Regeringen har tillsatt en utredning om ett nationellt och digitalt system för hälsodata. Till samordnaren Mats Nilson och hans team kommer här viktig information och grundläggande fakta.

I en tid där digitaliseringens vågor sköljer över världen med oöverträffad kraft, står Sverige vid skärningspunkten mellan tradition och innovation inom hälsovårdssektorn. Med ett djupt rotat system för hälsodata som redan utmärker sig som unikt och värdeskapande globalt, står vi inför en ny era där de teoretiska möjligheterna till förbättrad vård och forskning tycks vara gränslösa. I denna anda har regeringen tagit initiativet att utforska utvecklingen av ett nationellt och digitalt system för hälsodata, ett uppdrag som anförtrotts Mats Nilsson.

För att förstå djupet och potentialen i detta uppdrag har vi pratat med Stina Salomonsson, en erkänd och etablerad expert inom utfallsforskning och hälsodata. Med en bred erfarenhet från både Sverige och internationella arenor, ger Stina en unik inblick i vad Sverige kan uppnå genom att vidareutveckla och integrera sina hälsodataresurser.

Viktiga insikter för framtidens hälsodata
Stina betonar vikten av att förstå vad ”hälsodata” verkligen innebär. För Mats Nilsson och hans team är det avgörande att klargöra definitionen av hälsodata, en önskan Stina uttrycker är att man tar ett helhetsperspektiv och inkluderar allt från nationella hälsoregister till unika svenska kvalitetsregister och data från Statistiska centralbyrån (SCB). Denna bredd av datakällor erbjuder en oöverträffad potential för forskning och utveckling av hälsovården.

En annan central punkt är vikten av att inkludera professionen i processen. Läkare och sjuksköterskor, som dagligen arbetar med att mata in, tolka och använda data, samt har direkt kontakt med patienterna, bör spela en central roll i utformningen av det nya systemet. Deras insikter och behov är ovärderliga för att säkerställa att systemet blir relevant och användbart.

Stina understryker också behovet av konkreta exempel, eller ”case”, i utredningen för att visa på de potentiella fördelarna med ett integrerat hälsodatasystem. Genom att lyfta fram befintliga framgångsrika exempel kan man illustrera värdet av hälsodata och inspirera till innovation och förbättring inom fler hälso- och sjukvården.

Utmaningar och möjligheter
Trots Sveriges framstående position inom hälsodata, finns det utrymme för förbättring, särskilt när det gäller interoperabiliteten mellan olika register och tiden det tar att få tillgång till data. Stina påpekar att även om det sker framsteg, är det viktigt att fortsätta arbetet med att göra data mer tillgänglig och användbar för både forskning och förbättrad patientvård.

Stina formulerar även viktiga frågor till Mats Nilsson, bland annat om hur han ser på möjligheten att koppla samman olika datakällor för att skapa en mer heltäckande bild av hälsovården, och hur detta initiativ passar in i Sveriges övergripande strategi för life science?

Framtiden är nu
Som vi står inför möjligheten att ytterligare förstärka och integrera våra hälsodataresurser, är det tydligt att Sverige har en unik position att utveckla världsledande lösningar som kan förbättra patientvården och accelerera medicinsk forskning. Med insikter från experter som Stina Salomonsson och ledarskap från Mats Nilsson, är vi på god väg att realisera denna vision. Framtiden för svensk hälsovård ser ljus ut, med digitalisering och innovation i spetsen för att skapa en hälsosammare nation.

Ulrika Nyberg, chefredaktör, Pharma Industry

The Cell är en scen för life science som utforskar gränsen mellan teknik och mänsklig existens genom vetenskap och konst. Bakom satsningen står Tekniska museet, med Karolinska Institutet som kunskapspartner. The Cell öppnade den 20 april 2024 med utställningen Borderlands av konstnären Helen Pynor.

Helen Pynor, konstnär.

Life science handlar om det allra mest livsavgörande inom vetenskap och teknik. Utvecklingen går snabbt – tekniken flyttar in i människokroppen, och det vi ser som mänskligt flyttar ut. Det påverkar vår vardag, vårt samhälle och hela vår framtida existens. Därför öppnar Tekniska museet nu en publik plats mitt i hjärtat av life science-området i Hagastan i Stockholm.

– Med The Cell vill vi skapa en plats där konst hjälper oss att utforska och förstå den komplexa världen av life science. Vi vill rymma konst, vetenskap och samhällsfrågor under samma tak. Vi tror att konsten kan öppna nya dörrar till att förstå hur områdena hänger ihop. Samira Bouabana, Verksamhetsledare The Cell, Tekniska museet

The Cell är en ny publik scen för utställningar, scenframträdanden, pedagogiska skolprogram, samtal och möten. Här står konsten i centrum som metod för att utforska och förstå samspelet mellan life science, teknik och innovation.

The Cell tar plats i det nybyggda kvarteret Forskaren i centrala Hagastaden i Stockholm, en ny stadsdel som samlar världsledande forskning inom life science. Här förfogar The Cell över en publik yta om ca 750 kvm uppdelad på två plan, där huvuddelen av utställningsytan finns i Forskarens gatuplan, medan övervåningen har plats för pedagogiska workshops för skolklasser.

Tekniska museet ansvarar för den nya satsningen, där The Cell blir en filial till den övrig verksamheten. Med som kunskapspartner finns Karolinska Institutet, vars roll blir att agera brygga mellan forskningsvärlden och det publika som sker på The Cell.

– Vår ambition är att göra life science tillgängligt och engagerande, oavsett ålder eller bakgrund, och inspirera en ny generation av innovatörer och tänkare. Fanny Söderström Aupeix, Chef för utställningar och upplevelser, Tekniska museet

På invigningen av The Cell talade Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet, Mats Persson, utbildningsminister, Annika Östman Wernerson, rektor Karolinska Institutet, Peter Wallenberg Jr, Wallenbergstiftelserna och Helen Pynor, konstnär.

Den publika öppningen av The Cell skedde den 20 april i samband med Kulturnatten i Stockholm. Årets tema är “Existens” med tre verk från Dr. Helen Pynor, en australisk konstnär och forskare som arbetar i gränslandet mellan liv och död. Det är första gången som Pynors verk visas i Sverige. I utställningen har Helen Pynor använt vetenskapliga metoder för att utforska nära döden-upplevelser, organtransplantation och hur många procent av icke-mänskligt DNA vi människor har i våra kroppar.

Förutom utställningen kommer The Cell att erbjuda ett kurerat programutbud med gästartister, forskare, panelsamtal och andra publika event.

Pedagogisk verksamhet för skolklasser

Med The Cell får skolelever en möjlighet att utforska gränserna för mänsklig existens och upptäcka life science genom både konst och vetenskapliga laborationer – allt med nära koppling till läroplanen.

Life science innefattar allt från medicin och biologi till farmakologi, och utvecklingen berör oss alla – både som människor och som samhälle. Life science är ett svenskt spetsområde i snabb utveckling. och för att behålla den positionen i framtiden behöver det allmänna intresset för life science och teknik bli större. Denna ambition ligger till grund för The Cell.

Med utgångspunkt i Helen Pynors verk i ”Borderlands” får eleverna delta i diskussioner och dela tankar med The Cells pedagoger för att sedan ta med sig dessa tankar in i laboratoriet. Där får eleverna experimentera med både biomedicinsk utrustning och konstnärliga uttryckssätt.

Under workshopen utforskar eleverna hur hjärnans signaler till musklerna (EMG) kan användas för att styra en annan persons arm och skapa ljud och visuella bilder i datorn. På så sätt lyfts frågor kring kroppen och var ursprunget till jaget och kreativiteten kommer ifrån. Musklernas rörelse sker utan att det känns som att vi behöver tänka, men impulsen kommer likväl från hjärnan. Resultatet i workshopen blir konstnärliga verk i ljud och bild genom rörelse.

Det ämnesöverskridande tillvägagångssättet i The Cells pedagogiska skolprogram är utformat för att inspirera både naturvetenskapliga och estetiska intressen, samt att öppna upp för de som kanske inte ser en framtid som läkare, forskare eller konstnärer.

Kopplingar till läroplanen
The Cells interaktiva visning och workshop knyter an till kursplanerna i biologi och teknik samt bild och musik. Möjlighet finns att jobba vidare med frågeställningarna i klassrummet efter besöket på The Cell.

Driving Innovation and Empowerment to Improve Women’s Health – det var rubriken när Hologic – medicinteknikföretaget helt inriktat på kvinnohälsa –och Medicon Valley Alliance anordnade seminarium i Köpenhamn den 18 april. På scenen fanns några av Öresundsregionens och Nordens mest framstående experter och sjukvårdspolitiker.

Moderator var den danske journalisten Keld Brokø. Efter en kort inledning lämnade han över ordet till seminariets förste talare. Katrine Brems Olsen beskrev hur MVA:s Women’s Health Network arbetar med att samla akademi, offentlig sektor och privata företag för att främja kvinnors hälsa.
– De nordiska länderna är framgångsrika, men mer behöver göras, menar Katrine Brems Olsen.

Näste talare var Bjarne Schreiner, Business Manager för Hologic Diagnostics i Norden. Han lyfte fram kärnan i Hologics verksamhet – att vara en förkämpe för kvinnors hälsa på global nivå. Konkret handlar det om att förbättra och rädda kvinnors liv, vilket kan göras genom att ställa tidiga diagnoser och erbjuda tillgång till fungerande sjukvård. Det handlar också om att skapa medvetenhet – och där kommer Hologics undersökning ”Global Women’s Health index” in i bilden. Det är världens mest heltäckande rapport om kvinnors hälsa och ger en tydlig bild av vad som behöver göras.

– Det som kan mätas kan förbättras, understryker Bjarne Schreiner.

Hologics Marie Emilsson presenterade rapportens senaste siffror, vilka visar att nordiska kvinnors mående och hälsa ligger något efter övriga Europa. Marie Emilsson uppmanade därför de nordiska länderna att prioritera finansiering och samarbete för att förbättra sjukvården för kvinnor.

Nästa talare, Nora Mork Østbø från Norges hälsodepartement, höll föredrag på ämnet ”Advancing Women’s Health: Embracing sex-specific Medicine through Policy Changes”. Nora Mork Østbø visade hur bristen på könsspecifika hälsodata negativt påverkar möjligheterna att erbjuda rätt vård. Lösningen är mer och bättre forskning inriktad på kvinnor, politiska initiativ och tvärsektoriella samarbeten.

Skapar unikt register
Lærke Priskorn är reproduktionsepidimolog på Rigshospitalet i Köpenhamn och aktiv i det dansk-svenska Repro Union-samarbetet. Hon berättade hur forskningsprojektet RUBIC (The ReproUnion Biobank and Infertility Cohort) sjösatts för att hitta svaret på varförinfertiliteten ökar globalt. Målet är att skapa ett unikt infertilitetsregister och en biobank som kan användas till att utveckla nya förebyggande åtgärder och diagnostiska tester. Liknande studier med så stort antal män och kvinnor har aldrig tidigare gjorts.

Lærke Priskorn avslutade med att påpeka att det alltid är kvinnorna som bär bördan påfrestande infertilitetsbehandlingar, även i de fall problemet är dålig spermakvalitet. Det innebär att större kunskap om manlig infertilitet också kommer att förbättra situationen för kvinnor.

Sophia Zackrisson är professor i radiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hon berättade hur 3D-mammografi och artificiell intelligens kan göra att fler bröstcancerfall upptäcks i tidigt skede. 3D-mammografi hittar betydligt fler bröstcancertumörer än vanlig mammografi, men en utmaning med 3D-bilderna är att de tar längre tid att analysera. Samtidigt råder brist på röntgenläkare för att utföra granskningen. En del av lösningen kan därför vara att använda AI.
– Det här seminariet visar också vilken potential det finns i Öresundsregionen med framstående universitet, sjukvård och life science-företag, säger Sophia Zackrisson.

Eftermiddagens sista talare var Kia Lampi, finländsk läkare specialiserad inom gynekologi och obstetrik. Hon lyfte fram potentialen med att använda digital teknik AI för att skapa förbättrad diagnostik och individanpassad vård. Det leder i sin tur till stora samhällsvinster genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet bland kvinnor.

Tabun måste brytas
Seminariet avslutades med ett panelsamtal där några av Öresundsregionens tyngsta sjukvårdspolitiker deltog:

·       Lars Gaardhøj (S), styrelseordförande Region Hovedstaden.

·       Maria Berglund (KD), styrelseordförande Skånes universitetssjukhus.

·       Carina Ohlsson (S), ledamot i Europaparlamentet och medlem av utskottet för kvinnors rättigheter.

·       Preben Friis-Hauge (V), ledamot av folketingets utskott för hälsofrågor

Panelen var överens om att kvinnors hälsa borde flyttas högre upp på dagordningen. Ett hinder för detta är att mäns hälsa tas på större allvar samt att vissa kvinnorelaterade hälsoproblem fortfarande är tabu att tala om.

– För att förbättra situationen har vi på dansk sida därför avsatt 29 miljoner euro för forskning om kvinnorelaterade sjukdomar, upplyser Preben Friis Hauge.

Och Lars Gaardshøj spann vidare på olika samarbetsmöjligheter:

– Region Hovedstaden har tillsatt en kommitté som fått i uppgift att samla kunskap och skapa politisk medvetenhet om ämnet. Det är också viktigt att vi i Danmark samverkar med Region Skåne och det skånska näringslivet. Det finns många framgångsrika företag inom life science på båda sidor Öresund som kan bidra.

Det rådde även samförstånd om att män har mycket makt och måste vara en del av lösningen.
– Vi måste samarbeta, fastslår Carina Ohlsson.

– Det räcker inte med att prata, vi måste agera. Det blir spännande att se hur utvecklingen blir framöver, säger Maria Berglund.

På bilden syns (fr. v.):

• Lars Gaardhøj (S), styrelseordförande Region Hovedstaden.
• Maria Berglund (KD), styrelseordförande Skånes universitetssjukhus.
• Carina Ohlsson (S), ledamot i Europaparlamentet och medlem av utskottet för kvinnors rättigheter.
• Preben Friis-Hauge (Venstre), ledamot av folketingets utskott för hälsofrågor

Foto: Tomas Enqvist