Vi föreslår ett nytt ekonomiskt incitament riktat till FoU-bolag, skriver Gunilla Osswald, vd BioArctic; Gustaf Salford, vd Elekta och Per Alfredsson, vd AstraZeneca AB, i ett debattinlägg i Dagens Industri i veckan.

Sverige har historiskt varit ett fantastiskt land för oss som investerar i forskning och utveckling (FoU). När WIPO (The World Intellectual Property Organization) listar världens mest innovativa ekonomier i den ansedda rankningen Global Innovation Index, då hamnar Sverige i den absoluta toppen. År efter år har vi hamnat på en andraplats. Även när man tittar på hur stor andel av BNP som länder lägger på FoU, så kallad FoU-intensitet, så ligger Sverige bra till. Under 2022 var det bara Belgien i hela EU som hade en högre FoU-intensitet än Sveriges 3,4 procent.

Den privata sektorns investeringar är oerhört viktiga för Sveriges ställning som en ledande FoU-nation. Företagssektorn står för ungefär tre fjärdedelar av Sveriges totala FoU-utgifter. Sveriges forskningsklimat har främjat innovation, vilket har uppmuntrat till investeringar, och det är viktigt att näringslivet och staten fortsätter att jobba tillsammans för att säkerställa att Sverige förblir ett attraktivt land för FoU-investeringar, för små såväl som stora internationella företag.

Men i dagens knivskarpa globala konkurrens kan vi inte ta Sveriges ledarskap inom FoU för givet. Även om ekonomin i Sverige är på väg att återhämta sig och inflationen har fallit, så har både USA och Kina de senaste åren haft en väsentligt snabbare tillväxt än Europa och Sverige. När Europa riskerar att tappa ännu mer konkurrenskraft lägger alltfler företag sina FoU-investeringar i USA och Asien.

Till exempel inom life science har investeringsgapet inom FoU mellan Europa och USA ökat med häpnadsväckande 1.000 procent de senaste två decennierna – från 2 miljarder euro under 2002 till 25 miljarder euro under 2020, enligt den europeiska branschorganisationen EFPIA. Enligt Eurostat brottas andra branscher med liknande utmaningar, där företag och investerare alltmer tittar på USA, Sydkorea, Japan och Kina, snarare än Europa.

Det finns åtgärder som Sverige kan vidta för att behålla och stärka vår position som ledande inom FoU. Något som är helt nödvändigt är att stärka konkurrenskraften på skattesidan. Även om Sverige har en bolagsskatt i nivå med OECD-genomsnittet – vilket i sig inte är tillräckligt för att vara konkurrenskraftigt på skattefronten – så ligger vi rejält efter när det handlar om skatteincitament som främjar FoU-verksamhet. Som en liten, exportberoende ekonomi kan skattepolitiken spela en avgörande roll för att skapa innovation, samtidigt som den både skyddar befintliga jobb och skapar nya arbetstillfällen.

Vi föreslår därför ett nytt ekonomiskt incitament riktat tillFoU-bolag. Vi kallar det Innovationsavdraget (Qualified Refundable Tax Credits). Det är en globalt beprövad och populär modell från OECD som handlar om att ge skattekrediter på till exempel 30 procent av kvalificerade FoU-utgifter, som lönekostnader, köpta tjänster och förbrukningsvaror. Innovationsavdraget skulle gynna alla typer av bolag, från startup-bolag till multinationella koncerner.

Innovationsavdraget skulle stärka Sveriges konkurrenskraft, locka internationella bolag att investera här, skapa nya högkvalificerade jobb, och på sikt öka skatteintäkterna genom att bredda skattebasen. Avdraget har redan framgångsrikt införts i både Irland och Storbritannien, vilket har inneburit ett betydligt mer attraktivt investeringsklimat för FoU-företag.

Man ser tydligt hur ekonomiska incitament styr var investeringarna hamnar. Irland har till exempel trefaldigat sina life science-investeringar under drygt tio år. Flera andra länder är nu i färd med att införa FoU-incitament liknande Innovationsavdraget. Vi uppmanar därför regeringen att i den statsbudget som nu förhandlas tillsätta en utredning, där man undersöker ett nytt kraftfullt skatteincitament för FoU-verksamhet. Vi är övertygade om att en sådan utredning skulle visa på stora, positiva effekter för Sverige.

Nu är det läge att ta vara på den möjlighet som uppstår när ekonomin förbättras, för att ytterligare stärka vår konkurrenskraft. Genom att jobba tillsammans i den offentliga och privata sektorn kan vi säkerställa att vi både behåller och stärker svensk FoU.

Det kommer inte bara gagna arbetstagare och företag här hemma, utan också skapa nya möjligheter till innovation som kommer människor till del runtom i hela världen.

Per Alfredsson, vd, AstraZeneca AB
Gustaf Salford, vd, Elekta
Gunilla Osswald, vd, Bioarctic

Källa: Dagens Industri

Socialminister Jakob Forssmed betonar behovet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården i Sverige. ”För att vi ska nå dit krävs att många aktörer bidrar,” skriver Forssmed i sina sociala medier. För att främja denna utveckling tillsatte han i våras ett råd där berörda parter kan mötas och diskutera frågor kring den digitala infrastrukturen och dess införande.

Genom rådets arbete får regeringen vägledning i frågor som rör digitaliseringen av vården och utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Rådet har regelbundna möten, och vid ett möte i veckan diskuterades en av de mest aktuella frågorna – förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS), som förväntas bli antagen under hösten. ”EHDS kommer att ha en stor inverkan på svensk hälso- och sjukvård,” menar Forssmed.

Under mötet Berättar socialministern att de diskuterade behovet av att skapa en gemensam förståelse för förordningen och hur Sverige kan implementera den på ett sätt som bäst realiserar dess potential.

Bild från Jakob Forssmed på LinkedIn. 

Källa: Jakob Forssmed på LinkedIn.

Bayer har utsetts till Bästa Hållbarhetsleverantör 2024 av Apotek Hjärtat. Hårt och gediget arbete ligger bakom – ett arbete som gör skillnad på riktigt.

Motiveringen: ”Bayer är en inspirerande förebild och en modig aktör som inte bara delar med sig av information och lärdomar kring klimatpåverkan och läkemedel, de driver dessutom utvecklingen mot en mer hållbar läkemedelsproduktion. Genom öppenhet och ärlighet visar de vägen mot en grönare framtid!”

Den 5 november 2024 bjuder Svenska Läkaresällskapet in till ett högaktuellt panelsamtal om patientsäkerhet. Evenemanget äger rum kl. 18.00–19.00 i SLS hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm och är öppet för alla intresserade.

Samtalet kommer att kretsa kring frågan: Är patientsäkerheten aldrig hotad? I förordet till boken Värdet av integritet reflekterar Kuba Rose, dåvarande AT-läkare, över hur chefer inom vården ofta betonar att patientsäkerheten inte är hotad, trots att rapporter och indikationer pekar på motsatsen. Denna motsägelse väcker viktiga frågor om hur patientsäkerhet definieras och kommuniceras inom vården.

I panelen deltar tre framstående experter och journalister för att diskutera dessa frågor. Anna Gustafsson, journalist på Dagens Nyheter, har nyligen publicerat boken Du sköna nya vård, som undersöker valfrihetens roll inom svensk sjukvård. Bosse Lindquist, en prisbelönt dokumentärfilmare känd för sin granskning av kirurgen Paolo Macchiarini, bidrar med sina erfarenheter av patientsäkerhet inom media. Urban Nylén, medicinalråd vid Socialstyrelsen och medlem i Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård, kommer att ge ett myndighetsperspektiv på ämnet. Moderatorn för samtalet, Kuba Rose, nu ST-läkare i onkologi på Södersjukhuset, har tidigare tilldelats Debattpriset Röst av SLS Kandidat- och underläkarförening för sina insatser inom vårddebatten.

Tillsammans kommer panelen att diskutera varför det finns ett motstånd mot att erkänna patientsäkerheten som hotad, hur begreppet används i praktiken, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra situationen.

Länk till anmälan tittar du här.

Två forskare vid Umeå universitet beviljas ERC Starting Grant* – ett forskningsstöd som syftar till att stötta lovande unga forskare i början av sin karriär. Det handlar om Iker Valle Aramburu, ny gruppledare på MIMS och anknuten till Institutionen för molekylärbiologi, samt Gerard Rocher-Ros som börjar forska vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) efter årsskiftet.

– Jag är oerhört glad och hedrad över att få ett så prestigefyllt anslag som kommer att bidra till att utveckla vår forskning om mikroproteiner. Under ansökningsprocessen har jag lärt mig mycket och jag är mycket tacksam mot alla som har bidragit med feedback och råd, säger Iker Valle Aramburu.

Iker Valle Aramburu.

Det projekt han har beviljats medel för, ”Illuminating the dark microproteome in innate immunity”, handlar om att identifiera och studera mikroproteinernas roll i medfödda immunceller.

– Mikroproteiner är små proteiner som utgör ett stort antal av outforskade nya aktörer i olika biologiska processer. Jag kommer att fokusera på medfödda immunceller för att ytterligare förstå hur våra kroppar skräddarsyr ett reglerat immunsvar mot olika patogener, säger Iker Valle Aramburu.

”Unik möjlighet”

Gerard Rocher-Ros har beviljats stöd för projektet “A mechanistic understanding of Arctic River methane emissions” som fokuserar på metanutsläpp i vattendrag. Gerard Rocher Ros var även finalist i internationella Frontiers Planet Prize med ett liknande projekt tidigare i år. Metan är en kraftfull växthusgas som orsakar global uppvärmning och till stor del släpps ut från akvatiska ekosystem, och i och med klimatförändringarna ökar utsläppen i Arktis snabbt.

– Men forskningen känner i dag inte riktigt till hur metanutsläppen från vattendrag beter sig. I det här projektet kommer jag att kombinera storskaliga experiment med matematiska modeller för att förutse framtida utsläpp av metan från arktiska vattendrag.

– ERC-anslag ger generösa resurser och en lång tidsram för att utveckla stora projekt som annars inte är möjliga att ta itu med. Det är en unik möjlighet att starta min oberoende vetenskapliga karriär på det här sättet, även om det är lite överväldigande att plötsligt ha ett team att leda efter att bara ha varit postdoktor, säger Gerard Rocher-Ros.

Gerard Rocher-Ros.

*Om ERC Starting Grant. ERC Starting Grant är ett forskningsstöd som delas ut av Europeiska forskningsrådet (ERC). Det syftar till att stötta lovande unga forskare som är i början av sin karriär och vill etablera en egen forskargrupp eller program.

Ansökningar utvärderas av en panel bestående av internationella experter. Bedömningen baseras på forskningens vetenskapliga excellens och forskarens potential. Mer info: https://erc.europa.eu/news-eve…

Sverige behöver göra mer för att ta till vara på, vårda och utveckla befolkningens hjärnkapital. Vi behöver en nationell hjärnplan. Det skriver Anna Hemlin och Joakim Ramsberg, Hjärnfonden, tillsammans med Martin Schalling, professor vid Karolinska institutet och ordförande Suicide Zero, i en debattartikel i Altinget.

Anna Hemlin, Generalsekreterare Hjärnfonden, Martin Schalling, professor vid Karolinska institutet och ordförande Suicide Zero, Joakim Ramsberg, Forsknings- och samhällschef Hjärnfonden.

Kunskapsintensiva arbeten har tagit över stora delar av ekonomin i utvecklade länder. När en enda rad kod kan vara mer värt mer än en hel dags fysiskt arbete har kroppslig styrka blivit mindre viktig och i stället sätts hjärnan på prov. Mängden och komplexiteten i informationen som våra hjärnor måste hantera har mångdubblats: i dag skapas mer data på en dag än vad som producerades under flera årtionden runt förra sekelskiftet.

Bygg upp hjärnkapitalet

Ett lands konkurrenskraft och välstånd beror numera till stor del på summan av dess invånares intellektuella resurser, kognitiva förmågor samt emotionella och sociala färdigheter. Detta har med ett ord kommit att kallas hjärnkapital i den internationella debatten. Hjärnkapitalet är sannolikt den viktigaste delen av det så kallade humankapitalet, vilket har ett starkt samband med ekonomisk tillväxt.

Sverige skulle ha mycket att vinna på att ta hand om vårt hjärnkapital. Hälso- och sjukvård samt hjärnforskning är uppenbara arenor, men det finns fler exempel på områden där vi kan välja att bygga upp, eller förlora, hjärnkapital.

Förskolan och skolan är mycket betydelsefulla för barns utveckling under åren när hjärnan utvecklas i exceptionell takt och lägger grunden för kognitiv, emotionell och social utveckling. Vi ser en oroande trend med låga kunskapsresultat och minskad likvärdighet i skolan, särskilt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hjärnskador.

Psykisk ohälsa är kapitalförstöring

Det är hjärnkapitalförstöring att en stor andel personer med hjärndiagnoser har svag eller ingen plats på arbetsmarknaden samt att 46 procent av sjuktalen nu beror på psykisk, särskilt stressrelaterad, ohälsa. En intressant fråga för framtiden är hur AI-utvecklingen kommer att påverka hjärnkapitalet och vilka anpassningar samhället behöver göra.

Uppmuntran till fysisk aktivitet, social interaktion och närhet till naturen skapar förutsättningar för att både hjärnor och samhällen ska blomstra.

Prevention av suicid har potential att rädda mycket hjärnkapital. Varje år begår mer än 1 500 personer självmord i Sverige, de flesta av dem i arbetsför ålder eller yngre. Det är sju gånger fler än som dör i trafiken. Värdet av produktionsbortfallet som detta medför är minst nio miljarder kronor per år.

Landets byggda miljöer bör också utformas för att stärka hjärnkapitalet genom att främja kreativitet, produktivitet och välbefinnande. Uppmuntran till fysisk aktivitet, social interaktion och närhet till naturen skapar förutsättningar för att både hjärnor och samhällen ska blomstra.

Ta fram en nationell hjärnplan

Utredningar av vad som krävs för att rusta framtidens Sverige staplas på hög. Det ställs krav på investeringar i energiomställning och infrastruktur vid effektiviseringsåtgärder i kommuner och regioner. Men förslagen utgår aldrig från en av de viktigaste förutsättningarna – vårt gemensamma hjärnkapital, som ändå är nog så viktigt som järnvägsräls eller riskkapital.

Vi har därför tre förslag om hjärnkapital som vi vill skicka till regeringen:

1. En nationell hjärnplan behövs för att säkerställa ett koordinerat helhetsgrepp. Vi har en nationell cancerstrategi, men inte en hjärnplan trots att flera av hjärnans sjukdomar, till exempel depression (50 miljarder kronor per år) eller demenssjukdomar (90 miljarder kronor per år) enskilt kostar samhället mer än all cancer tillsammans.

2. Produktivitetskommissionen bör inkludera ett avsnitt om hjärnkapital i sitt slutbetänkande hösten 2025. En systematisk analys av hjärnkapitalet skulle ha stort värde.

3. Statliga forskningsfinansiärer bör öka sin finansiering av hjärnforskning, så att den står i paritet till sjukdomsbördan samt till potentialen för välstånd och ekonomisk utveckling som ligger i vårt hjärnkapital. Detta bör regeringen belysa i forskningspropositionen.

Anna Hemlin, Generalsekreterare Hjärnfonden
Martin Schalling, Professor vid Karolinska institutet samt ordförande Suicide Zero
Joakim Ramsberg, Forsknings- och samhällschef Hjärnfonden

Detta är en opinionsartikel publicerad i Altinget den 29 augusti, som speglar skribentens åsikter.

Som tillverkare av extemporeläkemedel har APL tidigare kommunicerat om ett utvecklingsarbete med att ta fram extemporeläkmedel tillverkade med hjälp av modern 3D-printingteknologi. Detta arbete har pågått sedan 2023. Teknologin erbjuder stora fördelar jämfört med konventionell extemporetillverkning, både ur patientsäkerhets- och hållbarhetsperspektiv.

Med hjälp av 3D-printing kan man individanpassa dos och beredningsform av ett läkemedel och samtidigt möjliggöra effektivare administrering av läkemedlet till små barn eller svårt sjuka patienter. Mer exakt dosering kan även bidra till mindre biverkningar.

3D-printer.

APL arbetar för en hållbar utveckling och hållbart värdeskapande. I dag tillverkar APL bland annat kapslar där man med dagens metod behöver fylla minst 100 kapslar per tillverkning.  Med hjälp av 3D-printing kan man i stället ta fram en exakt dos och undviker därmed svinn. Dagens tillverkningsmetod är helt manuell medan 3D-printing ger bättre arbetsmiljö med minskad risk för belastningsskador och mer begränsad exponering mot toxiska substanser för personalen. Införandet av 3D-printing gynnar därmed den långsiktiga ekonomin, arbetsmiljön, en hållbar utveckling samt vår miljö.

Efter en omfattande förstudie har APL beslutat att ingå i ett samarbete med Curify Labs Oy, som tillverkar APL:s första 3D-printer. De första maskinerna levereras under september 2024 och APL räknar med att introducera användandet av 3D-printers i extemporetillverkning under 2025.

– 3D-printing är en intressant teknologi som passar extemporetillverkning mycket väl, säger Erik Haeffler, vd på APL. Införandet av 3D-printing kommer att ge oss ytterligare möjligheter att fullgöra vårt samhällsuppdrag.

Erik Haeffler, vd på APL

– Det är en ära att få möjligheten att arbeta tillsammans med en så innovativ och framåtblickande aktör som APL, säger Charlotta Toplelius, vd på CurifyLabs. Vi ser fram emot att kombinera våra styrkor för att skapa ännu större värde för patienter med behov för individanpassade läkemedel.

Efter nödvändiga tester, valideringar och dialoger med berörda myndigheter räknar APL med att kunna tillhandahålla 3D-printade extemporeläkemedel för den svenska marknaden under 2025.

Om extemporeläkemedel
Extemporeläkemedel är läkemedel som specialtillverkas till en enskild individ som inte kan använda de läkemedel som finns på marknaden.

I en ny studie publicerad i Nature kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.

Det är väl känt sedan tidigare att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar. Skillnaderna regleras både av gener och av könshormoner. Immunologiska jämförelser mellan män och kvinnor kan dock aldrig särskilja betydelsen av genetiska och hormonella skillnader.

Men nu har tre svenska forskargrupper, ledd från Karolinska Institutet och Uppsala universitet, i en unik studie analyserat immunsystemets reglering och anpassning över tid hos 23 transmän som genomgått könsbekräftande testosteronbehandling.

Petter Brodin, barnläkare och professor vid Karolinska Institutet. Foto: Andreas Lundberg

– Vi har följt individer som tilldelats kvinnligt kön vid födseln och sedan fått testosteronbehandling i vuxen ålder. Deras genetiska profil är oförändrad, medan hormonprofilen skiftar helt från typiskt kvinnliga till manliga hormonnivåer. Denna unika förändring gör att vi för första gången kan säga vilka delar av en människas immunsystem som direkt regleras av könshormoner och inte av genetiska könsskillnader, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i barnimmunologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Nils Landegren, läkare och biträdande lektor vid Uppsala universitet, samt Olle Kämpe, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskarna kan nu visa att en ökad testosteronhalt och åtföljande minskning av östrogen särskilt påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem; virushämmande interferon typ 1 (IFN-1) och proinflammatoriska signaler som tumörnekrosfaktor alfa (TNFa).

De har också en hypotes om varför immunförsvaret behöver kunna regleras dynamiskt av hormoner under livets gång.

– Alla människor måste kunna justera sina immunsystem genom livet för att vara optimalt reglerade för de förutsättningar och utmaningar vi står inför. Vid könsmognad i puberteten ställs nya krav och immunsystemet måste regleras annorlunda för att möjliggöra graviditet hos kvinnor och muskeltillväxt hos män. Genom att reglera dessa nyckelfunktioner via könshormoner kan detta åstadkommas och hos kvinnor styras dynamiskt även under en menstruationscykel, säger Petter Brodin.

Studiens resultat öppnar ett helt nytt forskningsfält, menar Nils Landegren.

– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att bättre påverka människors immunsystem även utan att använda könshormoner. Man kan till exempel utveckla nya läkemedel för att påverka dessa mekanismer och därmed balansera om immunförsvaret för till exempel kvinnor med sjukdomen SLE, säger han.

Men resultaten har också en mer direkt nytta för transpersoner.

– Denna forskning har även viktig betydelse för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling och jag anser att denna grupp förtjänar ett betydligt mer vetenskapligt omhändertagande och uppföljning för att säkra deras långsiktiga hälsa, säger Petter Brodin.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Europeiska forskningsrådet, ERC.

Publikation: “Immune system adaptation during gender-affirming testosterone treatment”,  Tadepally Lakshmikanth, Camila Consiglio, Fabian Sardh, Rikard Forlin, Jun Wang1, Ziyang Tan, Hugo Barcenilla, Lucie Rodriguez, Jamie Sugrue, Peri Noori, Margarita Ivanchenko, Laura Piñero Páez, Laura Gonzalez, Constantin Habimana Mugabo, Anette Johnsson, Henrik Ryberg, Åsa Hallgren, Christian Pou, Yang Chen, Jaromír Mikeš, Anna James, Per Dahlqvist, Jeanette Wahlberg, Anders Hagelin, Mats Holmberg, Marie Degerblad, Magnus Isaksson, Darragh Duffy, Olle Kämpe, Nils Landegren, Petter Brodin, Nature, online 4 september 2024, doi: 10.1001/jamainternmed.2024.4369

Fakta: Mäns och kvinnors immunförsvar 

Immunförsvaret skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar som covid-19, hiv och tuberkulos. Dessutom svarar kvinnor generellt sett bättre på vaccinationer, men får samtidigt oftare biverkningar av dem.

Å andra sidan drabbar nästan alla autoimmuna sjukdomar kvinnor i högre utsträckning, något som är allra tydligast för Sjögrens sjukdom och SLE (systemisk lupus erythematosus) där hela nio av tio drabbade är kvinnor.

Petter Brodin, barnläkare och professor vid Karolinska Institutet. Foto: Andreas Lundberg