Unilabs öppnar en ny radiologi- och mammografimottagning i centrum av Stockholm. Den nya mottagningen heter Unilabs Klara Strand.

”Vi är mycket glada att över att öppna dörrarna till den här mottagningen,” sa Sanna Rydberg, General Manager för Unilabs Nordics. ”Unilabs Klara Strand innebär en betydande ökning av vår radiologikapacitet i Stockholmsregionen, vilket gör att vi kan hjälpa fler människor och kunder än någonsin tidigare.”

Sanna Rydberg, General Manager för Unilabs Nordics. Foto: Unilabs.

Unilabs Klara Strand har den senaste generationen av radiologisk utrustning och kommer att erbjuda magnetröntgen, datortomografi, slätröntgen och mammografi.

Unilabs Klara Strand ligger i hjärtat av Stockholm, nära Centralstationen, vilket gör den lättillgänglig för patienter från hela Stockholm och omkringliggande regioner.

”När vi byggt mottagningen har vi fokuserat på att göra patientupplevelsen så smidig som möjligt. Det kommer att vara tydligt i allt från mottagningens layout, personalens personliga bemötande till digital incheckning och bokning,” avslutar Sanna Rydberg.

Unilabs Klara Strand kommer att öppnas successivt under Q2 2024, med mammografi i april för att bli fullt operativ med alla modaliteter i juni.

I samband med att 2024 års vårbudget beslutades av regeringen meddelades att regeringen och dess samarbetsparti fortsätter att satsa på utvecklingen av en nationell vårdförmedling. Syftet är att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet för patienter i behov av vård och att kapa köer inom hälso- och sjukvården.

– Väntetiderna och vårdköerna måste kortas. Inrättandet av en nationell vårdförmedling är efterlängtad och nu skyndar vi på utvecklingen genom att satsa ytterligare medel i vårbudgeten, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

De nya satsningarna på nationell vårdförmedling presenterades på en pressträff den 4 mars 2024 inför vårbudgeten, i samband med att regeringen och dess samarbetsparti också presenterade en vårdsatsning på 6 miljarder kronor till regionerna.

Långa väntetider har länge varit ett problem i svensk hälso- och sjukvård och skillnaderna i väntetider mellan regionerna och mellan olika delar av hälso- och sjukvården är dessutom stora. Nationell vårdförmedling innebär att väntande patienter erbjuds vård hos en annan vårdgivare med kortare väntetider oavsett var i landet denna vårdgivare finns. Det är en komplex process som innebär en ny matchning och omflyttning av vårdbehov och tillgänglig vårdkapacitet mellan olika vårdgivare och regioner.

Arbetet måste intensifieras

Utredningen ”Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata”, som tillsattes i januari 2024, tillförs ytterligare medel för att analysera de rättsliga förutsättningarna för inrättandet av en nationell vårdförmedling och redovisningen av uppdraget tidigareläggs.

Anslaget för inrättandet av nationell vårdförmedling tillförs 25 miljoner kronor i vårändringsbudgeten i syfte att stärka det pågående arbetet. Det innebär att anslaget justeras från 100 till 150 miljoner för kommande år.

E-hälsomyndighetens och Socialstyrelsens uppdrag att genomföra omedelbara insatser som stödjer och stärker patienters möjlighet att få vård hos andra vårdgivare med kortare väntetider (S2023/02119) tidigareläggs.

Digitala lösningar och mätmetoder

Regeringen satsar tio miljoner kronor i vårändringsbudgeten för arbetet med att utveckla metoder för att mäta tillgänglig nationell vårdkapacitet för att nyttja tillgänglig personal inom hälso- och sjukvård på ett effektivt sätt. Arbetet är en viktig förutsättning för att den nationella vårdförmedlingen ska fungera.

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en uppdaterad nationell strategi och handlingsplan mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner.

– Sverige har arbetat framgångsrikt med hiv-prevention men det går att förbättra jämlikheten i hälsa. Vi behöver till exempel arbeta för att nå ut bättre till målgrupper som är särskilt utsatta för risken att drabbas av hivinfektion, i synnerhet de mest marginaliserade. Och kampen mot stigma och diskriminering relaterat till hiv är inte över, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Det är mycket positivt att en ny nationell strategi och handlingsplan mot hiv/aids ska tas fram. Det stigma som tidigare omgav sjukdomen har tack och lov minskat men utmaningar kvarstår. Insatserna ska nå de målgrupper som är särskilt viktiga i det förebyggande arbetet. Parallellt måste arbetet fortsätta för att säkerställa allas lika rättigheter och möjligheter, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Det långsiktiga hälsofrämjande och förebyggande arbetet utgör grunden för statens insatser mot hiv/aids. Ökad tillgång till jämställd och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska prioriteras.

Den uppdaterade nationella strategin och handlingsplanen, mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner, som Folkhälsomyndigheten nu ska ta fram ska ha utgångspunkt i det underlag som myndigheten tidigare redovisat på regeringens uppdrag (S2022/02972). Strategin ska utgå ifrån den epidemiologiska situationen i Sverige och vägleda arbetet för att insatser ska nå målgrupper som är särskilt viktiga i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, för att minska spridningen och skadeverkningarna av hiv.

AAX Biotech har utsetts till vinnare av den första AbbVie Skandinavien Golden Ticket som lanserats i samarbete med SmiLe. AAX Biotech, ett forskningsdrivet bioteknikföretag från Karolinska Institutet Innovations, erbjuder innovativa, egenutvecklade teknologier för tillverkning av bättre och mer effektiva antikroppsbaserade läkemedel inom flera terapiområden.

AbbVie Skandinaviens Golden Ticket-program är utformat med syftet att hjälpa ett lovande nystartat företag att kommersialisera sin innovativa läkemedelsforskning inom ett av AbbVies nyckelområden; onkologi, neurovetenskap, immunologi, oftalmologi och estetik.

Golden Ticket-utlysningen genereradeett stort antal sökandeoch efter noggrant analyserande föll juryns slutgiltiga val på AAX Biotech AB som utvecklar två unika plattformsteknologier; Seqitope™ och Opti-mAb™. Seqitope är en ny högupplöst, snabb och effektiv metod för att bestämma exakt var antikroppar binder sitt målprotein, vilket accelererar utvecklingen av nya antikroppar. Metoden kan användas i utvecklingen av läkemedel för behandling av t.ex. cancer och autoimmuna sjukdomar. Opti-mAb är en metod för att stabilisera antikroppar för bättre terapeutisk effekt. Detta är av stort värde i utvecklingen av t.ex. terapeutiska bi-specifika antikroppar och nya cellbaserade cancerbehandlingar som CAR-T, men även inom diagnostik. Utöver detta bidrar metoden till en effektivare produktion och en mer homogen produkt som kan leda till färre bieffekter vid klinisk användning.

– Vi är otroligt glada och inspirerade av att få så många ansökningar till vårt första Golden Ticket-initiativ i Skandinavien, säger Matthew Iles, vd på AbbVie Skandinavien.

– Ännu gladare är vi att idag kunna annonsera vinnaren, AAX Biotech, som vi har valt med stor omsorg då vi bedömer att de har en unik och lovande lösning som kan skapa värde för ännu fler patienter i framtiden, konstaterar Matthew.

– Vi är väldigt stolta över att få vara med och presentera vinnaren av AbbVies första skandinaviska Golden Ticket. AAX Biotech verkar inom ett spännande och snabbt växande område där deras teknologier har stor potential att bidra till utvecklingen av framtidens antikroppsbaserade läkemedel. Vi välkomnar bolaget till SmiLe och ser fram emot att under ett års tid stötta dem med vår kompetens och infrastruktur”, säger Ebba Fåhraeus, vd på SmiLe.

Inom ramen för Golden Ticket-programmet får AAX Biotech nu ett års tillgång till:

• Labbutrymme, finansierat av AbbVie, med tillgång till forsknings- och kontorsfaciliteter och tjänster, tillhandahållna av SmiLe på plats i Lund
• Mentorskap- och affärscoaching från SmiLe under hela året
• Skräddarsytt stöd från AbbVies internationella forskare och mentorer
• Exklusiv tillgång till AbbVie- och SmiLe-nätverk under året med möjlighet till framtida samarbete

– Vi är otroligt glada över att ha tilldelats AbbVie Scandinavia Golden Ticket och för möjligheten att få tillgång till SmiLe. Detta erkännande stärker vårt engagemang för innovation och att utmana gränserna inom bioteknikområdet. Tack vare detta stöd ser vi fram emot att avsevärt påskynda utvecklingen av nästa generations antikroppsläkemedel. Vårt mål är att möta dagens otillfredsställda medicinska behov och därigenom förbättra behandlingsmetoder samt patienters livskvalitet, säger Maria Knudsen, vd på AAX Biotech

För mer information, kontakta:

Ebba Fåhraeus, vd SmiLe, tel: + 46 73 400 04 33, e-mail: [email protected]

Theresia Bredenwall, External Affairs Director Scandinavia, AbbVie, tel: +46 72 718 32 23, e-mail: [email protected]

Bakgrund AbbVie Golden Ticket

AbbVies Golden Ticket-program startade i USA 2018 för att stödja innovativa bioteknikföretag i tidiga skeden i deras arbete att utveckla nya behandlingar. Golden Tickets har tidigare lanserats på fler håll i världen, bland annat i Heidelberg, London samt Boston, Cambridge, Chicago och San Francisco/Silicon Valley.

Golden Ticket-programmet med SmiLe i Sverige är en naturlig förlängning av företagets affärsutveckling: att samarbeta med olika aktörer i samhället för att skapa god hälsa och välmående genom att tillhandahålla såväl finansiering som mentorskap och vetenskaplig expertis i ett tidigt skede i ett företags forskning och utveckling. Golden Ticket visar också AbbVies engagemang i att skapa en dynamisk och levande life science-industri.

Om AAX Biotech AB

AAX Biotech AB är ett bioteknikbolag specialiserat på nästa generations antikroppsbehandlingar. Bolaget erbjuder två unika och egenutvecklade teknologier, Seqitope™ och Opti-mAb™, som möjliggör high-throughput och högupplöst kartläggning av epitoper, samt stabilisering av ScFv-antikroppar (single chain variable fragments) för användning inom områden som bispecifika antikroppar och CAR-T-celler. Båda teknologierna syftar till att producera bättre och effektivare antikroppsbaserade läkemedel. Dessa innovationer positionerar AAX Biotech som en nyckelspelare på den snabbt växande marknaden för antikroppsbehandlingar. Bolaget är grundat av experter från Karolinska Institutet i Stockholm. Besök aaxbiotech.com för att läsa mer och följ AAX på LinkedIn.

Om SmiLe

SmiLe is a venture hub located in Lund, Sweden, specializing in accelerating the growth of innovative life science ventures. We offer tailored programs and educational courses, expert coaching, state-of-the-art labs, as well as access to international industry networks and funding opportunities. Since the start, our incubator program has supported more than 110 entrepreneurs and together they have attracted more than EUR 841 million in venture capital. To date, 21 of SmiLe´s companies have launched an IPO. SmiLe has been recognized as one of Europe’s Leading Startup-hubs 2024 by Financial Times and Statista.

Den 10 april kl 12.00 går startskottet för årets majblommeförsäljning. Barn över hela landet siktar på nya rekord med hjälp av en specialdesignad blomma. Det gäller att mobilisera inför det ökade trycket från barnfamiljer som pressas av dyrtiderna, säger Majblommans generalsekreterare Åse Henell.

Över 40.000 barn säljer majblommor över hela landet, både på stan med gröna väskor och i personliga webbshoppar.

Insamlingen genomförs till stöd för barn i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga. Det handlar om allt från kläder och skor till fritidsaktiviteter.

– Vi vet att 1 av 10 lever i barnfattigdom. Det visar statistiken* och det ser Majblommans volontärer i vardagen. Faktum är att förra årets rekordstora insamling inte räcker till. Barnens behov har blivit mer basala och nya grupper söker sig till oss, berättar Majblommans generalsekreterare Åse Henell.

Utöver klassiska majblommor säljs en specialdesignad majblomma i begränsad upplaga, där 1 av 10 blad saknas. Generalsekreterare Åse Henell:

– Att rycka bort det tionde blombladet kan låta brutalt, men vi vill påminna om att ett av tio barn lever i ekonomisk utsatthet. Vi vill markera att Majblomman ser allvarligt på det ekonomiska läget ur barnperspektiv.

2024 års majblomma är violfärgad. Utöver den klassiska blomman med nål, den traditionella kransen, klistermärket, en digital majblomma och en metall-pin finns den specialdesignade majblomman som saknar ett av tio blad. Den säljs i barnens personliga webbshoppar eller på www.majblomman.se och levereras till köparen med post.

AlzeCure Pharma AB ett läkemedelsbolag som utvecklar en bred portfölj av småmolekylära produktkandidater för CNS-sjukdomar, med fokus på Alzheimers sjukdom och smärta, meddelar idag att Professor Jan Lundberg investerar i bolaget och föreslås till ny ledamot i bolagets styrelse.
Dr. Jan Lundberg är en av de svenska tungviktarna på den internationella Big Pharma-arenan och har tidigare varit global forskningschef hos både Eli Lilly och AstraZeneca.

Professor Jan Lundberg har mer än 25 års erfarenhet från ledande befattningar i globala läkemedelsbolag, bland annat som global forskningschef vid Astra och därefter AstraZeneca (1996 – 2009) samt global forsknings- och utvecklingschef vid Eli Lilly (2010 – 2018). Han har lett utvecklingen av mer än 200 läkemedelskandidater, bland annat inom Alzheimer och smärta, med 30 godkända produkter inom flera terapeutiska områden. Innan han började på Astra var Dr. Lundberg professor i farmakologi vid Karolinska Institutet, där han också doktorerat. Han har även under fyra år läst läkarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hans forskning har resulterat i över 500 publicerade artiklar i peer review-granskade vetenskapliga tidskrifter.

Dr. Lundberg är också hedersdoktor vid farmakologiska fakulteten vid Uppsala universitet och har erhållit både Fernström- och Jahrepriset. Under åren har han även varit aktiv i flera internationella myndighetskommittéer. För närvarande är han styrelsemedlem i fyra olika läkemedels- och bioteknikbolag, och hans stora erfarenhet inom forskning och utveckling med ett stort intresse för centrala nervsjukdomar blir en stor tillgång för AlzeCure.

”AlzeCure har en fantastiskt spännande och lovande projektportfölj inom områden med mycket stora medicinska behov och inom områden som jag arbetat med. Jag skulle vara glad att kunna ansluta mig till bolaget i denna spännande utvecklingsfas och kunna bidra till bolagets fortsatta framgångar”, säger Dr. Jan Lundberg.

”Vi är otroligt tacksamma och glada över att Jan Lundberg både vill bli styrelsemedlem och investera i AlzeCure, med den fantastiska erfarenhet och kunskap som han besitter. Vi är övertygande om att detta kommer att bidraga mycket positivt till vår fortsatt framtida utveckling”, säger Martin Jönsson, VD AlzeCure Pharma

SciLifeLab & Wallenbergs Nationella Program för Datadriven Livsvetenskap (DDLS), får fortsatt finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med 740 miljoner kronor för ytterligare två år.

– Vi är mycket nöjda med beskedet om fortsatt DDLS-finansiering för nästa programfas. Beslutet att starta DDLS-programmet för fyra år sedan var inte bara visionärt utan också helt rätt i tiden, med tanke på de betydande genombrotten som har skett inom AI-forskning den senaste tiden. Dessa framsteg kommer att ha en mycket stor inverkan på livsvetenskaperna, och det är här programmets insats blir avgörande,” säger Olli Kallioniemi, direktör för DDLS-programmet.

Den nästan exponentiella ökningen av hastigheten och minskningen av kostnaden för genomsekvensering har resulterat i att stora mängder forskningsdata har genererats. Samtidigt har praktiskt taget alla områden inom livsvetenskap, från grundläggande biologi till biologisk mångfald och medicinsk forskning, påverkats avsevärt av den snabba tekniska utvecklingen inom databehandling och AI. Detta har lett till ett stort behov av nya kompetenser inom analys och databehandling samt ett behov av ökade resurser för att Sverige ska kunna hänga med i utvecklingen och behålla en ledande position vid forskningsfronten. Detta utgör grunden för DDLS-programmet och är anledningen till att det startades.

När DDLS-programmet nu går in på sitt fjärde år har flera viktiga milstolpar uppnåtts. 19 framstående unga gruppledare har rekryterats som DDLS-fellows, och ytterligare 20 kommer att rekryteras under 2024. Programmet har också rekryterat de första 27 doktoranderna till DDLS forskarskola, som på sikt kommer att vara värd för 260 doktorander och 210 postdoktorer.

Samarbetet mellan DDLS-programmet och Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) och WASP-HS (Humanity and Society), är starkt, med många pågående gemensamma projekt. SciLifeLab och DDLS, tillsammans med de tidigare etablerade Wallenberg Centres for Molecular Medicine (WCMM), utgör en stabil plattform för att Sverige ska kunna försvara sin position som en ledande Life Science-nation.

Dessutom har DDLS bildat fyra ”data science”-noder (DSN). Dessa ansvarar för att koordinera och utveckla nationella tjänster för databaser, datatjänster (SciLifeLab Data Centre) och bioinformatikstöd (WABI/NBIS). Varje DDLS forskningsområde; cell- och molekylärbiologi, evolution och biodiversitet, precisionsmedicin och diagnostik samt epidemiologi och infektionsbiologi, har varsin nod. Sammantaget speglar DDLS olika forskningsområden programmets breda inverkan; att förbättra människors hälsa, skydda biologisk mångfald och skapa hållbarhet.

DDLS-programmets positiva inverkan genomsyrar nu hela det svenska forskarsamhället, genom rekryteringar, utbildningar och det stöd och tjänster som erbjuds till alla forskare. Ambitionen är att säkerställa att programmet fortsätter att leda vägen mot ett datadrivet forskningssamhälle, både nationellt och internationellt.

– Vi är glada att den satsning vi startade för fyra år sen har blivit så framgångsrik. Samarbetet mellan stiftelsens olika strategiska program har också bidragit med ytterligare dimensioner för hur ny teknik kan användas i forskningen. Stiftelsen ser det därför naturligt att fortsätta satsningen, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Socialminister Jakob Forssmed har skapat ett råd med representanter från regioner, SKR, myndigheter och organisationer som ska underlätta för samarbete och införande av en kommande nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Rådet möttes för första gången den 8 april på Socialdepartementet. Den 8 april möttes det nya rådet för frågor om den digitala infrastrukturen i hälso- och sjukvården för första gången. Socialminister Jakob Forssmed ledde mötet.

Foto: Tina Sahlen/Regeringskansliet

– Regeringen har höga ambitioner gällande den digitala infrastrukturen i hälso- och sjukvården. Min förväntan är att rådet kommer att underlätta samarbete över organisatoriska gränser och vara en viktig del i arbetet med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed.

Regeringen vill förbättra kvaliteten i vården och patientsäkerheten genom att säkerställa att rätt information om patienten finns tillgänglig i varje vårdsituation liksom att på sikt minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare genom till exempel automatisk överföring mellan system. Målet är att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, och för tandvård oavsett huvudman. Regeringen har därför en målsättning om en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar.

Arbetet med att skapa och införa en gemensam digital infrastruktur för hälso- och sjukvården i hela landet är brett och komplext. Syftet med detta råd är att det ska finnas ett forum för berörda aktörer kan mötas och diskutera frågor om infrastrukturen och införandet. Deltagarna kommer att ha ett antal möten per år i rådet.

På rådets första möte den 8 april presenterade socialminister Jakob Forssmed regeringens pågående satsningar på digital infrastruktur, bland annat E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag om att ta fram förslag till färdplan för genomförandet, samt utredningen med Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata. Tomas Werngren som är nationell samordnare för frågan berättade också om sitt uppdrag, vilket är bland annat att bistå regeringen i det pågående arbetet genom att informera om regeringens arbete med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och att genom en nära dialog med berörda aktörer förbereda för införandet av denna infrastruktur.