Långtidsdata från fas 3-studie visar varaktiga förbättringar med Camzyos vid obstruktiv HOCM

En långtidsuppföljning av en fas 3-studie med läkemedlet Camzyos visar att patienter med en typ av hjärtsjukdom (obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati, HOCM) fortsatt får förbättrade hjärtfunktioner, biomarkörer och minskade symtom efter behandling. Data från studien, där patienter behandlats i upp till 3,5 år, visar att många patienter fick bättre livskvalitet och minskade symtom, där de flesta gick från måttliga till milda symtom. Resultaten presenterades vid ESC-kongressen 2024 i London.

Läs pressmeddelandet från BMS här:

Långtidsuppföljning från fas-3 studie av Camzyos (mavakamten) visar varaktiga förbättringar av ekokardiografiska mått, biomarkörer och symtom hos patienter med symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HOCM)

Långtidsdata från EXPLORER-LTE-kohorten av MAVA-LTE-studien, visar varaktig och bibehållen förbättring för patienter med symtomatisk HOCM NYHA-klass II och III. Utöver bestående förbättringar av LVOT-gradienten i vila, Valsalva LVOT-gradient och NT-proBNP-nivåer upplevde patienterna en förbättring av symtom och funktionell kapacitet mätt med patientrapporterade formulär där majoriteten av patienterna uppnådde NYHA-klass I. Analysen bygger på data från patienter som fått kontinuerlig behandling i upp till 3,5 år (180 veckor) och presenterades under årets (2024) ESC-kongress i London.

Mavakamten är den första hjärtmyosinhämmare som godkänts för behandling av vuxna patienter med symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HOCM) och det första läkemedlet som riktar in sig på den underliggande patofysiologin vid hypertrofisk kardiomyopati (HCM). De effekt- och säkerhetsdata från långtids-uppföljningen som presenterades stärker den redan etablerade effekt- och säkerhetsprofilen för mavakamten. Mavakamten ingår i både ESC:s och AHA/ACC:s kliniska riktlinjer som ett rekommenderat alternativ när symtomen kvarstår efter första linjens behandling.

”Det här är den hittills längsta uppföljningen mavakamten och den visar bestående förbättringar av flera viktiga parametrar under lång tid, mer än tre år. Dessa uppföljningsdata tillsammans med ESC:s rekommendation gällande mavakamten i de kliniska riktlinjerna visar på möjligheten att behandla det här livslånga tillståndet”, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Vid data cut off fick 211 av 231 patienter som deltog i MAVA-LTE, där EXPLORER-LTE är en kohort, mavakamten, 185 respektive 99 patienter hade nått vecka 156 respektive 180. De viktigaste resultaten från dataanalys av EXPLORER- LTE visade varaktiga förbättringar av ekokardiografiska mått och biomarkörer från baslinjen till vecka 156 och 180.

  • När det gäller ekokardiografiska markörer noterades en minskning med 55,3 mmHg av Valsalva LVOT-gradienten både vecka 156 och 180 och en minskning med 40,2 mmHg och 40,3 mmHg i genomsnittlig LVOT-gradient i vila vecka 144 respektive 180.
  • Förbättringar från baslinjen till veckorna 144 och 180 var bestående vad gäller genomsnittligt vänster förmaksvolymindex, med en minskning på 3,5 ml/m² respektive 5,5 ml/m².
  • Den genomsnittliga ejektionsfraktionen i vänster kammare (LVEF) minskade med 10 procentenheter från baslinjen till vecka 180, och medelvärdet vid 180 veckor var 63,9%t.
  • Analys av biomarkördata visade att medianvärdet för NT-proBNP minskade med 504 ng/l vid vecka 156 och 562 ng/l vid vecka 180.
  • Vid vecka 180 uppnådde flest patienter (66,3%) NYHA-klass I. Totalt uppnådde 108 patienter (46,8%) fullständig respons, definierat som att uppnå NYHA-klass I och en Valsalva LVOT-gradient på ≤ 30 mmHg, under studien vilken bestod fram till data cut off.
  • Patientrapporterade resultat mätt med HCM Symptom Questionnaire (HCMSQ) visade förbättring av andfåddhetspoängen från baslinjen under de första 12 veckorna, en förbättring som kvarstod vid vecka 156 och 180.

Långtidsuppföljning av EXPLORER-kohorten observerade inte några nya säkerhetssignaler vid behandling med mavakamten (läs mer om Camzyos på fass.se: CAMZYOS – FASS Allmänhet).

Om EXPLORER-HCM och MAVA-LTE-studierna
EXPLORER-HCM (NCT03470545) är en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, parallell grupp fas 3-studie som inkluderade totalt 251 vuxna patienter med symptomatisk (NYHA-funktionsklass II eller III), obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati. Alla deltagare hade LVEF ≥55 % och LVOT-gradient ≥50 mmHg (i vila eller vid provokation [Valsalva-manöver eller fysiologiskt arbetsprov]); dessutom krävdes Valsalva LVOT gradient ≥30 mmHg vid screening vid studiestart. Nittiotvå procent av patienterna stod på behandling med betablockerare eller kalciumantagonister. Det primära effektmåttet i EXPLORER-HCM var ett sammansatt funktionellt effektmått, utvärderat efter 30 veckor, och definierat som andelen patienter som uppnådde antingen förbättring av maximal syreupptagningsförmåga (pVO2) med ≥1,4 ml/kg/min plus förbättring av minst en NYHA-funktionsklass eller förbättring av pVO2 med ≥3,0 ml/kg/min utan försämring av NYHA-funktionsklass. Viktiga sekundära effektmått inkluderar påverkan på LVOT-gradient i vila eller ansträning, pVO2, NYHA-funktionsklass och hälsorelaterad livskvalitet skattat med Kansas City-kardiomyopati frågeformulär-23 (KCCQ) och frågeformulär om andnöd som symtom på hypertrofisk kardiomyopati (HCMSQ) vid vecka 30.

EXPLORER-LTE är en kohort av MAVA-LTE studien (NCT03723655), en pågående, dosblindad, 5-årig studie av mavakamten-patienter med symtomatisk obstruktiv HCM som slutfört EXPLORER-HCM-studien. Alla deltagare i EXPLORER-LTE-kohorten började med 5 mg mavakamten dagligen och dosjusteringar gjordes vid vecka 4, 8 och 12 baserat på Valsalva LVOT-gradient och LVEF enbart. Dosjustering var också möjlig vid vecka 24 efter bedömning av LVOT-gradienten efter ansträngning. Efter vecka 24 var dosjutering möjligt om Valsalva LVOT-gradienten var >30 mmHg och LVEF ≥50%.

Forska!Sverige om budgetnyheterna

Stiftelsen Forska!Sverige välkomnar flera av de satsningar som presenterades i dagens presskonferens om budgetnyheter för att få igång Sveriges tillväxt. Ökade investeringar kommer vara avgörande för om regeringens mål om Sverige som ledande forskningsnation och fortsatt konkurrenskraft inom life science ska nås.


Vi ser fram emot att de aviserade satsningarna specificeras närmare i kommande forskningsproposition, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Regeringen presenterade i veckan flera budgetnyheter i syfte att få fart på Sveriges tillväxt. Stiftelsen Forska!Sverige välkomnar flera viktiga satsningar som aviserades, exempelvis:

  • Satsning på excellens genom att den bästa forskningen ska få det största stödet.
  • Specifika satsningar på spetsforskning och innovation inom banbrytande teknik så som AI, kvant och bioteknik.
  • Sänkt expertskatt.

– Dagens besked om ”den största satsningen på forskning någonsin” är mycket välkommet.  Vi har tidigare påtalat att Sverige tappar mark inom forskningsinvesteringar. Framför allt gäller det inom medicin och hälsovetenskap där de statliga investeringarna ökade med mindre än en procent under förra mandatperioden. Med inflationen inräknad är det en minskning. Den ärvda skulden måste hanteras ifall regeringens mål om Sverige som ledande forskningsnation och fortsatt konkurrenskraft inom life science ska nås. Vi ser fram emot att de aviserade satsningarna specificeras närmare i kommande forskningsproposition, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Se Forska!Sveriges inspel till forsknings- och budgetpropositionen.

Se en debattartikel i Dagens Industri där Forska!Sverige, en tidigare statsminister, tidigare ordförande AstraZeneca samt tidigare ordförande för Nobelstiftelsen uppmanar regeringen till ökade investeringar i medicinsk forskning och utveckling

EU godkänner Padcev i kombination med Keytruda som första linjens behandling vid urotelial cancer

EU godkänner Astellas Padcev i kombination med Keytruda som första linjens behandling vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer.

  • Första godkända behandlingen vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som visat en signifikant fördel i effekt jämfört med platinumbaserad kemoterapi.1
  • Godkännandet inom EU baseras på positiva resultat avseende den totala överlevnaden och progressionsfri överlevnad från fas 3-studien EV-302.1

Astellas Pharma meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt PADCEV™ (enfortumab vedotin, ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) i kombination med KEYTRUDA®(pembrolizumab, en PD-1-hämmare) som första linjens behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, som är lämpliga för behandling med platinainnehållande kemoterapi.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien EV-302 (även kallad KEYNOTE-A39) som utvärderar enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab. Kombinationen visar på en signifikant överlevnadsfördel (OS) och signifikant progressionsfri överlevnad (PFS), jämfört med platinainnehållande kemoterapi.

– Detta godkännande innebär ett viktigt framsteg och erbjuder ytterligare ett behandlingsalternativ till patienter som lever med avancerad urotelial cancer. Astellas arbetar nu för att göra behandlingen med enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab tillgängligt för patienter i Sverige så snart som möjligt, säger Elinor Cockburn, på medicinska avdelningen hos Astellas i Norden.

Fas 3-studien EV-302 har utvärderat effekt och säkerhet för kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab hos tidigare obehandlade patienter med icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. Resultaten från studien visar en mediantid för totalöverlevnad (OS) på 31,5 månader för kombinationen (95% KI: 25,4-NR), jämfört med 16,1 månader med platinainnehållande kemoterapi (95% KI: 13,9-18,3). Resultaten för OS visar en signifikant minskad risk för död med 53 procent för kombinationen, jämfört med behandling med kemoterapi (Hazard Ratio [HR]=0,47; 95% konfidensintervall [KI]: 0,38-0,58; p<0,00001). Mediantid för progressionsfri överlevnad (PFS) var 12,5 månader för kombinationen (95% KI: 10,4–16,6), jämfört med 6,3 månader med kemoterapi (95% KI: 6,2–6,5). Dessa resultat för PFS visar en signifikant minskad risk för progression eller död med 55 procent för kombinationen, jämfört med behandling med kemoterapi (HR=0,45; 95% KI: (0,38-0,54); p<0,00001). Cirka 30 procent av patienterna i studien avslutade behandlingen med kemoterapi och fortsatte sedan med underhållsbehandling med avelumab, en PD-L1-hämmare och vanlig behandling idag för denna patientgrupp.1.

Resultaten från EV-302-studien presenterades på ESMO-kongressen, European Society for Medical Oncology, hösten 2023 och är publicerade i New England Journal of Medicine.1.

Godkännandet inom EU kommer samtidigt som riktlinjer, från European Society for Medical Oncology och European Association of Urology, nyligen uppdaterats och där enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab rekommenderas som första linjens behandling för lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer.2,3 Astellas samarbetar med lokala regulatoriska myndigheter inom hela EU för att säkerställa att patienter kan få tillgång till behandlingskombinationen så snart som möjligt.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände i december 2023 enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. I april 2022 godkände FDA och Europeiska kommissionen enfortumab vedotin som monoterapi för behandling hos vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer, som tidigare behandlats med platinainnehållande kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare.4,5

Om studien EV-302

EV-302 är en öppen, randomiserad, kontrollerad fas 3-studie som utvärderar enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab jämfört med platinainnehållande kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlad lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. Studien inkluderade 886 patienter med tidigare obehandlad, icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som var lämpliga för behandling med platinainnehållande kemoterapi oavsett PD-L1-status. Patienterna randomiserades till att få antingen enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab eller kemoterapi. De två primära effektmåtten i studien är total överlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) utvärderade av en blindad oberoende central granskning (BICR) enligt Response Evaluation Criteria in Solid Tumors (RECIST version 1.1). Sekundära effektmått inkluderar objektiv responskvot (ORR) enligt RECIST version 1.1 av BICR, responsduration (DOR) enligt RECIST version 1.1 av BICR, och säkerhet.1

De vanligaste (≥3 %) rapporterade behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre som rapporterades för patienterna som behandlades med kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab var makulopapulära utslag, hyperglykemi, neutropeni, perifer sensorisk neuropati, diarré och anemi.

Säkerhetsprofilen i EV-302-studien var jämförbar med vad som tidigare rapporterats för kombinationen i studien EV-103 hos patienter och med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, och som inte var lämpade för behandling med cisplatin. Inga nya biverkningar identifierades.1

Studien EV-302 en del av ett omfattande studieprogram som utvärderar denna kombination i flera stadier av urotelial cancer och andra solida tumörer. Resultat från EV-302-studien presenterades på ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, hösten 2023 och är publicerad i New England Journal of Medicine.1.

För mer information om studien EV-302 (NCT04223856) se https://clinicaltrials.gov.

Om urotelial cancer

90 procent av all diagnostiserad blåscancer är urotelial cancer (cancer i blåsans slemhinna). 6,7Urotelial cancer kan förutom i urinblåsan även uppstå i njurbäcken, urinledare och urinrör.8 I Sverige får årligen cirka 3 200 personer diagnosen urinblåsecancer och 700 dör till följd av sjukdomen.9 Globalt diagnostiseras cirka 614 000 nya fall av urinblåsecancer, och omkring 220 000 avlider varje år till följd av sjukdomen.10 Ungefär 12 procent har lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer vid diagnos.11

Om enfortumab vedotin

Enfortumab vedotin är ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) som riktar sig mot Nectin-4, ett protein på cellytan som är vanligt vid blåscancer.4,12 Prekliniska data tyder på att effekten av enfortumab vedotin beror på att läkemedlet binder till proteinet Nectin-4 och inkapslar det, varefter det frigör den cytotoxiska substansen monometyl auristatin E (MMAE) i cellen, vilket resulterar i att cancercellen inte kan reproducera sig själv (cellcykel-stopp) och programmerad celldöd (apoptos).4

PADCEV är godkänd inom EU för följande indikationer:

  • som monoterapi för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande kemoterapi och en hämmare av programmerad celldödsreceptor 1 eller programmerad celldödsligand 1.
  • i kombination med KEYTRUDA® (pembrolizumab) som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad urotelial cancer som är lämpliga för platinainnehållande kemoterapi.

Miljoner till metod som ska hitta fler personer med risk för hjärtinfarkt och stroke

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall världen över. Nu utvecklar forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet en metod för att tidigare upptäcka vem som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Projektet tilldelades i våras tre miljoner kronor av life science-programmet Swelife.

Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är åderförkalkning, också kallat åderförkalkningsplack, som brister. Det gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. En utmaning för sjukvården är att i tid hitta personer som är i riskzonen.

– Vi hade kunnat rädda många liv om vi bättre kunde förutsäga vilka som riskerar att drabbas, säger Isabel Goncalves, överläkare inom hjärtmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet (LU) och LU Diabetescentrum (LUDC).

Sammansättningen viktig
Tillsammans med Tobias Erlöv och Magnus Cinthio, forskare vid Lunds tekniska högskola, LTH, utvecklar hon en metod för att med ultraljud kunna undersöka plackets sammansättning. För det är inte bara plackets storlek som utgör en potentiell fara – det är hur placket är sammansatt som påverkar riskerna. Ju mer inflammerat plack är, desto större är riskerna.

– Dagens ultraljud kan bara visa storleken på placket, inte hur ”farligt” eller ”ofarligt” det är. Eftersom vi inte helt säkert vet vem som är i riskzonen, opererar vi vissa patienter i onödan och underbehandlar andra, säger Isabel Goncalves.

Andra metoder mer riskfyllda
Redan idag kan plackets sammansättning undersökas med mer omfattande metoder, som magnetkamera och datortomografi. Men de används inte klinisk för att titta på plackets sammansättning för det är kostsamt och kan medföra risker för patienten på grund av kontrastmedel, som används vid båda metoderna, och strålning, som förekommer vid datortomografi.

Forskarna utvecklar en metod för att med ultraljud kunna undersöka plackets sammansättning.

Isabel Goncalves och hennes kollegor har därför utvecklat en algoritm för ultraljud som gör att de kan utvärdera placket på ett mycket tydligare sätt än förut. Just nu testas metoden i tre studier, bland annat med patienter på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Nästa steg är att starta en studie i USA. Forskningsgruppen har nyligen startat ett avknoppningsföretag för att överföra kunskapen till en produkt.

I våras tilldelades forskningsprojektet tre miljoner kronor av life science-programmet Swelife, som sponsras av innovationsmyndigheten Vinnova.

– Förhoppningen är att vi på sikt har en metod som uppfyller alla krav och regelverk. Ultraljud är förhållandevis billigt, bärbart och innebär inget ingrepp i patienten. Därför skulle metoden kunna användas i många olika miljöer och kanske även i primärvården för att screena patienter – innan de blivit allvarligt sjuka, menar Isabel Goncalves.

Orsakar lidande
I sitt jobb inom hjärtmedicin träffar hon patienter som redan haft stroke, hjärtinfarkt, eller personer som sjukvården vet har högre risk för hjärt- och kärlsjukdom.

– Som hjärtläkare önskar jag att jag egentligen inte skulle behövas. Om vi kan fånga upp fler personer innan de blir allvarligt sjuka kan vi kanske hjälpa människor att förändra sina vanor och få en mer hälsosam livsstil, leva längre och framför allt bättre.

Swelife, som delade ut anslaget, är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av regeringen via innovationsmyndigheten Vinnova och av programmets deltagande parter. Mer information om Swelifes anslag finns här:
Hög kvalitet på ansökningarna till Swelifes utlysning för bättre hälsa – Swelife

Fakta: Plack och hjärt- och kärlsjukdomar

  • Plack, eller åderförfettning/åderförkalkning, är förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol lagras i kärlväggen.
  • Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.
  • Befolkningsstudien Scapis har visat att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl:
    4 av 10 i har plack i kärlen | Hjärt-Lungfonden (hjart-lungfonden.se)

Isabel Goncalves, överläkare inom hjärtmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, leder en studie som syftar till att hitta fler personer i riskzonen att få stroke.

Cereno Scientific får särläkemedelsstatus i EU för CS1

Cereno Scientific är ett bioteknikbolag som utvecklar innovativa behandlingar för sällsynta och vanliga kardiovaskulära sjukdomar, meddelande idag att Europeiska Kommissionen beslutat att godkänna särläkemedelsstatus, (Orphan Medicinal Product Designation, OMPD) för bolagets läkemedelskandidat CS1 i den sällsynta sjukdomen pulmonell arteriell hypertension (PAH).

”Det är med stor glädje som jag meddelar att CS1 har beviljats särläkemedelsstatus (OMPD) i EU vilket täcker alla 27 EU-länder. Denna status innebär betydande fördelar, inkluderande en 10-årig marknadsexklusivitet efter godkännande samt andra förmåner under utvecklingsprocessen, vilket underlättar vårt arbete att få CS1 till patienter med PAH i Europa. Särläkemedelsstatus i EU kompletterar Orphan Drug Designation (ODD) som beviljades av amerikanska FDA i USA år 2020, vilket förstärker skyddet och värdet av CS1 på dessa viktiga marknader. Dessa marknadsexklusiviteter, tillsammans med vår robusta patentportfölj, är avgörande för vår kommersiella strategi för CS1”, säger Sten R. Sörensen, vd, Cereno Scientific.

 

Om särläkemedelsstatus i EU

Europeiska kommissionen är ansvarig för att bevilja ansökningar, som granskats av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för särläkemedelsstatus (OMPD) i EU. För att kvalificera för särläkemedelsstatus måste ett läkemedel uppfylla ett antal kriterier:

•        att det måste vara avsett för att diagnostisera, förebygga eller behandla livshotande tillstånd eller tillstånd med kronisk funktionsnedsättning som högst fem av 10 000 personer i EU lider av, eller

•        att det utan stimulansåtgärder inte är troligt att en försäljning av läkemedlet inom EU skulle generera tillräckliga intäkter för att motivera den nödvändiga investeringen, och

•        att det inte finns någon tillfredsställande alternativ metod att diagnosticera, förebygga eller behandla tillståndet eller, om det finns, att läkemedlet kommer att vara till mycket stor nytta.

Företag som erhåller särläkemedelsstatus drar nytta av hjälp att utveckla prövningsprotokoll, en typ av vetenskaplig rådgivning specifikt för särläkemedel, och marknadsexklusivitet när läkemedlet väl är på marknaden. Avgiftsreduceringar är också tillgängliga beroende på sponsorns status och vilken typ av tjänst som efterfrågas.

 

EU godkänner Padcev och Keytruda som förstalinje-behandling för urotelial cancer

EU godkänner Astellas PADCEV™ (enfortumab vedotin) i kombination med KEYTRUDA® (pembrolizumab) som första linjens behandling vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer

  • Första godkända behandlingen vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som visat en signifikant fördel i effekt jämfört med platinumbaserad kemoterapi.1
  • Godkännandet inom EU baseras på positiva resultat avseende den totala överlevnaden och progressionsfri överlevnad från fas 3-studien EV-302.1

Astellas Pharma meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt PADCEV™ (enfortumab vedotin, ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) i kombination med KEYTRUDA®(pembrolizumab, en PD-1-hämmare) som första linjens behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, som är lämpliga för behandling med platinainnehållande kemoterapi.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien EV-302 (även kallad KEYNOTE-A39) som utvärderar enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab. Kombinationen visar på en signifikant överlevnadsfördel (OS) och signifikant progressionsfri överlevnad (PFS), jämfört med platinainnehållande kemoterapi.

– Detta godkännande innebär ett viktigt framsteg och erbjuder ytterligare ett behandlingsalternativ till patienter som lever med avancerad urotelial cancer. Astellas arbetar nu för att göra behandlingen med enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab tillgängligt för patienter i Sverige så snart som möjligt, säger Elinor Cockburn, på medicinska avdelningen hos Astellas i Norden.

Fas 3-studien EV-302 har utvärderat effekt och säkerhet för kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab hos tidigare obehandlade patienter med icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. Resultaten från studien visar en mediantid för totalöverlevnad (OS) på 31,5 månader för kombinationen (95% KI: 25,4-NR), jämfört med 16,1 månader med platinainnehållande kemoterapi (95% KI: 13,9-18,3). Resultaten för OS visar en signifikant minskad risk för död med 53 procent för kombinationen, jämfört med behandling med kemoterapi (Hazard Ratio [HR]=0,47; 95% konfidensintervall [KI]: 0,38-0,58; p<0,00001). Mediantid för progressionsfri överlevnad (PFS) var 12,5 månader för kombinationen (95% KI: 10,4–16,6), jämfört med 6,3 månader med kemoterapi (95% KI: 6,2–6,5). Dessa resultat för PFS visar en signifikant minskad risk för progression eller död med 55 procent för kombinationen, jämfört med behandling med kemoterapi (HR=0,45; 95% KI: (0,38-0,54); p<0,00001). Cirka 30 procent av patienterna i studien avslutade behandlingen med kemoterapi och fortsatte sedan med underhållsbehandling med avelumab, en PD-L1-hämmare och vanlig behandling idag för denna patientgrupp.1.

Resultaten från EV-302-studien presenterades på ESMO-kongressen, European Society for Medical Oncology, hösten 2023 och är publicerade i New England Journal of Medicine.1.

Godkännandet inom EU kommer samtidigt som riktlinjer, från European Society for Medical Oncology och European Association of Urology, nyligen uppdaterats och där enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab rekommenderas som första linjens behandling för lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer.2,3 Astellas samarbetar med lokala regulatoriska myndigheter inom hela EU för att säkerställa att patienter kan få tillgång till behandlingskombinationen så snart som möjligt.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände i december 2023 enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. I april 2022 godkände FDA och Europeiska kommissionen enfortumab vedotin som monoterapi för behandling hos vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer, som tidigare behandlats med platinainnehållande kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare.4,5

Om studien EV-302

EV-302 är en öppen, randomiserad, kontrollerad fas 3-studie som utvärderar enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab jämfört med platinainnehållande kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlad lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. Studien inkluderade 886 patienter med tidigare obehandlad, icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som var lämpliga för behandling med platinainnehållande kemoterapi oavsett PD-L1-status. Patienterna randomiserades till att få antingen enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab eller kemoterapi. De två primära effektmåtten i studien är total överlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) utvärderade av en blindad oberoende central granskning (BICR) enligt Response Evaluation Criteria in Solid Tumors (RECIST version 1.1). Sekundära effektmått inkluderar objektiv responskvot (ORR) enligt RECIST version 1.1 av BICR, responsduration (DOR) enligt RECIST version 1.1 av BICR, och säkerhet.1

De vanligaste (≥3 %) rapporterade behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre som rapporterades för patienterna som behandlades med kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab var makulopapulära utslag, hyperglykemi, neutropeni, perifer sensorisk neuropati, diarré och anemi.

Säkerhetsprofilen i EV-302-studien var jämförbar med vad som tidigare rapporterats för kombinationen i studien EV-103 hos patienter och med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, och som inte var lämpade för behandling med cisplatin. Inga nya biverkningar identifierades.1

Studien EV-302 en del av ett omfattande studieprogram som utvärderar denna kombination i flera stadier av urotelial cancer och andra solida tumörer. Resultat från EV-302-studien presenterades på ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, hösten 2023 och är publicerad i New England Journal of Medicine.1.

För mer information om studien EV-302 (NCT04223856) se https://clinicaltrials.gov.

Om urotelial cancer

90 procent av all diagnostiserad blåscancer är urotelial cancer (cancer i blåsans slemhinna). 6,7Urotelial cancer kan förutom i urinblåsan även uppstå i njurbäcken, urinledare och urinrör.8 I Sverige får årligen cirka 3 200 personer diagnosen urinblåsecancer och 700 dör till följd av sjukdomen.9 Globalt diagnostiseras cirka 614 000 nya fall av urinblåsecancer, och omkring 220 000 avlider varje år till följd av sjukdomen.10 Ungefär 12 procent har lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer vid diagnos.11

Om enfortumab vedotin

Enfortumab vedotin är ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) som riktar sig mot Nectin-4, ett protein på cellytan som är vanligt vid blåscancer.4,12 Prekliniska data tyder på att effekten av enfortumab vedotin beror på att läkemedlet binder till proteinet Nectin-4 och inkapslar det, varefter det frigör den cytotoxiska substansen monometyl auristatin E (MMAE) i cellen, vilket resulterar i att cancercellen inte kan reproducera sig själv (cellcykel-stopp) och programmerad celldöd (apoptos).4

PADCEV är godkänd inom EU för följande indikationer:

  • som monoterapi för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande kemoterapi och en hämmare av programmerad celldödsreceptor 1 eller programmerad celldödsligand 1.
  • i kombination med KEYTRUDA® (pembrolizumab) som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad urotelial cancer som är lämpliga för platinainnehållande kemoterapi.

Minister Persson till ESS/MAX IV Summit 2024

Hur kan ESS och MAX IV stärka den svenska life science- och medicintekniksektorn? Den frågan är i fokus vid årets ESS/MAX IV Summit i Mölndal, som Vetenskapsrådet bjuder in till den 17 oktober på Mölnlycke Healthcare huvudkontor i Mölndal.
Programmet sänd även live via Vetenskapsrådets YouTube-kanal.

Anläggningar som MAX IV och ESS har under många år använts för att studera läkemedelskandidater för exempelvis diabetes typ 2 och immunterapier för cancerbehandling. Andra exempel på forskning som bedrivs vid dessa forskningsinfrastrukturer kan handla om att förbättra biofarmaceutiska produkters termiska stabilitet eller paketera mRNA i nanopartiklar för vacciner.

Är de verktyg och tekniker som erbjuds vid ESS och MAX IV relevanta för forskarna?

Hur kan anläggningarna införliva nya tekniker och verktyg som Deep-tech, AI, bioprinting och nanoteknik för att bli ännu bättre?

Vem ska ta bort de flaskhalsar som bromsar användbarheten av storskalig forskningsinfrastruktur?

Detta är några av de frågor som vi ska försöka besvara vid årets ESS/MAX IV Summit.

Deltar gör bland annat:

Zlatko Rihter, CEO, Mölnlycke Health Care

Hanna Barriga, Research Specialist, SciLifeLab

Fredrik Wessberg, CEO, CCRM Nordic

Marianna Yanez Arteta, Associate Director at the Advanced Drug Delivery division within Pharmaceutical Sciences, AstraZeneca

Oliver Billker, Director, The laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden

Som avslutning kommer utbildningsminister Mats Persson att beskriva vad översynen av den svenska life science-strategin och den kommande forsknings- och innovationspropositionen innebär. Moderator för evenemanget är Maria Borelius. Programmet hålls på engelska.

Datum

17 oktober 2024

Tid

9.00–16.00

Plats

Mölnlycke Health Care HQ i Mölndal, Entreprenörsstråket 21 och digitalt via Youtube

Anmälan

Är du intresserad av att delta på plats är du välkommen att skicka en förfrågan till [email protected].
Sista anmälningsdag är 7 oktober.

Årets BiotechBuilders Award till KTH professor

Under årets BiotechBuilders delades priset BiotechBuilders Award ut. I år gick vandringspokalen (en drink-shaker) till KTH professorn Johan Rockberg, med följande motivering:

Johan Rockberg has consistently demonstrated research excellence at KTH Royal Institute of Technology, making significant contributions in the field of biotechnology. His work focuses on the development of novel biotechnological methods and systems, leading to groundbreaking advancements in protein engineering and bioprocess optimization. Professor Rockberg’s research has led to numerous high-impact publications in esteemed scientific journals, earning him widespread recognition and respect within the academic community.  Beyond his academic achievements, Professor Rockberg is a visionary entrepreneur. He has successfully translated his research into real-world applications, founding and leading several biotechnology startups. He has been involved in Biolamina, Alligator Biosciences, Affibody, Atlas antibodies, Spiber Technologies and Abclon. His entrepreneurial ventures have not only brought innovative solutions to market but have also created valuable opportunities for collaboration between academia and industry, not only in Sweden but on a global level. His leadership and strategic vision have been pivotal in securing funding, fostering partnerships, and driving the growth of these companies and inspiring other scientists to explore entrepreneurial journeys.

Styrelsen i BiotechBuilders.

 

AstraZeneca Sverige uppnår hållbarhetsmål

AstraZeneca Sverige uppnår hållbarhetsmål – 98 procents minskning av växthusgasutsläpp sedan 2015.

AstraZeneca i Södertälje, en av världens största tillverkningsanläggningar för läkemedel, har minskat växthusgasutsläppen från den egna verksamheten med 98 procent sedan 2015. Det innebär att AstraZeneca i Sverige nu har nått företagets globala klimatmål avseende egna utsläpp – två år i förtid. 

Samma målsättning har redan uppnåtts på AstraZenecas anläggning i Göteborg, ett av företagets fem globala strategiska forskningscenter, vilket innebär att hela den svenska verksamheten med 8 000 anställda nu har uppnått AstraZenecas globala mål för växthusgasutsläpp för Scope 1 och 2, två år före utsatt tid.

– Vår svenska verksamhet är omfattande, både sett till forskning och tillverkning av läkemedel. Därför är våra lokala hållbarhetsambitioner en viktig del av vårt globala hållbarhetsarbete. Att vi uppnår våra mål bidrar till att hela AstraZeneca kan minska sitt klimatavtryck och sätta ännu mer ambitiösa mål i framtiden, säger Per Alfredsson, vd för AstraZeneca i Sverige.

AstraZeneca strävar efter att halvera hela sin värdekedjas avtryck till år 2030 och uppnå en minskning med 90 procent senast år 2045. Målet är vetenskapsbaserade nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

AstraZeneca har arbetat länge för att minska sitt klimatavtryck, inklusive de totala utsläppen från partners i sina värdekedjor. I början av 2020 lanserades därför Ambition Zero Carbon – ett ambitiöst program med bland annat målsättningen att minska koldioxidutsläppen från den egna verksamheten med 98 procent till år 2026.

Ambition Zero Carbon är AstraZenecas globala vetenskapsbaserade klimatstrategi för att leverera absoluta minskningar av växthusgasutsläpp från direkta och indirekta källor i hela värdekedjan (Scope 1, 2 och 3). Strategin är en viktig del av arbetet för att begränsa effekterna av klimatförändringarna, och skapar nya möjligheter till en hållbar hälso- och sjukvård.

DEBATT: Ovärdigt att cancersjuka under behandling ska förlora sin inkomst

Förslagen om en återgång till en restriktiv sjukförsäkring som presenterades i våras är djupt oroande. Ett införande av den så kallade stupstocken då man blir utförsäkrad efter ett års sjukskrivning skulle drabba cancerpatienter särskilt hårt. Det måste vara medicinska behov och inte datumgränser om styr rätten till ekonomisk ersättning under perioden man är sjuk, skriver tre läkare.

Varje år får cirka 69 000 personer veta att de behöver genomgå en cancerbehandling. Cirka 600 000 personer lever med cancer och antalet anhöriga är långt fler. Cancer berör alla. Tack vare vetenskaplig utveckling, nationella vårdprogram och engagerade läkare överlever allt fler sin cancerdiagnos. Men cancersjukdomar tar lång tid att tillfriskna från, ibland flera år. En förutsättning för tillfrisknande är tid för rehabilitering och återhämtning utan oro för sin försörjning eller situation på jobbet. En sådan oro kan riskera att försämra både den psykiska och fysiska hälsan.

Perspektiv saknas
Tyvärr föreslår utredningen en återgång till den tidigare restriktiva tolkningen av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som fanns innan 2021 med en stupstock efter 12 månaders sjukskrivning. Flera remissinstanser har pekat på metodbrister i utredningen. Patienternas och sjukvårdspersonalens perspektiv finns inte med. Dessutom saknar utredningen förståelse för hur olika sjukdomstillstånd påverkar rehabiliteringen och ingen hänsyn tas till förekomsten av kroniska sjukdomar där behov finns för längre sjukskrivningsperioder.

Många av de nya cancerbehandlingarna innefattar långvariga tilläggsbehandlingar för att stärka chansen för långsiktig bot. Immunterapi och CAR-T behandlingar har givit nya möjligheter men kräver sjukhusvistelser och lång rehabilitering innan patienten är återställd. Behandlingarna och återhämtningen kan mycket väl ta mer än ett år.

En annan grupp som utredningen missat är patienter med avancerad cancer som vi numer kan hålla tumörfria under mycket lång tid och där behandlingen pågår årsvis och möjligheten till återgång i arbete är begränsad under de första åren och där utrymme för rehabiliteringsprocessen är angelägen. En särskilt utsatt grupp är unga vuxna med cancer som många gånger är behovsanställda och med de här förslagen riskerar att få sämre rätt till sjukpenning.

Per Karlsson, ordförande Svensk Onkologisk Förening, professor/överläkare Onkologi Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elin Karlsson, ordförande Sjukhusläkarna, överläkare i kirurgi vid Södertälje sjukhus och Jonas Holm, ledamot Sjukhusläkarna, överläkare i kirurgi vid Skellefteå lasarett.

Om en person med yrkesutbildning och erfarenhet i stället kan fortsätta i sitt yrke är två till tre månaders extra sjukskrivning en god investering.

Utredaren menar att en mer restriktiv sjukskrivningsprocess sparar pengar åt staten. Att prövas mot alla arbeten på arbetsmarknaden är ett stort resursslöseri, inte bara för den enskilde utan även för samhället när stora summor, arbete och ansträngningar lagts i yrkesutbildning eller längre universitetsstudier. Om en person med yrkesutbildning och erfarenhet i stället kan fortsätta i sitt yrke är två till tre månaders extra sjukskrivning en god investering. Mer fokus på rehabiliteringsstöd till dessa är också angeläget.

Vår erfarenhet som läkare är att en bortre tidsgräns påverkar cancerdrabbade särskilt hårt. Behandlingarna är ofta mycket krävande, långa och påverkar såväl den fysiska som den psykiska hälsan. En person som drabbas av cancer behöver tid och trygghet att kunna tillfriskna och rehabiliteras. Så länge man är sjuk och har nedsatt arbetsförmåga ska man ha rätt till sjukpenning. Här är våra uppmaningar till regeringen:

  • Tidsstupstockar är inte förenliga med regeringens ambition om medicinska förutsättningar vid planering av vård – i stället för almanacksgarantier
  • Regeringen bör omedelbart ta bort förslaget om bortre tidsgräns för cancersjuka och andra med långvariga sjukdomar men för arbetslivet möjlig gynnsam prognos
  • Öka inte belastningen på en redan hårt pressad sjukvård och sjuka patienter
  • Lyssna på professionen, vi har omfattande sakkunskap

Slutligen, försämra inte möjligheterna att tillfriskna från cancer, alla kan drabbas.

 

Per Karlsson, ordförande Svensk Onkologisk Förening, professor/överläkare Onkologi Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Elin Karlsson, ordförande Sjukhusläkarna, överläkare i kirurgi vid Södertälje sjukhus

Jonas Holm, ledamot Sjukhusläkarna, överläkare i kirurgi vid Skellefteå lasarett

Bild Jonas Holm: STEFAN TELL

 

Det här är en debattartikel publicerad på Göteborgs Posten.

Debattartikeln är ett gemensamt initiativ från Svensk Onkologisk Förening och Sjukhusläkarna.

Prenumerera