Den 4 februari infaller Världscancerdagen, en dag som i år sätter ljuset på sambandet mellan matvanor och cancerrisk. I samband med detta håller Klara Nypelius Standley, dietist och patientprocessledare vid Regionalt cancercentrum Syd, en öppen föreläsning i Göteborg om hur kosten kan påverka risken för att utveckla cancer. Detta rapporterar VGR i sitt nyhetsbrev VGR Fokus.

Klara Nypelius Standley föreläser om sambandet mellan matvanor och cancerrisk. Bild: Monne Ljungberg, Skånes universitetssjukhus

Matens betydelse för hälsan
Mat är en central del av vardagen för oss alla, och enligt Klara Nypelius Standley kan vad vi äter ha en stor inverkan på vår hälsa. Hon poängterar att det ibland kan kännas komplicerat att följa råd om kost och cancer, vilket kan leda till antingen onödigt restriktivt ätande eller en uppgiven inställning där man tror att ”allt ger cancer”. Att sprida korrekt information är därför av stor vikt.

Forskning om kost och cancer
De senaste årens forskning har betonat att det är den samlade kosten snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen som spelar störst roll för cancerrisken. En varierad, växtbaserad kost rik på fibrer, vitaminer och mineraler verkar skyddande mot flera cancerformer. Dessutom har studier visat att metabola faktorer, såsom obesitas och insulinresistens, har en stark koppling till ökad cancerrisk. Här kan kostval bidra indirekt genom att påverka kroppsvikt och insulinkänslighet.

Att nå ut med budskapet utan pekpinnar
Enligt Standley är det viktigt att hjälpa individer att hitta sitt eget sätt att göra hållbara förändringar. Små justeringar i kosten som är lätta att behålla på lång sikt är mer effektiva än drastiska ändringar som kan vara svåra att upprätthålla.

Vanliga missuppfattningar
En seglivad myt är att socker orsakar cancer. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att socker i sig leder till cancer. Vad forskningen visar är att ett högt intag av socker, särskilt genom sockersötade drycker, kan bidra till övervikt och obesitas, vilket i sin tur ökar risken för vissa cancerformer.

Förhållningssätt till levnadsråd
För att minska cancerrisken är det viktigt att fokusera på positiva förändringar snarare än på restriktioner. Standley förespråkar ett tilläggstänkande där man fokuserar på att öka intaget av näringsrika livsmedel, som fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och frön, istället för att fokusera på vad man ska utesluta.

Sammanfattningsvis spelar kost en viktig roll för att minska cancerrisken, men det handlar om helheten snarare än enskilda livsmedel. Genom små och hållbara förändringar kan vi göra mycket för vår hälsa utan att fastna i pekpinnar och förbud.

Almi Invest, Sveriges mest aktiva investerare i startups, investerar i Uppsalabaserade Phenaros Pharmaceuticals. Phenaros utvecklar en AI-driven plattform som kombinerar studier av fenotyper, avancerad bildanalys och automation för att effektivisera läkemedelsutveckling. Investeringen är en del av en större finansieringsrunda tillsammans med Nordic Science Invest, Monesi och Länsförsäkringar Uppsala.  

Den globala läkemedelsindustrin står inför stora utmaningar, där upp till 90 % av alla kliniska försök misslyckas i den prekliniska fasen, vilket resulterar i höga kostnader och långa utvecklingstider. Behovet av AI-drivna lösningar som kan effektivisera processen växer snabbt, och den globala marknaden för AI inom läkemedelsutveckling förväntas öka från 1,99 miljarder USD 2024 till 35,4 miljarder USD 2034, med en årlig tillväxttakt (CAGR) på 29,6%, enligt Polaris Market Reserach.

Phenaros plattform kombinerar AI, automation och avancerad analys för att möta detta behov, vilket inte bara ökar precisionen utan har även potential att drastiskt förkorta tiden det tar att utveckla nya läkemedel.

Phenaros, grundat 2021, har snabbt etablerat sig som en ledande aktör för innovation inom läkemedelsutveckling. Med samarbeten med branschledare som AstraZeneca, Sanofi och Galapagos, samt en nyligen etablerad proprietär automationsanläggning, utmanar bolaget konventionerna. Genom avancerad bildanalys och AI-drivna insikter accelererar Phenaros processen för att identifiera och utveckla läkemedelskandidater, vilket kan revolutionera behandlingen inom flera kritiska sjukdomsområden.

– För oss handlar den här investeringen om att vara med och verkligen göra skillnad. Phenaros har lyckats kombinera banbrytande teknik med ett stort, konkret och starkt behov. Bolagets resa hittills visar att de har både visionen och förmågan att ta det hela vägen, säger Ali Altaie, Investment Manager på Almi Invest.

Almi Invest medinvesterar alltid tillsammans med oberoende investerare för att stärka synergier mellan startups och riskkapital. I detta fall sker investeringen tillsammans med finska Nordic Science Invest, Monesi och Länsförsäkringar Uppsala – aktörer som inte bara tillför kapital, utan även värdefull erfarenhet och expertis för att stödja Phenaros fortsatta tillväxt.

Som aktiv ägare kommer Almi Invest att bidra med sitt breda nätverk och sin erfarenhet av strategisk utveckling för att hjälpa Phenaros nå sin fulla potential. Med ambitionen att snabbt etablera bolaget på den global arenan och positionera det som en ledande aktör inom sitt område, kommer stort fokus läggas på att stärka bolagets strategiska position och skapa långsiktig tillväxt.

– Den här investeringen är ett tydligt erkännande av vår plattforms potential och styrkan i vårt team. Finansieringen kommer att möjliggöra nästa fas i vår utveckling, där vi accelererar vår forskning och etablerar vår teknologi som en ny standard för läkemedelsupptäckt och säkerhetsprofilering, säger Ola Spjuth, VD för Phenaros Pharmaceuticals.

Med det nya kapitalet är Phenaros väl positionerat för att inte bara bidra till läkemedelsutveckling utan också förändra hur världen ser på innovation inom life science.

Teamet på Phenaros. Från vänster Ola Spjuth, Petter Byström, Jordi Carreras Puigvert, Morgan Ekmefjord, Jaime Ezpinoza Grecia Garrido.

Sverige deltar i ett avtal som tecknats av Europeiska kommissionen och läkemedelsföretaget Moderna. Avtalet gäller upphandling av vaccin mot covid-19 och ger Sverige en möjlighet att beställa covidvaccin om behov uppstår.

– Covid-pandemin kom med en del viktiga lärdomar, bland annat om beredskapens viktiga roll. Att vi gemensamt inom EU ingår sådana här avtal är nödvändigt för att säkerställa att vi har vaccin ifall behov skulle uppstå, säger socialminister Jakob Forssmed.

Socialminister Jakob Forssmed. Foto: Ulrika Nyberg

Det är Europeiska kommissionen, genom den europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA), som förhandlar om och ingår avtalet med läkemedelsföretaget Moderna. 17 länder, varav 15 är medlemsstater i EU, deltar i avtalet som gäller i fyra år.

EU:s medlemsstater har möjlighet att ingå i upphandlingsavtalet. Detta sker inom ramen för det EU-gemensamma Joint Procurement Agreement (JPA). Syftet med JPA-mekanismen är att säkra en mer jämlik tillgång till specifika medicinska motåtgärder samt en förbättrad försörjningstrygghet för medlemsländerna.

GSK och University of Oxford har offentliggjort ett nytt forskningssamarbete med syftet att undersöka möjligheten att förebygga cancer genom vaccination. Samarbetet, som går under namnet GSK-Oxford Cancer Immuno-Prevention Programme, är ett betydande steg inom cancerforskningen och innebär att GSK investerar upp till 50 miljoner pund under de kommande tre åren.

Ett banbrytande initiativ inom cancerprevention
Cancer tar ofta årtionden att utvecklas, där normala celler gradvis genomgår förändringar och blir till precancerösa celler innan de slutligen utvecklas till elakartade tumörer. University of Oxford har etablerat sig som en ledande institution inom forskningen om precancerös biologi och har särskild expertis inom identifiering och sekvensering av neoantigener – tumörspecifika proteiner som kan aktivera immunsystemet och hjälpa kroppen att känna igen och bekämpa cancer på ett tidigt stadium.

Genom att kombinera Oxfords expertis inom precancerbiologi med GSK:s omfattande kunskap inom immunologi och vaccinutveckling, syftar samarbetet till att förstå hur cancer utvecklas och att skapa strategier för att förhindra att precancerösa celler blir maligna. Målet är att utveckla vacciner eller andra riktade behandlingar som kan ingripa tidigt i processen och minska risken för att patienter utvecklar cancer.

Tony Wood, Chief Scientific Officer på GSK, uttryckte stor entusiasm för samarbetet:

”Vi är glada att kunna stärka vårt samarbete med University of Oxford och kombinera våra expertisområden. Genom att utforska precancerös biologi och bygga vidare på vår kunskap om immunförsvaret, hoppas vi kunna ta fram viktiga insikter för att hjälpa människor som löper risk att utveckla cancer.”  

Tony Wood, Chief Scientific Officer på GSK. Foto: GSK.

Professor Irene Tracey, Vice-Chancellor vid University of Oxford, lyfte fram samarbetets betydelse:

”Detta partnerskap är ett stort steg framåt inom cancerforskning. Genom att sammanföra experter från olika discipliner inom kliniska prövningar, immunonkologi, vaccinologi och precancerös forskning, vill vi utnyttja potentialen hos cancervacciner och ge hopp till patienter över hela världen.”

Professor Irene Tracey, Vice-Chancellor vid University of Oxford. Foto: University of Oxford.

Storbritanniens vetenskaps- och teknologiminister, Peter Kyle, underströk vikten av att universitet och näringsliv samarbetar för att driva medicinsk innovation:

”Cancer har påverkat varenda familj i vårt land, inklusive min egen. Men genom att kombinera vetenskap och innovation, kan vi förändra hur vi diagnostiserar och behandlar denna sjukdom. Genom att stödja forskning som denna kan vi förbättra folkhälsan och samtidigt stärka ekonomin.”

Storbritanniens vetenskaps- och teknologiminister, Peter Kyle. Foto: Gov.uk.

Bygger vidare på tidigare samarbete
Detta nya initiativ bygger vidare på GSK:s befintliga relation med Oxford University. År 2021 inledde de två parterna ett samarbete genom etableringen av Institute of Molecular and Computational Medicine vid Oxford, ett institut som fokuserar på att förbättra forsknings- och utvecklingsprocesser för nya läkemedel. Institutet har särskilt fokuserat på neurodegenerativa sjukdomar, där forskning baserad på human genetik och avancerade teknologier som funktionell genomik och maskininlärning har lett till betydande framsteg.

Vad betyder detta för framtidens cancerbehandling?
Om forskningen inom GSK-Oxford Cancer Immuno-Prevention Programme lyckas, kan detta leda till en revolution inom cancerprevention. I stället för att enbart fokusera på att behandla redan etablerad cancer, kan framtida metoder möjliggöra tidiga ingripanden som hindrar sjukdomen från att ens uppstå. Detta skulle inte bara kunna minska antalet cancerfall globalt, utan också avsevärt förbättra patienters livskvalitet och minska trycket på sjukvårdssystemen.

Satsningen är en del av GSK:s långsiktiga strategi att utveckla innovativa vacciner och behandlingar för sjukdomar som idag saknar effektiva förebyggande metoder. Med den avancerade forskningen från Oxford University och den industriella expertisen från GSK har detta samarbete potential att sätta en ny standard för hur cancer hanteras i framtiden.

GSK och University of Oxford tar nu ett ambitiöst steg för att omdefiniera hur vi ser på cancerprevention. Med betydande investeringar och expertis inom både grundforskning och läkemedelsutveckling, hoppas de kunna bidra till att minska cancerbördan globalt. Om  forskningen bär frukt, kan detta bli en av de mest betydelsefulla medicinska innovationerna i modern tid.

Läs pressmeddelandet på engelska här.

Under en pressträff på måndagen presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en omfattande satsning på att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Totalt avsätts cirka 7,5 miljarder kronor i budgeten för 2025, varav nästan 6 miljarder fördelas direkt till regionerna.

En prioriterad fråga för regeringen
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson betonade att arbetet med att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten är en central del av regeringens hälso- och sjukvårdspolitik.

”Att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten handlar ytterst om att varje patient får vård efter behov i rätt tid. Nu går arbetet in i en högre växel,” sade Ankarberg Johansson.

Finansminister Elisabeth Svantesson framhöll att den minskade inflationen ger utrymme för långsiktiga satsningar i sjukvården. Liberalernas gruppledare Lina Nordquist underströk vikten av att hela landet ska ha tillgång till god vård inom rimlig tid.

Finansminister Elisabeth Svantesson.

Lina Nordqvist, gruppledare Liberalerna

Utmaningar inom hälso- och sjukvården
Bristande tillgänglighet i sjukvården har blivit ett återkommande problem, med långa väntetider och otillräcklig uppfyllelse av vårdgarantin. Speciellt förlossningsvården och primärvården har utmaningar, och det finns regionala skillnader i vård för sexuellt våldsutsatta.

För att hantera dessa problem har regeringen tidigare vidtagit åtgärder som riktade bidrag för ökad tillgänglighet och etableringen av en nationell vårdförmedling. Trots detta kvarstår behovet av ytterligare åtgärder.

Nästan 6 miljarder till regionerna
Av den totala satsningen går 5,9 miljarder kronor till regionerna i form av statsbidrag för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten. Medlen fördelas dels efter befolkningsmängd, dels som ett fast belopp på 100 miljoner kronor per region. Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela och följa upp användningen av medlen i enlighet med den nya förordningen (SFS 2024:1252).

500 miljoner till statliga engångsinsatser
Regeringen avsätter ytterligare 500 miljoner kronor för att genomföra förslag från utredningen ”Behovsstyrd vård”, som lämnades i januari. Dessa medel syftar till att minska väntetider för specifika operationer, inklusive höftledsproteser, framfall och gråstarr.

Socialstyrelsen tar över insamling av väntetidsdata
En annan viktig del av regeringens satsning är att Socialstyrelsen får i uppdrag att samla in väntetidsdata från regionerna. Hittills har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ansvarat för denna uppgift. Syftet är att förbättra uppföljningen och analysen av sjukvårdens tillgänglighet, samtidigt som regionernas administrativa börda beaktas.

Socialstyrelsen ska lämna en slutredovisning av uppdraget senast den 31 mars 2025.

Från Regeringens pressträff måndeag den 27 januari 2025.

Satsning för bättre och mer tillgänglig sjukvård
Denna mångmiljardsatsning syftar till att skapa en mer tillgänglig och effektiv sjukvård för alla invånare i Sverige. Genom att minska vårdköerna och förstärka sjukvårdens kapacitet hoppas regeringen att fler patienter ska få den vård de behöver i rätt tid, oavsett var i landet de bor.

Bilder: Ulrika Nyberg

Hur kan patienter bidra till att göra cancerforskningen bättre och mer relevant? Det är frågan som står i fokus för ett webbinarium den 6 februari, arrangerat av Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC). Under webbinariet fördjupar sig föreläsare i hur patientsamverkan fungerar i praktiken och vilken betydelse den kan ha för framtidens forskning.

Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC) bjuder in till ett webbinarium den 6 februari om patientsamverkan i framtidens forskning.  

Patientsamverkan innebär att patienter aktivt deltar i forskningsprocessen som rådgivare och bollplank till forskarna. Trots att många ser positivt på detta arbetssätt, råder en osäkerhet bland forskare kring hur det faktiskt kan genomföras.

– Det pratas mycket om patientsamverkan, och många vill arbeta med det, men det kan vara svårt för forskargrupper att omsätta idéerna i handling. Det vill vi förändra. Vi hoppas inspirera forskare att hitta nya sätt att involvera patienter och samtidigt uppmuntra fler patienter att engagera sig, säger Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare vid Regionalt cancercentrum syd och en av arrangörerna bakom webbinariet.

Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare vid Regionalt cancercentrum syd.

Patientsamverkan stärker forskningen
En av föreläsarna är Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet. Hon lyfter fram hur viktigt det är att forskare inkluderar patientrepresentanter redan i de tidiga faserna av forskningsarbetet, exempelvis vid utformningen av forskningsfrågor.

– Det handlar om att säkerställa att forskningen är relevant för dem den är till för. Varför forska om något som inte är viktigt ur ett patientperspektiv?, säger Susanne Dieroff Hay.

Hon poängterar också att patientsamverkan kan bidra till att fler studiedeltagare fullföljer sin medverkan i forskningsstudier.

– När patientrepresentanter är med från början kan det öka följsamheten och förtroendet för studien. I en tid av ökad misstänksamhet är det viktigare än någonsin att forskningen sker i dialog med dem den berör, fortsätter hon.

Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet. FOTO: Bröstcancerförbundet

Konkreta exempel och dialog
Under webbinariet diskuterar patienter, forskare och vårdprofession hur patientsamverkan kan stärkas ytterligare. Det ges också konkreta exempel från forskningsstudier där patientrepresentanter spelar en viktig roll.

Välkommen att delta
Webbinariet äger rum den 6 februari klockan 17.30–19.00 via Teams. Sista anmälningsdag är den 31 januari. Alla är välkomna att delta, inklusive allmänhet och media.

Läs mer om programmet och anmäl dig här:
Webbinarium: Patientens självklara roll i framtidens forskning

Kontaktperson för mer information:
Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare vid Regionalt cancercentrum syd
E-post: [email protected]