Förkämpe för forskningen genom Scheelepriset

Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi och ledare för Umeå Centre for Microbial Research (UCMR), är en central figur inom antibiotikaforskning. Som medlem i årets nomineringskommitté för Scheelepriset samt i Apotekarsocietetens vetenskapliga råd, spelar han en avgörande roll i att lyfta fram forskare som har gjort banbrytande insatser inom läkemedelsområdet. Almqvist har nyligen uppmärksammats för sitt arbete med att utveckla nya antibiotika, vilket ytterligare förstärker hans position som en ledande expert inom sitt fält.

Scheelepriset, instiftat 1961, är ett av de mest prestigefyllda priserna inom läkemedelsforskning och har genom åren gått till forskare vars arbete har förändrat och förbättrat medicinsk vetenskap. Almqvist betonar vikten av att nominera forskare till detta pris, och beskriver Scheelepriset som ett instrument för att synliggöra forskning som är av stor betydelse för mänskligheten. ”Den mycket höga kvaliteten på pristagarna ser man bland annat genom att flera också senare fått nobelpriset”, förklarar Almqvist. För att upprätthålla denna höga standard är det enligt honom avgörande att få in så många högkvalitativa nomineringar som möjligt.

Att vinna Scheelepriset är en stor ära, inte bara för erkännandet i sig utan också för de möjligheter som det medför. Almqvist framhåller att priset inte bara belyser pristagarens upptäckter, utan även öppnar dörrar till framtida samarbeten och forskning. ”Scheelesymposiet som arrangeras till pristagarens ära är en bra möjlighet att träffa yngre forskare i fältet som inspirerats och gjort nya upptäckter i linje med det pristagaren initierat en gång i tiden,” säger han. Detta symposium är en plattform för att föra samman olika generationer av forskare, där de kan dela insikter och vidareutveckla fältet.

Engagemanget i nomineringskommittén är en naturlig följd av Almqvists passion för forskning och vetenskap. Han ser det som både spännande och inspirerande att delta i processen att utse pristagare. ”Priset är relativt brett och det är viktigt med olika kompetensområden för oss i kommittén,” förklarar han. Denna bredd gör att kommittén kan fånga upp en mångfald av forskningsinsatser och säkerställa att de mest värdiga kandidaterna uppmärksammas.

Fredrik Almqvist är inte bara en framstående forskare utan också en drivande kraft i att främja och uppmärksamma vetenskapen genom sitt arbete med Scheelepriset. Genom hans insatser bidrar han till att säkerställa att forskningens betydelse fortsätter att lyftas fram och att nästa generation av forskare inspireras att fortsätta utforska och utveckla världen genom vetenskapen.

Win-win med utbyte av ryggkirurger

Det råder brist på ryggkirurger. Därför har två ortopeder på Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet och Karolinska Universitetssjukhuset bytt plats med varandra. Målet är att öka kompetensen och inspirera nyblivna ortopeder att utbilda sig till ryggkirurger.

Carl Mellner, specialistläkare i ortopedi med inriktning ryggkirurgi, har arbetat sex månader på Ryggkirurgiskt centrum (RKC) vid Sophiahemmet. Snart återgår han till sin ordinarie tjänst på Karolinska och RKC får tillbaka den ryggkirurg som Carl har bytt plats med.

Utbytet av ortopeder är det första i ett försök att komma till rätta med bristen på ryggkirurger i Region Stockholm. Martin Skeppholm, verksamhetschef på RKC, ser stora vinster med utbytet – inte minst för de privata vårdgivarna.

– Om det inte finns bra ryggkirurger i akutvården så drabbas vi också, eftersom vi behöver deras hjälp ibland. De unga kirurger som deltar i utbytet får snabbt en bred kompetens. Det är win-win för samtliga aktörer, säger han.

Kunskapsutbyte
Han menar att det inte finns någon motsättning mellan privata och offentliga vårdgivare. Tvärtom tycker han att det känns självklart att utbyta kunskap och erfarenheter. Karolinska och RKC samarbetar friktionsfritt kring utbytesprojektet, som regionen vill ha för att tillgodose behovet av ryggkirurger. För närvarande utbildas en ryggkirurg vartannat år, vilket är för få.

Carl Mellner berättar att han länge har velat göra ett utbyte och att han är glad över att ha fått chansen att arbeta ett halvår på RKC.

– Jag vill bredda min kompetens och lära mig mer om planerad kirurgi av förslitningsskador och här får jag möta betydligt friskare patienter än jag är van vid. Verksamheten är också effektivare och mer standardiserad, vilket är nytt för mig, säger han.

Arbetssätt som inspirerar
På Karolinska arbetar han med svårare och mer specialiserade fall, som han inte stöter på inom RKC. Det kan till exempel handla skolios, traumafall eller spridd cancer.

På RKC opereras bland annat diskbråck och spinal stenos på löpande band, cirka 8 – 10 ryggoperationer per dag, vilket ger Carl den mängdträning han behöver för att bli en ännu vassare kirurg.

Förutom operationerna har han också lärt sig nya och bättre arbetssätt med exempelvis flödesscheman och system för bokningar vilka han skulle vilja implementera på Karolinska.

Tror på projektet
Martin Skeppholm är mycket nöjd med Carl Mellners insats och hoppas att projektet ska fortsätta, med nya utbyten kommande år.

– De två ryggkirurger som hittills deltagit i utbytet är väldigt kompetenta. Carl har snabbt kommit in i alla nya rutiner, så erfarenheten har bara varit positiv.

Martin Skeppholm tror stenhårt på projektet och hoppas att det ska locka fler att utbilda sig till ryggkirurger.

– Medelåldern på de ryggkirurger vi har i dag är hög och vi kommer behöva fylla på med nya för att kunna möta vårdbehovet framöver.

Läs mer om Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet
Läs mer om Sophiahemmet Sjukhus

EU godkänner Rybrevant® i kombination för avancerad EGFR-muterad lungcancer

Europeiska kommissionen godkänner Rybrevant® (amivantamab) i kombination med kemoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer efter behandlingssvikt. 

Patienter med EGFR-mutation ex19del eller L858R, de vanligaste EGFR-mutationerna inom icke-småcellig lungcancer, har hittills haft en dålig prognos och begränsade behandlingsalternativ efter sjukdomsprogression med en EGFR-tyrosinkinashämmare.

Amivantamab i kombination med kemoterapi är den första behandling som visar signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med enbart kemoterapi i denna patientpopulation.

Godkännandet av den utökade indikationen baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA-2 (NCT04988295) som utvärderat effekten och säkerheten av amivantamab och kemoterapi (karboplatin och pemetrexed) hos patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R med sjukdomsprogression under eller efter behandling med osimertinib. Gruppen som fick amivantamab plus kemoterapi uppfyllde studiens primära mål, att signifikant minska risken för sjukdomsprogression eller död med 52 procent, jämfört med enbart kemoterapi, med en medianprogressionsfri överlevnad (PFS) på 6,3 månader, jämfört med 4,2 månader (hazard ratio [HR]=0,48; 95 procent konfidensintervall [CI], 0,36–0,64; P<0,001).

Dessutom hade amivantamab plus kemoterapi en objektiv svarsfrekvens (ORR) på 64 procent, jämfört med 36 procent för gruppen som fick enbart kemoterapi.

Det globala pressmeddelandet finns att läsa här.

MARIPOSA-2

MARIPOSA-2 är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 657 patienter som utvärderar effekten och säkerheten av två kombinationsbehandlingar med amivantamab (med och utan lazertinib) samt kemoterapi. Patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R randomiserades till behandling med amivantamab plus kemoterapi, amivantamab och lazertinib plus kemoterapi eller enbart kemoterapi.

Rybrevant (amivantamab)

Rybrevant (amivantamab) är godkänt för följande indikationer:

  • I kombination med karboplatin och pemetrexed, för första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20
  • Som monoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20 efter svikt på platinumbaserad kemoterapi
  • I kombination med karboplatin och pemetrexed, för vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med mutationer i EGFR ex19del eller L858R med sjukdomsprogression efter behandling med en EGFR-tyrosinkinashämmare.

Mekanismer för hur morfin lindrar smärta kartlagda

I en studie publicerad i Science beskriver forskare vid Karolinska Institutet nervprocesserna bakom hur morfin lindrar smärta. Det är värdefull kunskap eftersom läkemedlet har så pass allvarliga biverkningar.

Morfin är ett kraftigt smärtstillande läkemedel som ingår i gruppen opioder. Läkemedlet blockerar signaler i smärtbanorna och det förstärker samtidigt också njutningskänslorna. Morfin verkar på flera centrala och perifera smärtvägar i kroppen, men nervprocesserna bakom vad som åstadkommer smärtlindringen har tidigare inte varit helt kända.

Forskare har nu undersökt hur morfin lindrar smärta genom att använda flera nya experimentella metoder. De har bland annat exponerat försöksdjur för morfin och därefter lyckats ”fånga” de nervceller som morfinet aktiverat hos djuren. På så sätt har forskarna kunnat identifiera, klassificera och syntetiskt styra de nervceller i nervbanorna som är inblandade i smärtlindringen.

Forskarna upptäckte att morfinet påverkar en utvald uppsättning nervceller i hjärnan i den del som kallas rostrala ventromediala medulla (RVM). Tillsammans bildar de här nervcellerna en slags ”morfinensemble”. Det är en grupp nervceller vars förändring i aktivitet leder till smärtlindring.

När forskarna inaktiverade nervcellerna i denna grupp på syntetisk väg avskaffade de fullständigt morfinets effekter på smärta. När de åter aktiverade nervcellerna kunde de på motsvarande sätt återskapa smärtlindringen.

– En särskild typ av nervceller som har trådar till ryggmärgen visade sig spela en central roll i ”morfinensemblen”. I ryggmärgen kopplas de här nervcellerna till så kallade inhibitoriska nervceller som bromsar smärtsignaleringen i ryggmärgen och därmed förhindrar smärta, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och den som lett studien.

När morfin används som läkemedel i hälso- och sjukvården har det potentiellt mycket allvarliga biverkningar i form av beroende, missbruk, överdoser och död.

– Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa de här farliga biverkningarna, säger Patrik Ernfors.

Han och hans kollegor hoppas nu att fördjupade kunskaper om hur morfin fungerar i kroppen kan bidra till minskade biverkningar i framtiden.

– Studien är viktig eftersom kunskaper om nervbanan och cellerna kan förklara hur morfin kan ha en så kraftfull smärtlindrande effekt. Det kan också ge information om hur dessa processer skiljer sig från dem som framkallar känslan av eufori, välbefinnande och beroende, säger Patrik Ernfors.


Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet. Foto: Martin Stenmark

I nästa steg vill forskarna gå vidare och undersöka orsakerna till varför smärtlindringen avtar allt mer vid långtidsanvändning av morfin.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, European Research Council och Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation: ”Morphine-responsive neurons that regulate mechanical antinociception”, Michael P. Fatt, Ming-Dong Zhang, Jussi Kupari, Müge Altınkök, Yunting Yang, Yizhou Hu, Per Svenningsson, Patrik Ernfors, Science, online 29 augusti 2024, doi: 10.1126/science.ado6593

Leqvio® shows significant LDL-C reduction as a monotherapy for low/moderate ASCVD risk patients

Novartis twice-yearly* Leqvio® demonstrated clinically meaningful, statistically significant LDL-C lowering as a monotherapy in patients at low or moderate ASCVD risk

  • Phase III V-MONO study met its primary endpoints, demonstrating superiority of Leqvio (inclisiran) monotherapy vs both placebo and ezetimibe in LDL-C reduction1
  • Results add to growing body of evidence for Leqvio across the ASCVD continuum
  • Data will be shared with regulatory agencies and presented at an upcoming medical meeting
  • V-MONO is part of the 60,000-patient VictORION clinical trial program assessing Leqvio for primary and secondary ASCVD prevention

Basel, August 28, 2024 – Novartis announced today positive topline results from twice-yearly* Leqvio® (inclisiran) in the Phase III V-MONO study, which met its primary endpoints. Leqvio monotherapy achieved clinically meaningful and statistically significant low-density lipoprotein cholesterol (LDL-C) lowering versus both placebo and ezetimibe in patients who were at low or moderate risk of developing atherosclerotic cardiovascular disease (ASCVD) and not receiving lipid-lowering therapy1.

V-MONO is the first trial evaluating a small interfering RNA (siRNA) therapy taken as monotherapy to lower LDL-C in patients at low or moderate risk of developing ASCVD. Novartis plans to present results from this trial at an upcoming medical meeting and share with regulatory agencies including the US Food and Drug Administration (FDA).

“We are proud that we continue to advance the scientific understanding of using siRNA therapy to tackle one of the world’s biggest healthcare challenges, as too many people still struggle to reach their cholesterol goals,” said Shreeram Aradhye, M.D., President, Development and Chief Medical Officer, Novartis. “This trial adds to the growing body of evidence for Leqvio across the full spectrum of ASCVD as we strive to help more patients in need.”

Novartis continues to advance multiple studies evaluating the potential use of Leqvio across primary and secondary prevention. VICTORION-1-PREVENT (V1P) is the only dedicated study of a non-statin lipid-lowering therapy in a high-risk primary prevention population as defined by American College of Cardiology (ACC) and American Heart Association (AHA) guidelines; this outcomes study is expected to complete enrollment later this year2. In the secondary prevention setting, the ORION-4 and VICTORION-2-PREVENT (V2P) outcomes studies remain on track for data readouts in 2026 and 2027, respectively.

*After an initial dose and another at three months.

Stockholm-Uppsala Life Science Conference

Region Stockholm & Region Uppsala tillsammans med aktörer inom Stockholm-Uppsala Life Science Cluster arrangerar ”Stockholm-Uppsala Life Science Conference” i Aula Medica på Karolinska Institutet den 10 oktober.

”Join us to connect with a diverse array of professionals and discover how we can work together to drive innovation and growth in life sciences. Whether you’re an academic, industry professional, or budding entrepreneur, this conference provides a unique platform to foster partnerships, share insights, and unlock new possibilities for advancing health and well-being.”

Läs mer och anmäl dig via länken här.

EU godkänner Balversa för vuxna med urotelcellscancer

Balversa är det första läkemedel i klassen tyrosinkinashämmare, för patienter med avancerad urotelcellscancer med påvisad förändring i FGFR3 genen, som godkänns inom EU.

Godkännandet är baserat på resultat från kohort 1 i fas 3-studien THOR, som visar 36 procents minskning av risken för död med erdafitinib jämfört med kemoterapi. THOR utvärderade effekten och säkerheten av erdafitinib (n=136) jämfört med kemoterapi (n=130) hos patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer med påvisad förändring i FGFR3 genen som genomgått en eller två tidigare behandlingar, varav minst en inkluderade en PD-(L)1-hämmare.

”Behovet av fler behandlingsmöjligheter för patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer är stort. Godkännandet av Balversa innebär tillgång till ytterligare en ny behandlingsprincip och understryker vikten av analys för eventuell förekomst av FGFR3-mutationer i klinisk rutin för alla patienter med avancerad sjukdom”, säger Anders Ullén, professor och överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Länk till det engelska pressmeddelandet finns här.

Balversa (erdafitinib)
Erdafitinib, en pan-FGFR (fibroblast tillväxt faktorreceptor) hämmare är godkänd för behandling av vuxna patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer, med påvisad förändring i FGFR3 genen som tidigare har fått minst en behandlingslinje som innehåller en PD-1- eller PD-L1-hämmare. Erdafitinib är en tablettbehandling som tas en gång om dagen. Erdafitinib är även godkänt i USA sedan januari 2024.

THOR-studien
THOR (NCT03390504) är en öppen randomiserad fas 3 multicenterstudie som utvärderar effekten och säkerheten av erdafitinib. Alla patienter som ingick i studien hade metastaserad eller inoperabel urotelcellscancer med FGFR genförändringar och visade sjukdomsprogression under eller efter en eller två tidigare behandlingslinjer.

Urotelcellscancer 
Urotelcellscancer är en tumörsjukdom som omfattar urinblåse- och urinvägscancer. Urinblåsecancer är den vanligaste cancerformen i urinvägarna och drabbar ungefär 3200 personer per år i Sverige. Över 90 % av dessa tumörer utgår från urotelet, d v s urinblåseslemhinnan. Sjukdomen är ungefär tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 700 personer dör varje år i Sverige till följd av urinblåsecancer. Urotelcellscancer är den dyraste cancerformen i Sverige räknat per patient och överlevnaden är den samma som för 30 år sedan.

Region Stockholm stärker beredskapen för läkemedel

Vårdgivarna i regionen ska ha tillräckligt med läkemedel i lager så att en god vård kan bedrivas under en månad. Detta enligt en inriktning som nu är beslutad av Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm har beslutat att anta inriktningen för Region Stockholms försörjningsberedskap gällande läkemedel. Enligt inriktningen ska vårdgivarna i regionen utöka sin lagerhållning av läkemedel så att en god vård i vardagen kan bedrivas i en månad.

Att ha lager i direkt anslutning till vårdgivarna förväntas underlätta omsättningen av läkemedel och minska kassationer, det vill säga att läkemedel slängs. Även den centrala administrationen för läkemedelshantering kan minskas. De vårdgivare som har störst förbrukning av läkemedel, framförallt sjukhusen, har tilldelats resurser för att kunna utöka sin lagerhållning.


Bild från Region Stockholms hemsida.

Ta del av beslutet: Försörjningsberedskap för läkemedel

 

PODDTIPS: Kunskap som kan rädda världen

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet? Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.

I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.

Lyssna på detta avsnitt av Filosofiska Rummet i Sveriges Radio Play här.

Bildcollage. Foto Åsa Wikforss: Jens Reiterer och bild Sveriges Radio P1.

 

LÄSTIPS: Ny bok: Filosofera tillsammans

”Filosofera tillsammans” är ny populärvetenskaplig bok som bjuder in till en större förståelse av vad det är att filosofera genom att vara aktiv tillsammans med andra. Instruktionerna är enkla att följa och det behövs inga förkunskaper i filosofi. Författare bakom boken är Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet, tillsammans med Sofia Wrangsjö och Erica Jonvallen.

Kalle Grill berättar att han och Sofia Wrangsjö i många år har lett filosofiska samtal för allmänheten som ett sätt att föra ut det filosofiska perspektivet på tillvaron och de filosofiska metoderna för att tänka klart och noggrant.

– Vi tror mycket på att detta kan underlätta livet, ge tröst, riktning, mening, bidra till förståelse av sig själv och andra. Under de sista 15 åren har det vuxit fram en rörelse kring filosofiska caféer eller salonger i Sverige, främst i Stockholmsområdet, säger Kalle Grill.

– Jag var själv med tidigt i denna utveckling genom att starta något vi kallade Filosofigruppen Sherpa som hade filosofiska salonger på främst Stockholms Stadsbibliotek men även några andra bibliotek i Stockholm under åren 2009-2016.

Nästa steg att föra ut filosofin

Han säger vidare att 2011 var han med och grundade Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis, där Tulsa Jansson var drivande, parallellt med Sherpa.

– Det har visat sig vara en mer bestående föreningen som har haft mycket verksamhet och fortfarande frodas, se ssfp.se. Både jag och Sofia har hållit kurser i den föreningens regi.

– Mot denna bakgrund så tyckte vi författare att det vore så himla bra om människor kunde träffas och filosofera utan samtalsledare. Caféerna och salongerna byggde alltid på att det fanns en samtalsledare.

– Vi tyckte att ett nästa steg så att säga för att föra ut filosofin i Sverige, till skolor, after works, studiecirklar, kompisträffar osv. vore att ha en lättillgänglig handbok där man får tydliga instruktioner och gradvis kan lära sig föra filosofiska samtal utan ledning.

Kalle Grill poängterar att tänkta läsare av boken är egentligen ”alla”, även om boken kanske mest uppenbart tilltalar de som redan är vana att läsa böcker och tänka utifrån det. Men lägger till att den är skriven på ett sätt så att även den som är ovan att läsa kan plocka upp den och snabbt komma igång med att filosofera tillsammans med andra.

– Den kan även användas som kurslitteratur eller underlag för studiecirklar, men också privat, av vem som helst, mer som ett sätt att umgås. Vi får se hur det går. Politiker lär väl inte läsa den, men om det politiska samtalet kunde bli lite mer dialogiskt skulle nog många vara glada, så man kan ju hoppas.

Stort intresse

På frågan om vad han tror folk tänker eller vet om filosofi i allmänhet, säger Kalle Grill att han tror många är nyfikna på filosofi och det den kan erbjuda av sekulära livsåskådningar och perspektiv på livsval och etiska och existentiella frågor.

– Jag tror också många ser filosofi som svårt och otillgängligt. Mycket av filosofihistorien och den samtida akademiska filosofin är också svårt och otillgängligt för den som inte studerat grunderna. Men själva frågorna och metoderna är egentligen allmängods, åtminstone i sina mer grundläggande delar.

Avslutningsvis pekar han på hur det finns omkring 6000 registrerade studenter i filosofi i Sverige. Det är alltså tillsammans med litteraturvetenskap och historia ett av de tre stora ämnena inom humaniora. Dessutom ca 3000 i idéhistoria.

– Så intresset är på det viset stort och många vet nog att filosofi ger utmärkta analytiska kunskaper och förmågor som kan vara till nytta i andra studier. Samtidigt finns alltid de som inte känner till ämnet och som ser större samhällsnytta i kunskaper som mer omedelbart kan omsättas till produktivt arbete.

Prenumerera