AI i vården – från vision till verklighet
AI har länge kallats framtidens teknik – men inom vården börjar framtiden bli nu. Det stod klart när Deloitte, tillsammans med Amazon Web Services (AWS), samlade branschens skarpaste hjärnor för att prata om hur artificiell intelligens kan förändra svensk sjukvård i grunden.
Seminariet, med den talande titeln ”AI inom sjukvården: från vision till verklighet”, blev ett forum för både inspiration och konkreta lösningar. Här samlades forskare, beslutsfattare och teknikutvecklare från hela landet – och utanför – för att diskutera hur man tar steget från lovande teknik till faktisk nytta för patienter och vårdpersonal.
Infrastruktur före innovation
Det är lätt att svepas med av AI:s möjligheter. Men för att tekniken verkligen ska fungera i praktiken krävs det att grunden är på plats. Det var budskapet i den inledande presentationen, där Fredrik Öhrn från Deloitte och Helge T Blindheim från AWS betonade vikten av robust infrastruktur. Molntjänster, datalagring, säkerhet och skalbarhet – alla är de kritiska pusselbitar i den digitala transformationen.
– ”Det handlar inte bara om att införa AI för sakens skull, utan om att göra det på ett hållbart, säkert och effektivt sätt”, sa Fredrik Öhrn. Tekniken måste fungera i vårdens vardag, med allt vad det innebär.
Men tekniken är bara en del av ekvationen. Minst lika viktigt, enligt Öhrn och Blindheim, är samarbete – mellan teknikutvecklare, vårdpersonal, forskare och beslutsfattare. Och inte minst: mellan olika sjukhus och regioner.
AI i praktiken – hjärtat i fokus
Att AI kan göra skillnad redan idag visade Arne Lehmann med ett konkret exempel från Max Grundig Klinik i Tyskland. Där har sjukhuset genomfört en strategisk molnmigrering som banat väg för AI-baserade verktyg som HeartFlow.
Verktyget använder avancerade AI-algoritmer för att skapa detaljerade 3D-modeller av patienters kranskärl. Det innebär att läkare, med hjälp av förbättrade CT-bilder, kan identifiera blockeringar i hjärtats blodkärl snabbare och mer träffsäkert. Resultatet? En mer precis diagnos, effektivare vård och bättre beslutsunderlag – samtidigt som patienten slipper onödiga ingrepp.
– ”Vi ser hur teknik som detta gör vården både säkrare och mer resurseffektiv. Det är inte science fiction, det är här och nu”, berättade Arne Lehmann.
Generativ AI – en möjlig räddare i vårdkrisen?
Under paneldiskussionerna, där bland andra representanter från Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska deltog, diskuterades både möjligheter och hinder med AI. Generativ AI – alltså AI som själv kan skapa nytt innehåll, till exempel text eller bilder – lyftes som ett område med stor potential. Verktyg som dessa skulle till exempel kunna användas för att automatisera journalskrivning, hjälpa till i utbildning av vårdpersonal eller skapa virtuella assistenter för patientkommunikation.
Men det finns också utmaningar. Panelen pekade på juridiska frågetecken, dataskydd, behovet av standardisering – och inte minst den budgetmässiga verklighet som många sjukhus och regioner lever i.
– AI kan vara en del av lösningen på vårdkrisen, men det kräver modiga beslut och långsiktiga investeringar, konstaterade en av paneldeltagarna.
AI är en nödvändighet
Vad tar man då med sig från ett heldagsseminarium om AI i vården? Kanske framför allt detta: Att AI inte är ett framtidsprojekt som ligger tio år bort, utan en teknik som redan nu kan bidra till bättre, snabbare och mer träffsäker vård. Men för att det ska hända krävs det att vården vågar satsa – och att tekniken utvecklas i nära dialog med dem som faktiskt står vid sängkanten. Det är inte en enkel resa. Men det är en resa som måste göras. Och kanske är vi, som seminariet antyder, redan på väg – från vision till verklighet.
