möjligt. Malin lyfter även arbetet med att förbättra beredskapen och tillgängligheten av läkemedel, vilket är en ständig utmaning. Ännu ett viktigt arbete har varit att tillsammans med relevanta aktörer förbättra hanteringen av läkemedelsbrister.

”Att stärka Sveriges position som arena för kliniska prövningar och att göra användningen av hälsodata mer tillgänglig för forskning, är ett ständigt pågående och prioriterat fokusområde, säger Malin, och vi får inte glömma allt det omfattande arbete Lif gör med att utveckla FASS och HiKS databasen, som är centrala för att stödja säker och korrekt användning av läkemedel.”

Ledarskapet och passionen
Personligen har Malin strävat efter att skapa en inkluderande miljö där alla styrelsemedlemmar känner sig hörda och respekterade, vilket hon hoppas och tror har haft betydelse för styrelsens arbete och starka driv att tillsammans göra skillnad. Hennes passion för människors hälsa och ett hållbart samhälle gjorde att hon direkt engagerade sig i det svenska beredskapsarbetet. Malin har haft förmånen att vid ett flertal sammankomster vara näringslivsrepresentant och föra dialogen med myndigheter som tex MSB, bland annat vid Rikskonferensen Folk & Försvar i Sälen. Detta har satt tillgång och beredskap av läkemedel och vacciner på samhälls- och beredskapskartan.

Malin är stolt över att ha varit del av en tid när Lifs starka position inom svensk hälso- och sjukvård ytterligare stärkts. Hon upplever att den positionen kontinuerligt stärks i takt med att Lif strategiskt fokuserat på att utvecklas till en life science organisation med bredare bidrag till ekosystemet och att nu vara i begynnelsen av att fördjupa detta till en starkt partnerskapsdriven organisation.

”Vi har utvecklats”, säger Malin och framhäver det goda samarbetet inom styrelsen och med medlemmarna.

Förhoppningar för framtiden
Malin Parkler har nu som avgående ordförande för Lif, tre förhoppningar kring det fortsatta styrelsearbetet i sin efterträdare.
”- Jag är övertygad om att Emelie Antoni, som nu blivit vald till ny ordförande i Lif, delar passionen för mina tre förhoppningar, säger Malin och listar tre råd till Antoni:

Det första är att fortsätta närvara aktivt inom svensk hälso- och sjukvård för att bibehålla och stärka Lifs externa relationer.

Det andra är att bygga vidare på partnerskapsperspektivet för att fortsätta stärka Lifs roll som en samarbetspartner till både sjukvården och medlemsföretagen.

Det tredje är att underhålla den inkluderande kulturen och säkerställa att Lifs arbete fortsätter vara patient- och resultatfokuserat med tydliga och transparenta mål.

Allt detta med ambitionen att skapa förutsättningar för Lif och företagen att vara värdefulla och ansedda partners till svensk hälso- och sjukvård, hoppas Malin. Närmare samarbete kring att skapa ett starkare och friskare Sverige – och företagens möjligheter att samarbeta med vården.

En ny era
Med dessa förhoppningar och en stark grund att bygga vidare på, ser Malin Parkler fram emot att fortsätta vara en betydande del i Lifs fortsatta framsteg i att vara en god partner till svensk hälso- och sjukvård, och till hela life science ekosystemets bidrag till svensk sjukvård.

Parkler-eran präglades av partnerskap och framtidshopp, och Malin själv är säker på att hennes efterträdare kommer att leda organisationen med lika stor passion och vision, när vi nu går in i Antoni-eran.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid. Avsnittet publicerades 15 maj 2024.

Igår uppmärksammade Lif/Fass tillsammans med Sveriges Apoteksförening att Lagerstatustjänsten fyllde 10 år. Tjänsten skapades 2014 genom ett framgångsrikt samarbete mellan Lif – de forskande läkemedelsföretagen/ Fass och Apoteksföreningen samt apoteksaktörerna.

Lifs tf vd Karolina Antonov inledde minglet vilket följdes av en dialog mellan Johan Wallér, vd Apoteksföreningen och Anna Wessling, chef Fass, om samarbetet.

Lagerstatus är en nationell tjänst som gör det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal, apotekspersonal, djursjukvårdare, veterinärer, patienter, allmänhet och djurägare att i förväg se om ett läkemedel finns tillgängligt på ett specifikt apotek eller om det behöver beställas. Ca 6,2 miljoner lagerstatussökningar sker varje år på Fass och apotekspersonalen utgör ca 40% av de som söker lagerstatus. Samtliga apotekskedjor i Sverige deltar i tjänsten, samt ett antal enskilda apoteksaktörer. Apoteken ansvarar för information gällande lagerdata, öppettider mm. Information om lagerstatus på anslutna apotek finns på Fass. ​

– Lagerstatustjänsten är ett bra exempel på hur vi som privata aktörer kan samverka och bidra med värde till samhället. Vi på Fass är väldigt glada att samarbetet finns och att tjänsten är mycket uppskattad av användarna. Tjänsten är väl använd hos våra användare, vid var 5:e användarsession på Fass, sker en lagerstatussökning, säger Anna Wessling, chef Fass.

– Lagerstatus projektet genomfördes mycket väl av alla inblandade – apoteksaktörer, Fass och leverantörer. Samarbetet mellan parterna var viktigt för att lyckas. Genom god kommunikation och gemensamma ansträngningar hanterade vi de utmaningar som dök upp. Slutresultatet blev en effektiv lösning som gynnade alla parter, säger Johan Wallér, vd Apoteksföreningen.

Nu ser Lif/Fass fram emot att fortsätta samarbeta, och bygga vidare på det vi har åstadkommit för att kunna fortsätta förbättra tjänsten för framtida behov.

På en konferens den 22 maj 2024 presenterade Forska!Sveriges tankesmedja ”Agenda för hälsa och välstånd” förslag på tre krafttag för att omsätta hälsodata till patientnytta. Under konferensen överlämnades förslagen till sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson. Utöver rapporten kan du i denna artikel ta del av foton från dagen, de inspelade presentationerna länkade i texten samt den inspelade konferensen i sin helhet.

Med fokus på behovet av tydligare mandat och effektivare processer har Forska!Sveriges tankesmedja ”Agenda för hälsa och välstånd” arbetat fram en ny rapport med konkreta förslag på:

1. hur klinisk forskning kan stärkas och hur hälso- och sjukvården ska kunna vara mer delaktig i att utveckla och använda den kunskap som skapas,
2. hur regioner och andra aktörer kan ges tydliga riktlinjer för hantering och användning av hälsodata, och
3. hur processerna för kunskapsstyrning och implementering i hela VårdSverige kan bli effektivare.

Den 22 maj samlade ”Agenda för hälsa och välstånd” nära 300 representanter för politik, myndigheter, regioner, akademi, vård, näringsliv, patienter och professioner.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, och Tobias Alfvén, ordförande för ”Agenda för hälsa och välstånd” berättade om bakgrunden till samarbetet mellan de 40 medlemmarna i tankesmedjan, och introducerade rapportens tema. Därefter presenterades analys och förslag av olika medlemmar.

Under förmiddagen gästades vi digitalt av Lucy Chappell, Vd för National Institute for Health and Care Research (NIHR) och Chief Scientific Adviser vid Department of Health and Social Care. Hon berättade om Storbritanniens arbete med NIHR och vilken positiv effekt den samordnande funktionen för klinisk forskning har för patienter och samhället i stort.

Det följdes av ett samtal om rapportens förslag med en panel bestående av representanter för regioner och myndigheter via Generaldirektören för Vetenskapsrådet och senior rådgivare och avdelningschef för E-hälsomyndigheten. Konferensen avslutades med att rapporten överlämnades till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson som höll ett initierat och informativt tal, vilket följdes av en diskussion om regeringens planer.

Apoteket har efter upphandling fått förtroende att ansvara för en betydande del av Försvarsmaktens totala beredskapslager av läkemedel. Apoteket får även uppdraget att löpande försörja Försvarsmakten med läkemedel och vaccin.

– Tillgång till läkemedel och egenvård är livsviktig och Sveriges beredskap tar nu ett steg fram i och med detta omtag i hur läkemedel lagras. Vi är stolta över att Apoteket fått förtroendet att ansvara för det här viktiga uppdraget, säger Rasmus Nerman, vd på Apoteket.

Rasmus Nerman, vd på Apoteket

Nya beredskapslager av läkemedel
Apoteket ska tillhandahålla beredskapslager av läkemedel för Försvarsmakten och säkerställa tillgång i händelse av kris eller krig. Försvarsmakten genomför dessutom regelbundet övningar i fredstid och nödvändiga läkemedel behöver även då vara tillgängliga.

Försvarsmaktens löpande verksamhet
Försvarsmakten har även löpande behov av läkemedel vid ett 40-tal vårdenheter. Apoteket har fått uppdraget att löpande leverera läkemedel och vaccin till dessa enheter som är spridda över landet.

Beredskapslagring med Socialstyrelsen
Sveriges regering har gett Socialstyrelsen i uppdrag att köpa in och lagerhålla sjukvårdsprodukter som kan behövas vid traumavård, Apoteket ska stödja även Socialstyrelsen med denna beredskapslagring av läkemedel.

Samtliga tre uppdrag startar under våren och avtalsperioden inklusive optioner är nio år. I avtalen ingår det dessutom att kontinuerligt omsätta lagren för att minimera onödig kassation.

Karolinska Institutet har tecknat en avsiktsförklaring med läkemedelsbolaget Chiesi, som har kontor på KI Science Park. Parterna har kommit överens om att stärka insatser som kan påskynda forskning och utveckling inom bland annat luftvägssjukdomar, sällsynta sjukdomar och neonatologi.

– Vi tror att detta partnerskap kommer att ge betydande möjligheter att inte bara påskynda våra utvecklingsprojekt utan också att utforska och etablera nya innovativa sätt att arbeta mellan den akademiska världen och industrin, säger Fabrizio Conicella, chef för Chiesis Centre for Open Innovation and Competence.

Samarbetet ska bygga på parternas tidigare erfarenhet av utbyte med varandra och ske inom ramen för redan tillgängliga resurser. Avsikten är att forma en delningskultur i syfte att påskynda tillämpningen av forskningsresultat till förbättrad diagnos och behandling inom bland annat luftvägssjukdomar, sällsynta sjukdomar och neonatologi.

Richard Cowburn är ansvarig för industrisamarbeten på Karolinska Institutet. Foto: Privat

– Vi kommer att dra nytta av tidigare framgångar och forma en plattform för ett nära, långsiktigt och dynamiskt samarbete, säger Richard Cowburn, enhetschef för External Engagement Office vid Karolinska Institutet.

När parterna går vidare i planeringen av konkreta projekt ska mer juridiskt bindande avtal tecknas. En styrgrupp bildas nu för att driva samarbetet framåt. Exempel på frågor som ska diskuteras är möjligheten att utbyta forskningsmaterial och teknologier, nyttja varandras infrastrukturer och kompetenser, engagera doktorander och postdoktorer i projekt samt att utvidga möjligheten för studenter att praktisera på Chiesi.

Josefine Beck-Friis vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Linnea Hartman vid universitetssjukhuset Örebro och Anna Weibull Wärnberg vid Karolinska universitetssjukhuset får Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen (SILFs) stipendium för klinisk forskning inom infektionssjukdomar. Stipendiet på 150 000 kronor (50 000 kr var) delades ut vid årets Infektionsvecka/Mikrobiologiska vårmöte i Linköping den 23 maj.

Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen (SILFs) årliga stipendium syftar till att stötta och premiera icke disputerade medlemmars arbete med forsknings- och utvecklingsprojekt inom infektionsområdet.

Från vänster: Anna Weibull Wärnberg vid Karolinska universitetssjukhuset, Josefine Beck-Friis vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Linnea Hartman vid universitetssjukhuset Örebro får Pfizers och SILFs infektionsstipendium 2024

Årets stipendiater är:

Josefine Beck-Friis, för projektet ”Utvecklingen av covid-19 pandemin i Västra Götaland med fokus på kritisk sjukdom och död”

Josefine Beck-Friis är specialistläkare inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes projekt syftar till att kartlägga pandemins utveckling i Göteborg. Studien, som täcker perioden från januari 2020 till december 2023, granskar förändringar i dödlighet och behovet av intensivvård. Att dra lärdom från pandemin är kritiskt för att stärka vår beredskap inför framtida pandeminer men också för att förstå covid-19-sjukdomens och pandemins olika faser för att på bästa sätt ta hand om de patienter som insjuknar i covid-19.

– Jag är väldigt glad och tacksam över att få motta Pfizers och SILFs infektionsstipendium. Även om vi alla är glada över att pandemin är över är det viktigt att fortsätta blicka tillbaka och fördjupa vår förståelse av hur covid-19 har utvecklats under de år som har gått, säger Josefine Beck-Friis.

Linnea Hartman, för projektet ”Molekylärepidemiologiska studier av fästingburet encefalitvirus (TBEV) i Region Örebro län”
Linnea Hartman är ST-läkare vid universitetssjukhuset Örebro. Hennes projekt har som målsättning att undersöka och utveckla metodiken för detektion av TBEV samt att tillhandahålla verktyg för att bättre kunna medverka till att förebygga och hindra överföring och spridning av TBEV. TBEV har etablerat sig i ”hotspot” områden i Örebro län och fortsätter att spridas och orsakar ett ökande antal sjukdomsfall. En genomisk karaktärisering av TBEV krävs för att kunna bevaka dess evolution över tid och studera vilka typer av virus som sprider sig. Hittills har inget lokalt TBEV sekvenserats från humana prov, vilket skulle vara av stort värde för den nationella övervakningen.

– Jag är djupt hedrad och tacksam för att ha mottagit detta stipendium. Denna generösa finansiering kommer att möjliggöra genomförandet av min forskning och bidra till att jag kan fördjupa mig ytterligare inom området. Den stigande incidensen av TBE i Sverige leder till en ökad sjukdomsbörda för patienterna varför mer kunskap och forskning behövs inom området. Jag ser fram emot att dela mina resultat framöver, säger Linnea Hartman.

Anna Weibull Wärnberg, för projektet ”Resistenstestning av proviralt HIV-1 DNA hos patienter med välbehandlad hiv– ett steg mot optimerad läkemedelsbehandling?”
Anna Weibull Wärnberg är specialistläkare inom infektionssjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. Hennes projekt utvärderar resistenstestning av integrerat virus hos patienter med låga eller omätbara virusnivåer i plasma. Många personer som lever med hiv i Sverige är migranter som påbörjat antiretroviral terapi utomlands och har omätbara virusnivåer vid ankomst till Sverige. Hos dessa individer saknas ofta information om läkemedelsresistens, vilket kan bli problematiskt när behandlingen behöver ändras på grund av biverkningar eller toxicitet. Projektet kommer genom sekvensering av proviralt HIV-1 DNA undersöka förekomst och relevans av resistensmutationer hos denna grupp patienter i Sverige.

– Det känns väldigt roligt att få ta emot detta stipendium. Resistens mot hivläkemedel befaras öka i framtiden varför jag tycker att det är viktigt att utvärdera tillgängliga metoder för att kunna förebygga behandlingssvikt och ökad smittspridning i Sverige, säger Anna Weibull Wärnberg

Om stipendiet
Varje år delar Pfizer tillsammans med Svenska Infektionsläkarföreningens styrelse ut ett stipendium inom området infektionssjukdomar. Stipendiet syftar till att premiera icke disputerade medlemmar av Svenska Infektionsläkarföreningen och används till forsknings- eller utvecklingsprojekt inom infektionsområdet. Stipendiet kan tilldelas mellan en till tre sökande. Årets stipendiebelopp uppgår till 150 000 kronor och delades ut vid årets Infektionsvecka/Mikrobiologiskt vårmöte i Linköping den 23 maj 2024 av Christian Gerdesköld Rappe, medicinsk rådgivare på Pfizer och Mia Furebring, vetenskaplig sekreterare, Svenska infektionsläkarföreningen.

Att vården i Sverige ska vara jämlik är inskrivet i lagen. Oavsett vem du är eller var du bor ska du ha samma tillgång till sjukvård i världsklass, och den med störst behov ska prioriteras. Men nu larmar allt fler om att utvecklingen går åt motsatt håll.

För över ett decennium sedan genomfördes en av de största reformerna i svensk sjukvård någonsin. Det skulle vara slut med tungrodd byråkrati. Patienten skulle få makt att göra aktiva val. Privata vårdgivare kunde öppna mottagningar var de ville, och skicka notan till regionerna. Men ingen tog hänsyn till larmen om ökad ojämlikhet. Och det visade sig snart att konkurrensen om de friska och starka patienterna skulle komma att bli stenhård, samtidigt som få ville ta hand om de sjuka och svaga.

I Du sköna nya vård letar sig journalisten Anna Gustafsson djupt in i både maktens och sjukhusens korridorer för att få svar på frågan: är den svenska sjukvården verkligen till för alla?