CARVYKTI förbättrade överlevnad i fas 3-studien CARTITUDE-4

Analysen från CARTITUDE-4-studien visar tydliga fördelar i total överlevnad och progressionsfri överlevnad hos både standard- och högriskpatienter med multipelt myelom.

CARTITUDE-4 är den första randomiserade fas 3-studien som utvärderar effekt och säkerhet för CARVYKTI® (ciltakabtagen-autoleucel, cilta-cel). Studien jämför cilta-cel med standardbehandlingarna PVd (pomalidomid, bortezomib och dexametason) eller DPd (daratumumab, pomalidomid och dexametason) hos vuxna patienter med relapserande och lenalidomid-refraktärt multipelt myelom, som tidigare fått en till tre behandlingslinjer.

Data från studien CARTITUDE-4 presenterades nyligen vid kongressen American Society of Clinical Oncology 2025 (ASCO). Resultaten visade att CARVYKTI® förbättrade både progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) i samtliga fördefinierade subgrupper. Hos patienter med standardrisk efter en till tre tidigare behandlingar visade PFS-kurvorna stabila överlevnadssiffror.[1]

– De här resultaten är lovande och visar att CARVYKTI® förbättrar progressionsfri överlevnad och total överlevnad för både högrisk- och standardriskpatienter i denna studie, säger Kristian Broms, Nordic TA Medical Lead Rare diseases hos Johnson & Johnson.

CARTITUDE-4 utvärderade PFS och OS jämfört med standardbehandling i fördefinierade patientgrupper. Dessa inkluderade patienter med standard- respektive högriskcytogenetik, extramedullär sjukdom samt indelning efter tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i studien är PFS och sekundära effektmått är säkerhet, OS, andel patienter utan minimal kvarvarande sjukdom (minimal residual disease, MRD) och total svarsfrekvens.

Resultaten publicerades även nyligen vid kongressen European Hematology Association 2025 (EHA).

Vertex tillkännager EU kommissionens godkännande av ALYFTREK

Vertex tillkännager Europeiska kommissionens godkännande av ALYFTREK®, en ny CFTR-modulator som ges en gång per dag för behandling av cystisk fibros

–  ALYFTREK® (deutivakaftor/tezakaftor/vanzakaftor) har godkänts i EU för personer med cystisk fibros (CF) från 6 års ålder med minst en icke-klass I-mutation i CFTR-genen, vilket innebär den bredaste godkända indikationen för detta läkemedel i världen.

– I direkt jämförande kliniska studier var deutivakaftor/tezakaftor/vanzakaftor inte sämre avseende ppFEV1 och överlägsen KAFTRIO® (ivakaftor/tezakaftor/elexakaftor) gällande minskning av svettklorid, vilket visar på en större förbättring av CFTR-funktionen.

– Cirka 31 000 personer med CF i EU är berättigade till denna nya modulatorbehandling.

Vertex Pharmaceuticals Incorporated (Nasdaq: VRTX) meddelade idag att Europeiska kommissionen har godkänt ALYFTREK® (deutivakaftor/tezakaftor/vanzakaftor) för behandling av personer med cystisk fibros (CF) från 6 års ålder som har minst en icke-klass I-mutation i genen för cystisk fibros transmembran konduktansregulator (CFTR).

”Tusentals personer med CF runt om i EU kan nu dra nytta av detta nya läkemedel som tas en gång dagligen och som har visat ytterligare förbättring av CFTR-proteinets funktion jämfört med KAFTRIO®”, säger Reshma Kewalramani, M.D., vd för Vertex. ”Med detta godkännande är vi ett steg närmare vårt slutmål – att återställa normala nivåer av CFTR-funktion hos personer som lever med CF.”

I två avgörande, direkt jämförande, kliniska studier var deutivakaftor/tezakaftor/vanzakaftor inte sämre än KAFTRIO® (ivakaftor/tezakaftor/elexakaftor) i kombination med ivakaftor vad gäller ppFEV1, och överlägsen när det gäller att minska svettklorid, vilket visar på en större förbättring av CFTR-funktionen.

Till följd av subventionssavtal i Irland och Danmark samt förutsättningar för tidig tillgång till behandling i Tyskland, kommer berättigade patienter i dessa länder att få tillgång till deutivakaftor/tezakaftor/vanzakaftor kort efter att det godkänts av respektive lands tillsynsmyndighet. Vertex fortsätter att samarbeta med myndigheter i medlemsstater över hela EU för att säkerställa att alla berättigade patienter får tillgång till behandling så snabbt som möjligt.

Nextory och Cancerfonden vill få fler att stanna i skuggan i sommar

Hur låter det när sorgen, styrkan och ovissheten får tala med egen röst? I “Och ändå skiner solen”, en ny ljudbok från Nextory och Cancerfonden, berättar Pernilla Wahlgren, Lena Hallengren, Claes Malmberg, Viktor Norén, Cajsa Wessberg och Emelie von Hofsten om vad som händer när cancer kommer nära. För varje lyssnad timme skänker Nextory 20 kr till Cancerfondens arbete.

Och ändå skiner solen.


Medan sommarens lätthet rullar in med semesterhäng och spellistor, bryter “Och ändå skiner solen” av. Här får vi möta sex självständiga berättelser om att leva med, under och efter cancer. Texterna är personliga, men även hoppingivande. Ett slags vittnesmål från människor vi annars möter i andra roller. Berättelserna är olika men alla ställer samma fråga: hur fortsätter man när livet ställs om?

“Och ändå skiner solen” är en del av Cancerfondens sommarkampanj Skugglyftet, som uppmärksammar hur UV-strålning påverkar risken för hudcancer. Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Malignt melanom, en allvarlig typ av hudcancer, har dessutom ökat med nästan 40 procent de senaste tio åren. Omkring 17 000 personer drabbas varje år, och 9 av 10 fall av malignt melanom kan kopplas till solen.

– För många av oss är sommaren starkt förknippad med solen, men vi pratar lite om vilka risker den kan medföra. Därför vill vi uppmuntra fler att skydda sig mot solen i sommar, kanske med en bok i öronen. Litteraturen har alltid varit ett sätt att förstå det svåra och “Och ändå skiner solen” är ett sätt att sprida både berättelser och kunskap. Det här är ett av våra viktigaste samarbeten hittills, säger Shadi Bitar, grundare och VD på Nextory.

Pernilla Wahlgren berättar om bortgången av sin pappa, Viktor Norén om hur sjukdomen drabbade hans äldsta och bästa barndomsvän, och Lena Hallengren om hur hon kämpade med två kriser samtidigt – pandemin i Sverige och ett bröstcancerbesked. Även Claes Malmberg, Cajsa Wessberg och Emelie von Hofsten medverkar med egna berättelser om att vara drabbad eller nära anhörig.

– Att förändra normer kring solvanor tar tid och kräver att vi når ut brett, i många olika sammanhang. Hudcancer är idag Sveriges vanligaste cancerformer, ändå saknas ofta samtal om hur sjukdomen påverkar livet. Med den här boken vill vi skapa igenkänning men också engagemang, säger Fanny Pontan, sakkunnig inom onkologi på Cancerfonden.

Omslaget och förordet är skapat av konstnären Cajsa Wessberg, som även är ambassadör för kampanjen Skugglyftet.. “Och ändå skiner solen” släpps exklusivt i Nextorys app 24 juni 2025. För varje lyssnad timme skänker Nextory 20 kr till Cancerfonden, därmed går intäkterna från ljudboken oavkortat till Cancerfondens arbete.

Internationell expertpanel ska stärka SmartCellas vetenskapliga kompass

För att vässa sin vetenskapliga strategi och kliniska inriktning har det svenska bioteknikföretaget SmartCella bildat ett vetenskapligt råd med internationellt framstående forskare och läkemedelsexperter. Det framgår av ett pressmeddelande från bolaget.

Det nyinrättade rådet, ett så kallat Scientific Advisory Board (SAB), leds av professor Anna Martling – kirurg och forskare vid Karolinska Institutet, tillika styrelseledamot i SmartCella. Rådets uppdrag är att bistå företaget med vetenskaplig rådgivning i utvecklingen av nya behandlingar inom bland annat regenerativ medicin, immunterapi och onkologi.

SmartCella beskriver sig som ett företag i framkant när det gäller precisionsmedicin, där banbrytande teknologier kombineras med avancerade terapier. Särskild vikt läggs vid företagets egenutvecklade plattform Extroducer – ett endovaskulärt instrument för riktad läkemedelsleverans till svårtillgängliga organ.

”Viktigast av allt är att Extroducer erbjuder möjligheten att leverera säkrare och effektivare behandlingar till kritiskt sjuka patienter”, säger professor Anna Martling i ett pressmeddelande.

Rådet består, utöver Martling, av sex experter med bred akademisk och klinisk erfarenhet. Bland dem finns Dr. A. M. James Shapiro, internationellt känd för sin forskning inom celltransplantation vid University of Alberta, och Dr. Regina Fritsche Danielson, global forskningschef vid AstraZeneca. Även forskare från Karolinska Institutet ingår – bland andra Rolf Kiessling, senior professor i onkologi, och Staffan Holmin, professor i neurovetenskap och medicinsk utvecklingschef på SmartCella.

Rådets första sammanträde hölls under våren 2025 och tog sikte på ett av biomedicinens stora olösta problem: hur avancerade terapier ska levereras på ett effektivt och säkert sätt till rätt målvävnad i kroppen. Enligt pressmeddelandet lyftes Extroducer som ett möjligt genombrott i detta avseende – bland annat för cellterapier vid svårbehandlad cancer eller vid organspecifika tillstånd.

I en kommentar lyfter Anna Martling att teknologin skulle kunna få särskild betydelse vid behandling av solida tumörer, där riktad läkemedelsadministration ofta är avgörande. Även Dr. Shapiro framhåller möjligheten att använda Extroducer för transplantation av insulinproducerande celler till bukspottkörteln – ett område han beskriver som underutvecklat men lovande.

Christian Kinch, grundare och styrelseordförande för SmartCella, säger i pressmeddelandet att bildandet av rådet är ett strategiskt steg. Enligt honom är den höga vetenskapliga nivån i sammansättningen ett tecken på att bolaget lyckats attrahera internationell expertis med kapacitet att påverka framtidens behandlingar.

SmartCellas satsning på ett vetenskapligt råd ligger i linje med en allt tydligare trend inom biotech-sektorn: att knyta akademiskt meriterade forskare till industrin för att minska glappet mellan preklinisk innovation och klinisk implementering.

Ytterligare information om rådets medlemmar och deras bakgrund finns tillgänglig på SmartCellas webbplats.

Regeringen tar ytterligare steg för att stärka läkemedelsberedskapen

Regeringen ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag för att säkerställa lagerhållning av viktiga läkemedel vid höjd beredskap och kris.

Hälso- och sjukvård är en viktig samhällsfunktion som har en central roll i totalförsvaret. En god läkemedelsberedskap är centralt i det arbetet.

– En trygg och robust läkemedelsförsörjning är avgörande för att vården ska fungera även i kris och krig. Nu tar regeringen nästa steg för att säkra tillgången till livsnödvändiga läkemedel, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen ger nu ett uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Socialstyrelsen i arbetet för en stärkt läkemedelsberedskap. TLV ska bland annat att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas. Det handlar bland annat om att ta fram en modell för upphandling av lagerhållning av läkemedel som ingår i det s.k. systemet för periodens vara, som innebär att läkemedel kan bytas ut på apotek. Förslaget ska utformas så att de negativa konsekvenserna på nuvarande läkemedelssystem minimeras, samtidigt som beredskapen förbättras.

Socialstyrelsen ska i sin tur analysera om det behövs en utökad lagerhållningsskyldighet för läkemedelsföretag när det gäller vissa läkemedel för att hantera behoven under höjd beredskap och krig. Socialstyrelsen ska också analysera om regionerna bör ha en utökad lagerhållning av licensläkemedel.

För uppdraget avsätts 3,25 miljoner kronor under 2025, varav TLV får använda 2,5 miljoner och Socialstyrelsen 750 tusen kronor.

Charlotta Hanson tilldelas Essitys högsta forskartitel Fellow Scientist

Charlotta Hanson har utsetts till Fellow Scientist – den högsta vetenskapliga titeln inom hygien- och hälsobolaget Essity.

Hur utvecklar man ett inkontinensskydd som är tryggt, bekvämt för användaren och mer resurseffektivt? Svaret finns i porositeten – och hos Charlotta Hanson.

Charlotta har utsetts till Fellow Scientist – den högsta vetenskapliga titeln inom hygien- och hälsobolaget Essity. Utnämningen träder i kraft den 1 juli 2025 och är ett erkännande av hennes exceptionella insatser inom forskning och innovation.

Med över 30 års erfarenhet i Essitys globala forsknings- och utvecklingsteam har Charlotta bidragit till utvecklingen av kroppsnära produkter som förbättrar livskvaliteten för människor i olika livsfaser. Hennes expertis inom porösa materials förmåga att hantera kroppsvätskor har varit en viktig del i det gemensamma arbetet bakom produkter som TENA inkontinensskydd, Libero blöjor och Libresse mensskydd.

Utöver sin roll på Essity är Charlotta adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola, med fokus på ”Porous Structures Engineering: Properties and Processes”. Professorsrollen innebär ett unikt kunskapsutbyte mellan akademi och industri – och är ett kvitto på att svensk tillämpad forskning håller hög internationell nivå.

– Jag brinner för att utveckla vetenskapsbaserade innovationer som gör verklig skillnad i människors vardag. Att få bidra till lösningar som både förbättrar livskvalitet och skapar värde för samhället är det som driver mig, säger Charlotta Hanson, Fellow Scientist inom området Fluid Handling på Essity och adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola.

Ett tydligt exempel på hur hennes forskning får både samhällsekonomisk och mänsklig påverkan är inom området inkontinens – en av vår tids mest utbredda men ofta tabubelagda folksjukdomar. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbar det omkring en av tre kvinnor och en av fyra män över 65 år i Sverige. Globalt lever över 400 miljoner människor med inkontinens.

Genom att tillämpa Charlottas forskning kan Essity utveckla lösningar som stärker individens värdighet, minskar stigma och förbättrar vårdens kvalitet. Effektiva absorberande produkter innebär färre byten, mindre läckage och mindre tvätt – vilket frigör tid för vårdpersonal och möjliggör mer personcentrerad vård. Resultatet är ökad livskvalitet för användaren och ett tydligt hälsoekonomiskt värde för samhället.

Essity har länge investerat i vetenskapsbaserad innovation och har en tydlig ambition att kombinera forskning med samhällsnytta. Företaget är verksamt i 150 länder och dess produkter används dagligen av över en miljard människor.

Biotechprofilen som guidar Hansa Biopharma mot nästa genombrott

Efter en framgångsrik karriär i finansvärlden och en miljardexit med Calliditas Therapeutics har Renee Aguiar-Lucander tagit plats som vd för Hansa Biopharma – ett svenskt bolag med ett unikt enzym i centrum för sin innovationsstrategi inom immunologi och transplantation.

I en intervju med biotechpodden Flot.bio berättar Aguiar-Lucander om övergången från finans till biotech, om lärdomarna från Calliditas-resan – och varför hon nu tror på stor tillväxtpotential i Hansa Biopharma.

Från miljardexit till nytt uppdrag
När Calliditas Therapeutics förvärvades av japanska Asahi Kasei för drygt 1,1 miljarder dollar hösten 2024 var det kulmen på sju års arbete för Renee Aguiar-Lucander. Hon hade då lett bolaget från ett litet Stockholmskontor till en kommersiell lansering i USA – med lönsamhet i sikte. I april 2025 tog hon sig an nästa utmaning som vd för Lundabaserade Hansa Biopharma.

– Jag tycker att Hansa har en väldigt spännande vetenskaplig plattform, säger hon. Deras enzym, som snabbt och effektivt bryter ned IgG-antikroppar, har potential inom flera områden – från njurtransplantation till genterapi och autoimmuna sjukdomar.

Ett enzym med brett användningsområde
Bolagets ledande läkemedel, Idefirix (imlifidase), har fått ett villkorat godkännande inom EU för desensitisering av högsensitiserade patienter i behov av njurtransplantation. Den aktiva substansen är ett enzym som bryter ner IgG-antikroppar snabbt – på bara några timmar – vilket skapar ett tidsfönster där transplantation blir möjlig.

– Många patienter på dialys väntar i åratal utan att få ett organ, säger Aguiar-Lucander. Genom att sänka deras antikroppsnivåer till under 5 % på bara några timmar, skapar vi möjligheter för transplantation där det tidigare varit omöjligt.

Potentialen sträcker sig längre än njurar. Hansa samarbetar med Sarepta Therapeutics för att möjliggöra genterapi hos patienter med höga nivåer av antikroppar mot de virala vektorer som används för att leverera gener.

– För vissa indikationer kan upp till 50 % av patienterna vara exkluderade från genterapi på grund av befintliga antikroppar, förklarar hon. Lyckas vi visa effekt här, öppnar det upp en helt ny marknad.

Kommersiella utmaningar – och möjligheter
Trots godkännande i EU har kommersialiseringen varit långsam. 2024 uppgick intäkterna till endast 15–20 miljoner dollar, något Aguiar-Lucander förklarar med pandemistart, långsam nationell subventionsprocess och behovet av kliniska riktlinjer.

– Men nu börjar vi se tillväxt. Kliniska riktlinjer är på plats och fler läkare har erfarenhet av produkten genom studier, säger hon. Vi har också byggt ett starkt kommersiellt team som ser över hur vi bäst kan accelerera tillväxten i Europa.

USA-marknaden väntas också öppnas upp, med en pågående fas 3-studie som läser ut under andra halvan av 2025.

Ekonomi i fokus – ny finansiering på gång
Ett orosmoln för Hansa är bolagets låga kassa – endast 25–26 miljoner dollar enligt Q1-rapporten – samt ett lån från 2022 som nu behöver omförhandlas. Aguiar-Lucander menar att detta var ett av hennes första fokusområden.

– Vi har påbörjat en transaktion för att säkra ny finansiering och omstrukturera lånet. Det handlar om att skapa utrymme att nå våra värdedrivande milstolpar, säger hon.

Bland storägarna finns Redmile Group, kända från bland annat BioNTech. Deras långsiktiga intresse ses som ett styrketecken.

Erfarenheterna från Calliditas
Calliditas utvecklade läkemedlet Tarpeyo för behandling av IgA-nefropati, en sällsynt njursjukdom. Under Aguiar-Lucanders ledarskap genomfördes både en fas 3-studie och kommersialisering i USA – något ovanligt för ett europeiskt bolag.

– Vi visade att det går att bygga ett biotechbolag i Europa som inte bara utvecklar utan också kommersialiserar i USA. Det krävde smart kapitalanskaffning, out-licensiering i vissa regioner och hårt arbete, berättar hon.

Exit-processen med Asahi Kasei beskriver hon som välordnad, men konkurrensutsatt – bolaget hade följts länge av flera aktörer.

Kapitalmarknad och dubbellistning
På frågan om framtida dubbellistning av Hansa Biopharma på Nasdaq i USA svarar Aguiar-Lucander försiktigt positivt, men hänvisar till marknadsläget.

– Det är fortfarande skakigt där ute, säger hon. Men om vi får ett godkännande i USA och ska kommersialisera där, är det logiskt att titta på en US-notering.

Från investerare till biotech-vd
Aguiar-Lucander har en bakgrund inom private equity och fonder som 3i Group och Omega Fund Management. Övergången till operativ roll beskriver hon som naturlig.

– Efter många år som investerare ville jag vara med och ta ett läkemedel hela vägen till patient. Det är en unik resa – och en enorm tillfredsställelse, säger hon. Hon framhåller vikten av att kombinera vetenskapligt djup med kommersiell och finansiell förståelse.

– Det räcker inte att ha en fantastisk molekyl. Man måste också ha en plan för hur man realiserar värdet – snabbt och effektivt.

Kvinnligt nätverkande i en mansdominerad bransch
Aguiar-Lucander har nyligen engagerat sig i att stärka nätverk mellan kvinnor i ledande roller inom biotech.

– Kvinnor tenderar att vara väldigt målinriktade och glömmer ibland bort vikten av nätverkande. Det är både roligt och värdefullt att kunna dela erfarenheter och råd, säger hon.

Renee Aguiar-Lucander är ett sällsynt exempel på europeisk biotechledare med både klinisk och kommersiell framgång. Med Hansa Biopharma står hon återigen inför ett skede med avgörande dataläsningar, potentiella partnerskap och strategisk tillväxt.

– Det är mycket på gång, säger hon. Men det är precis det som gör det så spännande.

Maximilian Ackermann tilldelas Lennart Nilsson Award 2025

Doktor Maximilian Ackermann, som för närvarande arbetar som professor i patologi vid RWTH:s universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wuppertal, Tyskland, och anatomist vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, tilldelas 2025 års Lennart Nilsson Award för sina enastående bidrag till vetenskaplig bildbehandling. Hans arbete har givit värdefulla insikter om sjukdomar som covid-19 och cancer.

Maximilian Ackermann har specialiserat sig på patologi och anatomisk patologi och har en passion för konstnärlig fotografering. Hans bilder ger både inblick i skönheten i den mänskliga anatomin och i de mörkare aspekterna av sjukdom, samtidigt som de illustrerar nya vetenskapliga upptäckter.

– Morfologin hos tvådimensionella vävnadssnitt är avgörande för att kliniska patologer och anatomister ska kunna ställa långtgående diagnoser för våra patienter, till exempel när det gäller cancer. I mitt arbete är jag alltid intresserad av hur patologiska förändringar i cancer eller inflammation påverkar vävnad i tre dimensioner. Principen om att ”form följer funktion”, är grundläggande i modern arkitektur och det samma gäller för vävnadens anatomi, säger Maximilian Ackermann.

Maximilian Ackermann tilldelas Lennart Nilsson Award 2025.

Ackermanns arbete bidrar till att öka vår förståelse för komplexa biologiska strukturer och sjukdomar. Det inkluderar att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT), som för närvarande integreras i kliniska diagnostiska processer.

– Vi använder klassiska mikroskop och kompletterar dem med tredimensionella data från HiP-CT. I vårt HIMALAYA-projekt analyserar vi till exempel prostatacancer ur ett holistiskt perspektiv. Detsamma gäller för bröstkarcinom efter kemoterapi. HiP-CT är en utmärkt överbryggningsteknik som sammanför specialiteter som radiologi och patologi. Det kommer utan tvekan att ge ett betydande stöd i karakteriseringen av sjukdomar och i AI-baserad bildigenkänning inom radiologi.

Stiftelsen Lennart Nilsson Award instiftades 1998 som ett erkännande av den världsberömde svenske fotografen Lennart Nilsson och hans extraordinära arbete. Det årliga priset uppmärksammar framstående insatser inom vetenskaplig fotografi.

– Det är en mycket stor ära att få detta framstående pris, som förenar konst och vetenskap på ett unikt sätt och har en lång tradition av exceptionella forskare som har tänjt på gränserna för sina respektive discipliner, säger årets pristagare.

Dr. Ackermanns prisbelönta arbete utfördes vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble, Frankrike. Prisutdelningen sker i samband med installationshögtiden för nya professorer och pristagare i Aula Medica på Karolinska Institutet i Solna den 9 oktober 2025.

Juryns motivering

”Lennart Nilsson Award 2025 tilldelas Doktor Maximilian Ackermann. Dr. Ackermann hedras för sina enastående bidrag till vetenskaplig avbildning, där han förkroppsligar Lennart Nilssons anda genom att göra det osynliga synligt. Hans banbrytande arbete, särskilt när det gäller att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT) och konstnärlig svepelektronmikroskopi, bidrar till att öka vår förståelse av komplexa biologiska strukturer och sjukdomar.

Maximilian Ackermanns visuellt häpnadsväckande och vetenskapligt betydelsefulla bilder har avslöjat viktiga insikter om sjukdomar som COVID-19 och cancer, och presenterat vetenskapliga genombrott för världen på vackra, unika och kraftfulla sätt. Han har en extraordinär förmåga att översätta intrikata vetenskapliga begrepp till övertygande visuella berättelser.”

 

Färgad skanningelektronmikrografi av mänsklig lunga med covid-19-infektion. Alveoler med inflammatoriska celler (gult), blödningar (rött) och hyalina membran (blått). Foto: Maximilian Ackermann

 

Filmisk återgivning av en synkrotronbaserad HiP-CT-skanning av tolvfingertarm och bukspottkörtel (Whipple-resektionsprov) med en 1,1 cm stor neuroendokrin tumör i bukspottkörtelvävnaden. Magsäckens och tolvfingertarmens slemhinna syns först, följt av den intrapankreatiska gallgångens förlopp och den exokrina bukspottkörteln. En inkapslad, väl vaskulariserad neuroendokrin tumör kan ses i bukspottkörteln.

 

Färgad skanningelektronmikrografi av en gallsten från människa liknar grå skiffer.

 

Färgad skanningelektronmikrografi av de mjuka håren i hårbotten på en geting (vespula vulgaris). När getingar samlar nektar från blommor kan pollen fastna i deras hårstrån.

Ny traineesatsning ska stärka framtidens precisionsmedicin

Precisionsmedicin handlar om att anpassa vården efter varje enskild patient med hjälp av data, teknik och nya arbetssätt. För att lyckas krävs samarbete mellan olika yrkesgrupper och spetskompetens inom till exempel AI, dataanalys och bioinformatik.

Albin Åberg Dahlberg, Ine Marie Esbensen och Louise Christiansson Ljunggren. Foto: Andreas Hörnell

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar nu ett nytt traineeprogram för talanger som vill vara med och forma framtidens sjukvård. Under 1,5 år, med start i september 2025, får traineerna möjlighet att skaffa sig erfarenhet inom flera verksamheter, bidra till implementeringen av precisionsmedicin och stärka sin kompetens genom ett skräddarsytt utbildningsprogram. Intresset för satsningen har varit stort, omkring 300 personer sökte till programmet, vilket vittnar om Karolinskas starka attraktionskraft bland unga som vill vara med och driva utvecklingen inom medicin och teknik.

Vi har pratat med Andreas Hörnell, stabschef på Precisionsmedicinskt centrum Karolinska och ansvarig för traineesatsningen, om bakgrunden och de framtida planerna.

Vad var det som gjorde att Karolinska beslutade sig för att satsa på ett traineeprogram inom just precisionsmedicin?

– Kompetens inom områden som AI, dataanalys och bioinformatik blir allt viktigare när precisionsmedicin växer. Med traineeprogrammet vill vi engagera nästa generation tekniska experter i frontlinjen av medicinsk innovation och säkra kompetens för framtidens vård.

Hur ser du på traineeprogrammets roll i att stärka Karolinskas arbete med att utveckla och implementera precisionsmedicin framöver?

– Traineeprogrammet stärker Karolinskas arbete med precisionsmedicin genom att förena medicin, nya arbetssätt och teknik i en dynamisk miljö. Genom arbete i strategiska projekt och mentorskap får traineerna insikt i hur forskning och tekniska lösningar kan samverka. Det är både en investering i framtidens ledare och ett sätt att driva innovation för mer skräddarsydd vård.

Vilken typ av kompetens och bakgrund sökte ni hos de traineer som har antagits till programmet?

– Vi sökte nyfikna och ambitiösa personer med en stark drivkraft att förbättra hälso- och sjukvården och som trivs med att arbeta i team. För att vara aktuell för programmet behövde kandidaterna ha en civilingenjörsexamen eller masterexamen inom ett relevant område, såsom bioteknik, industriell ekonomi, data- eller systemvetenskap, biomedicin, hälsoinformatik eller hälsoekonomi. Vi riktade oss till personer som var nyutexaminerade eller hade upp till två års arbetslivserfarenhet. Det viktigaste för oss var att de hade ett genuint intresse för att bidra till utvecklingen av framtidens sjukvård och en vilja att arbeta tvärvetenskapligt i en dynamisk miljö.

Möt de tre drivna talanger som antagits till Karolinskas nya traineeprogram

Louise Christiansson Ljunggren

  • Utbildning: Civilingenjör inom Medicinsk Bioteknik.
  • Tidigare erfarenhet: Kartläggning och förslag på förbättringsåtgärder gällande labbutrustning under mitt internship på MT sommaren 2024 samt optimering av cfDNA-extraktion för att förenkla processen och öka effektiviteten i labbet under mitt examensarbete.
  • Särskilda kompetensområden: Metodutveckling inom genteknik.
  • Yrkesmässiga intresseområden: Tycker det är väldigt givande och lärorikt att få arbeta med att utveckla och förbättra processer.
  • Vad var det som gjorde att du sökte till traineeprogrammet? Det kändes naturligt att söka till traineeprogrammet eftersom det är en miljö jag inspireras av och har trivts att arbeta i, men framför allt känns det viktigt att få bidra till utvecklingen av individanpassad sjukvård!

Albin Åberg Dahlberg

  • Utbildning: Civilingenjör i Informationsteknologi.
  • Tidigare erfarenhet: Mjukvaruutvecklare på Ericsson och Data2Value.
  • Särskilda kompetensområden: Maskininlärning.
  • Yrkesmässiga intresseområden: Att brygga forskning och verksamhet så att ny teknik blir lösningar till existerande problem.
  • Vad ser du mest fram emot under programmets gång? Jag ser fram emot att lära mig om Karolinskas användning av data och AI för att främja vården, och att bidra till arbetet i precisionsmedicin.

Ine Marie Esbensen

  • Utbildning: Masterexamen i Molecular Techniques in Life Science.
  • Tidigare erfarenhet: Forskningsprojekt inom molekylärbiologi och bioinformatik, vid ETH Zürich, Stockholms universitet och Universitetet i Oslo. Praktikant vid Rättsgenetiska avdelningen på Oslo universitetssjukhus samt forskningsassistent vid NTNU i Trondheim.
  • Särskilda kompetensområden: Single-cell-dataanalys, maskininlärning i biologiska sammanhang, bioinformatikverktyg samt laboratorietekniker.
  • Yrkesmässiga intresseområden: Jag är intresserad av att arbeta med dataanalys och metodutveckling inom forskningsnära eller industriella miljöer.
  • Hur hoppas du kunna bidra till utvecklingen inom precisionsmedicin under och efter din traineetid?  Jag hoppas kunna bidra genom att tillämpa min bakgrund inom bioinformatik och molekylärbiologi för att analysera komplexa biologiska dataset, som stöd för mer individanpassade behandlingsstrategier. Jag vill även bidra med min erfarenhet från olika forskningsmiljöer och arbeta tvärvetenskapligt för att överbrygga klyftan mellan experimentell och beräkningsbaserad biomedicin.

Text: Andrea Prander, Karolinska Universitetssjukhuset

Nytt hus i Hagastaden – mitt på torget

Pavia är Vecturas nya projekt i Hagastaden.

Vectura presenterar sitt nästa projekt i Hagastaden – en hållbar och arkitektoniskt utformad kontorsfastighet med butiker i bottenplan om totalt 1 400 kvm i uthyrningsbar yta. Byggnaden får ett strategiskt läge direkt ovanför den kommande tunnelbanestationen Hagastaden och här ges en unik möjlighet att bli del av det växande life science communityt i området. Fastigheten beräknas stå klar för inflyttning vid årsskiftet 2026/2027 och stärker ytterligare Vecturas närvaro i ett av Nordens mest framtidsinriktade områden.

Byggnaden är ritad av den internationellt välrenommerade arkitektbyrån 3XN, som också ligger bakom Vecturas projekt, Forskaren, ett stenkast från den nya etableringen. Bygganden kommer certifieras med hög miljöcertifiering genom LEED och genomgående fokus på skandinavisk materialkvalitet. Här kombineras hållbarhet med estetisk finess och funktionalitet.

Som hyresgäst i den nya fastigheten blir man en del av det växande community som Vectura utvecklar i Hagastaden – ett dynamiskt ekosystem av företag, forskningsinstitutioner och innovativa aktörer. Genom nära koppling till Vecturas andra projekt i området, Forskaren, det nylanserade projektet Mellom och CampusF, skapas möjligheter till samarbeten, nätverksträffar och gemensamma initiativ med fokus på innovation, hållbarhet och framtidens lösningar.

– Med detta projekt skapar vi ännu en mötesplats där innovation kan växa och blomstra. Vårt mål är att stödja kunskapsintensiva verksamheter med hållbara och framtidssäkrade miljöer där samverkan är i fokus och med ännu ett projekt i Hagastaden stärker vi vårt erbjudande, säger Micael Averborg, Affärsutvecklingschef på Vectura.

Fastigheten får ett exceptionellt läge i direkt anslutning till den nya tunnelbanestationen i Hagastaden – en knutpunkt som förbinder området med både centrala Stockholm och norra regionen. Omgivningen präglas av aktörer som både Karolinska Institutet- och Universitetssjukhuset, AstraZeneca, Elekta och Tekniska museet – ett ekosystem i snabb utveckling inom life science, forskning och teknik. Genom den nya byggnaden stärks Hagaplan och omvandlingen av den växande stadsdelen Hagastaden ytterligare.

– Den nya byggnaden på torget mellan Karolinska och Forskaren kommer att utgöra en urban knutpunkt i Stockholm, en plats där många människor rör sig, förbi, genom och under. Byggnaden kommer därmed att ha många användare aktiva såväl som passiva. Byggnaden utgörs av en enda sammanhållen volym med en mycket tydlig identitet, den kommer att byggas av vackra, och robusta naturliga material som håller väl över tid och bara blir vackrare med åren, säger Jan Ammundsen, Senior Partner, Head of Design på 3XN.

Byggnaden kommer bestå av två kontorsvåningar om 600 kvadratmeter vardera med möjlighet till upp till 120 medarbetare och flexibla lösningar. I bottenplan erbjuds 160 kvadratmeter för showroom eller butik.

Prenumerera