Ulrika Nyberg - Pharma Industry

LÄSTIPS: The Menopause Brain: New Science Empowers Women

The Menopause Brain: New Science Empowers Women to Navigate the Pivotal Transition with Knowledge and Confidence

Menopause and perimenopause are still a black box to most doctors, leaving patients exasperated as they grapple with symptoms ranging from hot flashes to insomnia to brain fog. As a leading neuroscientist and women’s brain health specialist, Dr. Mosconi unravels these mysteries by revealing how menopause doesn’t just impact the ovaries—it’s a hormonal show in which the brain takes center stage.

The decline of the hormone estrogen during menopause influences everything from body temperature to mood to memory, potentially paving the way for cognitive decline later in life. To conquer these challenges successfully, Dr. Mosconi brings us the latest approaches—explaining the role of cutting-edge hormone replacement therapies like “designer estrogens,” hormonal contraception, and key lifestyle changes encompassing diet, exercise, self-care, and self-talk.

Best of all, Dr. Mosconi dispels the myth that menopause signifies an end, demonstrating that it’s actually a transition. Contrary to popular belief, if we know how to take care of ourselves during menopause, we can emerge with a renewed, enhanced brain—ushering in a meaningful and vibrant new chapter of life.

https://www.lisamosconi.com/

Stenson lämnar BS för Vectura

Efter fyra framgångsrika år som ansvarig för Life Science på Business Sweden är Britta Stenson redo för ett nytt spännande uppdrag. Stenson går till en ny position som Director of Community Life Science hos fastighetsföretaget Vectura, där hon kommer att stärka ekosystemet, driva nationell samverkan och vara en avgörande länk mellan företagets Life Science-fastigheter: Forskaren i Stockholm, GoCo i Göteborg, The Loop i Lund och Upside Stories i Uppsala. Dessa anläggningar utgör viktiga plattformar för samverkan, forskning och innovation inom området och är ett fönster mot omvärlden för svensk Life Science.

Britta Stenson lämnar Business Swedens Life Science team och blir Director of Community Life Science hos Vectura.

Med en bred och gedigen erfarenhet från sektorn får Britta en central roll i att vidareutveckla Vecturas och Stepturas erbjudande – inte bara genom att skapa attraktiva miljöer, utan genom att facilitera samarbete, samla relevanta aktörer och stärka Sveriges Life Science-ekosystem.

Under sin tid på Business Sweden har Britta arbetat med strategiska insatser, främjat export av svenska Life Scienceföretag, internationella samarbeten och investeringar och ett starkt engagemang för att stärka svensk Life Science industri. I sin nya roll hos Vectura kommer Britta att använda sina erfarenheter för att ytterligare samordna och stärka samarbetet mellan de svenska klustren för Life Science – en satsning som vill skapa nya möjligheter inom branschen och för svensk konkurrenskraft.

Hur ser du på utmaningen att skapa en gemensam plattform mellan Vecturas anläggningar med olika geografiska och operativa förutsättningar? och
Vilka möjligheter ser du med att knyta samman expertisen från Forskaren, GoCo, The Loop och Upside Stories för att driva innovation inom Life Science?

En av de stora styrkorna i svensk Life Science är våra starka kluster med deras respektive styrkor och uniciteter. Jag tror att vi kan stärka sektorn ännu mer genom ökat nationellt samarbete och samverkan mellan klustren och alla aktörer. Gemensamt för alla kluster är den starka forskningen, världsledande hälso- och sjukvård, innovativa småbolag, starka science parks och inkubatorer och en fantastisk forskningsinfrastruktur. Vectura har en unik ställning och möjlighet att vara en samlande kraft i allt som händer och behöver hända för att Sverige ska vara en ledande Life Science-nation. En av sakerna som lockade mig med det här jobbet är att Vectura jobbar långsiktigt med att identifiera lösningar och skapa miljöer där partners och bolag växer och utvecklas, samtidigt som man bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft. Det ser jag fram emot att jobba med!

Hur tror du att dina erfarenheter från Business Sweden kommer att forma din strategi i din nya roll?
På Business Sweden har jag tillsammans med kollegor i Sverige och globalt arbetat med att stärka svenska bolags globala tillväxt och med att attrahera utländska investeringar till Sverige. För att detta ska fungera krävs starka ekosystem och samverkan och detta tar jag med mig. Alla aktörer behövs, – små och stora svenska och internationella bolag, hälso- och sjukvård, akademi, patientorganisationer, forskningsinfrastruktur och branschorganisationer för att nämna några. Life Sciencebranschen är viktig för svensk välfärd och konkurrenskraft och jag ser fram emot att fortsätta arbeta med detta.

Regeringen satsar stort på forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Regeringen har beslutat om omfattande satsningar på forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd för budgetåret 2025. Dessa satsningar är en del av regeringens långsiktiga strategi för att stärka Sveriges position som en ledande forskningsnation och för att säkerställa att forskningen bidrar till att lösa samhällsutmaningar och förbättra människors livskvalitet.

– Vi vill göra livet lite lättare för människor att leva genom att skapa goda förutsättningar för hälsa och gemenskap. Satsningar på forskning inom psykisk hälsa, prevention och folkhälsa, samt kvinnors hälsa och sjukdomar är avgörande för att säkerställa att Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet att leva ett liv i hälsa och gemenskap men även för att utveckla välfärdens verksamheter, säger socialminister Jakob Forssmed.

Socialminister Jakob Forssmed.

För att möta framtidens utmaningar och förbättra livskvaliteten för alla medborgare, har regeringen beslutat om omfattande satsningar på forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Genom att investera i forskning och innovation vill regeringen skapa goda förutsättningar för hälsa, gemenskap och ett hållbart samhälle. Den totala satsningen uppgår till nästan 600 miljoner kronor i ökade medel till Forte över en fyraårsperiod.

Fördelning av medel för 2025:

•Psykisk hälsa: Regeringen satsar 110 miljoner kronor på forskning inom psykisk hälsa, varav 25 miljoner kronor går till centrumbildningar för återgång i arbete. Detta initiativ syftar till att förbättra den psykiska hälsan och stödja människor i att återgå till arbetslivet.

•Prevention och folkhälsa: 30 miljoner kronor avsätts för forskning om prevention och folkhälsa. Målet är att förebygga sjukdomar och främja en hälsosam livsstil för alla medborgare.

•Kvinnors hälsa och sjukdomar: 20 miljoner kronor investeras i forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Detta inkluderar samarbete med Vetenskapsrådet för att stärka forskningen inom detta viktiga område.

•Vård och omsorg för personer med demenssjukdom: Totalt 56 miljoner kronor satsas på forskning om vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Syftet är att förbättra livskvaliteten för personer med demens och deras anhöriga.

•Omställning mot en god och nära vård: 10 miljoner kronor avsätts för forskning och utveckling som stödjer omställningen mot en god och nära vård. Detta initiativ syftar till att förbättra vården och göra den mer tillgänglig för alla.

•Arbetslivsforskning: 80 miljoner kronor investeras i forskning om arbetsliv. Målet är att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för alla arbetstagare.

Forte får även i uppgift att inrätta två nya tioåriga nationella forskningsprogram inom områdena barn och ungas uppväxtvillkor och hälsoutveckling och socialtjänsten. Från och med år 2028 kommer programmet om barn och unga finansiera forskning för 60 miljoner kronor per år. Programmet om socialtjänsten kommer från år 2028 att finansiera forskning till en omfattning av 140 miljoner kronor per år.

Pressmeddelande: 600 miljoner till life science och hälsa i regeringens forsknings- och innovationsproposition

Svensk hälsoexport tappar – hur vänder vi trenden?

Foto: Dylan Collin, Swecare.

Den svenska hälsosektorn, en av landets största exportkategorier, tappade mark under 2024 visar stiftelsen Swecares Hälsoexportbarometer som släpps idag. Efter flera år av kraftig tillväxt minskade Sveriges export av läkemedel med en procent i värde, enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB).

Nedgången är inte dramatisk och läkemedel utgör fortsatt den nästa största exportkategorin. Sektorn står för över sju procent av den totala exporten, ett viktigt bidrag till svensk ekonomi och sysselsättning. Skulle nedgången innebära ett faktiskt trendbrott kan det dock få stora konsekvenser för Sverige.

– Vi hoppas att nedgången inte innebär något trendbrott utan att vi nästa år kan se en fortsatt positiv utveckling, säger Maria Helling, VD Swecare. Behoven av produkter och tjänster inom hälsoområdet är stora världen över och svenska företag har otroligt mycket att bidra med. Men det är också ett faktum att konkurrensen hårdnar och vi behöver skapa de bästa förutsättningarna både här i Sverige och inom EU för att fortsätta ligga i topp. Det blir väldigt viktigt att följa utvecklingen av exporten kommande år och säkerställa att den här nedgången bara är tillfällig.

Rapporten bygger utöver statistik från SCB på en undersökning bland Swecares medlemsföretag där de får ange hur exporten utvecklats och vilka de största utmaningarna för sektorn är. Många anser att exporten bör kunna fortsätta utvecklas positivt men det saknas inte heller utmaningar i form av finansiering, hur man kommer i kontakt med nya kunder och hanteringen av krångliga regelverk. Enligt Swecare kan man också se att särskilt de mindre företagen har haft det tufft och kämpar med just frågor kring finansiering och regelverk. Ytterligare en fråga som rapporten lyfter är vikten av en fungerande hemmamarknad. Många företag upplever att förutsättningarna för samverkan med vården i utvecklandet av nya lösningar har försämrats och att upphandlingar av nya lösningar inte främjar innovation, kvalitet och hållbarhet.

– Life science spelar en avgörande roll i att stärka vår konkurrenskraft. Genom att främja ett samarbetsinriktat ekosystem som integrerar akademi, industri och tekniksektorn kan vi driva framåtblickande lösningar som stimulerar ekonomisk tillväxt och vår välfärd, säger Per Alfredsson, VD AstraZeneca

Rapporten släpps torsdagen den 13 mars vid ett seminarium arrangerat av Swecare där bland annat sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och statssekreteraren med ansvar för handelsfrågor, Håkan Jevrell, deltar.

Läs rapporten här.

PharmNovo får positiv FDA-feedback på läkemedelskandidat

PharmNovo får positiv FDA-feedback på läkemedelskandidaten PN6047 − siktar på IND-ansökan och Fas IIa-studie under 2025

PharmNovo meddelar att man från amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA får positiv feedback på sin ledande läkemedelskandidat PN6047, en selektiv så kallad DORA (Delta Opioid Receptor Agonist). Återkopplingen mottogs efter ett framgångsrikt regulatoriskt pre-IND Type B-möte med FDA i januari 2025, ett möte som hålls inför ansökningar om Investigational New Drug (IND). Syftet med mötet var att få FDA-guidning kring CMC (Chemistry, Manufacturing and Controls), prekliniska data och utformningen av Fas IIa-studien av PN6047 för behandling av perifer neuropati med allodyni.

Per von Mentzer, vd för PharmNovo, konstaterar: ”FDA riktade ingen kritik vare sig mot CMC-informationen eller de prekliniska data vi presenterade och gav värdefull vägledning för programmets fortsatta utveckling. De gav också tydliga riktlinjer för utformningen av den planerade starten av Fas IIa-studien, (”proof of concept”) av PN6047”.

Per von Mentzer, vd för PharmNovo

Baserat på återkopplingen från FDA planerar PharmNovo AB att hos FDA ansöka om IND innan utgången av 2025. PharmNovo avser även att lämna in ansökan om klinisk prövning för Fas IIa i Europa under tredje kvartalet 2025, bland annat i Spanien, Polen och Tjeckien.

Kristian Pietras utsedd till årets cancerforskare

Årets cancerforskare 2025 professor Kristian Pietras. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

Cancerfonden tilldelar Kristian Pietras utmärkelsen Årets Cancerforskare 2025. Han är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet och uppmärksammas för sin forskning om tumörens mikromiljö som gett oss nyckeln till att förstå hur celler i blodkärl och bindväv samverkar med tumörceller.

Stort grattis Kristian, årets cancerforskare 2025! Vad betyder det för dig att du tilldelas den här utmärkelsen?

– Det är jättekul och ett stort erkännande för mig och min forskargrupp. Det är särskilt fint att det är Cancerfonden som ligger bakom utmärkelsen, eftersom de har varit en så viktig finansiär för mig genom hela karriären.

Du forskar om samspelet mellan cancerceller och dess omgivning. Vad handlar din aktuella forskning om just nu?

– Vi är särskilt intresserade just nu av att beskriva olika typer av bindvävsceller och deras funktion. Genom att förstå mer om hur bindvävscellernas fenotyp formas av sin miljö och hur de i sin tur bidrar till tumörens spridning och motståndskraft mot behandling hoppas vi kunna hitta angreppspunkter för nya behandlingar.

Kan du berätta något om vad som är på gång inom ditt område just nu?

– Det senaste genombrottet för cancerbehandlingar kom med immunterapierna som aktiverar kroppens eget försvar mot tumörer. Många, även vi, arbetar nu med att förstå de immunsuppressiva mekanismer som gör att dessa behandlingar ännu inte nått sin fulla potential.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?

– Vi forskar på väldigt grundläggande nivå, och att ta fram ny kunskap om hur en tumör är organiserad kan leda till oväntade framsteg i framtiden. Men i det korta perspektivet är vi väldigt spända på att slutföra den kliniska studie som vi har initierat för att utforska en ny behandlingsprincip för den mest aggressiva formen av bröstcancer.

Motiveringen till Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare” lyder:

”Med enastående forskning om tumörens mikromiljö har han gett oss nyckeln till att förstå hur celler i blodkärl och bindväv samverkar med tumörceller. Genom att kartlägga och påverka signaler mellan cellerna öppnar han dörren för nya behandlingsmetoder som kan stoppa tumörens tillväxt.”

Läs artikeln om Kristian Pietras forskning på Cancerfondens webbplats.

Stockholms Handelskammares vd: Vi behöver berättelsen om life science sektorn!

En konkurrenskraftig och attraktiv region skapar förutsättningar. Här berättar Daniella Waldfogel, vd Stockholms Handelskammare om satsningen på Life Science-sektorn i regionen.

Daniella Waldfogel, vd Stockholms Handelskammare. Foto: Stockholms Handelskammare.

Stockholms Handelskammare är en 123 år gammal näringslivsorganisation som samlar företag i alla sektorer, branscher och storlekar kring en bred agenda. Handelskammaren strävar efter att förbättra huvudstadsregionen så att fler idéer ska födas och växa här. Daniella Waldfogel, är vd för Stockholms Handelskammare och berättar här om hur vi tillsammans bygger en konkurrenskraftig och attraktiv region.

Vad innebär det att arbeta med näringslivsklimatet idag jämfört med tidigare?
För några år sedan hade man kunnat nöja sig med att bara arbeta med näringslivsklimatet. Då flyttade människor till orter där företagen var lokaliserade. Men idag är det precis tvärtom: människor flyttar till attraktiva städer där de trivs att bo och leva, och företagen följer efter i jakten på kompetens.

Därför engagerar vi på Handelskammaren oss inte bara i renodlade näringslivsklimatfrågor utan lika mycket i det vi kallar för individklimatet. Det handlar om stadens miljöer, puls, utbud, att släppa loss kraften i de kreativa och kulturella näringarna, allt det som inspirerar stockholmarna i vardagen – men också frågor som rör människors välmående.

Varför är life science-sektorn så viktig för Stockholm-Uppsala-regionen?
Life science-sektorn är en otroligt viktig byggsten i huvudstadsregionens näringsliv. Företagen inom sektorn spänner över hela värdekedjan och bidrar med stora exportintäkter – ungefär 10 procent av Sveriges totala exportvärde kommer från life science. Sektorn skapar högkvalificerade jobb, cirka 50 000 bara i vår region, och tiotusentals ytterligare arbetstillfällen i andra delar av näringslivet. Varje jobb inom life science ger upphov till tre jobb i den övriga ekonomin, exempelvis inom service- och besöksnäringen samt specialiserade konsulttjänster.

Hur ser du på kopplingen mellan life science och stadens individklimat?
Sektorn skapar inte bara ekonomiskt värde utan arbetar med frågor som är grundläggande för individklimatet: hälsa, välmående och social hållbarhet. Det är frågor som blev extra tydliga under pandemin. Vi vet att både Region Stockholm och Uppsala har ambitiösa mål för att bli en världsledande life science-region, men det kräver konkret handling och strategiska satsningar.

Vilka konkreta utmaningar ser du för att stärka regionens life science-sektor?
Det finns många utmaningar, både specifika för sektorn och mer generella. Några av de mest angelägna frågorna är:

Att attrahera toppkompetens i en globalt knivskarp konkurrens. Här krävs en välfungerande bostadsmarknad, vilket regionen tyvärr inte har idag.
Smidiga regelverk för högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Regeringen har tagit steg i rätt riktning med snabbspår för arbetskraftsinvandrare, men vi behöver ännu kortare handläggningstider för att vara konkurrenskraftiga.
Kompetensförsörjning. Det vore fantastiskt om fler ingenjörs- och ekonomistudenter såg en karriär inom life science som ett naturligt val, men så är inte alltid fallet.
Infrastruktur, särskilt förbättrade pendlingsmöjligheter mellan Stockholm och Uppsala, där fyrspåret är en nyckelfråga.
Internationell flygtillgänglighet är också viktig. Vi behöver fler direktlinjer till Nordamerika och andra marknader för att underlätta affärsresor och locka talanger.

Hur ser du på Stockholms och Uppsalas identitet kopplat till life science?
Om de allmänna förutsättningarna för näringslivet är ett stort hinder som vi behöver ta oss över för att närma oss den här ambitiösa visionen att vi ska upp på prispallen och bli en världsledande life science-regioner, behöver vi sätta oss på kartan. Vi behöver komma ur den egna bubblan och börja fläta samman huvudstadsregionens identitet med det life science sektorn gör.

I Uppsala är life science är det första som Uppsalabor och Uppsalapolitiker tänker på när de vaknar på morgonen. Om man listar de branscher, sektorer och företag som vår huvudstad är känd för eller förknippas med – Stockholms identitet – så skulle man troligen nämna tech, spelindustri, telekom och finans – inte life science.

Vi behöver berättelsen om life science sektorn och göra life science sektorn mer känd. Till exempel berätta vilka är life science-bolagen? vilka är ledarna för life science-bolagen? Och vilka värden skapar life science sektorn för samhället i stort?

Life science sektorn kan delta ännu mer i samhällssamtalet. Vd:ar och ledare för life sciencebolag bör synas mer i media och berätta om samhällsnyttan till en bredare publik i media.

Medverka i sammanhang där näringslivet träffas tvärsektoriellt över branschgränser. Anekdotiskt menar Daniella att vd:ar och ledare för life sciencebolag dyker – till skillnad från vd:ar för andra branscher – mycket sällan upp på event som Handelskammaren arrangerar. Det kan vara tex middagar med finansministrar, försvarsministrar eller partiledare. Även om sammanhangen inte är direkt relevanta för det akuta regulatoriska problemet som man kanske står inför så fyller det en annan, minst lika viktig fast annan funktion, när det kommer till att ta inspiration när man lyssnar in på andras idéer och plötsligt kan ingå oväntade partnerskap.

Life science-företrädare är duktiga på samverkan mellan företag, akademi och myndigheter. Sektorn har något väldigt unikt och intressant att lära andra delar av näringslivet om detta. Vi lever i Sverige i tron att vi arbetar över samhällets olika sektorer, men det stämmer tyvärr inte riktigt. Det är fortfarande stuprörsorienterat. Vi har till och med gått från stuprör till sugrör. Alla samhällssektorer håller sig för sig själva. Men life science-sektorns ekosystem ser annorlunda ut. Där finns det mycket andra sektorer kan lära.

På temat att fläta samman stadens och regionens identitet med life science-sektorn så är vi inte ensamma om att försöka göra det, förstå varför det är viktigt och förstå varför det här faktiskt är framtiden. På Manhattan i New York är det nu ytterst dedikerat från politiken och stadens sida att locka företag inom life science att etablera sig i stadens tomma fastigheter, lediga i stadens mest attraktiva lägen. Man menar att life science- bolagen gläntar på dörren till framtiden och skapar precis den typen av ringar på vattnet runt sig som Manhattan behöver.

Avslutningsvis, vad är din vision för Stockholms Handelskammare och life science-sektorn?
Vår vision är att stärka Stockholms och Uppsalas position som en världsledande life science-region. Vi vill skapa bättre förutsättningar för företag, locka talanger, förbättra infrastrukturen och göra regionens styrkor kända både nationellt och internationellt. Detta är en inspiration men även en blåslampa– konkurrensen är stenhård och det händer extremt mycket runtom i världen. Potentialen är enorm.

Text: Daniella Waldfogel, vd Stockholms Handelskammare och Ulrika Nyberg, Pharma Industry

Nytt samarbete mellan AZ och Capio för fler kliniska prövningar

Genom ett strukturerat och strategiskt gemensamt arbete ska det nu bli fler kliniska prövningar på ett av Sveriges stora akutsjukhus. Målet är att få fram fler innovativa, avancerade och effektiva behandlingar för dagens och framtidens patienter.

De senaste åren har antalet kliniska prövningar inom hälso- och sjukvården haft en nedåtgående trend i Sverige. Kliniska prövningar är en förutsättning för att kunna utveckla metoder och behandlingar som kan förbättra eller rädda liv och verksamhetsnära forskning i samarbete mellan hälso- och sjukvården och industrin är oumbärligt.

För att förbättra förutsättningarna för att genomföra kliniska prövningar påbörjar nu AstraZeneca och Capio S:t Görans sjukhus ett långsiktigt och strategiskt samarbete.

Samarbetet har tre fokusområden:

Öka antalet kliniska prövningar
Öka intresset för att delta i kliniska prövningar.
Förenkla för både patienter och personal att delta i och genomföra kliniska prövningar.

– Detta går helt i linje med den nationella och regionala strategin för forskning och innovation. Det är också mycket positivt för oss, som har en omfattande forskningsverksamhet, att ingå den här typen av samarbeten med AstraZeneca. På Capio S:t Görans sjukhus vill vi erbjuda Stockholms invånare den bästa och modernaste vården. Det här samarbetet är en del i den ambitionen, säger Gustaf Storm, vd Capio S:t Görans sjukhus.

– Att det behövs fler kliniska studier och prövningar i Region Stockholm gör att det är extra glädjande att vi kan vara med och driva på en positiv utveckling. Vi behandlar folksjukdomar vid vårt sjukhus, så som cancer och hjärt-kärlsjukdomar samt obesitas, och de kliniska studierna kommer till stor del vara inom de områdena, säger Jens Jensen, forskning- och utvecklingschef på Capio S:t Görans sjukhus.

– Kliniska prövningar är avgörande för utvecklingen av nya läkemedel. Vi ser detta samarbete som en möjlighet att optimera förutsättningarna för klinisk forskning, så att fler patienter får tillgång till medicinska innovationer tidigt. Att underlätta genomförandet för klinikerna och patienterna är en viktig del i att öka antalet kliniska prövningar i Sverige. Det är bra för Sverige och det är framför allt bra för patienterna, säger Emelie Antoni, Nordenchef på AstraZeneca.

– Vi vet att viljan att bedriva kliniska prövningar inom vården är stor, men att resurserna inte alltid räcker till. Att vi nu får möjlighet att, i samarbete med Capio S:t Görans sjukhus, se över hur vi kan förenkla och förbättra både för patienter och personal är oerhört viktigt. Fler patienter kommer kunna delta och fler kliniker kommer kunna tacka ja till att sätta upp kliniska prövningar, vilket vi välkomnar säger Johanna Lidén, Medicinsk chef på AstraZeneca.

Emelie Antoni, Astra Zeneca och Gustaf Storm, Capio ser fram emot fler kliniska prövningar. Foto: Capio.

Ny rapport: Existentiell hälsa en viktig del i folkhälsoarbetet

Foto: Folkhälsomyndigheten på Facebook.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas

Folkhälsomyndigheten har tagit fram förslag på hur arbetet med existentiell hälsa kan bidra till folkhälsopolitikens övergripande mål. Den rapport som lämnats till regeringen lyfter vikten av att existentiella perspektiv integreras i befintliga uppdrag inom folkhälsa.

Rapporten bygger på vetenskaplig litteratur, dialoger med och enkätsvar från aktörer som arbetar med frågor som rör existentiell hälsa, samt djupintervjuer och frågor ställda till allmänheten. Svaren visar att man behöver tid för att hinna reflektera över meningen i livet, och för att uppnå lugn och inre frid.

– Vi ser att relationer, mening i livet och att uppfatta sig vara del av något större är centralt. Men vi har även frågat om vad som bidrar till existentiell oro inför framtiden, och där handlar svaren om till exempel hur man uppfattar utvecklingen av klimatet och fientligheten i omvärlden, säger Emma Lindholm, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Det är också viktigt med sammanhang, och personer man känner gemenskap med. Med vem eller vilka varierar, men en förutsättning är att man känner sig sedd och accepterad för den man är.

Förslag på fyra områden för arbetet med existensiell hälsa
Mycket arbete inom området existentiell hälsa pågår redan på olika nivåer och arenor i samhället, men Folkhälsomyndigheten lämnar även förslag på fyra områden för att stärka arbetet:

Synliggöra och stimulera: Skapa intresse, engagemang och utveckling av existentiella frågor ur ett folkhälsoperspektiv, till exempel med seminarier och dialoger med särskilt berörda myndigheter, och lyft goda exempel från lokal och regional nivå.
Öka kunskap om samband: Öka kunskapen om hur existentiella frågor påverkar fysisk och psykisk hälsa och levnadsvanor, och hur aspekter av hälsa påverkar existentiella upplevelser och erfarenheter.
Utvärdera verksamheter: Skapa kunskapsunderlag för prioritering av folkhälsoarbete genom utvärdering av processer och effekter, i samverkan med kommuner, regioner, civilsamhälle och forskarsamhälle.
Utforska mätmetoder: Skapa förutsättningar för uppföljning och analys inom området genom kontinuerliga intervjuer och övergripande frågor om existentiella perspektiv i befolkningsundersökningar.

Läs slutredovisningen här: Existentiell hälsa och folkhälsa – slutredovisning

Tellgren till H&H – ska leda Life Science-satsning

Läkemedelsprofilen Jakob Tellgren tar klivet in i konsultvärlden. Den 1 april tillträder han rollen som Senior Director på Hallvarsson & Halvarsson (H&H) med uppdraget att stärka byråns redan framgångsrika Life Science-verksamhet.

Tellgren, som i höstas lämnade sin roll på MSD efter 23 år på bolaget, har en gedigen bakgrund inom läkemedelsindustrin. Under sin tid på MSD har han innehaft en rad olika positioner, från vd och affärsområdeschef i lokala dotterbolag till globala roller som vice president med produktansvar. Han har också varit drivande i MSD:s globala partnerskap med Karolinska Institutet och i nordiska samarbeten med techjätten Microsoft (som initierades av undertecknad. Reds anmärkning).

– Jag valde H&H för den breda kompetens som finns inom bolaget och ser fram emot att tillsammans med mina nya kollegor ta tag i de bransch- och marknadsdrivande möjligheter och utmaningar som bidrar till fortsatt framtida tillväxt för läkemedelsindustrin, säger Jakob Tellgren.

Enligt Anna Grönlund, vd på H&H, är rekryteringen av Tellgren en strategisk förstärkning. – H&H växer inom Life Science och vi är glada över att kunna komplettera ett starkt team med Jakobs kompetens och erfarenhet, framför allt från företags- och koncernsidan, säger hon.

En tydlig plan
Tellgren kommer under sina första hundra dagar på H&H att fokusera på att lära känna företaget och dess medarbetare samt sätta sig in i konsultverksamhetens arbetssätt. Dessutom står möten med nyckelpersoner inom Life Science-branschen högt på agendan.

– Min viktigaste uppgift blir att börja tänka på hur och vad olika kunder och aktörer behöver göra på lite längre sikt och hur H&H kan bidra till att nå de målen, säger han.

Med sin erfarenhet från globala samarbeten och förståelse för komplexiteten inom Life Science-sektorn ser Tellgren fram emot att bidra till H&H:s fortsatta tillväxt och utveckling.