WHO:s generaldirektör, Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus, har förklarat att den ökade spridningen av mpox (tidigare känt som apkoppor) i Demokratiska republiken Kongo (DRC) och flera andra afrikanska länder utgör ett internationellt hälsonödläge. Detta beslut baseras på rekommendationer från en expertkommitté som har granskat data från WHO och berörda länder. Kommittén anser att spridningen av mpox är ett allvarligt hot, med risk att spridas ytterligare i Afrika och möjligen utanför kontinenten.

Dr. Tedros betonade behovet av en samordnad internationell insats för att stoppa utbrotten och rädda liv. WHO arbetar redan nära med lokala samhällen och regeringar för att stärka åtgärderna mot spridningen av mpox. Spridningen av en ny virusvariant som främst överförs genom sexuella nätverk är särskilt oroande, vilket är en av huvudorsakerna till att detta hälsonödläge har deklarerats.

Mpox har funnits i DRC i över ett decennium, men antalet rapporterade fall har ökat markant de senaste åren, och i år har antalet fall överstigit fjolårets total med över 15 600 fall och 537 dödsfall. WHO arbetar nu för att säkerställa rättvis tillgång till vaccin och andra medicinska verktyg, samt för att få in nödvändig finansiering för att stödja insatserna mot mpox.

Regeringen har beslutat att utse Björn Eriksson till generaldirektör och chef för Socialstyrelsen. Anställningen gäller från och med den 15 augusti 2024 och i sex år. Björn Eriksson ersätter Olivia Wigzell med anledning av att hennes förordnande går ut.

– Jag är mycket glad att Björn Eriksson har accepterat uppdraget. Han är en erfaren och uppskattad myndighetschef och har det som krävs för att axla rollen som generaldirektör för Socialstyrelsen. Jag vill också tacka Olivia Wigzell för ett fantastiskt jobb under sin tid på Socialstyrelsen, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson vid en pressträff på Regeringskansliet på torsdagen.

Björn Eriksson kommer närmast från Läkemedelsverket, där han har varit generaldirektör sedan 2021. Dessförinnan har han bland annat varit hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Stockholm (2019–2021). Han har även varit landstingsdirektör i Jämtlands läns landsting (2013–2014) samt regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen (2015–2017).

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården står inför många viktiga utmaningar. Socialstyrelsen har en nyckelroll i att möta dessa och stödja kommuner och regioner i deras arbete.

”Jag är hedrad, säger Björn Eriksson vid pressträffen, att få leda Socialstyrelsen som ansvarar för samhällets viktigaste områden.”

Foto: Ulrika Nyberg

Samtidigt utser Regeringen Joakim Brandberg till vikarierande generaldirektör och chef för Läkemedelsverket. Förordnandet gäller från och med den 15 augusti 2024 tills vidare, dock längst till dess att en ny generaldirektör och chef tillträder sin anställning.

Allt fler mobilappar använder AI för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar. Men många appar för självundersökning brister i informationen om hur de fungerar. Det visar två studier ledda av Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Många mobilappar för självundersökning av misstänkta hudförändringar, brister i informationen om hur de fungerar. Det visar två studier ledda av Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus.

Att tidigt upptäcka hudcancerformen malignt melanom är viktigt, och idag finns det många mobilappar som utlovar snabb och smidig analys av egentagna bilder av leverfläckar och födelsemärken. Men det är svårt för en enskild konsument att veta om apparna håller måttet, konstaterar Åsa Ingvar, som i två studier forskat om AI-baserade appar för självundersökning av hudförändringar.

– För att kunna avgöra om det går att lita på appens kvalitet behöver man som användare få information om hur den är uppbyggd – och det saknas ofta idag, säger Åsa Ingvar.

Studierna genomfördes i Australien, och syftet med dem var dels att undersöka vilken typ av märkning och information som tillverkarna ger kring apparna – dels komma med riktlinjer för hur informationen om apparna bör se ut.

Uppfyllde inte rekommendationer
I den ena studien granskade forskarna 21 AI-baserade dermatologiska mobilappar och kunde konstatera att ingen av apparna uppfyllde helt vanliga märkningsrekommendationer.

– Det är ett bekymmer eftersom man som användare inte får kunskap om apparnas begränsningar, säger Åsa Ingvar.

Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Som exempel nämner hon att flera av de AI-baserade apparna ofta är ”tränade” på bilder på hudförändringar tagna på personer med ljus hudton, vilket kan göra dem sämre på att analysera bilder från personer med annan hudfärg. Apparna kan också begränsas av att de bara tränats på bilder från en viss typ av kamera, eller om de tränats på för få eller inga bilder alls av vissa hudförändringar.

– Det är välkänt bland utvecklare att AI-appar är känsliga för avvikelser från den data de är tränade på. Men denna kunskap måste även spridas bland användare, oavsett om de är sjukvårdspersonal eller inte, säger Åsa Ingvar.

Låg tröskel
Ytterligare en begränsning är att apparna ofta har låg tröskel när det gäller att varna användarna för hudförändringar.

– Apptillverkarna vill inte riskera att missa till exempel malignt melanom, så de ger hellre rådet att söka vård för ofta än för sällan. Det kan innebära ökad belastning på den mer traditionella vården genom en ökad andel onödiga besök som inte medför ett medicinskt mervärde i form av förbättring av ett sjukdomstillstånd, säger Åsa Ingvar.

I den andra studien tog forskarna hjälp av en expertpanel för att reda ut vilka krav och vilken märkning som bör gälla för AI-baserade dermatologiska appar. Expertpanelen landade bland annat i att det behöver vara tydligt hur apparna testats och tränats, vilka kliniska studier som eventuellt gjorts, och om det finns begränsningar i appen.

– Precis som många andra har jag goda förhoppningar på användandet av AI inom sjukvården. Men AI-baserade appar har begränsningar när det gäller att upptäcka elakartad hudcancer. Förhoppningsvis kan tydligare riktlinjer leda till att kvaliteten höjs, säger Åsa Ingvar.

Vetenskapliga publikationer:
Examining labelling guidelines for AI-based software as a medical device: A review and analysis of dermatology mobile applications in Australia – PubMed (nih.gov)

Minimum labelling requirements for dermatology artificial intelligence-based Software as Medical Device (SaMD): A consensus statement – PubMed (nih.gov)

Artisten Kim Kärnfalk har nyligen fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Tillsammans med flera andra folkkära artister och kända forskare kommer hon inta scenen på Alzheimerfondens konsertkväll i Göteborgs Konserthus den 23 augusti.

Artisten Kim Kärnfalk. Foto: Staffan Löwstedt

Under Årsrika Göteborg – En del av Veteran-VM i friidrott, arrangerar Alzheimerfonden en känslostark konsertkväll med flera kända artister och forskare. Överskottet från biljettförsäljningen kommer att möjliggöra anslag till verksamheter i Göteborgsregionen och omnejd som arbetar för ett demens- och åldersvänligt samhälle. Biljetter till konserten den 23 augusti klockan 18.00 finns att köpa på Göteborgs Konserthus, gso.se.

– Vi hoppas att konserten, förutom att sprida kunskap om demenssjukdomar, kan bidra till nya projekt som främjar ett mer demens-och åldersvänligt samhälle i Göteborgsregionen. Vi vill bryta åldersstigmat kring Alzheimers sjukdom, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden.

Kim Kärnfalk fick diagnosen Alzheimers sjukdom, bara 48 år gammal. Hon vill därför uppträda på Alzheimerfondens konsertkväll. Kim slog igenom med bandet Friends i Melodifestivalvinsten 2001 med låten ”Lyssna till ditt hjärta”. Hon har även medverkat i Bingolotto och Allsång på skansen. Hennes singel ”Bortom tid och rum” blev en hymn inom HBTQ-rörelsen och översattes till ”Universe of love” och blev den officiella Pridelåten 2004.

Under konsertkvällen får Kim sällskap på scen av artisterna Shirley Clamp, Sonja Aldén, Andreas Johnson, Anders Ekborg, Tommy Nilsson, manskören Hellmans Drengar och en hemlig artist. Kattis Ahlström är kvällens konferencier och kommer att samtala med ledande forskare på scenen. Möt Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professori klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet och en av världens ledande forskare inom ämnet demens kopplat till livsstil samt Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

– Det är så viktigt att vi jobbar mer tillsammans därför har vi valt att samarbeta med *Årsrika Göteborg. Det krävs krafttag om vi ska driva utvecklingen framåt och få ett mer inkluderande samhälle med verksamhet och boende där demensdrabbade och deras anhöriga känner trygghet och tillit, säger Liselotte Jansson.

Köp dina biljetter till evenemanget här.

*Årsrika Göteborg är en sammanslutning av förvaltningar, föreningar och andra aktörer inom Göteborgs Stad. Sammanslutningen bildades när Göteborg firade 400 år i syfte att lyfta och synliggöra frågor kring åldrande och hälsa.

För att utveckling ska ske är det är viktigt att hela tiden se över strukturer och arbetssätt, lagar och bestämmelser, forskning och patientupplevelser inom cancervården. All den kunskap och de verktyg som tagits fram för att göra livet lättare för cancerdrabbade ska nå patienten och vården. I den här rapporten beskriver Nätverket mot cancer den utveckling de sett inom sina prioriterade områden. Syftet är att öka kunskapen om cancervården. En vård som allt fler tyvärr behöver ta del av idag.

Läs hela Cancerrapporten 2024 från Nätverket mit Cancer här.