CSRD-förändringar: Vad det betyder för svenska life science-bolag?

Flera omnibusförslag från EU-kommissionen sänker kraven på hållbarhetsrapportering.  För svenska life science-bolag kan detta innebära både lättnader och nya utmaningar i hållbarhetsarbetet. 

Den 26 februari 2025 publicerade EU-kommissionen flera så kallade omnibus-förslag som syftar till att förenkla arbetet med bland annat hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD. Även om omnibusen var väntad, var ändå omfattningen en överraskning. Cirka 80 procent av de företag som tidigare skulle ha omfattats undantas i och med det nya förslaget.

Låt oss ta det från början. 2019 presenterades EU:s gröna giv (European Green Deal) av EU-kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen. Målet var att göra EU klimatneutralt till 2050.

Som en del av denna plan infördes Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) för att öka transparensen kring företags hållbarhetspåverkan. Genom CSRD skulle fler företag behöva hållbarhetsrapportera och rapporteringen skulle införlovas i svensk årsredovisningslag. Många svenska life science-bolag skulle behöva rapportera under direktivet då de var noterade på en reglerad marknad, det vill säga börsnoterade, och hade fler än 10 anställda.

Vi spolar framåt några år, till i år. Ungefär samtidigt som de första bolagen började släppa sina CSRD-rapporter kom beskedet från samma Ursula von der Leyen. CSRD ändrades för att förenkla och minska rapporteringsbördan, efter att kritik hade uppstått om att de ursprungliga kraven var för komplexa och resurskrävande. Många företag och branschorganisationer menade att reglerna skapade administrativa hinder och försämrade EU:s globala konkurrenskraft. För att möta denna kritik föreslog EU att rapporteringskraven skulle lättas, särskilt för små och medelstora företag. Syftet var att balansera transparens och hållbarhet med företagens behov av flexibilitet och ekonomisk tillväxt.

Minskad omfattning och uppskov
En av de största förändringarna i förslaget är att endast företag med över 1  000 anställda och en omsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 25 miljoner euro omfattas av CSRD.

Förändringen innebär att cirka 80 procent av de företag som tidigare skulle ha omfattats nu undantas. Dessutom föreslås en ”stop-the-clock”-mekanism, vilket innebär att företag i rapporteringsvåg 2 och 3 får ett tvåårigt uppskov innan de behöver börja rapportera enligt CSRD. En majoritet av de svenska life science bolagen återfinns i det som kallades rapporteringsvåg 3, det vill säga de var börsnoterade men med mindre än 250 anställda. Dessa bolag skulle släppt sin första CSRD-rapport under 2027 baserat på 2026-års siffror.

CSRD fortfarande en del av svensk årsredovisningslag
En försvårande omständighet är att CSRD med sina gamla tröskelkrav är implementerat i svensk årsredovisningslag och bolag oavsett storlek kan därför inte helt bortse från de gamla kraven. Trots att EU föreslår förändringar för att minska rapporteringsbördan, är det viktigt att företag håller sig uppdaterade om gällande regler och anpassar sin rapportering i enlighet med nuvarande lagstiftning. Företag bör också följa utvecklingen av eventuella lättnader och förändringar i direktivet för att säkerställa att de uppfyller kraven på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt.

Vad innebär detta för svenska life science-bolag?
Om vi antar att regeringen och riksdagen kommer att uppdatera årsredovisningslagen i enlighet med omnibus-förslaget eller åtminstone även här ”stoppa klockan” tills förslaget är utrett så kan vi utgå från att en majoritet av de svenska life science-bolagen undantas då det har färre än 1 000 anställda.

Att ”slippa” rapporteringskraven kan minska den administrativa bördan avsevärt. Tidigare fanns en oro för att de detaljerade rapporteringskraven i CSRD skulle bli resurskrävande och potentiellt hämma innovation i sektorn. Att färre bolag nu omfattas gör det möjligt att återigen fokusera på forskning och utveckling av nya läkemedel och behandlingar.

Samtidigt kan minskad rapporteringsskyldighet innebära lägre transparens kring hållbarhetsarbetet. Investerares och kunders förtroende för bolagens miljö- och sociala ansvar kan påverkas om detaljerad information om klimatavtryck och socialt ansvarstagande inte längre är obligatorisk. Företag som vill attrahera internationella investerare och samarbetspartners kan därför behöva fortsätta med frivillig hållbarhetsrapportering, speciellt för de bolag som verkar på en global marknad.

Hållbarhetsrapportering som ett strategiskt val framåt
Om man läser tidningarna idag är det lätt att tro att hållbarhet kommer att prioriteras ned. Att de vindar som blåser i USA kommer att blåsa över till Europa och så kommer det säkert bli till viss del.

Här följer två tecken på att hållbarhet fortfarande prioriteras:

1.           CSRD sprider sig. Om man vänder blicken österut har såväl Japan, Australien, Indien och nu senast även Kina instiftat lagar som liknar CSRD. Utöver det har vi Kanada, Storbritannien med flera, listan kan göras lång på länder som har, eller förväntas inom kort anta, liknande redovisningslagar. En gemensam nämnare för dessa är att de alla kräver att noterade bolag ska rapportera. Förväntningarna utanför Europa kommer därför vara att man som noterat bolag har någon form av hållbarhetsrapportering.

2.           Förväntningarna har ökat. I och med att många bolag under flera år förberett sig för CSRD så är det svårt i nuläget att säga att man inte har någon form av rapportering alls, speciellt inte på klimatområdet. Klimatet är idag nästintill en politisk fråga och att inte rapportera kan göra att man hamnar i ett fack som kan skada ens förtroende och varumärke bland såväl kunder, investerare som övriga viktiga intressenter.

Genom att proaktivt fortsätta med hållbarhetsredovisning, trots lättnaderna i CSRD, kan svenska life science-bolag stärka sin position på marknaden och behålla förtroendet hos viktiga intressenter.

FAKTA: De föreslagna ändringarna av CSRD 

·             Färre bolag som omfattas och rapporteringen blir senarelagd: Företag med fler än 1 000 anställda och antingen en omsättning på över 50 miljoner euro eller en balansomslutning på över 25 miljoner euro måste rapportera enligt CSRD och följa ESRS-standarderna. Företag som omfattas men som skulle ha börjat rapportera 2026 eller 2027 får nu ytterligare två år, vilket skjuter upp rapporteringskraven till 2028. Senareläggningen görs för att säkerställa att företag i ursprungliga våg 2 och 3 inte behöver rapportera när de är under tröskeln på 1 000 anställda.

·             En frivillig standard föreslås samt ett tak på vilken information som kan krävas: Företag som inte längre omfattas av CSRD kan välja att rapportera frivilligt enligt en förenklad standard (VSME), som utvecklats av EFRAG. Denna standard kommer också att begränsa vilken information större företag kan kräva från mindre aktörer i sina värdekedjor genom en så kallad ”Value Chain Cap”.

·             Rapporteringen förenklas för alla: Kommissionen planerar att förenkla ESRS genom att ta bort datapunkter och behålla en begränsad granskning (limited assurance) i stället för att införa en mer djupgående revision (reasonable assurance). Kommissionen föreslår även att inte anta några sektorspecifika standarder, vilket innebär att företag slipper separata rapporteringskrav beroende på bransch.

Text: Maria Bang senior hållbarhet- och kommunikationskonsult och Emilia Zsiga, hållbarhet och IR-konsult, på Rippler Comunications.

Maria Bang senior hållbarhet- och kommunikationskonsult.

Emilia Zsiga, hållbarhet och IR-konsult, på Rippler Comunications.