Ulrika Nyberg - Pharma Industry

Ny VD för Boehringer Ingelheim Sverige

Lennart Jungersten VD för Boehringer Ingelheim.

Efter att i över ett decennium arbetat för Boehringer Ingelheim i olika länder och på olika kontinenter – återvänder Lennart Jungersten till Boehringer Sverige och blir ny VD. Lennart Jungersten har tidigare haft ledande roller inom Boehringer-koncernen i Sverige, Nederländerna, Tyskland, Japan, Globalt och kommer närmast från en tjänst som medicinsk direktör för Human Pharma-verksamheten i USA.

– Att återvända till Sverige känns både meningsfullt och spännande. Vi står inför en framtid där innovation inom läkemedelsutveckling kommer att omforma hur vi förstår, förebygger och behandlar sjukdomar. Med erfarenhet och inspiration från flera globala marknader och kulturer, ser jag fram emot att tillsammans med det svenska teamet stärka vår position som en drivande kraft inom medicinsk forskning och utveckling – i ett land med unika förutsättningar att leda vägen framåt, säger Lennart Jungersten, VD för Boehringer Ingelheim AB.

Boehringer Ingelheim – som är ett familjeägt läkemedelsföretag grundat 1885 – är idag ett av världens 20 största läkemedelsbolag med drygt 54 500 anställda världen över. Boehringer Ingelheims nettoomsättning uppgick förra året till 26,8 miljarder EUR, vilket är en ökning med 6,1 procent*. Forskning- och utvecklingskostnaderna (FOU) inom Human Pharma ökade till 5,7 miljarder EUR, vilket motsvarar 27,6 procent av affärsområdets nettoomsättning. Human Pharma-forskningsportföljen inkluderar över tio nya fas 2 och fas 3-studier under de kommande 12 till 18 månaderna, vilket potentiellt kommer att resultera i en rad betydande lanseringar under de kommande fem åren.

Boehringer Ingelheim är verksamt inom en rad medicinska områden och de prioriterade forskningsområdena omfattar bland annat onkologi, respiratoriska sjukdomar, kardiovaskulära, renala och metabola sjukdomar (CRM), immunologi och autoimmuna sjukdomar, mental hälsa samt ögonsjukdomar.

– Vi har en stark grund att bygga vidare på – både i form av vår forskningsportfölj och det engagemang och kompetens som finns i organisationen, säger Lennart Jungersten. Jag ser fram emot att tillsammans med teamet fortsätta utveckla vår verksamhet med fokus på innovation, partnerskap och lösningar som gör skillnad för patienter i Sverige och globalt, säger Lennart Jungersten.

*Försäljningstillväxtsiffror är justerade för valutaeffekter.

Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance – gemensam satsning inom hälsa och teknik

Martin Nilsson Jacobi, rektor för Chalmers tekniska högskola, Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Jenny Nyström, professor och dekan på Sahlgrenska akademin, Göran Hilmersson, dekan för Fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs universitet.

Med initiativet Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance fördjupar Chalmers, Sahlgrenska akademin och Fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs universitet samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset sitt arbete för den främsta vården och forskningen såväl nationellt som internationellt.

I Västsverige finns det en lång tradition av forskningssamarbete inom naturvetenskap, hälsa och teknik. För att stärka detta har nu parterna undertecknat en avsiktsförklaring för att arbeta vidare med utveckling, forskning och innovation.

– Vi vet från internationella exempel både i USA och i Europa att täta samarbeten mellan tekniska universitet och universitetssjukhus kan vara förlösande för innovation, säger Chalmers rektor Martin Nilsson Jacobi. Det ger kortast möjliga avstånd mellan excellent forskning och direkt samhällsnytta. Dessutom blir det en viktig injektion för den västsvenska sektorn för med tech och life science.

Den samlade kompetensen och expertisen inom Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance innebär en möjlighet att driva innovationer kring kritiska globala hälsoutmaningar och kommer att ge flera synergieffekter och möjligheter till nationella och internationella samarbeten.

– Sahlgrenska akademin har allt ifrån stark medicinsk grundforskning till translationell och klinisk forskning av högsta kvalitet. Med alliansen kommer våra möjligheter till innovation och tillämpning att stärkas, särskilt inom det medicintekniska området. Tillsammans med de andra parterna och den starka life science-sektorn i Västsverige kommer vi att kunna ta nästa steg mot excellens och innovation, säger Jenny Nyström, professor och dekan på Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet.

Parterna ska tillsammans utforska och utvärdera möjliga områden för samarbetet där det finns potential för att driva ledande nationell forskning och hälso- och sjukvård.

– Det är när vi arbetar tillsammans som vi verkligen har möjlighet att uppnå resultat i omställningen av hälso- och sjukvården. Med Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance siktar vi på att bli nationellt ledande på forskning och sjukvård. Inom fem – tio år kan vi även bli Europaledande så att vi kan ge medborgarna den bästa möjliga sjukvården, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vår fakultet är redan stark inom life science med flera intressanta forskningsprojekt som kan gynna sjukvården i framtiden. Genom det här samarbetet kan parterna ta del av varandras styrkor på ett effektivt sätt, säger Göran Hilmersson, dekan för Fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs universitet.

Fakta: Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance

Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance består av Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska akademin och Fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs universitet samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Parterna har undertecknat en avtalsförklaring som etablerar ett strategiskt partnerskap för samarbete inom health engineering – hälsa och teknik.

Inom ramarna för initiativet har följande möjliga områden för samarbete identifierats:

• Digital hälsa och teknologier för nya vårdmodeller
• AI för precisionsmedicin och genomik
• Bioinformatik och molekylär diagnostik
• Avancerade terapier och biomaterial
• Biomedicinsk teknik och medicintekniska produkter
• Infektionssjukdomar och pandemiberedskap
• Hälsoekonomi och systeminnovation

Jakob Just-Bomholt blir ny VD och koncernchef för Elekta

Elekta har meddelat att Jakob Just-Bomholt har utsetts till ny VD och koncernchef. Han tillträder sin nya roll den 1 september 2025 och kommer att vara baserad i Stockholm.

Danske Just-Bomholt, ansluter till Elekta redan i augusti för att påbörja sin introduktion och övergång. Under denna period kommer han att arbeta nära nuvarande tillförordnade VD Jonas Bolander samt Elektas ledningsgrupp.

Med en gedigen bakgrund som internationell företagsledare har Just-Bomholt tidigare varit VD för det danska innovationsföretaget 3Shape, verksamt inom 3D-skanning och CAD/CAM-programvara för tandvårdsindustrin. Han har även haft ledande befattningar inom Falck A/S och A.P. Moller-Maersk.

– Vi är glada att välkomna Jakob Just-Bomholt till Elekta. Hans strategiska ledarskap och internationella erfarenhet, i kombination med en bevisad förmåga att driva lönsam tillväxt och global expansion genom kundfokuserad innovation och operativ excellens, gör honom mycket väl lämpad att leda Elekta framåt, säger Dr Laurent Leksell, Elektas grundare och styrelseordförande.

Just-Bomholt uttrycker stor entusiasm inför sin nya roll: – Jag är hedrad över att få ansluta till Elekta, ett företag med ett stolt arv och ett starkt uppdrag att förbättra livet för människor med cancer. Strålbehandling spelar en avgörande roll inom modern onkologi, och jag ser fram emot att arbeta med det talangfulla teamet på Elekta för att fortsätta leverera livsförändrande lösningar till patienter världen över.

Han tillägger: – Elekta har en stark marknadsposition, en branschledande produktportfölj och betydande tillväxtpotential. Jag ser fram emot att leda företaget i att skapa långsiktigt värde för alla våra intressenter.

Robert F. Kennedy Jr vill dra tillbaka dansk vaccinstudie

En tongivande amerikansk vetenskaplig tidskrift, Annals of Internal Medicine, har formellt avvisat Health Secretary Robert F. Kennedy Jr:s krav på att dra tillbaka en dansk studie som undersöker aluminium i vaccin och dess samband med barns hälsa. Detta skriver Reauters.

Studien, som omfattade data från över 1,2 miljoner danska barn under mer än två årtionden, kom fram till att aluminium i vacciner inte visade någon koppling till autoimmuna, allergiska eller neuropsykiatriska störningar. Forskarna bakom studien menar att det är den bäst tillgängliga evidensen på området, med robust datamängd och hög kvalitet.

Kennedy, som är en känd skeptiker till vaccin, kallade i en debattartikel publicerad den 1 augusti studien för ett “propaganda stunt” och anklagade forskarna för att ha konstruerat studien avsiktligt för att inte hitta några skadliga effekter.

I ett uttalande till Reuters sade Christine Laine, chefredaktör för Annals of Internal Medicine, att det inte finns någon grund för att dra tillbaka studien och att trots vissa metodologiska begränsningar, invaliderar dessa inte studiens slutsatser eller dess integritet.

Anders Peter Hviid, studiens huvudförfattare och chef för epidemiologiavdelningen vid Statens Serum Institut i Danmark, försvarade studiens design och svarade på kritiken med att anklagelserna inte har någon vetenskaplig tyngd. Han påpekade också att bristen på en kontrollgrupp – en av Kennedys kritikpunkter – beror på att endast en mycket liten andel (omkring 2 %) av danska barn är ovaccinerade, vilket gör jämförelser svåra.

Denna nyhet publicerades av Reuters den 11 augusti 2025.

Sana Alajmovic blir ny vd för Enzymatica

Sana Alajmovic tillträder sin nya tjänst senast den 31 januari 2026.

Styrelsen för Enzymatica AB (publ) har utsett Sana Alajmovic till ny verkställande direktör. Hon efterträder Claus Egstrand, som meddelat att han lämnar sin operativa roll men kommer föreslås att ta plats i bolagets styrelse för att säkerställla kontinuitet.

Sana Alajmovic är medgrundare och nuvarande vd för Sigrid Therapeutics. Hon har lång erfarenhet av affärsutveckling och ledarskap inom life science-sektorn, med särskild kompetens inom kommersialisering av forskning och utveckling av strategiska samarbeten med internationella läkemedels- och konsumenthälsobolag. Med sitt strategiska tänkande och dynamiska, empatiska ledarskap har hon gjort sig känd som en pionjär inom branschen.

– Sana Alajmovic är en perfekt match för Enzymatica. Hennes bakgrund inom life science, hennes starka driv och bevisade kommersiella förmåga gör henne väl lämpad att leda bolaget in i nästa fas. Hon kombinerar strategisk höjd med ett tydligt fokus på resultat, och har en sällsynt förmåga att bygga partnerskap och skapa tillväxt. Vi är mycket glada över att välkomna henne som ny vd, säger Bengt Baron, styrelseordförande i Enzymatica AB.

Sana Alajmovic har mottagit flera utmärkelser för sitt entreprenörskap och ledarskap, däribland utmärkelsen ”Sveriges viktigaste kvinnliga grundare” av Dagens Industri 2021 samt ”Female Leader of the Future” av Ledarna 2020 och 2021. Hon har även listats som en av världens främsta life science-innovatörer under 40 år.

– Som ny vd för Enzymatica är mitt fokus att ta bolaget in i nästa tillväxtfas. På en global marknad värd över 300 miljarder kronor, där konkurrenterna förlitar sig på föråldrade och generiska produkter utan kliniskt bevisad effekt, ser jag stora möjligheter för Enzymatica att ta en ledande position med ett unikt och evidensbaserat alternativ.

ColdZyme är en konsumentfavorit med över 90 procents återköpsgrad. Produkten tas vid första känning av förkylning och bryter viruscykeln redan vid de första symptomen. Kliniska studier visar att ColdZyme minskar virusbördan med 94 procent – så att du halverar sjukdomstiden, får lindrigare symtom och återhämtar dig snabbare. För mig är det självklart – ColdZyme är framtidens sätt att bekämpa förkylning, säger Sana Alajmovic.

Sana Alajmovic tillträder sin nya tjänst senast den 31 januari 2026.

Lif får ny chef för internationella relationer

Sara Lowemark tar över rollen efter Jenni Nordborg, som nyligen tillträtt som chef för Lifs nya avdelning Strategi och samhällskontakter.

Lif – de forskande läkemedelsföretagen rekryterar Sara Lowemark till rollen som chef för internationella relationer. Med bred erfarenhet av internationell handel och EU-frågor kommer hon att stärka Lifs arbete i en tid av omfattande politiska förändringar och nya regelverk som påverkar läkemedelsindustrin globalt.

Sara Lowemark börjar idag som chef för internationella relationer på Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Hon kommer närmast från Svensk Handel, där hon arbetat som näringspolitisk expert med fokus på internationell handel och EU-lagstiftning.

– Läkemedelsindustrin är en av Sveriges viktigaste basnäringar och en förutsättning för både vårdens utveckling och landets långsiktiga konkurrenskraft. I ett läge där EU driver omfattande lagstiftningspaket och den amerikanska administrationen lanserar nya policys behöver vi bevaka och påverka så att internationella beslut stärker – inte försvagar – förutsättningarna för forskning, innovation och export. Jag ser fram emot att bidra till Lifs arbete med att säkerställa att Sverige och Norden är starka röster i dessa frågor, säger Sara Lowemark.

Sara Lowemark har tidigare haft roller på Svenskt Näringsliv, Cancerfonden, Almega och Swedish Medtech. På Lif kommer hon att ansvara för organisationens internationella arbete, med fokus på att bevaka globala regelverk och policyprocesser som berör den forskande läkemedelsindustrin.

– Vi är mycket glada att hälsa Sara Lowemark välkommen till Lif. Sara kommer in i ett läge där de internationella frågorna är mer aktuella än någonsin. Hennes erfarenhet av handel och EU-frågor blir en viktig förstärkning till Lifs påverkansarbete, säger Sofia Wallström, vd på Lif.

Sara Lowemark tar över rollen efter Jenni Nordborg, som nyligen tillträtt som chef för Lifs nya avdelning Strategi och samhällskontakter.

– Saras erfarenhet och strategiska kompetens blir ett värdefullt tillskott när vi utvecklar Lifs internationella arbete och vår förmåga att driva frågor som är avgörande för branschens konkurrenskraft. Jag ser mycket fram emot att välkomna Sara till vårt team, säger Jenni Nordborg, chef för avdelningen Strategi och samhällskontakter.

Regeringen satsar på Swetrial – ny kraftsamling för kliniska prövningar i Sverige

Foto: Acko Anckarberg Johansson på LinkedIn.

Regeringen har beslutat att etablera Swetrial, ett nytt nationellt partnerskap för att vända den nedåtgående trenden av kliniska prövningar i Sverige. Uppdraget ges till Läkemedelsverket, som får en central roll i att samordna aktörer inom hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv och myndigheter.

Syftet är att stärka Sveriges position inom life science, samtidigt som patienter snabbare ska få tillgång till nya och innovativa behandlingar.

– Med etableringen av Swetrial ser vi stora möjligheter att bidra till fler och effektivare kliniska prövningar inom till exempel cancerområdet, där behovet är stort och potentialen för nya behandlingar tydligt, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Hon betonar även att Swetrial går hand i hand med regeringens tidigare satsning på en nationell Mission Hub för cancer vid Socialstyrelsen.

Swetrial ska fungera som en samlande funktion där samtliga aktörer tecknar formella överenskommelser om ansvar och samverkan. Ett särskilt råd, där parterna finns representerade, ska leda arbetet. Läkemedelsverket ska också inrätta ett kansli som ansvarar för administration och samordning samt ta fram en särskild bidragsförordning för hur offentliga medel ska fördelas.

Satsningen omfattar även 10 miljoner kronor till Biobank Sverige för att stärka provhantering och infrastruktur kopplat till kliniska prövningar.

Välkomnas av branschen

Branschorganisationen Lif – de forskande läkemedelsföretagen beskriver regeringens besked som ”mycket välkommet”.

Frida Lundmark, sakkunnig forskningsexpert på Lif.

– Partnerskapet Swetrial utgör en bra grund, men framöver behövs även effektivare och enklare regelverk och processer för att Sverige åter ska kunna bli ett av företagen prioriterat land för kliniska läkemedelsprövningar, säger Frida Lundmark, sakkunnig forskningsexpert på Lif.

Hon lyfter särskilt fram att Swetrial kan stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt:

– Att Sverige är attraktivt för läkemedelsföretag att förlägga kliniska prövningar till är avgörande för att patienter i Sverige tidigt ska få tillgång till nya innovativa behandlingar, säger hon.

Lif anser också att regeringens satsning på Biobank Sverige är ett viktigt steg mot en mer effektiv infrastruktur, men varnar samtidigt för att regelkrångel fortfarande utgör ett hinder. Organisationen efterfrågar att Swetrial prioriterar åtgärder som stärker Sveriges genomförandekapacitet, vilket är avgörande för att internationella företag ska se landet som en pålitlig samarbetspartner.

Förutsättningar för framtiden

I samband med Swetrial etablerar regeringen även en ny utredning för att skapa ett mer ändamålsenligt regelverk, där processer förenklas och hinder tas bort. Det är en åtgärd som ses som avgörande av både myndigheter och näringsliv för att åter locka fler företagsinitierade läkemedelsprövningar till Sverige.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta EdholmFoto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Sverige ska vara en ledande aktör internationellt inom forskning och innovation. Med Swetrial och det här uppdraget till Läkemedelsverket tar vi nästa steg för att främja kliniska prövningar och skapa ett samverkansklimat där vi kan dra nytta av det svenska systemets styrkor, säger Lotta Edholm, minister för gymnasieskola, högre utbildning och forskning.

Med Swetrial vill regeringen lägga grunden för ett långsiktigt hållbart ekosystem för kliniska prövningar – där snabb tillgång till nya behandlingar, konkurrenskraftig forskning och effektiv samverkan står i centrum.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Trumps brev med krav till 17 läkemedelsjättar

Bild: Getty Images

President Donald Trump har intensifierat sin retorik mot läkemedelsindustrin genom att skicka brev till 17 stora läkemedelsföretag, med krav på att de sänker sina priser i USA inom 60 dagar. Åtgärden, som presenterades i ett uttalande och via sociala medier, ses som en del av Trumps kampanjstrategi inför valet – men också som ett politiskt test för läkemedelsindustrins globala prissättning.

”Amerikanska patienter ska inte längre subventionera låga läkemedelspriser i Europa och andra utvecklade länder”, skrev Trump i breven, enligt Fox Business.

Breven, som riktats till AbbVie, Amgen, AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, Bristol Myers Squibb, Eli Lilly, Genentech, Gilead, GSK, Johnson & Johnson, MSD, Novartis, Novo Nordisk, Pfizer, Regeneron, Roche och Sanofi, innehåller direkta krav på prisjusteringar samt hot om federal intervention, vilket betyder att regeringen hotar att ingripa med nya lagar, regler eller åtgärder om företagen inte frivilligt sänker priserna och om inga åtgärder vidtas. Enligt Reuters är detta den mest konfronterande hållningen gentemot läkemedelssektorn sedan Trumps tidigare mandatperiod.

Enligt Wall Street Journal reagerade börsen initialt negativt men återhämtade sig snabbt, vilket kan tyda på skepsis kring om hoten faktiskt kommer att verkställas. Tidningen påpekade att “många analytiker ser juridiska hinder för genomförandet av en sådan policy, särskilt utan kongressens stöd.”

Barron’s tolkar dock Trumps drag som mer strategiskt än revolutionärt. De beskriver breven som “mer symboliska än bindande”, och menar att “den tidigare presidentens krav denna gång är mer begränsade än tidigare utspel”.

Trots detta skakade Trumps initiativ om läkemedelssektorn globalt. WSJ rapporterade att “aktier i globala läkemedelsbolag föll tillfälligt efter offentliggörandet, särskilt i Europa och Asien”, innan marknaderna stabiliserade sig.

Regeneron-vd:n Leonard Schleifer kommenterade under ett konferenssamtal att eventuella amerikanska prissänkningar måste kompenseras med prishöjningar i Europa, annars hotas forskning och finansiering, och att ändringar måste ske via handels- och policybeslut – inte individuella företagsinitiativ.

AstraZenecas vd Pascal Soriot är det enda exempel på en företagsledare som talat offentligt till viss del i linje med Trumps resonemang, om än med nyanser och reservationer kring R&D-fördelning.

De 17 företag som mottagit breven inkluderar några av världens största läkemedelsaktörer:
AbbVie, Amgen, AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, Bristol‑Myers Squibb, Eli Lilly, Genentech, Gilead, GSK, Johnson & Johnson, MSD, Novartis, Novo Nordisk, Pfizer, Regeneron, Roche och Sanofi.

Trump har tidigare försökt införa priskontroller under sin första mandatperiod – med blandade resultat. Nu verkar han återaktivera frågan som ett kärnämne i sin presidentkampanj 2025.

“Vi har redan betalat för dessa läkemedel – två gånger – en gång i utvecklingskostnader via NIH och en gång i orimliga priser”, sade Trump i ett tal samma dag, enligt Fox Business.

Ny CAR T-cellsterapi visar lovande resultat för svårbehandlad lymfomform

Bristol Myers Squibb har för första gången offentliggjort de primära analysresultaten från den del av TRANSCEND FL-studien som fokuserar på marginalzonlymfom (MZL), en ovanlig och ofta svårbehandlad form av lymfom. Resultaten, som presenterades vid International Conference on Malignant Lymphoma (ICML) den 19 juni, visar att den experimentella CAR T-cellsterapin Breyanzi (lisocabtagene maraleucel, även kallad liso-cel) ger djupa och långvariga behandlingssvar hos patienter med återfall eller behandlingsresistent sjukdom.

I studien uppnådde hela 95,5 % av patienterna ett behandlingssvar efter behandling med liso-cel, varav 62,1 % uppnådde komplett remission. Vid uppföljning efter 24 månader var 88,6 % av behandlingarna fortfarande effektiva, 85,7 % av patienterna hade inte drabbats av sjukdomsprogress och 90,4 % var vid liv.

– ”Liso-cel uppnådde höga och varaktiga behandlingssvar hos patienter med återfall eller behandlingsresistent marginalzonlymfom, vilket understryker potentialen för denna engångsbehandling att kraftigt förbättra patienternas prognos,” säger Dr. M. Lia Palomba, studiens huvudprövare och expert inom lymfom- och cellterapi vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center.

Marginalzonlymfom är en långsamt växande men behandlingsutmanande form av B-cellslymfom. Patienter som återfaller flera gånger har ofta en förväntad överlevnad på endast 3 till 5 år, vilket gör behovet av nya behandlingsalternativ stort.

Liso-cel administrerades som en tredje linjens behandling eller senare, med en måldos på 100 miljoner CAR-positiva levande T-celler. Terapin visade även upp en gynnsam säkerhetsprofil. Allvarliga biverkningar såsom cytokinutsläppssyndrom (CRS) och neurologiska händelser (NE) förekom i låg grad. CRS av grad 3 rapporterades hos 4 % av patienterna och inga fall av grad 4 eller 5 observerades. Samma siffror gällde för NE.

– ”MZL är en långsamt förlöpande sjukdom, men för patienter som genomgår flera återfall är behandlingsalternativen begränsade,” säger Rosanna Ricafort, vice VD och global programledare för hematologi och cellterapi på Bristol Myers Squibb. ”Vi är stolta över att presentera dessa primära data, som visar hur Breyanzi fortsätter att bredda sin roll inom CAR T-cellsterapier och samtidigt behåller sin goda säkerhetsprofil.”

Med dessa resultat stärker Bristol Myers Squibb sin position som ledande inom CAR T-terapier, där Breyanzi nu är den CD19-riktade CAR T-cellsterapi som har visat effekt i flest cancerformer hittills. Ytterligare uppföljningar från TRANSCEND FL-studien väntas ge mer insikt framöver.

Länk till det globala pressmeddelandet hittar du här.

EU godkänner ny kombinationsbehandling för multipelt myelom

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har godkänt Blenrep (belantamab mafodotin) i kombination med två olika behandlingsregimer för vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt multipelt myelom. Godkännandet gäller behandling tillsammans med bortezomib och dexametason (BVd) för patienter som fått minst en tidigare behandling, samt med pomalidomid och dexametason (BPd) för patienter som tidigare behandlats med lenalidomid.

Godkännandet baseras på resultat från två omfattande fas III-studier, DREAMM-7 och DREAMM-8. I båda studierna visades en signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med standardbehandlingar. I DREAMM-7 uppnåddes en PFS på 36,6 månader med BVd jämfört med 13,4 månader för den daratumumab-baserade triplettbehandlingen DVd. Även total överlevnad (OS) förbättrades markant, med en treårsöverlevnad på 74 % jämfört med 60 % för DVd.

– ”Det här är en viktig milstolpe som ger patienter i Europa tillgång till nya effektiva behandlingsalternativ utan krav på sjukhusinläggning eller förbehandling,” säger Anna Linnér, medicinsk direktör på GSK.

Anna Linnér, medicinsk direktör på GSK.

Docent och överläkare Ulf-Henrik Mellqvist från Södra Älvsborgs Sjukhus betonar vikten av att nya behandlingsalternativ med olika verkningsmekanismer blir tillgängliga för patienter i Sverige.

”Trots betydande framsteg inom behandling av relapserande multipelt myelom, kvarstår fortfarande utmaningar med att säkerställa optimal behandling för alla patienter. Det är därför viktigt att nya läkemedel och behandlingsregimer godkänns, inte minst läkemedel med annan verkningsmekanism, och kan göras tillgängliga för svenska patienter med multipelt myelom,” säger docent och överläkare Ulf-Henrik Mellqvist, Södra Älvsborgs Sjukhus.

Docent och överläkare Ulf-Henrik Mellqvist, Södra Älvsborgs Sjukhus.

Blenrep är det första antikroppskonjugatet riktat mot BCMA-antigenet som godkänts i kombination med standardbehandling för patienter med multipelt myelom efter ett första återfall. Läkemedlet har visat hanterbara biverkningar, där ögonpåverkan kan kontrolleras med dosjusteringar och noggrann uppföljning.

Multipelt myelom drabbar cirka 700 personer årligen i Sverige, och nästan alla patienter får återfall efter första behandlingen. Med EMA:s godkännande utökas nu möjligheterna att erbjuda effektiv, flexibel behandling till fler.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998