Kommittén: Staten bör ta över läkemedelsfrågor
Regeringen mottar slutbetänkande från Vårdansvarskommitténs utredare Jean-Luc af Geijerstam. Kommittén föreslår ökad statlig styrning av läkemedelshantering och kompetensförsörjning. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson tar emot slutbetänkandet vid en pressträff på Rosenbad den 2 juni 2025. Foto: Regeringskansliet.
Regeringen tog idag emot Vårdansvarskommitténs slutbetänkande om statens framtida roll i svensk hälso- och sjukvård. I stället för ett statligt övertagande av huvudmannaskapet föreslår kommittén en förstärkt statlig styrning inom sex strategiskt viktiga områden – däribland läkemedel, ett område av särskild vikt för den svenska läkemedelsindustrin.
– ”Det är tydligt att det finns utrymme för att utöka den statliga styrningen, och det är positivt att det finns brett parlamentariskt stöd för det”, sade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson vid dagens pressträff.
Läkemedel i fokus för framtida statligt ansvar
Kommitténs uppdrag har varit att utreda möjligheterna till ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap. Efter två års arbete konstaterar man att sådana reformer medför stora risker, höga kostnader och osäker nytta. Istället föreslås ett skifte mot utökad statlig styrning inom utvalda områden där variationer i regional praxis riskerar att underminera likvärdighet och effektivitet.
Läkemedelsområdet lyfts särskilt fram som ett av de sex prioriterade områden där staten föreslås ta ett mer direkt ansvar. För läkemedelssektorn kan det innebära förändringar i hur nationella läkemedelsstrategier formuleras och implementeras – och potentiellt även en förändring i samspelet mellan industrin, regionerna och centrala myndigheter som TLV och Läkemedelsverket.
Statlig styrning istället för riktade bidrag
Kommittén föreslår att staten ska minska användningen av riktade statsbidrag och i stället fokusera på normering och nationell uppföljning. Det föreslås tydligare regler, förstärkt tillsyn samt sanktioner vid avvikelser från nationella riktlinjer.
För läkemedelsindustrin kan en sådan utveckling leda till mer förutsägbara villkor för införande och uppföljning av läkemedel – men även ett ökat tryck på att uppfylla enhetliga nationella krav snarare än anpassning efter regionala villkor.
Kompetensförsörjning och forskning del av helheten
Utöver läkemedel vill kommittén att staten tar större ansvar för områden som kompetensförsörjning, vaccinationer, screeningprogram, rättspsykiatrisk vård samt luftburen ambulanssjukvård. Här betonas behovet av långsiktig planering, jämlik tillgång och samordning på nationell nivå – något som också kan påverka läkemedelsområdet indirekt, särskilt vad gäller utbildning, kliniska studier och tillgång till nya terapier.
Beredning och säkra nationell likvärdighet
Regeringen har ännu inte tagit ställning till de konkreta förslagen, men det politiska intresset är tydligt. Betänkandet kommer nu att beredas vidare inom Regeringskansliet, vilket öppnar för en period av diskussion och påverkan för berörda branschaktörer.
För läkemedelsindustrin signalerar dagens kommuniké att staten vill ta en starkare roll i att forma framtidens vårdsystem – inte genom att centralisera hela ansvaret, utan genom att säkra nationell likvärdighet i bland annat läkemedelshantering. Det kan skapa både möjligheter och nya krav i ett landskap som rör sig mot ökad statlig normering och styrning. Men framförallt säkerställer det en mer jämlik tillgång till läkemedel till patienter oavsett var i landet du bor.
Kristdemokraterna publicerade en debattartikel på Svd.se den 2 juni. Läs debattartikeln här.
