PALEMA pilgrimsvandrar för livet

Patientföreningen PALEMA arbetar med frågor som rör cancer i övre mag-tarmkanalen. I år fyller föreningen tio år vilket uppmärksammas med en vandring längs Camino de Santiago. Syftet är att sätta ljus på några av de mest förbisedda cancerformerna och visa vikten av fysisk aktivitet efter diagnos.

Eva Backman, ordförande cancerföreningen PALEMA. Foto: Karina Ljungdahl.

PALEMA är Sveriges första och hittills enda förening för patienter som drabbats av cancer i övre delen av mag-tarmkanalen: pankreas, lever, gallvägar, magsäck och matstrupe. Dessa är diagnoser som ofta hamnar i skymundan, med bristande forskningsresurser och sämre behandlingsresultat. PALEMA arbetar för att förändra detta genom stöd till drabbade och anhöriga samt genom opinionsbildning.

För att sätta ljus på föreningens arbete ska en grupp överlevare, anhöriga och engagerade medlemmar ge sig ut på en pilgrimsvandring från portugisiska Porto till Santiago de Compostela i Spanien. Denna sträcka bjuder på magnifika kustlandskap och charmiga byar – och är något lättare än de klassiska rutterna. För den som inte har möjlighet att gå hela vägen finns även alternativet att ansluta för en kortare vandring på sex dagar.

Syftet med resan är att skapa medvetenhet, väcka engagemang och inspirera. Vandringen synliggör PALEMA:s viktiga arbete och lyfter samtidigt fram fysisk aktivitet och mental styrka som en viktig del av rehabilitering och livskraft.

Den här gången känns det som jag inte bara bär mitt eget hopp – utan vårt gemensamma,” säger Eva Backman, föreningens ordförande, som själv har överlevt bukspottkörtelcancer.

Efter sin behandling genomförde Eva sin första caminovandring ensam – med en ryggsäck fylld av mediciner och mod. Nu, nästan tio år senare, återvänder hon med en grupp medvandrare och en stark mission.

Vandringen är inte bara en fysisk utmaning – den är också en inre resa. För många blir det en möjlighet att bearbeta livsförändrande erfarenheter, hitta styrka och skapa nya perspektiv. I PALEMA:s tappning handlar vandringen även om gemenskap och om att ge röst åt dem som inte längre kan följa med.

Vi vill visa att våra diagnoser finns och att våra röster räknas. Varje steg ska gå mot en förändring”, säger Eva Backman.

Vandringen, som sker den 25:e april till den 10:e maj, kommer att dokumenteras av ett filmteam och visas under PALEMA-dagen som anordnas i Stockholm den 21 maj 2025.

EU-godkännande för Roches Columvi vid R/R DLBCL

EU-kommissionen har godkänt Columvi (glofitamab) i kombination med GemOx för vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (R/R DLBCL) utan närmare specifikation (DLBCL UNS) som inte är kandidater för autolog stamcellstransplantation (ASCT). Detta meddelar Roche i ett pressmeddelande.

Studiens primära effektmått var total överlevnad (OS) och visade en signifikant överlevnadsfördel jämfört med R-GemOx1,2. STARGLO är en randomiserad fas III-studie som studerat effekten av en CD20xCD3 bispecifik antikropp med fast behandlingslängd för vuxna patienter med R/R DLBCL UNS som inte är kandidater för autolog stamcellstransplantation (ASCT).

– Det blir värdefullt med ytterligare behandlingsalternativ för patienter med recidiv av DLBCL som inte är aktuella för CAR-T eller högdosbehandling och som kommer att ingå i kommande ESMO guidelines för lymfom, säger Mats Jerkeman, professor och överläkare i onkologi, VO hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes Universitetssjukhus, Lund, samt ordförande i nationella vårdprogramgruppen för aggressiva B-cellslymfom och senior author ESMO guidelines.

Material för hälsoekonomisk bedömning av indikationen är inskickat till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) inom ramen för nationellt ordnat införande.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Referenser
1. Abramson J, et al. Glofitamab plus Gemcitabine and Oxaliplatin (Glofit-GemOx) for Relapsed/Refractory (R/R) Diffuse Large B-Cell Lymphoma (DLBCL): Results of a Global Randomized Phase III trial (STARGLO). Presented at: EHA Hybrid Congress; 2024 Jun 3-16. Abstract #LB3438.
2. Abramson J, et al. Glofitamab plus gemcitabine and oxaliplatin (GemOx) versus rituximab-GemOx for relapsed or refractory diffuse large B-cell lymphoma (STARGLO): a global phase 3, randomised, open-label trial. Lancet 2024; 404 (10466): 1940-1954.

CSRD-förändringar: Vad det betyder för svenska life science-bolag?

Flera omnibusförslag från EU-kommissionen sänker kraven på hållbarhetsrapportering.  För svenska life science-bolag kan detta innebära både lättnader och nya utmaningar i hållbarhetsarbetet. 

Den 26 februari 2025 publicerade EU-kommissionen flera så kallade omnibus-förslag som syftar till att förenkla arbetet med bland annat hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD. Även om omnibusen var väntad, var ändå omfattningen en överraskning. Cirka 80 procent av de företag som tidigare skulle ha omfattats undantas i och med det nya förslaget.

Låt oss ta det från början. 2019 presenterades EU:s gröna giv (European Green Deal) av EU-kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen. Målet var att göra EU klimatneutralt till 2050.

Som en del av denna plan infördes Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) för att öka transparensen kring företags hållbarhetspåverkan. Genom CSRD skulle fler företag behöva hållbarhetsrapportera och rapporteringen skulle införlovas i svensk årsredovisningslag. Många svenska life science-bolag skulle behöva rapportera under direktivet då de var noterade på en reglerad marknad, det vill säga börsnoterade, och hade fler än 10 anställda.

Vi spolar framåt några år, till i år. Ungefär samtidigt som de första bolagen började släppa sina CSRD-rapporter kom beskedet från samma Ursula von der Leyen. CSRD ändrades för att förenkla och minska rapporteringsbördan, efter att kritik hade uppstått om att de ursprungliga kraven var för komplexa och resurskrävande. Många företag och branschorganisationer menade att reglerna skapade administrativa hinder och försämrade EU:s globala konkurrenskraft. För att möta denna kritik föreslog EU att rapporteringskraven skulle lättas, särskilt för små och medelstora företag. Syftet var att balansera transparens och hållbarhet med företagens behov av flexibilitet och ekonomisk tillväxt.

Minskad omfattning och uppskov
En av de största förändringarna i förslaget är att endast företag med över 1  000 anställda och en omsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 25 miljoner euro omfattas av CSRD.

Förändringen innebär att cirka 80 procent av de företag som tidigare skulle ha omfattats nu undantas. Dessutom föreslås en ”stop-the-clock”-mekanism, vilket innebär att företag i rapporteringsvåg 2 och 3 får ett tvåårigt uppskov innan de behöver börja rapportera enligt CSRD. En majoritet av de svenska life science bolagen återfinns i det som kallades rapporteringsvåg 3, det vill säga de var börsnoterade men med mindre än 250 anställda. Dessa bolag skulle släppt sin första CSRD-rapport under 2027 baserat på 2026-års siffror.

CSRD fortfarande en del av svensk årsredovisningslag
En försvårande omständighet är att CSRD med sina gamla tröskelkrav är implementerat i svensk årsredovisningslag och bolag oavsett storlek kan därför inte helt bortse från de gamla kraven. Trots att EU föreslår förändringar för att minska rapporteringsbördan, är det viktigt att företag håller sig uppdaterade om gällande regler och anpassar sin rapportering i enlighet med nuvarande lagstiftning. Företag bör också följa utvecklingen av eventuella lättnader och förändringar i direktivet för att säkerställa att de uppfyller kraven på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt.

Vad innebär detta för svenska life science-bolag?
Om vi antar att regeringen och riksdagen kommer att uppdatera årsredovisningslagen i enlighet med omnibus-förslaget eller åtminstone även här ”stoppa klockan” tills förslaget är utrett så kan vi utgå från att en majoritet av de svenska life science-bolagen undantas då det har färre än 1 000 anställda.

Att ”slippa” rapporteringskraven kan minska den administrativa bördan avsevärt. Tidigare fanns en oro för att de detaljerade rapporteringskraven i CSRD skulle bli resurskrävande och potentiellt hämma innovation i sektorn. Att färre bolag nu omfattas gör det möjligt att återigen fokusera på forskning och utveckling av nya läkemedel och behandlingar.

Samtidigt kan minskad rapporteringsskyldighet innebära lägre transparens kring hållbarhetsarbetet. Investerares och kunders förtroende för bolagens miljö- och sociala ansvar kan påverkas om detaljerad information om klimatavtryck och socialt ansvarstagande inte längre är obligatorisk. Företag som vill attrahera internationella investerare och samarbetspartners kan därför behöva fortsätta med frivillig hållbarhetsrapportering, speciellt för de bolag som verkar på en global marknad.

Hållbarhetsrapportering som ett strategiskt val framåt
Om man läser tidningarna idag är det lätt att tro att hållbarhet kommer att prioriteras ned. Att de vindar som blåser i USA kommer att blåsa över till Europa och så kommer det säkert bli till viss del.

Här följer två tecken på att hållbarhet fortfarande prioriteras:

1.           CSRD sprider sig. Om man vänder blicken österut har såväl Japan, Australien, Indien och nu senast även Kina instiftat lagar som liknar CSRD. Utöver det har vi Kanada, Storbritannien med flera, listan kan göras lång på länder som har, eller förväntas inom kort anta, liknande redovisningslagar. En gemensam nämnare för dessa är att de alla kräver att noterade bolag ska rapportera. Förväntningarna utanför Europa kommer därför vara att man som noterat bolag har någon form av hållbarhetsrapportering.

2.           Förväntningarna har ökat. I och med att många bolag under flera år förberett sig för CSRD så är det svårt i nuläget att säga att man inte har någon form av rapportering alls, speciellt inte på klimatområdet. Klimatet är idag nästintill en politisk fråga och att inte rapportera kan göra att man hamnar i ett fack som kan skada ens förtroende och varumärke bland såväl kunder, investerare som övriga viktiga intressenter.

Genom att proaktivt fortsätta med hållbarhetsredovisning, trots lättnaderna i CSRD, kan svenska life science-bolag stärka sin position på marknaden och behålla förtroendet hos viktiga intressenter.

FAKTA: De föreslagna ändringarna av CSRD 

·             Färre bolag som omfattas och rapporteringen blir senarelagd: Företag med fler än 1 000 anställda och antingen en omsättning på över 50 miljoner euro eller en balansomslutning på över 25 miljoner euro måste rapportera enligt CSRD och följa ESRS-standarderna. Företag som omfattas men som skulle ha börjat rapportera 2026 eller 2027 får nu ytterligare två år, vilket skjuter upp rapporteringskraven till 2028. Senareläggningen görs för att säkerställa att företag i ursprungliga våg 2 och 3 inte behöver rapportera när de är under tröskeln på 1 000 anställda.

·             En frivillig standard föreslås samt ett tak på vilken information som kan krävas: Företag som inte längre omfattas av CSRD kan välja att rapportera frivilligt enligt en förenklad standard (VSME), som utvecklats av EFRAG. Denna standard kommer också att begränsa vilken information större företag kan kräva från mindre aktörer i sina värdekedjor genom en så kallad ”Value Chain Cap”.

·             Rapporteringen förenklas för alla: Kommissionen planerar att förenkla ESRS genom att ta bort datapunkter och behålla en begränsad granskning (limited assurance) i stället för att införa en mer djupgående revision (reasonable assurance). Kommissionen föreslår även att inte anta några sektorspecifika standarder, vilket innebär att företag slipper separata rapporteringskrav beroende på bransch.

Text: Maria Bang senior hållbarhet- och kommunikationskonsult och Emilia Zsiga, hållbarhet och IR-konsult, på Rippler Comunications.

Maria Bang senior hållbarhet- och kommunikationskonsult.

Emilia Zsiga, hållbarhet och IR-konsult, på Rippler Comunications.

Regeringens vårändringsbudget för 2025 lämnar mer att önska

Regeringen presenterade den 15 april 2025 vårändringsbudgeten för 2025, med förslag på åtgärder om totalt 11,5 miljarder kronor. En del av dessa medel är avsatta till hälso- och sjukvården, med särskilt fokus på psykiatrin och beredskapsförmågan.

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar vårändringsbudgeten.

Satsningar på hälso- och sjukvården:

500 miljoner kronor till vuxenpsykiatrin: För att öka antalet vårdplatser inom vuxenpsykiatrin och förbättra tillgången till psykiatrisk vård.

Stärkt specialiserad psykiatrisk vård för barn och unga: Regeringen föreslår ytterligare satsningar på den specialiserade psykiatriska vården för barn och unga.

Satsningar på civil beredskap inom vården: Regeringen presenterar flera satsningar på den civila beredskapen, vilket inkluderar vårdens förmåga att hantera kriser och katastrofer.

Satsningarna syftar till att stärka vårdens kapacitet och tillgänglighet, särskilt inom psykiatrin, samt att förbättra beredskapen för att hantera framtida kriser.

Visst är satsningarna i vårändringsbudgeten ett positivt tillskott till hälso- och sjukvården, men det finns mer att önska och  ytterligare åtgärder kan vara nödvändiga för att fullt ut adressera de befintliga behoven.

För mer detaljerad information kan du läsa hela propositionen Vårändringsbudget för 2025 (Prop. 2024/25:99).

EU godkänner Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

BioArctic och Eisai meddelar att Europeiska kommissionen har godkänt Leqembi® (lecanemab) för behandling inom EU. Det är den första behandlingen i EU som riktar sig mot en bakomliggande orsak till Alzheimers sjukdom. Godkännandet innebär att BioArctic får en milstolpsbetalning på 20 miljoner euro.

Leqembi är godkänt för vuxna patienter som har lindrig minnesnedsättning eller mild demens orsakad av Alzheimers sjukdom, och som har vissa genetiska egenskaper samt bekräftad förekomst av amyloid i hjärnan.

Leqembi är en typ av antikropp som riktar in sig på och tar bort giftiga ämnen i hjärnan (protofibriller och plack) som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Dessa ämnen kan skada hjärnceller och bidra till att sjukdomen förvärras.

I Europa uppskattas cirka 15 miljoner människor ha lindrig kognitiv svikt och nästan 7 miljoner ha Alzheimersdemens. Sjukdomen blir värre över tid, och det finns ett stort behov av nya behandlingar som kan bromsa utvecklingen.

”Vi är väldigt glada över att Leqembi nu är godkänt i EU. Det gör att patienter i Europa kan få tillgång till en banbrytande behandling för tidig Alzheimers. Vi är också stolta över att denna innovation kommer från svensk forskning, ledd av BioArctics grundare Lars Lannfelt,” säger Gunilla Osswald, vd för BioArctic.

Gunilla Osswald, vd för BioArctic.

Leqembi har utvecklats i ett nära samarbete mellan BioArctic och Eisai. BioArctic har rätt att sälja Leqembi i Norden tillsammans med Eisai, och företagen förbereder en gemensam lansering i regionen.

”Vi bygger just nu upp en nordisk organisation med lokal närvaro i alla länder. Vi kommer samarbeta med myndigheter och vården så att patienter som behöver Leqembi får tillgång så snart som möjligt,” säger Anna-Kaija Grönblad på BioArctic.

Anna-Kaija Grönblad på BioArctic.

Godkännandet gäller i hela EU samt i Norge, Island och Liechtenstein. Leqembi är redan godkänt i bland annat USA, Japan, Kina och Storbritannien.

Mer kunskap ska rädda liv vid opioidförgiftning

Regeringen ger  Läkemedelsverket i uppdrag att utveckla och sprida kunskapen om användningen av läkemedel som verkar som opioidantagonister som till exempel Naloxon.

 Regeringen har givit Läkemedelsverket i uppdrag att utveckla och sprida kunskapen om användningen av läkemedel som kan häva en överdos som till exempel Naloxon. Foto Johnér

Kunskapen om användningen av opioidantagonister, läkemedel som kan häva en överdos, behöver utvecklas och spridas för att öka medvetenhet bland berörda aktörer, personer som riskerar överdosera opioider och deras anhöriga. Detta för att fler liv ska räddas.

– Det här är ett viktigt uppdrag det handlar om att rädda liv. Alla som behöver ska ha tillgång och vetskap om att det idag finns läkemedel, receptfritt på apotek, som kan häva en överdos orsakad av opioider. Nu ska vi titta på hur vi kan öka den medvetenheten och kunskapen, säger Paulina Tuvendal, utredare på Läkemedelsverket.

Varje år inträffar flera hundra läkemedels- och narkotikarelaterade dödsfall. Oavsiktliga överdoser är den vanligaste dödsorsaken och opioider är involverade i majoriteten av dödsfallen.

I uppdraget ska Läkemedelsverket föra en nära dialog med Socialstyrelsen. Läkemedelsverket ska även inhämta kunskap och erfarenheter från andra berörda myndigheter och aktörer. Läkemedelsverket ska senast den 15 december 2025 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Svenska Läkaresällskapet (SLS) presenterar en ny Forskningspolicy – ett omfattande dokument som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Policyn fokuserar på tre huvudområden: läkarnas vetenskapliga lärande, förbättrade förutsättningar för forskande läkare och ökad tvärvetenskaplig samverkan.

– Forskning är en förutsättning för en hälso- och sjukvård i världsklass. Med vår forskningspolicy vill vi bidra till att skapa bättre strukturer för forskning och lärande i alla delar av läkarkåren – från läkarstudent till överläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

Ola Winqvist. Foto: Anders G Warne.

Policyn betonar vikten av att vetenskaplig kompetens blir en självklar del av läkarrollen, att forskningstid skyddas från kliniska åtaganden och att fler fasta kombinationstjänster mellan klinik och forskning inrättas. Den lyfter också fram behovet av starkare infrastrukturer för kliniska prövningar och en förbättrad tillgång till hälsodata för forskning.

– Vi behöver ett sjukvårdssystem där forskning och klinik inte konkurrerar, utan samverkar. Det handlar om att göra det möjligt för fler läkare att forska utan att behöva välja bort den kliniska utvecklingen – och tvärtom, avslutar Ola Winqvist.

Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy vänder sig till beslutsfattare inom politik, akademi och hälso- och sjukvård samt till alla aktörer som vill bidra till att stärka svensk medicinsk forskning.

Ladda ned och läs SLS Forskningspolicy 2025

LÄSTIPS: ”Där fåglarna är” – om livet med schizoaffektivt syndrom

Den 15 april släpptes ”Där fåglarna är” av Gabriella Mårtenson. En berättelse om fåglar, men också om om livet och döden. Gabriella har schizoaffektivt syndrom och tampas med psykoser dagligen. Nu delar hon med sig av sina erfarenheter genom dagboksanteckningar och ger en sällsynt inblick i livet med den missförstådda diagnosen.

Nästa miljardindustri inom cancerbehandling – svensk bioteknik på väg att förändra spelplanen

Bukspottkörtelcancer slår till snabbt och skoningslöst. Luciano Pavarotti, Ruth Bader Ginsburg, Sven-Göran Eriksson, Johannes Brost. Namnen är många, ödena tragiska. Diagnosen en dödsdom. Men nu spirar hoppet. I ett svenskt laboratorium i Astras gamla lokaler i Södertälje arbetar en stor grupp forskare och experter med en banbrytande teknologi som kommer att förändra allt. Och ge framtidens patienter en ny chans till livet.

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva och svårbehandlade cancerformerna. Femårsöverlevnaden ligger på ynka 10–12 %, oavsett när sjukdomen upptäcks. Detta kan jämföras med bröstcancer, där överlevnaden i tidiga stadier kan vara upp till 99 %. Bukspottkörtelcancer är en av de cancerformer som forskarna har störst utmaningar med att hitta bot och effektiva behandlingar för. Patienter som får denna diagnos står ofta inför en mycket dyster prognos, där sjukdomen ses som en dödsdom. Men tack vare intensiv forskning tillsammans med mjukvaruutveckling med spets, närmar vi oss målet. Bioteknikföretaget Anocca leder vägen med sin forskning om avancerad immunterapi, som är på väg att revolutionera behandlingsalternativen för denna utsatta patientgrupp.

Specialtränade T-celler
Anoccas kärnverksamhet kretsar kring att utveckla avancerade immunterapier baserade på kroppens egna T-celler, särskilt genom att manipulera och förbättra deras förmåga att känna igen och bekämpa cancer.

Förenklat kan det liknas med att immunsystemet är som kroppens egen poliskår och där T-cellerna är insatsstyrkan, specialtränade för att selektivt kunna identifiera och döda cancerceller samtidigt som de skonar friska celler.

Det händer här och nu
Forskarna i Södertälje gör det som länge verkade omöjligt, de utvecklar skräddarsydda T-cellsreceptorer som kan identifiera och bekämpa cancerceller med en precision som tidigare varit otänkbar. Denna banbrytande forskning möjliggör att T-celler inte bara känner igen avvikelser på cellens yta, utan också kan upptäcka och angripa mutationer djupt inuti cellerna. Genom att kombinera genetisk information från patientens blod och tumörbiopsier skapar man behandlingar som är exakt anpassade för varje individ och patientgrupp. Det här är inte en vision om framtidens forskning – det händer här och nu.

Skräddarsydd behandling för fler patienter
Man har redan kommit en bra bit på väg mot visionen att skapa ett bibliotek av T-cellsreceptorer som täcker flera olika patientgrupper. Detta innebär att fler patienter kan få tillgång till skräddarsydd immunterapi, inte bara för bukspottkörtelcancer och andra cancerformer, utan även för andra svårbehandlade sjukdomar. Anocca teknologi är världsledande och underbyggs med för närvarande över 50 godkända patent och flera är under behandling.

”Anocca har i det tysta byggt upp ett banbrytande företag inom TCR-baserade terapier, med kraftfulla plattformar för att identifiera nya T-cellsmål, isolera och validera de bästa T-cellsreceptorerna mot tumörer samt en stark, industriledande kapacitet för tillverkning av cellterapiprodukter”, säger Dr Michael Kalos, internationellt känd expert inom T-cellterapi och immunterapi, med över 25 års erfarenhet inom cellterapi, från bla University of Pennsylvania, Fred Hutchinson Cancer Research Center och globala forskande läkemedelsföretag som Eli Lilly och Janssen.

Dr Michael Kalos.

”Cellterapi har redan förändrat behandlingen av blodcancer – frågan är nu om den kan ha samma effekt på solida tumörer. Min uppfattning är att Anocca är en av de ledande aktörerna som driver denna utveckling framåt, med imponerande precision och expertis” säger professor Christoph Springfeld, MD, PhD, från Universitetssjukhuset i Heidelberg övertygande.

TCR-T-cellterapi
TCR-T-cellterapi bygger på immunsystemets egna T-celler. Genom att genetiskt modifiera dessa celler med särskilda T-cellsreceptorer kan de identifiera och angripa de flesta former av cancerceller, även de som gömmer sin genetiska mutation inuti cellerna. TCR-T-cellterapi är nästa stora utvecklingssteg efter den välkända CAR-T-terapin, som har revolutionerat behandlingen av vissa blodcancersjukdomar där cancercellerna cirkulerar fritt i blodet. Trots sina framgångar har CAR-T haft begränsad effekt vid behandling av solida tumörer. Däremot har TCR-T-cellterapi visat stor potential just inom detta område, med lovande resultat för behandling av solida tumörer.

En T-cell (grön) binder till ett HLA-peptidmål (röd). TCR-T-cellterapier programmerar T-celler att specifikt känna igen och bekämpa cancerceller genom att rikta in sig på cancerselektiva HLA-peptider. Genom att efterlikna immunsystemets naturliga mekanismer kan TCR-T identifiera muterade proteiner inuti cancerceller och öppna upp nya behandlingsmöjligheter för olika cancerformer.

Från labb till patient
Anocca planerar att starta den första kliniska studien under försommaren 2025 och fokuserar på patienter med spridd bukspottkörtelcancer. Behandlingen riktar sig mot den s.k. KRAS mutationen, som finns i cirka 90 % av alla fall av bukspottkörtelcancer.

Studien kommer att genomföras vid åtta kliniker i fyra europeiska länder och inkludera upp till 35 patienter. Bedömare menar att resultatet av de första patienterna kommer att vara starkt vägledande. Behandlingarna är skräddarsydda, vilket gör att terapin anpassas till varje individ. Detta är ett viktigt framsteg för precisionsmedicin i kampen mot svårbehandlade solida tumörer.

Från startup till ledande bioteknikföretag
Grundat 2014 av forskaren Reagan Jarvis och serieentreprenören Mikael Blomqvist, har Anocca vuxit till ett internationellt bioteknikföretag med 130 anställda i Astra Zenecas tidigare anläggning i Södertälje. Här skapar Anocca en ny era med rötterna i en stark svensk life science-tradition. Det är ett team av forskare och experter inom bioteknik och medicin, experter inom datavetenskap, personal inom tillverkning och logistik, affärsutvecklare och ingenjörer.

Bakom framgången står Reagan Jarvis, forskare och expert inom immunterapi, som med sin kombination av vetenskaplig spetskompetens och strategiskt entreprenörskap har lett Anocca från idé till verklighet. Hans vision har från start varit att skapa en industriell forskningsstruktur för snabb utveckling av precisionsmedicin mot cancer.

Reagan Jarvis.

Attraherar investerare
Många kända investerare har tillsammans tillfört betydande kapital och expertis, vilket har stärkt Anoccas position som en ledande aktör inom utvecklingen av T-cellbaserade immunterapier för cancerbehandling. Företaget har lockat betydande investeringar, med tex 115 miljoner euro i finansiering från nordiska investerare och 25 miljoner euro från europeiska investeringsbanken 2022. Den senaste investeringsrundan genomfördes 2023. Med stöd från några av Sveriges främsta industriella aktörer har företaget kunnat skala upp sin forskning och expandera internationellt.

Bland investerarna hittar vi:

  • Mikael Blomqvist: Medgrundare och serieentreprenör som initialt investerade cirka 30 miljoner EUR i Anocca.
  • Hans Stråberg: Tidigare VD för Electrolux, ordförande i Atlas Copco och SKF och nuvarande styrelseordförande i Anocca. Han investerade tidigt i företaget och har spelat en nyckelroll i företagets strategiska inriktning.
  • Mellby Gård: Ett svenskt investeringsföretag som har deltagit i flera finansieringsrundor för Anocca.
  • AMF: En av Sveriges största pensionsfonder, som har investerat i Anocca för att stödja utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancer.
  • Swedbank Robur: Ledande kapitalförvaltare i Norden som har bidragit med finansiering för att främja Anoccas forskning och utveckling.
  • Ramsbury Invest: Investeringsbolaget bakom H&M-familjen Persson, har stöttat Anoccas tillväxt och innovation inom immunterapi.
  • Riskkapitalisterna Harald Mix och Robert Andreen och industrialisterna Staffan Bohman och Gunnar Brock.

En annorlunda väg till framgång
Till skillnad från många bioteknikföretag, som ofta är avknoppningar från universitet eller stora läkemedelsbolag, har Anocca en annorlunda bakgrund. Företaget grundades av forskare och industrialister med en vision om att driva innovation på egna villkor, utan att vara bundna till akademiska institutioner eller big pharma. Denna självständiga väg har gjort det möjligt att bygga en stark forskningsplattform från grunden, med fokus på praktisk tillämpning och snabb utveckling. Anoccas entreprenöriella drivkraft och industriella struktur ger en flexibilitet och ett tempo som utmanar den traditionella biotekniksektorn.

Nästa kapitel medicinsk historia
Det som länge varit en obeveklig dödsdom är nu på väg att förändras. Genom banbrytande immunterapier och skräddarsydd behandling förändras förutsättningarna för överlevnad och livskvalitet i grunden. Det är inte längre en fråga om om utan när vi kan besegra bukspottkörtelcancer. Framtiden är här.

 

FOTNOT: Anocca finns idag med 130 personer i Södertälje inkl. ett fyrtiotal PhDs med cirka 35 nationaliteter. 10 spjutspets-mjukvaruutvecklare sitter i Stockholm och företaget har ett 30-tal personer som arbetar med GMP tillverkning.

 

”Anocca has quietly developed a powerhouse TCR-based therapeutics company, with robust discovery platforms to identify novel T cell targets, isolate and derisk best-in-class T cell receptors against tumors, and robust industry-standard capabilities to manufacture cell therapy products”,
Dr Michael Kalos, expert in cellular therapy, Next Pillar, former University of Pennsylvania

”Cell therapy has already transformed the treatment of blood cancer – now the question is whether it can do the same for solid tumors. My impression is that Anocca is one of the leading players driving this forward, and with impressive precision and expertise.”

Prof. Christoph Springfeld, MD, PhD, Heidelberg University Hospital

Satsning för att främja idrott och friluftsliv för personer med NPF

Regeringen har beslutat att genomföra en treårig satsning på att främja ökad inkludering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i idrott och friluftsliv. 14,5 miljoner kronor satsas 2025 på att stärka forskningen, uppdatera utbildningsmaterial samt på att stödja idrotten och friluftslivets eget arbete med att skapa en mer inkluderande miljö för personer med NPF.

– Alltför många barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism upplever att de exkluderas från fritidsaktiviteter. Många slutar, eller börjar aldrig, med aktiviteter för att kraven upplevs för höga eller för att de inte får det stöd de behöver för att komma till sin rätt. Satsningarna som nu genomförs ska bidra till att skapa en mer inkluderande och tillgänglig miljö i idrotten och friluftslivet. Det är centralt att föreningslivet är tillgängligt och öppet för alla, säger Jakob Forssmed.

– Personer med NPF, inte minst barn och unga, ska ha jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Insatserna för att underlätta deras deltagande i idrott och friluftsliv är centrala i regeringens arbete för att barn och unga ska få en meningsfull fritid – oavsett förutsättningar, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Sveriges idrotts-och friluftsliv är en fantastisk tillgång som borde komma alla till del, även barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med den här satsningen vill vi att fler ska få chansen att uppleva glädjen som kommer med ett idrotts- och friluftsengagemang, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

Personer med NPF upplever ibland svårigheter att delta i idrotts- och friluftsaktiviteter. Även om många föreningar bedriver ett bra arbete ska insatserna som regeringen beslutat om bidra till att skapa en ännu mer inkluderande miljö. Insatserna utgår från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention och knyter an till målen för idrotts- och friluftspolitiken.

Gymnastik- och idrottshögskolan, Centrum för idrottsforskning (CIF), får i uppdrag att under 2025 stärka forskningen om idrott för personer med NPF. CIF ska utlysa forskningsmedel och samarbeta med olika organisationer för att öka kunskapen och stödja idrottande för personer med NPF. Budgeten för 2025 för detta uppdrag är 2 miljoner kronor.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att uppdatera och utveckla den webbaserade utbildningen ”Ledare som lyssnar” för att inkludera särskild kunskap om barn och unga med NPF. Utbildningen ska spridas och implementeras med stöd till föreningar och organisationer inom idrottsrörelsen. För 2025 avsätts 3,5 miljoner kronor för detta uppdrag.

Sveriges Riksidrottsförbund beviljas 8 miljoner kronor för att främja ökad delaktighet i idrott för personer med NPF. Syftet är att sänka trösklarna för deltagande och förbättra den psykiska hälsan hos personer med NPF genom att tydliggöra var de kan utöva organiserad idrott, samla och tillgängliggöra material samt genomföra utbildningar.

Svenskt Friluftsliv beviljas 1 miljon kronor för att främja ökad delaktighet i friluftsliv för personer med NPF. Medlen ska användas för att öka kunskapen om NPF och skapa verktyg för att underlätta deltagande i friluftsaktiviteter.

Satsning för att främja ökat deltagande i idrott och friluftsliv för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ta del av pressmeddelandet på regeringen.se

Prenumerera