Stora Jahrepriset 2024 till Thomas Helleday

Thomas Helleday, professor i kemisk biologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, tilldelas Anders Jahres stora medicinska pris 2024. Han får det prestigefulla stora Jahre-priset för sina upptäckter av mekanismer för cancerutveckling hos människor, som tagits i bruk i uppföljning och behandling av patienter.

Thomas Helleday

Thomas Helleday delar årets Jahrepris med Lauri Aaltonen från Helsingfors. Foto: Stefan Zimmerman

Thomas Helleday, professor i kemisk biologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, tilldelas Anders Jahres stora medicinska pris 2024. Han får det prestigefulla stora Jahre-priset för sina upptäckter av mekanismer för cancerutveckling hos människor, som tagits i bruk i uppföljning och behandling av patienter.

Anders Jahres medicinska priser delas ut av Universitetet i Oslo, Norge, sedan 1960 och Thomas Helleday delar årets stora pris med Lauri Aaltonen, cancerforskare, professor vid Helsingfors universitet, Finland, och forskargruppsledare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Anders Jahres pris till yngre forskare går i år till Nicolai Albrechtsen och Nicholas Taylor, båda lektorer vid Köpenhamns universitet, Danmark.

– Det är väldigt roligt att bli uppmärksammad med Anders Jahre-priset, men äran för prestationen går naturligtvis till hela teamet som vågade slå in på nya osäkra forskningsvägar i stället för att fortsätta i gamla forskningsfotspår. Att vi ibland lyckats tror jag beror på att vi värnat om våra olika kunskapsbaser, samverkat mellan olika forskningsområden och utvecklat ny metodik för att svara på frågeställningar. I dag har många av våra nydanande och tidiga idéer utvecklats till väletablerade forskningsområden eller nya behandlingar. Jag hoppas att priset kan fungera som en inspiration för unga forskare att prova okonventionella angreppssätt för att utmana de stora frågorna, säger Thomas Helleday.

Spränger kunskapens gränser

Prissumman för stora Jahre-priset är 1 miljon norska kronor. Prisutdelningen äger rum den 7 november i Oslo.

– Anders Jahres medicinska priser hedrar grundläggande forskning som spränger kunskapens gränser. Jag vill gratulera alla de fyra pristagarna och säga stort tack för deras engagemang och vilja. De bidrar alla till grundläggande förståelse som kan göra en skillnad för många, säger Svein Stølen, rektor vid Universitetet i Oslo i ett pressmeddelande.

Läs mer om priset och om Thomas Helledays forskning (på norska)

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från ProBio-studien, som leds av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden publiceras i Nature Medicine.

Från vänster Henrik Grönberg, Martin Eklund, Johan Lindberg och Alessio Crippa, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Från vänster Henrik Grönberg, Martin Eklund, Johan Lindberg och Alessio Crippa, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

Varje år drabbas cirka 2 500 män i Sverige av spridd prostatacancer. Initialt får alla behandling med testosteronblockad för att hindra att testosteron aktiverar androgenreceptorn, den gen som huvudsakligen driver cancercellernas tillväxt. Över tid utvecklar cancercellerna motståndskraft och blir så kallat kastrationsresistenta. Då behöver nya läkemedel sättas in – vanligen cellgifter (kemoterapi) eller andra generationens hormonläkemedel (abirateron/enzalutamid) som hämmar androgenreceptorn. Dessa kallas Androgen Receptor Pathway inhibitors, förkortat ARPi. Trots att dessa läkemedel varit tillgängliga i över tio år saknas en direkt jämförelse från en randomiserad läkemedelsstudie.

Individanpassad behandling

– Vi har för första gången jämfört dessa behandlingar med varandra samt även analyserat cancercellernas DNA för att ta reda på vilket läkemedel som fungerar bäst för olika individer, säger Johan Lindberg, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), Karolinska Institutet.

I blodbanan finns så kallat cellfritt DNA från celler som har dött, något som sker hela tiden hos friska individer och är helt normalt. Hos patienter med cancer kommer en del av detta cellfria DNA från cancerceller och kallas då cirkulerande tumör-DNA, ctDNA. Genom att analysera ctDNA går det att se vilka förändringar, mutationer, som finns i en viss persons tumör. Inom studien ProBio vill man via kunskap om tumörens genetiska signatur ge den bästa behandlingen. Tanken är att via löpande analyser kunna identifiera patienter vars tumörer är extra känsliga eller motståndskraftiga mot viss behandling.

– Det skapar ett självlärande system för att kontinuerligt förbättra behandlingen för män med spridd prostatacancer. Vi samlar även in kunskap om vilka regioner i arvsmassan som har betydelse vid prostatacancer, säger Martin Eklund, professor i epidemiologi vid samma institution.

Förbättrad överlevnad

I den aktuella delstudien ingick 193 patienter med spridd kastrationsresistent prostatacancer. De lottades till att antingen få cellgifter eller ARPi, vilket jämfördes med en kontrollgrupp där läkaren bestämt behandling efter bästa förmåga. Gruppen som fick ARPi svarade längst på behandling (i median 11,1 månader jämfört med 6,9 för cellgifter och 7,4 för kontrollgruppen). Överlevnaden för ARPi-gruppen var också markant längre – i median 38,7 månader respektive 21,7 och 21,8.

Effekten av ARPi varierade beroende på patienternas genetiska profiler. Exempelvis syntes ingen signifikant skillnad mellan behandlingarna på kort sikt hos patienter vars tumör hade mutationer i genen p53, vilket förekommer hos cirka 45 procent av män med spridd prostatacancer. Data från studien tyder dock på att även denna grupp kan ha förbättrad överlevnad om de får ARPi jämfört med cellgifter.

Den bästa behandlingen

– Vår studie visar att det går att se till att varje patient får den bästa behandlingen givet tumörens genetiska förutsättningar. Alla pratar om precisionsmedicin men för att på riktigt förstå hur biomarkörer kan hjälpa patienter så behövs studier som ProBio, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi, MEB, Karolinska Institutet.

Inom ProBio samverkar forskare och läkare vid 31 sjukhus, varav tio i Sverige och de övriga i Belgien, Norge och Schweiz. Studien finansieras av ALF-medel, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, samt läkemedelsföretagen AstraZeneca och Janssen.

Flera av författarna har listat att de är aktieägare, styrelsemedlemmar eller att de mottagit arvoden från olika läkemedelsbolag. Johan Lindberg står som uppfinnare på en svensk patentansökan för en metod som används i studien, men som avses bli fritt tillgänglig under en GPL 3.0-licens. Se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning av intressekonflikter.

Publikation

”Androgen receptor pathway inhibitors and taxanes in metastatic prostate cancer: an outcome adaptive randomized platform trial”, Bram De Laere, Alessio Crippa, Andrea Discacciati, Berit Larsson, Maria Persson, Susanne Johansson,
Sanne D’hondt, R. Bergström, Venkatesh Chellappa, Markus Mayrhofer, Mahsan Banijamali,
Anastasijia Kotsalaynen, Céline Schelstraete, Jan Pieter Vanwelkenhuyzen, Marie Hjälm-Eriksson, Linn Pettersson, Anders Ullén, Nicolaas Lumen, Gunilla Enblad, Camilla Thellenberg Karlsson, Elin Jänes, Johan Sandzén, Peter Schatteman, Maria Nyre Vigmostad, Martha Olsson, Christophe Ghysel, Brieuc Sautois, Wendy De Roock, Siska Van Bruwaene, Mats Anden, Ingrida Verbiene, Daan De Maeseneer, Els Everaert, Jochen Darras, Bjørg Y. Aksnessether, Daisy Luyten, Michiel Strijbos, Ashkan Mortezavi, Jan Oldenburg, Piet Ost, Martin Eklund, Henrik Grönberg & Johan Lindberg, Nature Medicine, online 20 augusti 2024, doi: 10.1038/s41591-024-03204-2.

Ökad antibiotikaförsäljning och resistens i Sverige under 2023

Under 2023 fortsatte försäljningen av antibiotika i Sverige att öka, efter den låga nivån under pandemin. Även anmälningspliktig antibiotikaresistens ökade under året.

Antalet antibiotikarecept som hämtades ut på apotek var 270 recept per 1 000 invånare, en ökning med 7,5 procent jämfört med 2022. Framför allt bidrog förskrivning av luftvägsantibiotika till barn till denna ökning. Det nationella målet är högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år, vilket nåddes under pandemiåret 2020.


Den totala mängden antibiotika som såldes i Sverige ökade med 7,3 procent under 2023 och ligger nu på 10,9 DDD per 1 000 invånare och dag. Detta innefattar all antibiotika som sålts på recept till individer och på rekvisition till olika vårdinrättningar och särskilda boenden.

Under pandemin minskade även antaletfall av flertalet typer av anmälningspliktig antibiotikaresistens. De flesta av dessa ökar nu tydligt. Mest markant var ökningen för ESBL-CARBA, där 314 fall rapporterades 2023, jämfört med 240 fall år 2022. Sverige har sedan länge strategier för att begränsa spridningen av antibiotikaresistens och fortsatt förebyggande arbete är viktigt.

Försäljningen av antibiotika för användning till djur fortsatte att vara stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.

Swedres-Svarm visar statistik över antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens hos bakterier från både människor och djur. Rapporten kommer från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Text: Elin Jerremalm / Janusinfo

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Rapport: Swedres-Svarm 2023

Ny Commercial Director på DM/TM

Anton Ekblom tillträder som Commercial Director på DM/TM den 12:e augusti.

Anton har omfattande erfarenhet ifrån ett flertal företag och kommersiella positioner inom Life Science industrin sedan 2001. Närmast kommer Anton från rollen som Country Manager Sweden, BD Director Nordics på iNIZIO Engage (tidigare Ashfield Nordic) där han varit verksam under 17 år i en rad ledande befattningar. Anton har specialiserat sig inom affärs- och verksamhetsutveckling och har djupgående erfarenhet ifrån partnerskap och projekt med främst läkemedelsföretag på nationell, nordisk samt Pan-europeisk nivå.

Anton Ekblom

”Efter att i min tidigare roll på iNIZIO ha haft förmånen att samarbeta med DM/TM under de senaste 12 åren, så känns det genuint stimulerande för mig att få starta ett nytt kapitel tillsammans med DM/TM och med vår ambition om att förstärka och vidareutveckla DM/TMs partnerskap och leverans gentemot befintliga och framtida kunder”, säger Anton.

Anton kommer primärt att verka i DM/TMs kärnverksamhet (bokningstjänster och E-Consent Service) men kommer också att bidra strategiskt till dotterbolaget Medify ABs verksamhet med utveckling av den digitala plattformen samt fortbildning inom hälso- och sjukvården.

Niclas Gyllenswärd.

”Genom den här rekryteringen förstärker vi vår verksamhet ytterligare och vi möter framtiden med målsättningen om att vi som marknadsledande partner inom bokningstjänster för Life Science industrin, tydligt skall utveckla vårt erbjudande och vår precision till nästa nivå, säger Niclas Gyllenswärd”, VD för DM/TM.

Axel Sundberg ny Sverigechef på Haleon

Axel Sundberg ny Sverigechef på Haleon: ”Vi ska fortsätta att vara ledande inom egenvård”

Den 15 augusti tillträdde Axel Sundberg rollen som Sverigechef för Haleon. Axel Sundberg tar med sig mångårig erfarenhet från FMCG, konsumenthälsa och apotek, samarbete med Coop och Ica samt av att framgångsrikt lett och utvecklat organisationer inom hälsa. Närmast kommer Axel från rollen som Sverigechef för Reckitt.

Haleon är en ledande aktör inom konsumenthälsa och egenvård både globalt och i Sverige med flera klassiska och välkända varumärken. Axel Sundberg kommer att leda Haleon Sverige som är en del av den nordiska organisationen.

”Axel Sundberg har visat att han framgångsrikt kombinerar ett strategiskt tänkande med stor passion för kunden och positiv affärsutveckling. Det är en profil som passar in i vår affärsstrategi och som kan bidra till att ta Haleon in i nästa fas av vår tillväxt”, säger Anja Schwarz, Nordenchef Haleon.

Haleon var tidigare en del av läkemedelsföretaget GSK men står idag på egna ben. I portföljen återfinns bland annat varumärken som Alvedon, Sensodyne och Otrivin i Sverige – produkter som är bekanta och betrodda av såväl konsumenter som experter inom vården.

”Tillsammans med Apotek Hjärtat besökte jag redan 2016 Haleons shopper experience-labb eftersom jag kommer från kundsidan. Därför känns det extra kul att nu ta med mig flera års erfarenheter, kompetens och insikter till just Haleon. Jag ser fram emot att ta företaget in i en ny spännande tillväxtfas samtidigt som vi ska fortsätta att vara ledande inom egenvård och vårda det förtroende som miljoner svenskarna ger oss dagligen när de använder våra produkter”, säger Axel Sundberg, Sverigechef Haleon.

Brandberg blir vikarierande gd för Läkemedelsverket

Regeringen har utsett Joakim Brandberg till vikarierande generaldirektör och chef för Läkemedelsverket. Förordnandet gäller från och med den 15 augusti 2024 tills vidare, dock längst till dess att en ny generaldirektör och chef tillträder sin anställning.

Joakim Brandberg är i dag ställföreträdande generaldirektör och har vikarierat som generaldirektör för Läkemedelverket en tidigare period.


Joakim Brandberg. Foto: Jeanette Hägglund.

Koordinator för nationell högspecialiserad vård

Sveriges Kommuner & Regioner och Kjell Ivarsson meddelar att Kjell rån den 1 juli har tagit över uppdraget som koordinator för nationell högspecialiserad vård på SKR efter Lars Grip. Uppdraget kommer Kjell Ivarsson att ha parallellt med min nationella cancersamordnare funktion.

”Det känns viktigt och inspirerande att få arbeta med frågorna runt den högspecialiserade vården och min ambition är att kunna stödja med de erfarenheter jag har från mina tidigare uppdrag som bland annat hälso- och sjukvårdsdirektör, säger Kjell Ivarsson i ett inlägg på LinkedIn.

Nytt större uppdrag för Pontus Ek

Pontus Ek tillträdde som Head of Market Access för Organon, Central Northern Europe i april i år. I denna roll ansvarar Pontus för Organons nuvarande och framtida portfölj på tio europeiska marknader – Österrike, Danmark, Finland, Tyskland, Island, Irland, Nederländerna, Norge, Sverige och Storbritannien – tillsammans med sitt team av lokala Market Access-leads. Pontus har lång erfarenhet från olika kommersiella roller inom läkemedelssektorn, först som läkemedelskonsulent på Schering-Plough och vidare genom befattningar på MSD Nordics och MSD BeLux.

Organon är ett globalt hälso- och sjukvårdsföretag som arbetar för att förbättra kvinnors hälsa över hela världen och lanserades 2021 mitt under pandemin som en spin-off från MSD. Organons mission är att ta itu med ouppfyllda behov inom kvinnors hälsa och leverera effektfulla lösningar för en hälsosammare vardag, med ett internationellt fotavtryck som betjänar människor på mer än 140 marknader. Portföljen innehåller mer än 60 läkemedel och lösningar inom en rad områden, inklusive reproduktiv hälsa, hjärtsjukdomar, bröstcancer, allergier och astma.

LÄSTIPS: Den sanna berättelsen om Theranos uppgång och fall

Silicon Valley älskade Theranos, företaget som skulle revolutionera hälsovården. Med sitt banbrytande blodtestsystem lovade grundaren och vd:n Elizabeth Holmes att en droppe blod skulle räcka för att mäta hundratals värden och identifiera en lång rad sjukdomar. Riskkapitalisterna och dignitärerna flockades runt den karismatiska ledaren som länge ansågs vara en kvinnlig Steve Jobs.

Theranos nådde ett marknadsvärde på 9 miljarder dollar och Holmes egen berömmelse växte ohejdat. Hennes ansikte prydde snart omslagen på flera tidningar och magasin och Time Magazine utsåg henne till en av världens mest inflytelserika personer. Det fanns bara ett problem: teknologin bakom Holmes visionära affärsidé fungerade aldrig.

Ont blod är den osannolika men sanna berättelsen om Theranos uppgång och fall,författad av den prisbelönade journalisten John Carreyrou, som var först med att avslöja bluffen i The Wall Street Journal.

Region Uppsala väljer ImagineCare för egenmonitorering av blodtryck

Efter en upphandlingsprocess som inleddes i februari har nu Region Uppsala skrivit avtal med ImagineCare om ordinerad egenmonitorering av blodtryck och puls. Det är den fjärde regionen i Sverige som valt ImagineCares plattform.

Region Uppsala initierade upphandlingen i februari med syfte att utgöra en del i regionens omställningsarbete till en effektiv och nära vård. Egenmonitoreringen kommer att användas i utredning, behandling och uppföljning och därigenom ge patienten ökad möjlighet till bättre kunskap och beslut kring sin hälsa.

I upphandlingen deltog fyra anbudsgivare, där ImagineCare hade den bästa relationen mellan pris och kvalitet samt högsta poäng inom de kvalitativa bedömningsdelarna.

– Vi är väldigt glada över förtroendet från ytterligare en region och ser fram emot att nu få jobba tillsammans med region Uppsala för en mer effektiv och trygg vård för både vårdpersonal och patienter. Vi är särskilt glada över att vår plattform bedömts så högt på kvalitet och att dess användarvänlighet, robusthet och flexibilitet är lika tydligt för regionen som det är för oss, säger Annette Brodin Rampe, VD på ImagineCare.

Avtalet gäller för primärvård, specialistvård och slutenvård under två år med möjlighet till två års förlängning. Projektstart är idag den 15 augusti 2024.

Prenumerera