Nordiskt samarbete för smartare kliniska studier
Nordiskt samarbete för smartare kliniska studier
Pragmatiska randomiserade kliniska studier används för att jämföra olika behandlingsalternativ och är ett viktigt komplement till traditionella kliniska prövningar. Ett ökat nordiskt samarbete kan vara nyckeln till ökad vetenskaplig evidens i sjukvården. Möjligheter och kvarstående utmaningar diskuterades under två dagar i Uppsala. Här är en sammanfattning av Vendela Roos, projektsamordnare vid Uppsala Clinical Research Center.
Sjukvårdens kunskapsbas har ökat kraftigt under de senaste årtiondena, men behoven av vetenskaplig evidens är fortfarande enorma inom många sjukdomsområden. Prospektiva, randomiserade kliniska prövningar har hittills setts som det enda sättet att ta fram vetenskaplig kunskap i vården, men de kräver orimligt höga resurser för att täcka kunskapsbehovet och kostnaderna skjuter i höjden. Kliniska forskare världen över söker därför efter snabbare, smartare och mer resurseffektiva alternativ. Den första Nordiska konferensen om pragmatiska kliniska studier hölls i Uppsala i december 2017 och samlade forskare, sjukvårdspersonal, regulatoriska myndigheter, patientrepresentanter och läkemedels- och medicintekniska företag från tio länder. Möjligheter och utmaningar med pragmatiska kliniska studier diskuterades under två dagar.
– Vi behöver större studier av högre kvalitet. Vi behöver snabbare studier med bättre design. Vi behöver mer kostnadseffektiva studier. Och vi behöver dem nu för patienternas skull, inledde Jonas Oldgren, verksamhetschef för Uppsala Clinical Research Center.
Äktenskap mellan kunskap och teknologi
Huvudtalaren Robert Califf, tidigare chef för FDA och nu verksam vid Duke University och vid företaget Verily, beskrev pragmatiska kliniska studier som ett äktenskap mellan kunskap och teknologi som nu är redo att ta steget fullt ut. Han betonade vikten av samarbete för att öka den medicinska kunskapen via digitala hälso- och sjukvårdsdata. Sverige och övriga nordiska länder har en särställning inom klinisk forskning på grund av sina välutvecklade sjukvårds- och befolkningsregister. Digitaliseringen av registren under de senaste åren har skapat unika möjligheter för forskning och utveckling av sjukvården. Det samlade intrycket under konferensen var att fokus nu behöver flyttas från insamling av data mot sortering av och samarbete kring data. Infrastrukturer behöver utnyttjas och kombineras snarare än skapas. De viktiga kliniska frågorna behöver ställas, för svaren finns inom räckhåll.
