Trumps brev med krav till 17 läkemedelsjättar
Bild: Getty Images
President Donald Trump har intensifierat sin retorik mot läkemedelsindustrin genom att skicka brev till 17 stora läkemedelsföretag, med krav på att de sänker sina priser i USA inom 60 dagar. Åtgärden, som presenterades i ett uttalande och via sociala medier, ses som en del av Trumps kampanjstrategi inför valet – men också som ett politiskt test för läkemedelsindustrins globala prissättning.
”Amerikanska patienter ska inte längre subventionera låga läkemedelspriser i Europa och andra utvecklade länder”, skrev Trump i breven, enligt Fox Business.
Breven, som riktats till AbbVie, Amgen, AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, Bristol Myers Squibb, Eli Lilly, Genentech, Gilead, GSK, Johnson & Johnson, MSD, Novartis, Novo Nordisk, Pfizer, Regeneron, Roche och Sanofi, innehåller direkta krav på prisjusteringar samt hot om federal intervention, vilket betyder att regeringen hotar att ingripa med nya lagar, regler eller åtgärder om företagen inte frivilligt sänker priserna och om inga åtgärder vidtas. Enligt Reuters är detta den mest konfronterande hållningen gentemot läkemedelssektorn sedan Trumps tidigare mandatperiod.
Enligt Wall Street Journal reagerade börsen initialt negativt men återhämtade sig snabbt, vilket kan tyda på skepsis kring om hoten faktiskt kommer att verkställas. Tidningen påpekade att “många analytiker ser juridiska hinder för genomförandet av en sådan policy, särskilt utan kongressens stöd.”
Barron’s tolkar dock Trumps drag som mer strategiskt än revolutionärt. De beskriver breven som “mer symboliska än bindande”, och menar att “den tidigare presidentens krav denna gång är mer begränsade än tidigare utspel”.
Trots detta skakade Trumps initiativ om läkemedelssektorn globalt. WSJ rapporterade att “aktier i globala läkemedelsbolag föll tillfälligt efter offentliggörandet, särskilt i Europa och Asien”, innan marknaderna stabiliserade sig.
Regeneron-vd:n Leonard Schleifer kommenterade under ett konferenssamtal att eventuella amerikanska prissänkningar måste kompenseras med prishöjningar i Europa, annars hotas forskning och finansiering, och att ändringar måste ske via handels- och policybeslut – inte individuella företagsinitiativ.
AstraZenecas vd Pascal Soriot är det enda exempel på en företagsledare som talat offentligt till viss del i linje med Trumps resonemang, om än med nyanser och reservationer kring R&D-fördelning.
De 17 företag som mottagit breven inkluderar några av världens största läkemedelsaktörer:
AbbVie, Amgen, AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, Bristol‑Myers Squibb, Eli Lilly, Genentech, Gilead, GSK, Johnson & Johnson, MSD, Novartis, Novo Nordisk, Pfizer, Regeneron, Roche och Sanofi.
Trump har tidigare försökt införa priskontroller under sin första mandatperiod – med blandade resultat. Nu verkar han återaktivera frågan som ett kärnämne i sin presidentkampanj 2025.
“Vi har redan betalat för dessa läkemedel – två gånger – en gång i utvecklingskostnader via NIH och en gång i orimliga priser”, sade Trump i ett tal samma dag, enligt Fox Business.
