Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Hur gjorde du för att få igenom din vilja, när du var liten? Hur gör du i dag? I denna artikel av Anders Lundin, får du lära dig mer om hur våra beteenden bidrar till hur gruppen fungerar och får alla att känna sig värdefulla.
Läs merInom digital marknadsföring bör varje marknadsförare ställa sig frågan ”Hur kan vi maximera värdet av vårt kommande initiativ?” Skälen är många, dels handlar det om budget och tid, men framför allt också om att digital marknadsföring i dag måste vara optimerad, grunda sig i analys av data och nyttjas på så många sätt som möjligt för att utföras korrekt. I den här artikeln presenterar den digitala strategen Fredrik Holmboe hur man bör tänka före, under och efter ett webbinarium för att maxi mera värdet över tid.
Läs merKraven på ett välfungerande digitalt ekosystem har ökat i och med coronapandemin. Traditionella kommunikationskanaler som fysiska möten och utbildningar har stängts ned helt, samtidigt som behovet av kommunikation mellan läkemedelsindustrin och svensk hälso- och sjukvård kvarstår. Om den digitala kommunikationen var viktig före corona, så är den nu viktigare än någonsin. I den här artikeln berättar Tobias Johansson, digital marketing manager på Pfizer, om deras arbete med digitala kanaler.
Läs merPharma Industry har utkommit sedan 1998 och tog tidigt rollen som läkemedelsindustrins branschtidning. I en sådan kan man som läsare förvänta sig att finna viktiga artiklar om branschutvecklingen, och frågan är hur det blev. Mycket har hänt under dessa 22 år på den svenska vård- och läkemedelsmarknaden. Det gäller även mediabranschen som också genomgått en stor förändring under samma tidsperiod. Och det har givetvis påverkat förutsättningarna för en tidning som PI. I denna artikel av Mats Olsson finns längs tidsaxeln ett urval av de artiklar som publicerats. En tidsresa som visar på betydelsen av framtidsspaning och den löpande omvärldsbevakningen.
Läs mer”Vad har jag tackat ja till nu? Hinner jag? Vi får se. Det kanske löser sig…?” Är detta frågor du ställer dig ibland? Lär dig mer om skillnaden mellan kreativt och reaktivt ledarskap i denna artikel av Pär Skoglund Finquist.
Läs merUnder andra kvartalet har NBL avgett endast ett yttrande och därmed totalt tre under första halvåret. IGN har haft en mer normal aktivitet och under motsvarande tid avgett 18 beslut. Därmed är man för året uppe i sammanlagt 36 beslut. Periodens enda NBL-beslut liksom fem av IGN-besluten handlar om artikel 19 (119) i Regler för läkemedelsinformation. I övrigt handlar IGN-besluten om tillämpning av artikel 2 (102), artikel 8 (108), artikel 11 (111) och artikel 17 (117) i Regler för läkemedelsinformation samt felaktig redovisning av ett samarbetsprojekt med en patientorganisation i databasen för samarbetsprojekt med hälso- och sjukvården istället för databasen rörande samarbete med intresseorganisationer (kap 3 i LER). I det följande kommer jag att behandla några av dessa frågor.
Läs merSwedenBIOs omfattande kartläggning av de svenska läkemedelsprojekten i preklinisk och klinisk fas är äntligen här! Och resultatet är ett upplyftande styrkebesked, skriver Nicole Hanzon. Sedan den förra kartläggningen gjordes år 2016 har antalet projekt ökat från 369 till 420 stycken.
Läs merSynen på sjukdomar och läkekonsten har utvecklats enormt ur ett historiskt perspektiv. I denna artikel av Anders Cronlund får vi följa med på en fascinerande resa från Antiken fram till i dag.
Läs merEn fråga jag får ibland när jag föreläser om statistik i kliniska studier är om hazardkvot och relativ risk är samma sak, och om inte, vad är skillnaden? Personligen tycker jag att diesel är en slags bensin och jag förhåller mig till glas som om det vore ett fast material (och ingen vätska). På samma sätt menar jag att vi kan tolka en hazardkvot som ett mått på relativ risk utan att tolkningen blir fel, även om de tekniskt sätt inte är exakt samma sak. Jag inser att jag möjligen kan reta upp någon mer principfast statistiker, samtidigt är det viktigt att kunna kommunicera runt resultat i kliniska studier på ett sätt som blir meningsfullt för icke-statistiker. Därför väljer jag personligen att beskriva ett resultat beräknat som en hazardkvot som ett mått på relativ risk.
Läs merFrida Lundmark började på Lif i april, mitt under pågående coronautbrott, med ansvar för att bland annat stötta införandet av nya avancerade terapier och precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård, ett av de viktigaste områdena i regeringens life science-strategi. Men med färska erfarenheter från Vinnova om hur innovationsstödssystemet fungerar och hur man bygger och stärker en svensk infrastruktur talar hon gärna om hela ekosystemet för life science.
Läs mer
