Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Under de senaste månaderna har NBL avgett två beslut och IGN ett drygt tiotal. Ärendena handlar i flera fall om frågor som inte är så vanligt förekommande och är därför av intresse för den som vill följa rättsutvecklingen. Samtidigt visar både NBL och IGN prov på en mycket formalistisk tillämpning av regelverket som framstår som något tveksam.
Läs mer...Läkemedelsförsäljning är strikt reglerat i Sverige och för läkemedelsföretagen gäller det att hålla reda på en mängd olika lagar och förordningar. I denna artikel reder advokaterna Per Lidman och Sara Söderling ut begreppen och vad som gäller inom en rad olika områden. val, tillgänglighet och registreringI Sverige kan man skydda ett varumärke genom att lämna […]
Läs mer...Ingen annan bransch i Sverige är så hårt reglerad som läkemedelsindustrin. Grundplattan är läkemedelslagen, som kompletteras med rigorösa, detaljerade regler som genomsyrar alla aspekter av kontakterna med sjukvården och patienterna, marknadsföringen och informationen om preparat och behandlingar. Och det är branschen själv som tagit fram regelverket. I år fyller denna frivilliga självreglering 50 år. Läkemedelsbranschens […]
Läs mer...De fyra senaste månaderna har NBL och IGM sammantaget avgjort ett tiotal ärenden. Det handlar mest om frågor där man bekräftat tidigare praxis enligt artikel 2 och 4 i Regler för läkemedelsinformation. I ett lite ovanligt slag av ärende ansågs ett läkemedelsföretag ansvara enligt informationsreglerna för vad allmänheten skrivit på en facebooksida om företagets läkemedel.
Läs mer...Denna artikel ägnas främst åt några nyheter i Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER) som under 2014 börjat avsätta spår i avgöranden från IGMp. Det ges exempel på bibehållen sträng praxis vad gäller tydlighet i inbjudningar till sammankomster, ändringar ifråga om vilken produktinformation som får ges vid utbildningsmöten samt ny alltid obligatorisk information för vissa läkemedel.
Läs mer...NBLs avgöranden under det senaste halvåret har främst handlat om tillämpning av artikel 2 och kravet att produktresumén utgör den sakliga utgångspunkten för informationen om läkemedlet. Ärendena belyser väl de principer rörande tolkningen av artikeln som nämnden utvecklade i en skrivelse till LIF och som behandlas på annan plats i detta nummer av PI.
Läs mer...
