Nätverk för kliniska forskare i Norra sjukvårdsregionen

Från en klinisk docentskola till ett forskningsnätverk som spänner över hela den norra sjukvårdsregionen. Anne-Marie Fors Connolly driver forskningsnätverket som nu växer för att fler kliniska forskare ska få ta del av viktiga kunskaper för att bedriva klinisk forskning.

Anne-Marie Fors Connolly. Bild: Hans Karlsson

Anne-Marie Fors Connolly, universitetslektor och ST-läkare i klinisk mikrobiologi startade upp ett initiativ kring en klinisk docentskola, där kliniska forskare kunde samla på sig kunskap och erfarenhet i sin väg mot docentur och att bli forskningsgruppsledare. Idén fick hon efter att ha gått ReaL steg 1 och 2 och kände att hon ville bidra till att skapa ett nätverk för kliniska forskare.

– Jag har ett oerhört stort intresse i ledarskap, management och ser hur viktigt det är med kontinuerlig fortbildning för att hålla upp inspirationen för klinisk forskning och utbilda nästa generation kliniska forskare, säger Anne-Marie.

Jag kände ett behov, och såg ett behov
När hon själv blev forskningsgruppsledare hade hon ingen ledarskapsutbildning och tyckte att det var svårt. ReaL 1 och 2 är bra kurser, men det finns andra utmaningar när man jobbar kliniskt, och hon saknade därför just den kopplingen i utbildningarna. Genom Docentskolan öppnades det upp möjligheter att samla folk i samma situation och möjliggöra nätverkande och att hitta samarbetspartners och idéer till ny forskning över yrkeskategorier, men också över kliniska gränser.

– Jag tänkte mig ett forskningsnätverk där man tar med alla de som har potential för att bli forskningsledare, men även de som är ansvariga för att bedriva klinisk forskning som till exempel klinisk ledningspersonal. Jag kände ett behov, och såg ett behov så jag tänkte att jag startar upp något liknande ReaL fast mer informellt och mer riktat mot regionens anknutna forskare, berättar Anne-Marie.

Docentskolan var född. Men namnet har förvirrat något, och kommer framöver därför att kallas för Kliniskt Forskningsnätverk i den Norra sjukvårdsregionen (KlinForsk Norr), eftersom den inte bara riktar sig till de som vill bli docent utan till alla som är aktiva inom klinisk forskning, samt ledningsfunktioner och forskningsledare.

Lunchseminarier med olika teman
En gång i månaden bjuds deltagarna in till en lunchföreläsning, där Anne-Marie har bjudit in föreläsare över en bred palett av ämnen. Allt från konlikthantering, hur man skapar en kreativ miljö, etik och juridik eller hur man skriver en bra ansökan till ERC Starting Grant och mycket annat matnyttigt som man som klinisk forskare kan behöva veta. Anne-Marie utgår från de förväntade studiemål som hon satt upp för nätverket, och försöker få föreläsare som passar in under respektive mål.

Under hösten 2024 anordnades en kickoff nere på Scandic Plaza, där deltagare presenterade sina projekt och de utmaningar de upplevde med just den kliniska forskningen. På plats fanns även prefekterna för institutionerna Klinisk mikrobiologi och Diagnostik och intervention, och Göran Larsson, FoU-direktör på Region Västerbotten. Dagen blev mycket uppskattad hos deltagarna som fick inblick i varandras projekt och situationer. Tanken är att göra en liknande dag under hösten 2025, eftersom det är viktigt att deltagarna får mötas, samtala och nätverka utöver de föresläsningar som erbjuds.

Ett växande nätverk
Anne-Marie startade med sin egen institution, där hon började dra i trådar i sitt kontaktnät och bjöd in föreläsare och kliniska forskare till lunchseminarier. När prefekten för Diagnostik och intervention fick höra talas om detta hoppade de på initiativet, och vid årsskiftet anslöt även Medicinsk biovetenskap. Nu är fler institutioner är på väg att ansluta, och fler forskare får möjligheten att ta del av utbudet av föreläsningar som forskningsnätverket erbjuder.

Behovet hos forskarna är stort, något som även Region Västerbotten uppmärksammat. ALF-kommittén har därför beslutat att satsa ALF-medel för att bidra till administrativ support nu när forskningsnätverket expanderar.

– Karriärvägar för kliniskt verksamma forskare är viktigt för ALF-kommittén. Det kliniska forskningsnätverket i Norra sjukvårdsregionen har organiskt vuxit fram på NUS från ett behov från forskare som kombinerar en klinisk karriär med forskning. ALF-kommittén ser en stor potential i det som Anne-Marie har initierat inom NUS. Genom att sprida detta goda initiativ till hela Norra sjukvårdsregionen kan alla kliniska forskare få ta del av forskningsnätverket och dess kompetensutvecklande insatser, säger Göran Larsson, FoU-direktör vid Region Västerbotten.

Forskningen idag ska gynna morgondagens patienter
Från en idé och ett behov till ett forskningsnätverk som snart spänner över hela norra regionen. Finansieringen gör det nämligen möjligt att inkludera alla fyra norra regionerna, där tanken är att lunchseminarierna också ska sändas över Teams.

– Den fortsatta utvecklingen av det kliniska forskningsnätverket i Norra sjukvårdsregionen skapar en mötesarena och en plattform som stöttar kliniska forskare vid olika tidpunkter i den akademiska utvecklingen. Jag ser att en spridning av forskningsnätverket till hela Norra sjukvårdsregionen är ett naturligt steg i den fortsatta utvecklingen av detta initiativ, säger Göran Larsson.

Drivkraften för Anne-Marie är att forskningen som görs idag ska gynna morgondagens patienter.

– Det som driver mig egentligen är att det i slutändan handlar om att bedriva klinisk forskning så att vi kan förbättra vården, och förbättra diagnostiken så att vi bättre kan ta hand om våra sårbara patienter, säger Anne-Marie.

Text: Heléne Andersson Umeå universitet

Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid KI

Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.

Leif Lundblad och Margareta Persson. Foto: Stefan Zimmerman, Staffan Hedlund.

Varje år utser Karolinska Institutet hedersdoktorer. Titeln delas ut till personer som har gjort betydande insatser för vetenskapen eller på andra sätt bidragit till forskning och utveckling. I år går titlarna till Margareta Persson och Leif Lundblad för deras samhällsinsatser inom funktionsrätt och medicinsk innovation.

Margareta Persson – riksdagsledamot och författare

Margareta Persson, född 1950, har ägnat sitt yrkesliv åt att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Med en personlig erfarenhet från sin uppväxt – en mamma med svår polioskada – väcktes hennes engagemang tidigt.

Genom sin karriär har hon varit drivande i frågor om rättigheter, tillgänglighet och jämlikhet. Hon har bland annat varit ordförande för Handikappförbunden (idag Funktionsrätt Sverige), projektledare för funktionshinderhistoria vid Nordiska museet och ordförande för en parlamentarisk utredning om folkhälsa.

Som socialdemokratisk riksdagsledamot (1983–1991) verkade Margareta Persson för förbättrad vård, tillgängliga offentliga miljöer och rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning.

Margareta Persson har också skrivit ett flertal uppmärksammade böcker som skildrar hur otidsenliga synsätt påverkat hur människor med funktionsnedsättningar behandlas och om funktionshinderrörelsens historia. Hon är hedrad över att bli utnämnd till hedersdoktor.

– Framför allt betyder utnämnandet att alla de personer som i mina böcker har berättat om sina liv med funktionsnedsättning får en sorts upprättelse över hur de har blivit behandlade. Det är egentligen de som borde ha blivit hedersdoktorer. Funktionshinderhistorien har varit sorgligt osynliggjord, säger Margareta Persson och fortsätter:

– Jag hoppas att den här hedersutnämningen kan bidra till att frågorna uppmärksammas.

Leif Lundblad – entreprenör och mecenat
Leif Lundblad, född 1938, är entreprenör och uppfinnare med över 400 patent inom en rad olika områden. Han är kanske mest känd som hjärnan bakom sedelutmataren till bankomater, som revolutionerade kontanthanteringen globalt.

Utöver sitt entreprenörskap har Leif Lundblad under lång tid engagerat sig i medicinsk forskning. Genom åren har hans generösa donationer till Karolinska Institutet möjliggjort forskning inom såväl smärttillstånd som Alzheimers sjukdom, för att bara ta några exempel.

Leif Lundblad arbetar enligt en ny modell för forskningsdonationer:

– Vanligtvis donerar man en summa och forskarna rapporterar när medlen är slut. I stället träffar vi forskarna regelbundet och de presenterar sina resultat samt beskriver hur de planerar nästa steg. På så vis kan vi följa forskningsprocessen och dela ut medel allt eftersom. Det här är vårt sätt att använda kunskapen från att vara både entreprenörer och uppfinnare.

Leif Lundblad har också grundat ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning), donerat till projektet AI på KI och finansierat professurer inom entreprenörskap och innovation. Han beskriver utnämningen till hedersdoktor som ett erkännande för sitt engagemang.

– Våra forskare behöver tidigt kroka arm med näringslivet och industrin, så att forskningen utmynnar i nya patent, lösningar och produkter. Så skapar vi nya arbetstillfällen, nya företag och framför allt export, säger Leif Lundblad.

De nya hedersdoktorerna kommer att promoveras vid Karolinska Institutets promotionshögtid i Stockholms stadshus senare i vår.

– Jag önskar att min pappa hade varit i livet – han hade blivit ofattbart stolt. Han fick bara gå sex år i folkskolan, men om han hade fått utbildning hade han säkert kunnat bli professor, säger Margareta Persson.

INTERVJU: Livskraftigt ekosystem ger framgång

I hjärtat av Hagastaden, på gränsen mellan Stockholm och Solna, har coworking-företaget The Park hittat sin naturliga plats i nya, vackra Forskaren. Här, mitt i Sveriges dynamiska Life Science-kluster, samlas startup-bolag, etablerade företag, rådgivare, kapitalförvaltare och NGO:er – en mix som skapar grogrund för både affärsutveckling och banbrytande innovation.

Micke Ahlström är vd för The Park.

En strategisk etablering med lång erfarenhet
VD Micke Ahlström berättar att The Park redan under planeringsstadiet kontaktades av Vectura, vilket var en tydlig signal om att bygga vidare på företagets gedigna erfarenhet av att skapa dynamiska och värdeskapande communities.

”Vi fick ett tidigt starkt intresse redan innan öppning och nu har vi nära fyllt en våning med över 800 medlemmar från 230 bolag” säger Ahlström. Det var inte bara den imponerande byggnaden som lockade, utan framför allt den spännande utvecklingen inom Life Science och möjligheten att bidra till ett av Sveriges mest innovativa områden.

Life Science – mer än en bransch
För The Park innebär samarbetet med Life Science-industrin något unikt. Ahlström förklarar att det handlar om att kombinera en skarp branschnisch med mångfald – en mix där startupbolag möter stora företag, där rådgivare och kapital möter kreativa lösningar. ”Vi skapar en miljö där även ideella aktörer som Ung Cancer är en naturlig del av nätverket,” säger han. Med sin bakgrund inom tech och digitalisering får Ahlström nu möjlighet att utveckla nya lösningar och paketeringar, exempelvis genom innovationskontor och hybridlösningar, som möter behoven hos större företag som önskar en mindre men ändå närvarande, i Forskaren.

Ett pulserande nätverk
Nätverksmöjligheterna på The Park är en central del av konceptet. Med över hundra externa event – från afterworks till specialiserade nätverksträffar inom biotech – kompletterat av lika många interna mötesplatser som fredagsfrukostar och måndagsfikor, skapas en naturlig plattform för spontana samarbeten och värdefulla kontakter. ”Vi ser redan flera spännande samarbeten växa fram tack vare de mötesplatser vi erbjuder,” berättar Ahlström, som tror starkt på att just den här dynamiken är nyckeln till både personlig och professionell utveckling.

Framtiden – nya möjligheter och globalt nätverkande
Med blickar mot framtiden satsar The Park stort på att stärka sin roll i Forskaren. Bland de nya satsningarna finns en nyligen lanserad poddstudio och planer på ett större eventspace, samt en förbättrad digital plattform för att underlätta kontakterna mellan medlemmarna. Dessutom har The Park redan blivit en destination för utländska delegationer, med representanter från regeringar, näringsliv och universitet som vill se det innovativa Sverige på nära håll. ”Det stärker inte bara våra medlemmar, utan även Sveriges position som en ledande innovationsnation,” säger Ahlström.

Gemenskap och inkludering i fokus
Under mer än 20 år har The Park arbetat för att skapa en inkluderande arbetsmiljö för frilansare och småbolag. Genom aktiv närvaro och personliga introduktioner byggs en stark känsla av tillhörighet, där regelbundna mötesformat spelar en avgörande roll. Denna gemenskap är en viktig ingrediens för att medlemmarna inte bara ska hitta en arbetsplats, utan även långvariga och värdefulla samarbeten.

Råd till entreprenörer
När Ahlström ombeds ge sitt bästa tips till entreprenörer som söker coworking betonar han vikten av att se bortom det fysiska kontoret. ”Det handlar om att känna av communityt – gå på en visning, känn på kulturen och se om den matchar med din verksamhet,” säger han. Genom att ställa rätt frågor om hur miljön kan bidra till tillväxt, attrahera kunder och talanger samt erbjuda ett livslångt lärande, kan entreprenörer hitta en plats som inte bara är en arbetsyta, utan också en katalysator för deras framgång.

I Forskaren, mitt i Hagastadens växande Life Science-kluster, fortsätter The Park att utvecklas och anpassa sig efter en snabbt föränderlig bransch. Med en stark mix av innovation, nätverkande och internationellt utbyte visar företaget att framtidens coworking inte bara handlar om arbetsplatser – det handlar om att skapa livskraftiga ekosystem där varje medlems framgång är en del av en större helhet.

Takeda får ny vd

Roland Kurney har utsetts till ny vd för Takeda Sverige. Kurney, som närmast kommer från rollen som vd för Takeda Danmark, har många års erfarenhet från läkemedelsindustrin och andra sjukvårdsorganisationer, bland annat det välrenommerade Charité-sjukhuset i Berlin. Han tar över efter Per Rydingsvärd, som har varit interim vd för Takeda Sverige sedan i fjol.

Roland Kurney blir vd för Tekda Sverige den 1 april.

Roland Kurney, som har varit vd för Takeda Danmark sedan 2021, tillträder som vd för Takeda Sverige den 1 april. Han har lång erfarenhet inom läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården. Innan han kom till Danmark var han Takedas tyska CFO i fem år och arbetade även i sju år på Charité-sjukhuset i Berlin.

Sedan 2021 har han transformerat Takeda Danmark, där bolaget under hans ledning har ökat sitt fokus på att ge patienter tillgång till innovativa behandlingar och på att stärka behandlingsalternativen för ADHD-patienter. Tillsammans med sitt team har han uppnått imponerande tillväxt.

“Jag ser fram emot att bli en del av det dynamiska svenska teamet – det är en fantastisk möjlighet för mig att vidga mina vyer. De kommande åren kommer att innebära många spännande utmaningar, där vi tillsammans fokuserar på svenskt och nordiskt samarbete med målet att stödja och behandla patienter med våra innovativa behandlingar”, säger Roland Kurney.

Roland Kurney efterträder Per Rydingsvärd, som haft flera ledande roller inom Takeda (tidigare Nycomed) sedan 1998, inklusive tre perioder som interim vd. Han kommer att fortsätta i sin tidigare roll som Business Unit Director.

”Roland Kurney har skapat ett starkt momentum för Takeda Danmark under de senaste åren. Med sin gedigna bakgrund och sina ledaregenskaper har han de rätta förutsättningarna för att stärka Takedas position som ett ledande biofarmaceutiskt företag på den svenska marknaden. Samtidigt vill jag uttrycka min stora tacksamhet gentemot Per Rydingsvärd, som med sin starka ledarskapsförmåga har lotsat Takeda Sverige genom denna övergång”, säger Koki Sato, Head of Nordics, Takeda.

Takeda är ett internationellt läkemedelsbolag med rötterna i Japan och en 240-årig historia. Företaget kom till Sverige för drygt 50 år sedan och är idag ett av de tre största läkemedelsföretagen i landet, med ett hundratal medarbetare. Takeda arbetar med forskning, utveckling, tillverkning och tillgängliggörande av läkemedel inom områdena sällsynta hälsotillstånd, gastroenterologi, centrala nervsystem, cancer samt även blodplasmabaserade terapier och vacciner.

Tellgren blir konsult

Jakob Tellgren börjar den 1 april som Senior Director med uppgift att tillsammans med nuvarande Life Science team leda och fortsätta att utveckla en redan framgångsrik affär till att bli Sveriges ledande expertrådgivare inom Life Science.

Jakob Tellgren går till Hallvarsson & Halvarsson.

Jakob Tellgren lämnade posten på MSD i höstas efter 23 år på bolaget. På MSD har han arbetat i lokala dotterbolag som bland annat VD, affärsområdeschef och produktchef. Han har också varit europeisk marknadsdirektör, global brand lead och vice president med globalt produktansvar för bolaget. Jakob har ett långt engagemang i LIFs styrelse, bland annat som vice ordförande och har också varit drivande i MSDs globala partnerskap med Karolinska Institutet och Nordiska partnerskap med Microsoft.

“Jag valde H&H för den breda kompetens som finns inom bolaget, och ser fram emot att tillsammans med mina nya kollegor ta tag i de bransch- och marknadsdrivande möjligheter och utmaningar som bidrar till fortsatt framtida tillväxt för läkemedelsindustrin”, säger Jakob Tellgren och fortsätter:

“Life Science länkar ihop både industri, akademi och hälso- och sjukvårdsproduktion på ett sätt som få andra områden”

H&H har idag en stark affär inom Life science. Under många år har H&H hjälpt läkemedelsbolag med både strategisk rådgivning och handfast kommunikation.

“H&H växer inom Life Science och vi är glada över att kunna komplettera ett starkt Life Science team med Jakobs kompetens och erfarenhet framför allt från företags- och koncernsidan”, säger Anna Grönlund, vd Hallvarsson & Halvarsson.

Pfizer får positivt utlåtande i EU för sitt vaccin mot RS-virus för vuxna

CHMP har gett ett positivt utlåtande som rekommenderar godkännande av Pfizers vaccin mot RS-virus för vuxna i åldern 18 till 59 år. Foto: Johnér

Den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté för humanläkemedel (CHMP) har gett ett positivt utlåtande som rekommenderar godkännandet av Pfizers vaccin Abrysvo (RSVpreF) för att förebygga nedre luftvägsinfektion orsakad av RS-virus hos personer i åldern 18 till 59 år. Det är första gången som CHMP kommer med ett positivt utlåtande för ett vaccin mot RS-virus som är avsett för icke-gravida vuxna i åldern 18 år och uppåt.

Rekommendationen från CHMP är baserad på data från den kliniska fas-3 studien MONeT, som undersökt användningen av Abrysvo hos personer i åldern 18 till 59 år som har risk för att drabbas av nedre luftvägsinfektion orsakad av RS-virus på grund av vissa kroniska medicinska tillstånd.

– RS är ett virus som kan orsaka allvarlig sjukdom och till och med bli livshotande för de allra sköraste i samhället. I dagsläget finns en nationell rekommendation i Sverige för personer som är 75 år eller äldre att vaccinera sig mot RS-virus. Även personer som har medicinska riskfaktorer och är över 60 år rekommenderas vaccination. Vår förhoppning är att det här vaccinet ska kunna introduceras i hälso- och sjukvården för att kunna nå fler och förebygga svår sjukdom orsakad av RS-virus, säger Andreas Palmborg, Senior Medical Affairs Scientist på Pfizer i Sverige.

Europeiska kommissionen, som beviljar marknadsföringstillstånd i EU, kommer att granska CHMP:s rekommendation och förväntas fatta ett slutgiltigt beslut inom de kommande månaderna.

Pfizers vaccin Abrysvo godkändes i EU år 2023 för användning hos både äldre vuxna och immunisering av gravida, för att skydda spädbarn omedelbart från födseln och upp till sex månaders ålder. Om europeiska kommissionen godkänner den utökade indikationen för Abrysvo, kommer vaccinet att inneha den bredaste vaccinindikationen mot RS-virus. Dessutom förblir vaccinet det enda vaccinet mot RS-virus som godkänts i EU för immunisering av gravida för att skydda spädbarn omedelbart från födseln och upp till sex månaders ålder.

Läs mer i vårt globala pressmeddelande på engelska.

 

Andreas Palmborg, Senior Medical Affairs Scientist.

 

 

 

 

 

 

 

Fakta: RS-virusinfektion

  • RS är ett vanligt luftvägsvirus som orsakar akut luftvägsinfektion med symptom från lindrig förkylning till allvarlig nedre luftvägsinfektion.
  • RSV orsakar idag cirka 158 000 sjukhusinläggningar årligen bland vuxna i åldern 18 år och äldre i hela EU, med uppskattningsvis 13 000 sjukhusinläggningar bland dem i åldern 18 till 64 år.1
  • Folkhälsomyndigheten rekommenderar idag personer som är 75 år eller äldre att vaccinera sig mot RS-virus. Även personer som har medicinska riskfaktorer i åldern 60 till 74 år rekommenderas vaccin.2
  • Vaccin mot RS-virus finns tillgängligt för användning för vårdgivare i Sverige men behöver än så länge betalas ur egen ficka av de som vill vaccinera sig.
  • Pfizers vaccin Abrysvo är ett bivalent vaccin och det första och enda vaccinet som godkänts i EU för användning av äldre vuxna och gravida för att skydda spädbarn omedelbart från födseln upp till sex månaders ålder.

Alzheimerfonden 5 miljoner kronor av Svenska Postkodlotteriet

Allt fler personer mellan 50 och 65 år diagnostiseras med en demenssjukdom. Men det finns ännu inte något utvecklat stöd för familjer och anhöriga till den som drabbas. Nu får Alzheimerfonden 5 miljoner kronor av Svenska Postkodlotteriet för att genomföra drömprojektet ”Familjer mitt i livet”.

Projektet ska bland annat skapa en modell för hur hela familjen kan fångas upp vid ett sjukdomsbesked.

– Vi är otroligt glada. Det här är ett jätteviktigt projekt. Vården är i dag betydligt mycket bättre på at

Postkodlotteriet och Kim Kärnfalk överraskar Alzheimerfondens generalsekreterare på kontoret.

Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

t diagnostisera tidiga demenssjukdomar och vi vet mycket mer om patienterna som får en tidig diagnos. Men det finns fortfarande inget utvecklat stöd för familjer där en vuxen drabbas, samtidigt som vi vet att behovet hos anhöriga är otroligt stort, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

Inom projektet ska man anordna återkommande familjehelger och regionala träffar. Dessa kommer att utgöra underlag för en modell som kan tillämpas inom kommunerna.

­– Vi vet av tidigare erfarenheter att mötet med andra drabbade och anhöriga i samma situation kan ha mycket god effekt och verka förebyggande, säger Liselotte Jansson.

Målet är att projektet ska bli tillgängligt över hela landet. Projektet kommer att genomföras i samverkan med Demensförbundet och utvalda kommuner.

Varje år delar Postkodlotteriet ut överskottet om minst en miljard kronor till ett 60-tal ideella organisationer. Den största delen är icke-öronmärkta pengar, ett basstöd, och utöver det finns så kallade drömprojekt som organisationerna kan söka.

– Vi på Svenska Postkodlotteriet är övertygade om att världen blir bättre med starka ideella organisationer som kan arbeta för förändring. I det här projektet har Alzheimerfonden identifierat ett viktigt behov och det är precis det som drömprojekten finns till för att stötta, säger Anders Årbrandt, managing director Svenska Postkodlotteriet.

Kim Kärnfalk kommer att vara projektets beskyddare.

John Ahlberk är ny GD på IVO

John Ahlberk är Inspektionen för vård och omsorgs nya generaldirektör. John Ahlberk är domarutbildad jurist med lång erfarenhet från statsförvaltningen och kommer närmast från Statens haverikommission där han har varit generaldirektör sedan 2020. Tidigare har han bland annat varit departementsråd på Justitiedepartementet med ansvar för kriminalpolitiska frågor samt varit regeringens särskilda utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet.

− Det är med stor nyfikenhet och glädje som jag tar mig an det här viktiga uppdraget. IVO:s uppdrag är komplext och växer för varje år, vilket vittnar om att uppdragsgivaren har höga förväntningar på vad myndigheten ska åstadkomma, säger John Ahlberk.

− De omfattande utmaningar som behöver hanteras i vården och omsorgen ställer höga krav på IVO att stärka tillsynen och tillståndsprövningen. Mycket av vårt fokus kommer vara på att fortsätta att förstärka våra insatser och förmåga att i samverkan med andra myndigheter motverka välfärdsbrottslighet. Jag ser fram emot att tillsammans med myndighetens kunniga och engagerade personal bidra till arbetet för en säker och trygg vård och omsorg, säger John Ahlberk.

John Ahlberks förordnande som generaldirektör sträcker sig till den 3 mars 2031.

LÄSTIPS: Läkemedel mot åldrande?

”Läkemedel mot åldrande” av Linus Petersson. Boken utforskar möjligheten att bringa åldrandet under medicinsk kontroll inom vår livstid och ger en grundläggande beskrivning av åldrande på cellnivå. Författaren spårar utvecklingen av åldrandets vetenskap från 1800-talet fram till dagens forskningsgenombrott.

Petersson diskuterar också de etiska frågeställningar som uppstår med möjligheten att stoppa åldrandet, såsom riskerna för överbefolkning. Boken ger insikter i den växande longevity-industrin som nu omfattar över 180 företag med $30 miljarder i kapital. Samtidigt berörs frågor om hur samhällssynen på åldrandet kan förändras och de potentiella konsekvenserna för individen och samhället.

”Läkemedel mot åldrande” är en tankeväckande och informativ bok som kommer att förändra hur vi ser på åldrande och dess potentiella behandlingar. Linus Petersson har skrivit en bok som inte bara informerar utan också utmanar läsaren att tänka kritiskt om framtidens möjligheter.

Om författaren
Linus Petersson M.Sc. arbetar som konsult inom läkemedelsbranschen och har tidigare studerat stamceller vid Karolinska Institutet. Han är co-founder till Swedish Longevity Cluster, en organisation med syfte att accelerera utvecklingen av läkemedel mot åldrande.

Linus agerar rådgivare till entreprenörer och investerare inom longevity-industrin och förekommer ofta i media.

SweTrial ska öka svensk konkurrenskraft inom kliniska prövningar

SweTrial föreslås organiseras direkt under Läkemedelsverkets generaldirektör och till det ska knytas ett råd som utöver medarbetare från Läkemedelsverket ska bestå av externa ledamöter. Peter Asplund är projektledare och Gunilla Andrew Nielsen är enhetschef och beställare, båda Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket föreslår en modell för hur ett framtida SweTrial bör organiseras, som möjliggör fler högkvalitativa kliniska prövningar i Sverige genom förbättrade förutsättningar och stärkt genomförandekapacitet.

Läkemedelsverket har fått regeringens uppdrag att föreslå hur Sverige kan förbättra förutsättningarna och stärka kapaciteten att genomföra kliniska prövningar. Ökad svensk konkurrenskraft är ett mål i den svenska life science-strategin. Ett nationellt samarbete ska också möta behoven från såväl näringslivet och akademin som patienter och hälso- och sjukvård. Nu kommer en första delredovisning med förslag på organisatorisk modell.

– Från första spadtag har samråd varit ett ledord. I arbetet har representanter från hälso- och sjukvården, industrin, akademin, myndigheter, civilsamhället och patienter bjudits in till en nationell referensgrupp. Samma aktörer har även bjudits in till en serie utvecklings- och innovationsmöten i syfte att ta fram förslag på arbetssätt för nationell samverkan inom SweTrial, berättar Peter Asplund som är Läkemedelsverkets projektledare.

Ett råd med externa ledamöter och ett samordnande kansli
SweTrial föreslås organiseras direkt under Läkemedelsverkets generaldirektör. Till det ska knytas ett råd som utöver medarbetare från Läkemedelsverket ska bestå av externa ledamöter.

– I en första rapport redogör vi nu för hur ett partnerskap kan organiseras och vilka kostnader som är förenade med etablering och förvaltning. Samtidigt fortsätter vi uppdraget att bygga en förtroendefull process tillsammans med aktörerna och uppdragsgivaren. Genom att utveckla lösningar gemensamt och lära av det som redan är gjort kan vi uppnå en effektiv, tillgänglig och öppen struktur som  bygger på aktörernas delaktighet, fortsätter Peter Asplund.

Fördela medel
SweTrial ska vara ett nav mellan aktörer och i delredovisningen till regeringen skriver Läkemedelsverket att det görs genom att aktörerna på den nationella nivån gemensamt sätter mål och prioriterar åtgärder samordna fördelning av medel till stöd för förbättrade förutsättningar och ökad genomförandekapacitet för kliniska prövningar, och följa upp och utvärdera prestationer och resultat i förhållande till mål prioriteringar och utbetalda medel.

– I delredovisningen föreslås att ett råd ska knytas till SweTrial. Rådets ledamöter ska ha en särskild insikt i hälso- och sjukvård, näringsliv och akademi. Rådets ska bidra till att SweTrial har en långsiktig och strategisk målbild, där relevanta omvärldsfaktorer beaktas. Läkemedelsverket föreslår att verksamheten inom SweTrial utvärderas löpande och att Socialdepartementet ska uppdra åt Statskontoret att, när SweTrial är etablerat och har uppnått en rimlig grad av stabilitet, utvärdera såväl effektiviteten som ändamålsenligheten, säger Gunilla Andrew Nielsen, enhetschef och beställare av uppdraget.

Förbättrade förutsättningar och stärkt genomförande­kapacitet för kliniska prövningar i Sverige.

Prenumerera