Socialstyrelsen söker ny generaldirektör


Olivia Wigzell. Foto: Mikaela Landeström/TT

I ett mejl till Altinget skriver Socialstyrelsen att uppdraget inte kan förlängas ytterligare och hänvisar frågor kringrekryteringsprocessen till socialdepartementet.

Som chef för Socialstyrelsen fick Wigzell en central roll under pandemin. Hon har tidigare haft flera tunga poster för Socialdemokraterna, bland annat som landstingsråd 1994–1998 i dåvarande Stockholms läns landsting och som oppositionsborgarråd i Stockholms kommun.

2008 klev hon in på socialdepartementet som chef för hälso- och sjukvårdsenheten. Hon har också suttit i Världshälsoorganisationens styrelse.

Kraven på efterträdaren

Socialstyrelsen har runt 800 anställda och ett anslag för 2024 på drygt 825 miljoner kronor. När regeringen nu letar efter Olivia Wigzells efterträdare söker man en dokumenterad god chef och ledare, med erfarenhet från hälso- och sjukvårds och/eller socialtjänstfrågor.

Den nya generaldirektören ska även ha förmågan att etablera och driva nätverk, skapa goda relationer och samverka. Krav ställs också på en förmåga att leda förändringsarbete och engagera och motivera medarbetarna.

Det anses även meriterande med erfarenhet av att leda och utveckla en offentlig verksamhet.

Statssekreterare Miriam Söderström lämnar en skriftlig kommentar till Altinget.

”Olivia Wigzell har under lång tid gjort ett uppskattat och bra jobb som generaldirektör för Socialstyrelsen. Myndigheten har en central roll i arbetet med flera av de mest aktuella och akuta utmaningarna i samhället och Olivia har lotsat myndigheten genom dessa på ett mycket förtjänstfullt sätt. Olivias förordnande går ut i september och hennes förordnande har redan förlängts, därför behövs nu ett byte på posten”, skriver hon.

Läs hela nyheten

Löfkvist startar byrå

Sofia Löfkvist har många års erfarenhet från läkemedelsindustrin, bla hos Baxter i Norden & UK, Irland där hon jobbade med som strategiskt affärsuteckling. Innan dess vas Löfkvist samhällspolitisk chef på Roche. Sofia Löfkvist började sin karriär i politiken och har arbetat på både kommunal, regional och nationell nivå.

Nu startar Sofia Löfkvist byrån Freyja Public Affairs och erbjuder life scienceföretag rådgivning inom public affairs och affärsutveckling. ”Jag strävar alltid efter framgång som går att mäta. Nu ser jag fram emot att hjälpa life sciencebolag att ta nästa steg i sin utveckling för att säkerställa kommande affärer” säger Sofia Löfkvist.

Från Business Sweden till BioArctic

Charlotte af Klercker har utsetts till ny Corporate Sustainability Director på BioArctic. Charlotte kommer närmast från Business Sweden där hon ansvarade för life science teamet och dessförinnan var hon Global Director Sustainability and External Affairs på Sobi.

Missionsorienterat och tvärvetenskapligt samarbete för cancervården

“Att eliminera cancer kräver ett holistiskt tillvägagångssätt”

EBBA HALLERSJÖ HULT: Var tredje svensk får någon gång under sin livstid ett cancerbesked. Sjukdomen innebär inte bara ett lidande för patienten utan också en betydande kostnad för samhället. Det finns därför ett stort behov av forskning och utveckling för att förbättra diagnosmetoder och behandlingar. Lösningen är tvärvetenskaplig samverkan mellan akademi, vård och industri – och att arbeta missionsorienterat mot samma mål. Här har Nollvision cancer lagt grunden för ett gränsöverskridande samarbete för att förnya cancervården.

Vinnovas satsning på visionsdriven hälsa som utlystes 2019 banade väg för Nollvision cancer – en svensk forsknings- och innovationsmiljö som engagerar hela samhället i kampen mot cancer. Det saknades då en plattform för att koppla ihop forskning, innovationer och utvecklingsprojekt med aktörer utanför sjukvården. Tack vare medel från Vinnova skapade vi ett tvärvetenskapligt och tvärfunktionellt team med bas i Stockholm som idag omfattar Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Handelshögskolan, liksom partners i Hagastaden som AstraZeneca och Elekta.

Visionen, vilket kan utläsas av namnet Nollvision cancer, är att ingen ska behöva dö i cancer. Det handlar om att gå från en dödlig till en kronisk eller botbar sjukdom. Men det görs inte i handvändning. Det kräver ett långsiktigt och enträget arbete som förutsätter ett tillsammans. Särskilt inom sjukvården som är ett komplext system med många olika aktörer och nätverk som måste samarbeta för bästa möjliga resultat. Vi är övertygade om att enda sättet att effektivt förändra hela system är att anta ett tvärvetenskapligt perspektiv med engagemang från aktörer på olika nivåer, där alla drivs av gemensamma mål. Det är vad vi kallar att jobba missionsdrivet. Nollvision cancer är kort sagt en katalysator som uppmuntrar till samverkan snarare än att arbeta i parallella system. På så vis möjliggörs en snabbare integration av forskning och innovation i sjukvården, till nytta för patienterna. Självklart tittar vi även på hälsodata, implementeringsforskning och kliniska studier för att förbättra cancervården.

Det holistiska tillvägagångssättet genomsyrar även vår verksamhets projektportfölj – från tidig upptäckt av lungcancer till implementering av precisionscancermedicin och strålbehandling. Vi ingår exempelvis i olika EU-projekt, både aktivt genom Handelshögskolans forskningsinstitut, SIR, och indirekt genom medlemskap i DIGICORE – ett europeiskt forskningsnätverk för att påskynda precisionsonkologi. Nollvision cancer har på så vis bidragit till att skapa innovationsprojekt till ett värde av över 250 miljoner kronor i Europa. Det innebär att vi, nu när Vinnovas femåriga utlysning snart är slut, har vuxit till ett etablerat ”varumärke” i både Sverige och EU.

Genom ett holistiskt tillvägagångssätt bidrar Nollvision cancer till ett integrerat och patientcentrerat sjukvårdssystem. Det resulterar i bättre vård för cancerpatienter och ökad effektivitet inom hälso- och sjukvården. Med gemensamma krafter mot samma mål kommer färre bli sjuka och dö i cancer.

Sverige sätter AMR på den internationella agendan

Ett fartfyllt år i arbetet mot antimikrobiell resistens

En av Malin Grapes främsta uppgifter är att verka för synlighet för regeringens prioriterade frågor inom frågan om antimikrobiell resistens på den internationella arenan och bidra till en stärkt global dialog. Som Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens lyfte hon under 2023 frågan på flera viktiga forum, bland annat under det svenska ordförandeskapet i EU och vid Världshälsoförsamlingen, WHA.

– Det gångna året har präglats av flera viktiga milstolpar i arbetet mot antimikrobiell resistens, AMR, och Sverige har en stark röst i frågan internationellt sett. Frågan är ju global – resistenta bakterier bryr sig inte om landsgränser – och därför måste vi även jobba i internationella forum, säger Malin Grape, ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens.

Svenska ordförandeskapet i EU prioriterade AMR-frågan

Under det svenska ordförandeskapet i EU stod socialminister Jakob Forssmed värd för ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens, med drygt 200 högnivådelegater från EU- och EES-länder. Högnivåmötet inleddes med tal från bland andra kronprinsessan Victoria, socialminister Jakob Forssmed, Stella Kyriakides, europeisk kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, samt Hans Kluge, WHO:s regiondirektör för Europa. Ambassadör Grape var drivande i bland annat arbetet med att ta fram ett policydokument kring stimulans av forskning och utveckling samt tillgång till nya och befintliga antibiotika, och ledde en särskild session om detta för experter inom AMR.

Världshälsoorganisationen en viktig partner i arbetet mot AMR

En central aktör och viktig samarbetspartner för Sverige i arbetet mot antimikrobiell resistens är Världshälsoorganisationen, WHO. Vid Världshälsoförsamlingen (WHA) i maj stod sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och ambassadör Grape värdar vid det årliga mötet inom hälsoministeralliansen mot AMR, Alliance of Champions, som Sverige tillsammans med Storbritannien leder. Sverige har genom ambassadör Grape också varit drivande vid framtagandet av handlingsplanen European Roadmap on antimicrobial resistance (AMR) som antogs vid WHO Europes årliga session i oktober. Planen listar 53 olika åtgärder som länderna kan välja att genomföra baserat på nationell och kulturell kontext samt folkhälsoprioriteringar. Åtgärderna i planen spänner från förbättrad hygien och vaccination till att använda helgenomsekvensering för att förbättra övervakning i av antibiotika och resistens i miljön.

Vägen till UNGA 2024

Under FN:s Generalförsamlings möte (United Nations General Assembly – UNGA) i september 2024 arrangeras även ett högnivåmöte om arbetet mot antimikrobiell resistens. Förberedelserna inför detta möte påbörjades redan under 2023, och ambassadör Grape har under året träffat kollegor från hela världen för att diskutera prioriteringar inför högnivåmötet. Bland annat har ambassadören träffat representanter för Vita husets kontor för forsknings- och teknikpolicy, USA:s hälsodepartement och USA:s senat. Ambassadören deltog också vid en dialog om det kommande högnivåmötet i december vid brittiska Wilton Park, som är del av brittiska utrikesdepartementet.

Antimikrobiell resistens

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär i korthet att smittämnen (bakterier, virus, parasiter och svampar) utvecklar en motståndskraft mot behandlingen. I synnerhet bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett tilltagande hot mot hälsa och livsmedelsproduktion världen över. Resistenta bakterier kan på samma sätt som andra bakterier överföras mellan människor, djur och livsmedel, samt spridas i vår miljö. Detta innebär att flera områden så som människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete behöver involveras för att bekämpa antibiotikaresistens i en tvärsektoriell så kallad One Health approach. Resistens mot antimikrobiella medel generellt, där antibiotika ingår, är ett globalt problem.

Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resist

Modell för garanterad ersättning ska öka tillgången till antibiotika

Modell för garanterad ersättning ska öka tillgängligheten till antibiotika

Regeringen har beslutat att Folkhälsomyndigheten även fortsatt ska ha i uppdrag att öka tillgängligheten av vissa antibiotika av särskilt medicinskt värde, genom den modell för garanterad ersättning som har tagits fram.

– Tillgång till ett brett sortiment av verkningsfulla antibiotika är en förutsättning för att kunna bedriva en modern hälso- och sjukvård. Sverige är en förhållandevis liten marknad och det gör att vi behöver utveckla och implementera nationella modeller för att se till att regioner och professioner har tillgång till antibiotika av särskilt medicinskt värde när det behövs, säger socialminister Jakob Forssmed.

Antimikrobiell resistens, särskilt antibiotikaresistens, är ett gräns- och sektorsöverskridande hälsohot som ökar i omfattning globalt. Resistenta bakterier äventyrar många olika delar av sjukvården och antibiotikabehandling är en förutsättning för att man exempelvis ska kunna genomföra operationer eller transplantationer.

Insatser för ökad tillgång till antibiotika är en viktig del i arbetet mot antibiotikaresistens, och finns med i regeringens nationella strategi för arbetet mot antibiotikaresistens och i Europeiska kommissionens sektoröverskridande handlingsplan mot antibiotikaresistens. Frågan omfattas också av den rådsrekommendation som antogs inom området under det svenska ordförandeskapet i Europeiska rådet 2023.

Nya effektiva antibiotika har låg användningsgrad i Sverige på grund av ansvarsfull antibiotikaanvändning, vilket ofta leder till låga intäkter för företagen. Det kan få till följd att det saknas ekonomiska incitament och logistiska förutsättningar för att tillhandahålla vissa antibiotika på den svenska marknaden.

Folkhälsomyndigheten har redan den 31 december 2023 slutrapporterat sitt uppdrag att fortsätta att öka tillgängligheten till vissa antibiotika utifrån den modell för garanterad ersättning som testats i en pilotstudie. Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fortsätta arbetet. Folkhälsomyndigheten ska även beakta den pågående EU-processen inom Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) rörande en tillgänglighetsmodell för nya antibiotika på EU-nivå.

Prenumerera