DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Lipum har utsett Ola Sandborgh till ny verkställande direktör

Lipum AB är ett biofarmaceutiskt bolag i klinisk fas som utvecklar ett nytt unikt läkemedel för behandling av kroniska inflammatoriska sjukdomar. Idag meddelar styrelsen att Ola Sandborgh har utsetts till ny verkställande direktör från och med den 1 december 2023.

Ola Sandborgh har mer än 30 års erfarenhet från läkemedelsindustrin där han har haft ledande roller inom kommersialisering, innovation och affärsutveckling i företag såsom Pfizer, Sanofi Pasteur MSD och senast, som Vice President Immunology & Specialty Care inom Swedish Orphan Biovitrum (Sobi). Ola har lett globala tvärfunktionella team samt koordinerat ett stort antal partnerskap med läkemedelsföretag och verkat inom utvecklingsprojekt i såväl tidig som sen fas. Han har förvärvat en betydande erfarenhet av företagsutvärderingar, förvärv och försäljning.

Styrelseordförande Ulf Björklund kommenterar förändringen:

– Ola adderar värdefull erfarenhet till Lipum. Han har en solid bakgrund inom immunologi och utveckling samt kommersialisering av flera antiinflammatoriska läkemedel. Ola kommer att ta över en välfungerande organisation från Einar Pontén som, under de senaste sju åren, framgångsrikt utvecklat Lipum till ett noterat biofarmaceutiskt bolag i klinisk fas. Jag vill tacka Einar för hans utmärkta engagemang och bidrag till Lipum.

Einar Pontén lämnar sin roll som VD på egen begäran, men kommer ha fortsatt engagemang i en ny roll inom Lipum. I första skedet kommer Einar verka för en smidig överföring av ansvar och kunskap kring pågående initiativ till Ola Sandborgh.

– Lipum är ett unikt företag med en mycket intressant innovation inom det antiinflammatoriska området. Med en stark vetenskaplig bakgrund, som visar att målmolekylen BSSL spelar en viktig roll vid inflammation, är Lipum på en spännande resa. Jag ser fram emot att leda Lipums team till förmån för patienter med inflammatoriska sjukdomar och samtidigt skapa värde för aktieägarna, säger Ola Sandborgh.

 

Arex Advisor tillför regulatorisk spetskompetens i Medicon Village

Life science-branschens efterfrågan speglas i Arex Advisors senaste rekryteringar till kontoret i Medicon Village. Teamet i Lund stärks av 3 personer med spetskompetens inom clinical regulatory affairs för biologiska läkemedel och produkter i tidig fas, samt kvalitet och ATMP. Medicon Village är ett framgångsrikt centrum för utveckling av medicinska produkter och Arex Advisor fyller dessa ambitiösa satsningars behov av regulatorisk kompetens.

Maria Flärd, Martina Johannesson, Henrik Svederud, Viola Hassinen, Nelly Fransen. Också i teamet: Alina Makedonska.

– Relevansen för biologiska läkemedel och ATMP ökar märkbart. Vi vill ligga i utvecklingens framkant och redan idag erbjuda våra kunder det stöd som behövs, säger Linda Thunell, VD för Arex Advisor.

Maria Flärd kommer till Arex Advisor med mer än 25 års erfarenhet av QA och regulatoriska frågor för biologiska läkemedel, specifikt inom onkologi och monoklonala antikroppar. Hennes långa erfarenhet inom planering och implementering av utvecklingsprogram och kvalitetssystem, samt hantering av regulatoriska ansökningar och studier i pre/klinisk fas, stärker Arex Advisors tjänsteerbjudande inom dessa områden.

Martina Johannesson har över 20 års erfarenhet inom cellterapi från preklinisk till klinisk fas. Hon fokuserar på regulatory affairs och projektledning, samt medical writing inom främst ATMP.

Henrik Svederud är expert inom quality assurance med över 15 års erfarenhet av arbete med läkemedelutveckling (GMP, GCP, GDP). Hans expertis omfattar roller som QP för frisläppning av råmaterial, APIs, intermediates, IMPer och färdig produkt och som RP för partihandelstillstånd.

Om oss: Arex Advisor erbjuder strategisk rådgivning och operativt stöd inom läkemedelsforskning och affärsutveckling. Vårt uppdrag är att hjälpa ledare och företag att förverkliga sina projekt. Vi brinner för utvecklingsprocessen, vilket leder till ansökan och en framgångsrik lansering av viktiga läkemedel – vilket i slutänden hjälper till att förbättra patienternas liv.

Ny webbplats för regionernas samverkan inom läkemedelsfrågor

Sveriges regioner samarbetar inom olika läkemedelsfrågor. Nu finns information samlad på en ny webbplats.

Sveriges regioner samarbetar kring vilka nya läkemedel som ska införas i sjukvården. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer om hur vissa läkemedel ska användas i Sverige. Den nya webbplatsen innehåller:

  • NT-rådet och ordnat införande av nya läkemedel
  • Hantering av kritiska läkemedelsbrister
  • Samverkan mellan de regionala läkemedelskommittéerna

Besök samverkanlakemedel.se 

Novusmätning: Life science-sektorn okänd för många västsvenskar

Life science-sektorn i Västsverige sysselsätter drygt 10 000 personer och life science-klustret i Göteborg är ett av de största i Norden. Trots det har invånarna i Göteborgsområdet väldigt låg kännedom om life science-sektorn, visar en ny Novusmätning. Nu markerar sex stora life science-aktörer startskottet för en gemensam kommunikativ kraftsamling – med målet att sätta den västsvenska life science-sektorn på kartan.

Life science är en av Sveriges viktigaste sektorer, inte minst genom sitt arbete med att förbättra hälsan för miljontals människor. Life science-sektorn är också av stor betydelse för Sveriges ekonomi och tillväxt. Medicinska och farmaceutiska produkter är Sveriges tredje största exportvara, före svenska basnäringar som både skog och stål.

Göteborgsområdet är oerhört centralt för Sveriges life science-sektor. I Västsverige finns cirka 650 life science-företag med totalt fler än 10 000 anställda, som dessutom har genererat 6000 indirekta jobb i Västsverige och ytterligare tusentals jobb i övriga Sverige. Tio av dessa bolag omsätter mer än en miljard.

Här finns ett stort antal viktiga aktörer. På den privata sidan har vi exempelvis AstraZeneca, Getinge och Mölnlycke Healthcare, och på den offentliga sidan finns Västra Götalandsregionen inklusive Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet inklusive Sahlgrenska akademin och Chalmers tekniska högskola. Här finns också life science-arenor som Sahlgrenska Science Park och GoCo Health Innovation City. Många aktörer finns samlade i Health Innovation West, en samarbetsorganisation för att bygga och utveckla life science-klustret i Västsverige.

Trots detta är allmänhetens kännedom om life science-sektorn i Västsverige väldigt låg. Det framgår av en ny Novusmätning, utförd på initiativ av sex life science-aktörer i Göteborgsområdet.

Utdrag ur undersökningen:

  • Nästan 4 av 10 uppger att de knappt känner till någonting om life science-sektorn i Göteborgsområdet, eller inte känner till den alls. 13 procent har aldrig hört talas om sektorn.
  • Tillsammans med tech/IT/telekom är life science den sektor som västsvenskarna vet minst om.
  • Västsvenskar som har djup kännedom om life science-sektorn, det vill säga känner till den ”ganska bra” eller ”mycket bra”, utgör bara 16 procent. Även här ligger life science i bottenskiktet. Fordonsbranschen har en nästan tre gånger så hög siffra på 42 procent.

Med anledning av resultatet vill aktörerna bakom undersökningen nu växla upp arbetet med att sätta life science-sektorn i Västsverige på kartan.

– Den här undersökningen visar att vi måste bli bättre på dela med oss av vår fantastiska resa. Därför vill vi markera startskottet för en kraftsamling där vi tillsammans i life science-sektorn växlar upp vårt arbete med att berätta vad vi gör, säger Matti Ahlqvist, platschef på AstraZeneca i Göteborg.

Spännvidden i produkter och specialiteter i Göteborgsområdet är enorm, betonar Patrik Andersson, vd på Business Region Göteborg.

– Göteborg spelar en oerhört viktig roll inom life science-sektorn. Den breda expertis som finns samlad här skapar synergier, och vi har stor potential att generera ännu mer sysselsättning och exportintäkter. Miljön här är fantastisk att verka i. Det behöver fler känna till, både göteborgare och andra, säger han.

Ju fler som får upp ögonen för life science-sektorn, desto bättre för hela regionen, menar Patrik Andersson. Helena Lundberg Nilsson på Västra Götalandsregionen håller med.

– Om vi tydligare kan sätta life science på kartan i regionen så kommer fler talanger att söka sig till hit. Då kommer mer resurser att satsas på life science, och sektorn växa. Det gynnar Göteborg, det gynnar Västra Götaland, och det gynnar hela Sverige, säger Helena Lundberg Nilsson, regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Fakta om undersökningen

Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Västra Götalandsregionen, AstraZeneca, Chalmers tekniska högskola, Business Region Göteborg, GoCo Health Innovation City och Sahlgrenska Science Park. Mätningen genomfördes som en webbaserad undersökning i Novus Sverigepanel, mellan 4-13 oktober 2023 med 600 personer mellan 18-84 år i Göteborg och angränsande kommuner.

Läs hela rapporten.

Första elektroniska produktinformationen (ePI) publicerade för utvalda humanläkemedel

Heads of Medicines Agencies (HMA), Europeiska kommissionen (EC) och EMA har för första gången publicerat elektronisk produktinformation (ePI) för utvalda humanläkemedel harmoniserad inom EU.

Produktinformationen för ett läkemedel inkluderar dess sammanfattning av produktens egenskaper, märkning och bipacksedel. Dessa dokument medföljer alla läkemedel som är godkända i EU och förklarar hur de ska förskrivas och användas. De finns alla, ofta som ett PDF-dokument, på EU:s tillsynsmyndigheters webbplatser, med en tryckt bipacksedel som också finns i läkemedlets kartong. Digitala plattformar öppnar nya möjligheter att dela denna information elektroniskt, hålla den ständigt uppdaterad och göra den mer tillgänglig för slutanvändare som vårdpersonal och patienter.

Läs mer här.

Kunniga patienter ger bättre forskning

Nu ska patientmedverkan i forskningsstudier få en starkare ställning. Den europeiska patientakademin, EUPATI, lanserar en utbildning i Sverige som ska öka patienternas kunskaper. En av föreläsarna är professor Richard Rosenquist Brandell som menar att engagerade och kunniga patienter bidrar till bättre forskningsstudier.

Läs hela artikeln i tidningen Curie.

Forskningspolitik för en starkare Life Science-sektor

Forskningspolitiken måste stärka den svenska Life Science-branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården, skriver Lif i sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationsproposition 2024. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält.

Frida Lundmark, sakkunnig Life Science, Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

För läkemedelsföretagen är det avgörande att Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen är beroende av regeringens forsknings- och innovationspolitik: stark statlig finansiering är en grundpelare för excellens, och ambitiösa satsningar sporrar i sin tur investeringar från våra globala medlemsföretag. För att Sverige ska vara attraktivt måste vi matcha de satsningar som görs internationellt inom Life Science, säger Lifs expert Frida Lundmark.

– Sverige har tappat globalt. De statliga investeringarna i forskning och innovation måste ligga på minst samma nivå som motsvarande satsningar i andra länder. Och Sveriges erbjudande inom Life Science till globala läkemedelsföretag måste vara klart och enkelt, med tydliga och smidiga nationella ingångar och en professionell hantering av samarbeten med företag.

Sverige har en lång tradition och renommé som innovationsland, men det saknas fortfarande en tydlig nationell modell för partnerskap mellan näringslivet och offentliga aktörer inom Life Science. Lif anser att forsknings- och innovationspolitiken behöver bidra till att sänka trösklarna och professionalisera samverkan för att göra Sverige till en global spelare.

Samverkan för precisionsmedicin i sjukvården

Att precisionsmedicin införs brett i hälso- och sjukvården i hela landet är inte bara nödvändigt för att patienterna ska få möjlighet till en mer effektiv och individanpassad behandling. Det är också strategiskt viktigt om Sverige ska vara en ledande Life Science-nation där forskning och innovation blomstrar och kommer till nytta. För att det ska lyckas krävs en nära samverkan mellan alla aktörer och Lif efterlyser en nationell infrastruktur med en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och regionerna.

Ett nationellt partnerskap för fler kliniska läkemedelsprövningar

För att öka antalet kliniska läkemedelsprövningar måste Sverige stärka sin internationella attraktionskraft. Lif anser att regeringen behöver prioritera området i den nya forskningspropositionen.

– Ett sådant fokus saknades i den förra propositionen. Vi hoppas att regeringen stärker förutsättningarna bland annat genom en uppdaterad forskningspolitik, inte minst då en utredning med ett konkret åtgärdspaket redan finns på bordet, säger Frida Lundmark.

Framförallt är det angeläget att förslaget om Swetrial förverkligas – ett nationellt partnerskap där de aktörer som är involverade i kliniska läkemedelsprövningar tar ett gemensamt ansvar för att utveckla Sveriges kapacitet så att fler företag väljer att genomföra sina läkemedelsprövningar här och fler patienter får chansen att prova nya behandlingar.

Tillgången till hälsodata är centralt för forskning och innovation

All medicinsk forskning, inbegripet utvecklingen av nya läkemedel, är beroende av tillgång till hälsodata. Det behövs en nationell digital infrastruktur för effektiv och säker hantering av data från olika källor, som också adresserar företagens behov av data. Lif efterlyser även en lagstiftning som gör det enklare för läkemedelsföretagen att sekundäranvända data i utvecklingen och uppföljningen av behandlingar. En utredning med särskilt fokus på sekundäranvändning presenteras redan i november. Lif hoppas att den möjliggör en sådan lagstiftning.

Svenska läkemedelspriser förhållandevis låga på grund av en svag krona

Svenska läkemedelspriser är jämförelsevis låga sett ur ett internationellt perspektiv. Den viktigaste förklaringen är den svaga kronan. År 2023 var priserna i Sverige de allra lägsta när det gäller läkemedel med generisk konkurrens och de sjätte lägsta för läkemedel utan generisk konkurrens, jämfört med 19 andra europeiska länder.

Sett till perioden 2014–2023 har de svenska priserna på läkemedel med generisk konkurrens, som ingår i det så kallade periodens vara-systemet, varit bland de lägsta. Priserna på läkemedel utan generisk konkurrens har under samma period blivit allt lägre i förhållande till priserna i andra länder.

En allt svagare krona bakom resultatet

Under 2023 tappade kronan ytterligare i värde, inte minst i förhållande till euron. Då apotekens inköpspriser fastställs i svenska kronor, leder en svagare kronkurs till att priserna i Sverige, jämfört med andra länder, blir lägre för läkemedel med ett redan fastställt pris.

– Den svaga kronkursen är den viktigaste förklaringen till att läkemedelspriserna i Sverige fortsatt sjunka i förhållande till priserna i andra länder. Om effekten av den förändrade valutakursen tas bort, blir de svenska priserna i stort sett oförändrade över tid om man jämför med andra länder, säger Jonas Nilsson, tillförordnad enhetschef på TLV.

Samtidigt ökar de faktiska kostnaderna för läkemedel som säljs inom läkemedelsförmånerna i Sverige. Under den senaste tioårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till nästan fem procent per år.

Priserna lägst på äldre läkemedel

Det är framför allt de svenska priserna på läkemedel som funnits på marknaden i mer än 15 år som är låga i förhållande till priserna i andra länder. Det visar resultaten från livscykelanalysen, där priser på läkemedel i olika åldrar jämförs mellan länderna. Priserna på något yngre läkemedel, sådana som funnits på marknaden i mellan 10 och 15 år, är däremot förhållandevis höga i Sverige.

– Efter 15 år på marknaden upphör patenten att gälla för de flesta läkemedel, vilket i många fall leder till konkurrens och sänkta priser. I Sverige skapar periodens vara-systemet tillsammans med takpriserna ett starkt tryck på priserna på de här läkemedlen, vilket leder till att de svenska priserna sjunker, säger Jonas Nilsson.

I rapporten diskuteras också utvecklingen av priserna på TNF-alfahämmare och läkemedel för behandling av ADHD. Anledningen är att de svenska listpriserna på läkemedel inom dessa båda grupper fallit mycket under de senaste åren i relation till priserna i andra länder. I båda fallen ligger ökad konkurrens på den svenska marknaden bakom de allt lägre priserna i Sverige.

Om rapporten

I TLV:s uppdrag ingår att följa och analysera prisutvecklingen på läkemedel i ett internationellt perspektiv. Rapporten är en del i TLV:s uppdrag och är den tionde rapporten i ordningen. Analysen bygger på nationella listpriser på AIP-nivå (apotekens inköpspris). TLV redovisar resultaten från analysen som är baserad på pris- och volymdata för de första kvartalen under perioden 2014 till 2023 i Sverige jämfört med 19 andra europeiska länder. Segmenten som analyseras är dels läkemedel utan generisk konkurrens, dels läkemedel med generisk konkurrens.

Länderna som Sverige jämförs med är: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Läs rapporten Internationell prisjämförelse 2023.

Thommen Chacko utsedd till vd för Bristol Myers Squibb i Sverige

Thommen Chacko har utsetts till ny vd för Bristol Myers Squibb (BMS) i Sverige. Han övertar rollen från Jörg Schulze som blir nordisk vd för BMS. Thommen Chacko ansluter till BMS Sverige den 1 november 2023.

Thommen Chacko.

BMS är ett globalt biopharma-företag vars uppdrag är att forska fram, utveckla och tillhandahålla livsavgörande behandlingar till människor med allvarliga sjukdomar. Thommen Chacko tar över rollen som vd för den BMS svenska verksamhet, med huvudkontor i Solna och cirka 140 anställda.

– Sverige är ett av världens mest innovativa och digitaliserade länder med en stark akademisk tradition, och därigenom av stort intresse för BMS framtida investeringar, säger Thommen Chacko. Vi behöver fortsätta arbeta för att innovation belönas och att nya behandlingsalternativ snabbare når svenska patienter. I linje med BMS mission ser jag fram emot att samarbeta med mina kollegor och partners här i Sverige för att säkerställa att banbrytande forskning och nya läkemedel når patienter i behov med den brådska de förtjänar.

– Ett lysande exempel på nytänkande samverkan mellan hälso- och sjukvården, industrin och patientföreträdare är vårt utvecklingsprojekt med Akademiska sjukhuset i Uppsala, fortsätter Thommen Chacko. Projektet har skett i samverkan med flera andra aktörer och har bidragit till att Sveriges första satellitklinik för cancerbehandling öppnas i januari 2024 i Gränbystadens köpcentrum. En viktig milstolpe på vägen mot en mer patientnära cancervård.

Thommen Chacko är född och uppvuxen i Indien. Chacko har varit verksam inom BMS i tolv år och under de senaste tio åren varit baserad i Princeton, New Jersey, USA. På BMS har han haft olika ledande befattningar, senast som Vice President för BMS kommersiella team där hand bland annat spelat en nyckelroll i lansering av nya produkter på den amerikanska marknaden.

Lars Lannfelt tilldelas Forska!Sveriges forskarutmärkelse

Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse 2023 tilldelas Lars Lannfelt, professor emeritus i geriatrik vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Utmärkelsen uppmärksammar Lannfelts banbrytande insatser för att förstå och behandla de bakomliggande faktorerna till Alzheimers sjukdom, vilket lett fram till världens första fullt godkända sjukdomsmodifierande behandling. Utmärkelsen delas ut i samband med Forska!Sverige-dagen den 15 november.

Lars Lannfelt. Foto: Maria Kakoulidou.

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att mer än 55 miljoner människor idag lever med demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste av dessa och står för ca 60-70 procent av alla fall. Sjukdomen orsakar stort lidande för patienterna och stora påfrestningar för både anhöriga och samhällen i stort över hela världen.

– Genom banbrytande upptäckter och forskning i världsklass har Lars Lannfelt lagt grunden för många av de framgångar vi nu ser inom den globala Alzheimerforskningen. Med denna utmärkelse vill vi uppmärksamma hans fantastiska livsgärning för en stor patientgrupp som fram tills nyligen hade få anledningar till att känna hopp, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige.

– Jag är mycket glad för att få Forska!Sveriges forskarutmärkelse och hoppas att det kan inspirera unga forskare till ytterligare insatser, säger Lars Lannfelt.

På 1990-talet gjorde Lars Lannfelt studier hos svenska familjer med många drabbade. Han upptäckte då genetiska förändringar som förorsakade ett förstadium, protofibriller, till de plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Han insåg då att det fanns en möjlighet att med riktade monoklonala antikroppar angripa sjukdomen i ett tidigt stadium. Upptäckterna lade grunden för utveckling av den antikropp som nyligen blivit ett godkänt läkemedel.

– Mer än 25 år efter mina första upptäckter har det varit fantastiskt att äntligen se en behandling bli tillgänglig för patienterna, som alltid har varit mitt fokus. Men även om detta är ett stort steg är det viktigt att fortsätta forskningen för att ge patienterna fler alternativ, säger Lars Lannfelt.

Prenumerera