Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
”Vad har jag tackat ja till nu? Hinner jag? Vi får se. Det kanske löser sig…?” Är detta frågor du ställer dig ibland? Lär dig mer om skillnaden mellan kreativt och reaktivt ledarskap i denna artikel av Pär Skoglund Finquist.
Läs merUnder andra kvartalet har NBL avgett endast ett yttrande och därmed totalt tre under första halvåret. IGN har haft en mer normal aktivitet och under motsvarande tid avgett 18 beslut. Därmed är man för året uppe i sammanlagt 36 beslut. Periodens enda NBL-beslut liksom fem av IGN-besluten handlar om artikel 19 (119) i Regler för läkemedelsinformation. I övrigt handlar IGN-besluten om tillämpning av artikel 2 (102), artikel 8 (108), artikel 11 (111) och artikel 17 (117) i Regler för läkemedelsinformation samt felaktig redovisning av ett samarbetsprojekt med en patientorganisation i databasen för samarbetsprojekt med hälso- och sjukvården istället för databasen rörande samarbete med intresseorganisationer (kap 3 i LER). I det följande kommer jag att behandla några av dessa frågor.
Läs merSwedenBIOs omfattande kartläggning av de svenska läkemedelsprojekten i preklinisk och klinisk fas är äntligen här! Och resultatet är ett upplyftande styrkebesked, skriver Nicole Hanzon. Sedan den förra kartläggningen gjordes år 2016 har antalet projekt ökat från 369 till 420 stycken.
Läs merSynen på sjukdomar och läkekonsten har utvecklats enormt ur ett historiskt perspektiv. I denna artikel av Anders Cronlund får vi följa med på en fascinerande resa från Antiken fram till i dag.
Läs merEn fråga jag får ibland när jag föreläser om statistik i kliniska studier är om hazardkvot och relativ risk är samma sak, och om inte, vad är skillnaden? Personligen tycker jag att diesel är en slags bensin och jag förhåller mig till glas som om det vore ett fast material (och ingen vätska). På samma sätt menar jag att vi kan tolka en hazardkvot som ett mått på relativ risk utan att tolkningen blir fel, även om de tekniskt sätt inte är exakt samma sak. Jag inser att jag möjligen kan reta upp någon mer principfast statistiker, samtidigt är det viktigt att kunna kommunicera runt resultat i kliniska studier på ett sätt som blir meningsfullt för icke-statistiker. Därför väljer jag personligen att beskriva ett resultat beräknat som en hazardkvot som ett mått på relativ risk.
Läs merFrida Lundmark började på Lif i april, mitt under pågående coronautbrott, med ansvar för att bland annat stötta införandet av nya avancerade terapier och precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård, ett av de viktigaste områdena i regeringens life science-strategi. Men med färska erfarenheter från Vinnova om hur innovationsstödssystemet fungerar och hur man bygger och stärker en svensk infrastruktur talar hon gärna om hela ekosystemet för life science.
Läs merNär Pharma Industry senast besökte Sanofi, stod de i början av flera spännande lanseringar. Framgångarna fortsätter för det franska globala företaget och pipeline är välfylld med innovativa läkemedel. Mellan alla lanseringar tar de sig tid att vänskapligt utmana varandra i fysisk aktivitet – för välmåendets och gemenskapens skull.
Läs merFörhoppningarna är stora att digitaliseringen påtagligt ska bidra med verksamhetsutveckling i framtidens hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det är dock förknippat med ett antal
dilemman eftersom vi är oförberedda ekonomiskt, socialt, institutionellt, tekniskt och etiskt. I den nyutgivna Seniorboken
– Senior i det smarta samhället fördjupas bilden med seniorfakta från stora seniorundersökningar.
ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) är förkortningen för det många anser kommer att utgöra en viktig del i framtidens cancerläkemedel. Den internationella konkurrensen är stenhård inom detta område men Sverige hoppas så småningom kunna bli världsledande när det gäller utveckling och användning av dessa avancerade terapier.
Läs merDet statliga forskningsinstitutet RISE, Research Institutes of Sweden, satsar nu på att utveckla life science i Sverige – inte minst inom området avancerade terapier (ATMP), framtidens läkemedel baserade på gen-, cell- och vävnadsprodukter. RISE koordinerar den nationella innovationsmiljön för ATMP inom Vinnovas program Visionsdriven Hälsa. Projektet, där 17 olika partners från sjukvård, industri, myndigheter och akademi ingår, startade 2019. Den djärva visionen är att Sverige ska vara världsledande inom detta område år 2030.
Läs mer
