Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå Universitet, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Hennes upptäckter inom forskningen håller på att utvecklas till en cancerbehandling i bolaget MetaCurUm Biotech AB – och nu förbereder sig bolaget för att ta in nytt kapital för nästa steg.
– Vi siktar på att ta in runt 100 miljoner kronor och det finns ett bra intresse från institutionella investerare både i Sverige och Europa, säger vd Maarten de Château.

De senaste 15 åren har Professor Maréne Landström forskat på en speciell, onkogen TGFβ-signalväg som används av cancerceller för att bli invasiva och metastasera. Upptäckter i forskningen har lett till ett nytt bolag, MetaCurUm, som har som mål att utveckla en antikropp för att stoppa signalvägen och därmed spridning av tumörceller. MetaCurUms antikroppsläkemedel har potential att, jämfört med nuvarande tillgängliga läkemedel, leda till färre biverkningar, förbättrad livskvalitet och överlevnad.

Professor Maréne Landström, grundare av MetaCurUm Biotech AB, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Nu siktar Umeåbolaget på att ta in 100 miljoner kronor till fortsatt utveckling, berättar vd Maarten de Château.

Utmärkelsen till Årets Cancerforskare är en bekräftelse på att Maréne och hennes forskargrupp är något stort på spåren. Tillsammans med anslagen som Maréne tilldelades från Vetenskapsrådet och Cancerfonden i höstas skänker det också ett visst lugn till den forskargruppen, som likt andra akademiker alltid lever i väntan på nästa anslag.

Utnämningen stärker också Maréne i tron på att hon och hennes forskargrupp verkligen kan utveckla ett nytt cancerläkemedel.

– Ibland tänker jag ”hur ambitiös är jag som försöker skapa ett nytt cancerläkemedel”? Men när jag tittar på våra data så stärks jag i tron att fortsätta jobba på. Utmärkelsen och anslagen betyder otroligt mycket då vi nu kan behålla den kompetens vi har i forskargruppen, det är ju vi tillsammans tagit projektet till där vi är i dag, säger Maréne.

Samarbete med internationellt framstående forskare
Nu pågår ett arbete med att validera läkemedelskandidaten, göra fler in vivo-studier och undersöka antikroppen med andra behandlingar för att se om det går att få effekt på immunmodulatorer.

– Vi har etablerat samarbete med internationellt framstående forskare för att validera vår ”drug target”. De kommer att göra omfattande studier i bioinformatik och vi kan använda oss av mer kliniknära modeller.

Maréne har även gjort lovande fynd gällande biomarkörer till substansen, som möjliggör att man kan identifiera rätt patienter att behandla. Där undersöker forskargruppen, i samarbete med andra forskare i Sverige och Europa, kliniska material från män med prostatacancer.

– Om vi kan validera vår drug target ytterligare kan vi med hjälp av en specifik biomarkör stratifiera patienter i framtiden till vår nya behandling.

Kapital till slutförande av preklinisk utveckling
Arbetet med cancerläkemedlet är fortfarande i preklinisk fas. MetaCurUms vd, Maarten de Château, kommenterar nuläget:

– Parallellt med samarbetet med internationellt erkända forskare så jobbar vi med att ta in det större kapital som behövs för att slutföra den prekliniska utvecklingen av antikroppen och start av den kliniska utvecklingen. Vi siktar på att ta in kapitalet i slutet av 2024 eller början av 2025. Kapitalet behövs till processutveckling, tillverkning av mindre och större batcher för genomförande av toxstudier, som man måste ha gjort innan man går in i kliniska studier.

Vad betyder det för bolaget att Maréne Landström utsågs till Årets Cancerforskare i Sverige?
– Det är framför allt en väldigt fin och välförtjänt utmärkelse som vår grundare fått. Det är ett erkännande för hennes långa karriär som cancerforskare. Sedan är det klart det är positivt för MetaCurUm också eftersom vår behandlingsmetod utgår från Marénes forskning och priset visar på det gedigna arbete som ligger bakom vår läkemedelskandidat.

MetaCurUm Biotech AB får affärsstöd av Umeå Biotech Incubator.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att under 2024 betala ut 49,5 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden. Medlen ska användas till pilotprojekt, datadelning och vidareutveckling av precisionsdiagnostik för cancer.

– Vi har som mål att Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till implementering av individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården och jag är därför glad att vi nu beslutat om ytterligare stöd till Genomic Medicine Swedens viktiga arbete som bidrar till detta mål, säger sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson vid ett pressmöte som hölls på Barncancerfondens kontor i Stockholm tillsammans med Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattson.

Sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson och Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattson. Foto: Ulrika Nyberg

Genomic Medicine Sweden får bland annat fortsatt stöd till deras pågående arbete med att erbjuda helgenomsekvensering till barn med cancer och till barn med sällsynta hälsotillstånd. Tack vare tidigare arbete inom pilotprojektet om barncancer har i dag flera regioner beslutat att införa helgenomsekvensering som klinisk rutin.

I årets uppdrag ingår även stöd till datadelning och ett nytt pilotprojekt om precisionsdiagnostik för kliniska studier vid cancer.

Så ska pengarna fördelas:

• 10 miljoner kronor får användas för fortsatt arbete med pilot inom nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till alla barn i Sverige som har diagnostiserats med cancer samt deltagande i innovationsprojektet Brainchild. BrainChild ska integrera data med AI-teknologi för att förenkla åtkomsten till hälsodata kopplat till barncancer. Detta för att främja utvecklingen av precisionsmedicin och individanpassad vård vid barncancer med målet om ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet.
• 15 miljoner kronor får användas för fortsatt arbete med nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till barn med sällsynta hälsotillstånd med missbildningar och/eller intellektuella funktionsnedsättningar.
• 10 miljoner kronor får användas till genomförande av pilotprojekt om användning av precisionsdiagnostik inom kliniska studier vid cancer.
• 14,5 miljoner kronor får användas till effektiv nationell och internationell datadelning för vidareutveckling av precisionsdiagnostik.

Tidigare utbetalat stöd från regeringen till Genomic Medicin Sweden har bland annat använts för att möjliggöra piloter inom molekylär diagnostik för bröst- och äggstockscancer.

Vad är Genomic Medicine Sweden?
Genomic Medicin Sweden (GMS) är en nationell samverkan som innefattar de sju regionerna med universitetssjukvård och de sju universiteten med medicinsk fakultet i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. GMS samverkar även med sjukvården, akademin, näringsliv, patientorganisationer samt andra samhällsintressenter såsom SciLifeLab. GMS mål är att genom bred samverkan möjliggöra förbättrad diagnostik, individanpassade behandlingsval och forskning inom området precisionsmedicin.

Vicore Pharma är ett läkemedelsbolag i klinisk fas inom utveckling av angiotensin II typ 2-receptor agonister (ATRAGs) meddelade nyligen positiva slutresultat från fas 2a AIR-studien med buloxibutid (C21) vid idiopatisk lungfibros (IPF).

Vicore presenterade slutliga resultat från fas 2a AIR-studien vid American Thoracic Society (ATS) International Congress söndagen den 19 maj. AIR-studien undersökte angiotensin II typ 2-receptor agonisten buloxibutid (100 mg, oralt två gånger dagligen), i en öppen, multicenter, enarmad studie med upp till 36 veckors behandling av tidigare obehandlade patienter med IPF.

Studien var positiv avseende både de primära och sekundära effektmåtten och uppvisade en utmärkt säkerhet, tolerabilitet och effekt. Under den 36 veckor långa behandlingen förbättrade buloxibutid lungfunktionen, mätt som forcerad vitalkapacitet (FVC), signifikant jämfört med den förväntade försämringen hos obehandlade patienter. Hos obehandlade patienter har en minskning motsvarande cirka 180 ml under 36 veckor rapporterats [1,2]. Hos patienter som deltog i AIR-studien ökade FVC med i genomsnitt 216 ml från baslinjen till vecka 36, vilket är nästan 400 ml bättre jämfört med den förväntade försämringen hos obehandlade patienter (n=28, p<0,001). En förbättring av FVC från baslinjen efter 36 veckors behandling sågs i alla undergrupper som analyserades (geografi, kön och radiologisk klassificering). Dessutom såg majoriteten av patienter som avslutade behandlingen sedan den senaste interimsavläsningen i maj 2023 en förbättring av FVC från baslinjen vid 36 veckor.

Buloxibutid var också säkert och väl tolererat under den 36 veckor långa behandlingen utan allvarliga läkemedelsrelaterade biverkningar och med god gastrointestinal tolerabilitet. Vid vecka 12 och 24 genomförde prövaren en medicinsk utvärdering för att bedöma nyttan/risken för patienten att fortsätta i studien utan standardbehandling för IPF. Vid båda tidpunkterna hade 97% av patienterna en positiv nytta/risk och fortsatte behandlingen.

• ”Jag är mycket positiv till de slutliga resultaten från AIR-studien och den imponerande förbättringen av FVC under den 36 veckor långa behandlingen med buloxibutid”, säger professor Toby Maher, Keck School of Medicine vid University of Southern California. ”Både läkare och patienter bör vara entusiastiska över potentialen hos detta läkemedel att stoppa sjukdomsprogressionen, återställa lungfunktionen och förbättra utfallet för IPF-patienter på ett säkert och väl tolererat sätt.”
  

I överensstämmelse med verkningsmekanismen och den observerade förbättringen av lungfunktionen ökade buloxibutid plasmanivåerna av kollagenaset MMP-13 och återspeglade en trend mot minskade plasmanivåer av den profibrotiska cytokinen TGF?1 under den 36 veckor långa studien. TGF?1 är känt för att driva flera processer i sjukdomsutvecklingen i IPF, medan kollagenaset MMP-13 är känt för att ha fibrolytisk aktivitet med potential att bryta ned etablerad fibros [3,4].

Dessa resultat stödjer planerna avseende den fortsatta utvecklingen av buloxibutid och till att inleda fas 2b ASPIRE-studien. Vicore har samarbetat med världsledande kliniska experter och patientorganisationer för att utforma denna randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade, multicenter fas 2b-studie med parallella grupper. ASPIRE kommer att inkludera patienter som får standardbehandling med nintedanib och de som inte får standardbehandling och det primära effektmåttet kommer att vara FVC-förändring från baslinjen efter 52 veckor.

• ”Resultaten från AIR-studien har överträffat våra förväntningar och stödjer den fortsatta utvecklingen av buloxibutid för IPF”, säger Ahmed Mousa, VD för Vicore. ”Sammantaget med biomarkördata och den övertygande förbättringen av FVC under 36 veckor, anser vi att buloxibutid har en sjukdomsmodifierande potential. Denna milstolpe tar oss ett steg närmare vår ambition att ha en meningsfull inverkan på den framtida behandlingen av IPF-patienter.”

Om idiopatisk lungfibros (IPF)
IPF är en progressiv, dödlig fibrotisk lungsjukdom som främst drabbar medelålders och äldre vuxna. Den genomsnittliga förväntade livslängden från diagnos är 3-5 år. En ökad förekomst av fibrotiska sjukdomar i kombination med en ökande andel äldre i befolkningen driver på den framtida tillväxten av IPF-patienter. IPF är en sällsynt sjukdom med en uppskattad prevalens på mellan 0,3-4,5 per 10 000 [5]. Det finns två anti-fibrotiska behandlingar på marknaden idag. Dessa läkemedel har begränsad effekt och är förknippade med betydande toleransproblem, vilket leder till att en stor andel av patienterna väljer bort eller inte fullföljer sin behandling. Majoriteten av patienterna påbörjar inte behandlingen och de som gör det avbryter den inom mindre än ett år i genomsnitt [6]. Med en växande patientpopulation och begränsade behandlingsalternativ finns det utrymme för innovativa och sjukdomsmodifierande behandlingar.

Om renin-angiotensinsystemet (RAS) och angiotensin II typ 2-receptorn (AT2-receptorn)
RAS är ett hormonsystem som reglerar flera viktiga fysiologiska processer. I detta system är AT1-receptorn ett väletablerat mål för ARB-läkemedel (angiotensinreceptorblockerare), som är kända för att vara effektiva läkemedel mot högt blodtryck. AT2-receptorn har däremot varit mer svår att studera. AT2-receptorn är en del av kroppens reparationssystem och anses ha en skyddande effekt vid flera sjukdomar som är kopplade till åldrande och cellförfall, bland annat idiopatisk lungfibros, kronisk njursjukdom och hjärtsvikt. Stimulering av AT2-receptorn har visat sig vara effektivt för att bekämpa sjukdomar i många djurmodeller och den kliniska valideringen är långt framskriden inom lungsjukdomar. Med buloxibutid som den första högselektiva småmolekylära AT2-receptoragonisten (ATRAG) i kliniska studier blir de terapeutiska fördelarna med att rikta in sig på AT2-receptorn alltmer uppenbara. Vicore utvecklar buloxibutid för ovanliga lungsjukdomar och har ett antal nya ATRAGs under utveckling för andra indikationer.

1. Noble et al. Pirfenidone for idiopathic pulmonary fibrosis: analysis of pooled data from three multinational phase 3 trials. Eur Respir J. 47(1): 243–253 (2016)
2. Richeldi et al. Efficacy and safety of nintedanib in idiopathic pulmonary fibrosis. Engl J Med. 370:2071-2082 (2014)
3. Fernandez and Eickelberg. The impact of TGF? on lung fibrosis: from targeting to biomarkers. Proc Am Thorac Soc. 9(3):111-6 (2012)
4. Cabrera et al. Delayed resolution of bleomycin-induced pulmonary fibrosis in absence of MMP13 (collagenase 3). Am J Physiol Lung Cell Mol Physiol. 316(5): L961-L976 (2019)
5. Maher et al. Global incidence and prevalence of idiopathic pulmonary fibrosis. Respiratory research 22, 197 (2021)
6. Dempsey et al. Adoption of the Antifibrotic Medications Pirfenidone and Nintedanib for Patients with Idiopathic Pulmonary Fibrosis. Ann Am Thorac Soc. 18, 7 (2021)

En ”digital sjuksköterska” gör att kompetensen hos erfarna sjuksköterskor kan nyttjas även på distans. Kardiologen är först ut på Karolinska med införandet av konceptet.

Arbetssättet Virtual Nursing (ViRN) – eller digital sjuksköterska som det ofta kallas på svenska – finns på flera håll runtom i världen i lite olika tappningar. Vårdavdelning kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset har varit först i Sverige med införandet av en modell liknande den i USA. Det var 2022 som Carolin Nymark, universitetssjuksköterska på tema Hjärta Kärl Neuro, fick höra talas om konceptet under den årliga konferensen 2022 mellan Karolinska Universitetssjukhuset, KI och Mayo Clinic.

– Jag tyckte att det var oerhört intressant då vi har brist på sjuksköterskor och många av dem som arbetar hos oss inom slutenvården är relativt juniora. Att kunna få omedelbar coaching digitalt skulle vara mycket värt – det blir som en bakjour för sjuksköterskorna, säger Carolin Nymark.

Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi. Foto: Privat

Hjälp och stöd på distans

Konceptet har utvecklats tillsammans med Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi, omvårdnadschefer på kardiologen i Huddinge respektive Solna. Det går ut på att en erfaren sjuksköterska finns tillgänglig på distans för att hjälpa till där det behövs.

– Vi började i Solna att testa coachning till sjuksköterskan samt utskrivning av patienter. Initialt var det med hjälp av en surfplatta som sjuksköterskan på vårdavdelningen kopplar upp sig mot den digitala sjuksköterskan, men nu finns även möjlighet att göra det via stationära datorer på sin arbetsstation. En annan del i konceptet är patientutskrivningen som ViRN genomför med patienten via appen Alltid Öppet, där även anhöriga kan delta i ett digitalt trepartssamtal, säger Jila.

– Vi har många juniora kollegor som behöver mycket stöd och även hjälp att prioritera och fördela arbetet. Det kan till exempel handla om hur ett visst moment ska genomföras, hur ett läkemedel ska ges eller om man vill ha hjälp att kontakta anhöriga vid utskrivning, säger Katarzyna och förklarar att ViRN arbetar som en bakjour eller konsult.

Roswitha Schindler

De erfarna sjuksköterskorna Marie Blomqvist och Roswitha Schindler har varit engagerade i projektet som virtuella sjuksköterskor. Till att börja med har de varit tillgängliga på vardagar och de har bland annat bistått med omvårdnadsepikriser, coachning och utskrivningssamtal med patienter. Även frågor om läkemedelsordination och annan teknisk utrustning har förekommit.

– De sjuksköterskor som är på plats är ofta väldigt stressade; samtidigt som en patient ska skrivas ut så behöver den nya patienten skrivas in. Då kan jag enkelt gå in och avlasta, säger Marie.

Hoppas inspirera andra på Karolinska

Roswitha framhåller att både patienter och anhöriga som deltagit i det digitala utskrivningssamtalet har varit mycket nöjda – patienterna med tekniken och anhöriga att de inte har behövt ta ledigt från arbetet.

– Anhöriga som bor långt ifrån sjukhuset har nu en unik möjlighet att delta – trots distansen, säger hon.

– Vi hoppas kunna inspirera andra för den digitala lösningen, hela eller delar, går att applicera på många patienter. Framåt ser jag att konceptet kan breddas ytterligare med nya digitala lösningar, där ViRN bidrar med en hög kompetens och säkrare vård. I framtiden tänker jag att vi kan samarbeta med andra sjukhus kring ViRN, för den digitala sjuksköterskan skulle ju kunna vara uppkopplad mot egentligen vilken sjukvårdsinrättning som helst, säger Carolin.

Nyligen mottogs 250 000 kr från Innovationsfonden som ska användas till att vidareutveckla konceptet.

Text: Josefine Franking

Vid Lifs stämma den 16 maj valdes Emelie Antoni, chef för Astra Zeneca i Sverige och Norden, till ny styrelseordförande. Malin Parkler avgår efter fem framgångsrika år, men fortsätter som ledamot i Lifs styrelse.

Emelie Antoni, nyvald styrelseordförande för Lif kommer med nära 25 år i läkemedelsbranschen och erfarenheter från flera ledarroller utomlands att bidra med både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Emelie har varit ledamot i Lifs styrelse sedan september 2023.

– Jag ser fram emot att delta i det viktiga arbetet för Life Science-sektorn i stort, för vår svenska hälso- och sjukvård och för alla patienter. Med min erfarenhet kan jag bidra med internationella perspektiv och ser särskilt fram emot att diskutera hur vi säkerställer att patienter får tillgång till nya innovativa läkemedel, säger Emelie Antoni.

Malin Parkler avgår efter fem år som ordförande, men fortsätter arbetet i styrelsen som ledamot.

– Jag har haft förmånen att inneha ordföranderollen i en omvälvande tid med målet att ytterligare stärka föreningens position inom svensk hälso- och sjukvård. I takt med att vi strategiskt fokuserat på att utvecklas som en life science-organisation med bredare bidrag till ekosystemet – till att nu vara i begynnelsen av att fördjupa detta till en starkt partnerdriven organisation – är vi på rätt väg. Jag ser fram emot ett nära samarbete med Emelie Antoni i det fortsatta styrelsearbetet, säger Malin Parkler, avgående ordförande för Lif.

Emelie Antoni belyser hur vetenskapliga framsteg och en accelererande läkemedelsutveckling ökar vikten av samverkan mellan aktörerna i sektorn för att framgångsrikt verka för ett hållbart och innovationsvänligt klimat för Sveriges hälso- och sjukvård.

– Hälso- och sjukvården och life science i Sverige är mitt i ett paradigmskifte med oändliga möjligheter tack vare ny vetenskap och teknisk utveckling. Med hjälp av precisionsmedicin och AI kan vi korta ned tiden på forskningsprocessen, patienter kan identifieras tidigare i sjukdomsförloppen och vi kan säkerställa att nya mediciner når rätt patient snabbare. Det betyder också utmaningar och det kommer bli allt viktigare att samarbeta mellan akademi, hälso- och sjukvård och industri, inte minst för att säkra Sveriges och Europas konkurrenskraft, säger Emelie Antoni.

Foto: Lif

Jakob Tellgren, MSD har valts till vice ordförande och Karin Eidolf, Bayer, har valts in som ny ledamot i styrelsen.

Lifs styrelse

• Emelie Antoni, AstraZeneca AB (ordförande)
• Jakob Tellgren, Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB (vice ordf.)
• Anders Wesslau, Merck AB
• Anja Schwarz, Haleon Sweden AB
• Björn Berglund, Swedish Orphan Biovitrum AB
• Johan Kahlström, Novartis Sverige AB
• José Daniel Lucas, Eli Lilly Sweden AB
• Jörg Schulze, Bristol Meyers Squibb AB
• Karin Eidolf, Bayer AB
• Karin Järperud, Amgen AB
• Malin Parkler, Pfizer AB
• Olav Fromm, Chiesi Pharma AB
• Per Öhlén, Sanofi AB
• Vatroslav Mateljic, Takeda Pharma AB