Godkännandebesked för europeisk patentansökan för Sortina Pharma

 

Sortina Pharma är glada att meddela att de har mottagit ett godkännandebesked (meddelande enligt Regel 71(3) EPC) i den  europeiska patentansökan som gäller nya sortilinhämmare. Sortinas sortilinhämmare visar lovande resultat inom behandling av bland annat cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Denna milstolpe representerar ett betydande framsteg i våra ansträngningar att skydda och vidareutveckla innovativa terapeutiska lösningar. Det europeiska patentet kommer att vara avgörande för att stödja fortsatt utveckling i alla våra projekt, där cancer utgör huvudfokus. Vi ser fram emot de möjligheter detta godkännande öppnar för oss i Europa när vi kommer närmare att leverera livräddande behandlingar till behövande patienter.

Nu vill Kennedy ta sig in i dina öron – här är premiäravsnittet av podden Hur

I nya podden Hur från Dagens Samhälle fokuserar chefredaktören Christina Kennedy på hur ett problem i offentlig sektor kan lösas. Metoder, förhållningssätt och lyckade – eller misslyckade – försök diskuteras med gäster från norr till söder. Varje avsnitt innehåller tips beslutsfattare i offentlig sektor kan använda själva.

”Namnet Hur speglar innehållet, vars syfte är att via kloka gäster få förslag på lösningar till samhällsbyggets dilemman. Podden riktar sig i första hand till alla som fattar beslut i kommuner och regioner, stora och små! Och alla som undrat hur sjuttsingen ska vi ta oss an det här?” Christina Kennedy för Dagens Samhälle.

I första avsnittet intervjuas Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om hur kommuner kan tackla minskad befolkning.


Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) intervjuas av Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Samhälle, i premiäravsnittet av podden Hur. Foto: Christina Kennedy

Avsnitten publiceras varje onsdag och är tillgängliga i alla poddspelare.
Du hittar premiäravsnittet här.

Regeringens nya miljarder till hälso- och sjukvården

Regeringen presenterade nyligen sin budgetproposition för 2025, där stora satsningar görs för att förstärka hälso- och sjukvården i Sverige. Med ett fortsatt fokus på att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten, kommer cirka 18,4 miljarder kronor att avsättas för att möta de utmaningar som regionerna står inför.

Den ekonomiska situationen i regionerna har varit tuff under 2024, främst på grund av de senaste årens höga inflation och ökade kostnader för pensioner. Regeringen menar att även om inflationen nu är under kontroll, är många regioner fortfarande ekonomiskt pressade. Med detta som bakgrund vill regeringen stärka vårdens förutsättningar och satsa på konkreta åtgärder för att förbättra tillgängligheten och minska de långa väntetiderna.

Ökad vårdkapacitet och sektorsbidrag
En av de mest omfattande satsningarna är en investering på 7,5 miljarder kronor som syftar till att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna. Detta inkluderar prestationsbaserade medel, där regionerna behöver visa resultat för att kunna ta del av resurserna. Vårdkapaciteten har länge varit en utmaning, med färre vårdplatser per capita och en ökning av överbeläggningar. Regeringen betonar att en ändamålsenlig vårdkapacitet också är viktig för att klara krissituationer, såsom naturkatastrofer eller krig.

Utöver detta föreslår regeringen ett sektorsbidrag på 2 miljarder kronor, vilket ska fördelas baserat på vårdbehovet i olika regioner. Detta bidrag är en viktig del i att stödja regionernas ekonomiska återhämtning och skapa bättre förutsättningar för att hantera de ökade kostnaderna som uppstått de senaste åren.

Nationell vårdförmedling för kortare väntetider
Ett annat betydande initiativ är satsningen på en nationell vårdförmedling. Med en budget på 250 miljoner kronor för 2025, vill regeringen intensifiera arbetet med att inrätta ett system där patienter kan erbjudas vård i andra regioner, om väntetiderna är kortare där. Detta ska göra det möjligt att nyttja vårdresurser över hela landet mer effektivt och minska de regionala skillnaderna i väntetider.

Jämlik implementering av precisionshälsa
Regeringen vill också främja utvecklingen av precisionshälsa, som innebär skräddarsydda vårdlösningar baserade på varje patients unika behov. För 2025 avsätts 50 miljoner kronor för att säkerställa att denna typ av vård implementeras jämlikt över hela landet, med ytterligare 100 miljoner kronor per år från och med 2026. Precisionshälsa anses vara en viktig del av framtidens sjukvård, särskilt inom områden som cancer och sällsynta sjukdomar.

Stora investeringar för framtidens vård
Regeringen har sedan tidigare även aviserat omfattande satsningar inom andra områden av hälso- och sjukvården. Dessa inkluderar 3,8 miljarder kronor för omställningen till en nära och tillgänglig vård, 1,7 miljarder kronor till det civila försvaret inom vården, samt 1,6 miljarder kronor för att främja jämställd vård och kvinnors hälsa, inklusive förlossningsvården. Utöver detta avsätts 1 miljard kronor för att förbättra cancervården och 480 miljoner kronor för att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

Totalt uppgår regeringens satsningar för 2025 till cirka 18,4 miljarder kronor, med en tydlig ambition att stärka hälso- och sjukvården i hela landet. Genom dessa insatser hoppas regeringen kunna skapa bättre förutsättningar för regionerna att möta framtidens utmaningar och samtidigt säkerställa att alla patienter, oavsett var i landet de bor, får tillgång till den vård de behöver.

 

Sjukvården i fokus i svensk Natoövning

För sex månader sedan blev Sverige medlem i Nato och i måndags påbörjades en omfattande Natoövning på svensk mark. Tillsammans med Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska Sveriges förmåga som värdland prövas vid en storskalig evakuering av skadade. ”Att vi nu övar är en viktig del i vidareutvecklingen av det svenska totalförsvaret”, säger Taha Alexandersson, beredskapschef på Socialstyrelsen.

Natomedlemskapet ställer helt nya krav på Sverige och vår förmåga att stötta andra medlemsländer i händelser av kris eller krig.

– Att vi nu övar det militära och civila sjukvårdssystemet tillsammans är värdefullt både för oss som land, men även för den framtida planeringen inom Nato, säger Taha Alexandersson.



Taha Alexandersson, beredskapschef på Socialstyrelsen. Foto: Socialstyrelsen.

Storskalig evakuering av patienter

Under veckan kommer två parallella övningar utspela sig där Sveriges förmåga att ta emot och vårda ett stort antal evakuerade ska prövas. Mer än 150 personer från 16 länder deltar i övningarna. Scenariot omfattar en storskalig patientevakuering från Natos norra flank till andra medlemsländer, däribland Sverige.

De fiktiva patienterna kommer såväl att vårdas i Sverige som transporteras vidare till sina hemländer. Koordineringen av denna storskaliga förflyttning ska ske via en internationell bas i Sverige vilket ställer höga krav på samordning med Nato, EU och övriga bilaterala kontakter.

Socialstyrelsen får central roll

I det fall Nato initierar en storskalig evakuering av sårade eller skadade till eller genom Sverige kommer Socialstyrelsen att få en central roll i hanteringen. Det handlar om samordning mellan sjukvårdsregionerna, samverkan med de militära medicinska förbanden, samt även att hantera frågor om logistik, utrustning, personal och kompetens.

– I händelse av en massevakuering av många skadade till Sverige kommer samtliga regioner att påverkas på något sätt och där behöver Socialstyrelsen tillsammans med sjukvårdens huvudmän utforska och befästa sina roller som Natoallierade, säger Taha Alexandersson.

Massevakuering ställer nya krav 

Parallellt med den internationella övningen kommer även svenska regioner och myndigheter utforska den svenska förmågan att hantera en eventuell massevakuering enligt de krav och förväntningar som Nato ställer på Sverige som nytt medlemsland.

– Att öva massevakueringar och internationella patientflöden är nytt, både för Sverige men även inom Natostrukturen. Att vi nu övar både med internationella allierade och unionsmedlemmar samtidigt som vi övar med sjukvårdsregioner och svenska myndigheter kommer att ge oss värdefulla insikter om våra styrkor, men även vilka åtgärder vi behöver vidta inom sektorn hälsa, vård och omsorg för att ytterligare stärka vår hantering av patientflöden, säger Taha Alexandersson.

Fakta om Natoövningen

  • Den internationella delen av övningen leds av Natos multinationella medicinska koordinationcenter, MMCC-E, som har mandat både från Nato och EU.
  • Övningen går under namnet Casualty Move 2024 (CAMO 24) och är den första övningen som Sverige står värdland för sedan inträdet i Nato.
  • CAMO 24 är den fjärde övningen i denna medicinska övningsserie, där fokus för årets övning omfattar medlemsstaternas beredskap och förmågor för individuell och kollektiv patientflödeshantering vid masskadeutfall.

Tillsätter utredning för att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar. Syftet är att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer.

– Läkemedel ska användas på rätt sätt och i rätt syfte. Det är viktigt för patientsäkerheten och för att skattemedel inte ska finansiera olaglig verksamhet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Utredaren ska bland annat:

  • Analysera och ta ställning till om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bör få utökade möjligheter att ta del av uppgifter och ingripa vid tillsynen över förskrivare.
  • Analysera och ta ställning till om IVO och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) bör få utökade möjligheter att ta del av uppgifter vid tillsynen över läkemedelsförskrivningar som påverkar läkemedelsförmånerna och om ansvaret för tillsynen behöver förtydligas.
  • Analysera och ta ställning till om det finns behov av ändringar i regelverket för arbetsplatskoder för att underlätta både regional och nationell uppföljning av läkemedelsförskrivningar.
  • Analysera om det finns behov av ändringar i reglerna för dokumentation i och åtkomst till patientjournaler för att bättre kunna följa upp läkemedelsförskrivningar.
  • Lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 12 mars 2026.

Särskild utredare blir Anders Ahlsson som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

BOKTIPS: Kunskap om minnet viktigt när barn förhörs i rättsfall

I våras släpptes boken Barnförhör, som tar ett helhetsgrepp på de vetenskapliga och praktiska aspekterna av att förhöra barn i rättsliga sammanhang. Rickard L Sjöberg, docent i neurokirurgi och medicinsk psykologi samt adjungerad lektor vid institutionen för klinisk vetenskap, är en av huvudförfattarna.

I vanliga fall arbetar Rickard L Sjöberg som neurokirurg och ägnar sig främst åt gliom, en typ av hjärntumörer. Sedan en tid tillbaka leder han en forskargrupp vars fokus är att försöka förstå hjärnans funktion och hur den kan skyddas hos patienter med hjärntumörer och andra neurokirurgiska tillstånd. Han forskar också på effekter av vakenkirurgi och molekylära processers betydelse för hjärnans funktion och till exempel utvecklingen av hjärntumörer. Så var kommer barnförhör in i bilden?

– Jag inledde faktiskt min forskarkarriär med en serie studier med koppling till hur barn fungerar som vittnen. Då, i mitten av 1990-talet, bedrevs väldigt lite systematisk forskning av det här slaget i Sverige. Jag har därefter behållit mitt intresse för forskning och undervisning även inom det här området. Intressant nog upptäcker jag förvånansvärt ofta beröringspunkter med den neurokirurgiska forskningen som jag ägnar mig åt, berättar Rickard Sjöberg.


Rickard L Sjöberg är docent i neurokirurgi och medicinsk psykologi samt adjungerad lektor vid institutionen för klinisk vetenskap. Bild: Johanna Nordström

Rickards första vetenskapliga studie började med ett grupparbete då han gick allmän linje på folkhögskola. I ett arkiv där man gjorde studiebesök hittade gruppen material från en så kallad häxpanik i Rättvik på 1670-talet, där man utredde kvinnor som påstods ha kidnappat barn och flugit iväg med dem till satanistiska nattliga sammankomster. I materialet, som visade sig vara världsunikt i sin detaljrikedom, fanns mer än 800 intervjuer med över 500 barn.

– Så här i efterhand är vi överens om att häxsabbaterna inte har ägt rum. Men det innebär att många barn berättade att de mindes saker som faktiskt inte hade hänt. Varför?

I materialet kunde Rickard Sjöberg se statistiska och kvalitativa mönster som talade för att det hade att göra med bedömningen av de mentala bildernas ursprung, alltså var ”minnet” egentligen kom ifrån.

Minnets ursprung bedöms när vi minns

Idag utgår den dominerande förståelsen av falska minnen från ursprungsbedömningsteorin, som etablerades internationellt under 1980-talet. Enligt ursprungsbedömningsteorin rekonstrueras minnen i samma ögonblick som de ska plockas fram och baserat på minnets egenskaper gör vi alltid en bedömning, automatisk eller i knepiga situationer medveten, av var minnet kommer ifrån. Blir det fel i den processen kan ett falskt minne uppstå – vi tror att vi varit med om något som inte har hänt, precis som barnen i materialet från häxpaniken.

– Ursprungsbedömningsteorin har, eller borde åtminstone ha, stor betydelse för hur man bedömer barns berättelser i juridiska sammanhang. Men den är intressant nog också potentiellt viktig för neurokirurger, bland annat i frågan om hur realistiskt det är att behandla Alzheimers sjukdom med djup hjärnstimulering. Misstag i ursprungsbedömning är också en av flera faktorer som kan göra det svårare för läkare att hantera neurokirurgiska komplikationer på ett sunt sätt, förklarar Rickard.

I uppföljande studier har han även studerat bland annat faktorer som bidrar till att barn inte berättar om erfarenheter av sexuella övergrepp som bevisligen ägt rum, hur genetisk sårbarhet kan påverka hur erfarenheter av misshandel och sexuella övergrepp under barndomen påverkar psykisk mående senare i livet och hur olika psykologiska mekanismer kan påverka hur kliniker bedömer bland annat övergrepp mot barn.

– Alla de här forskningsområdena innehåller intressant nog teman som jag kunnat följa upp och använda mig av även inom ramen för min neurokirurgiska forskning. Åtminstone i mitt fall har det varit en styrka snarare än ett problem att ha intressen som kanske kan uppfattas som breda.

Idéer om minnet kan vara avgörande

Rickard L Sjöbergs intresse för barns vittnesmål har alltså lett till att han medverkat i en lärobok om barnförhör där han är en av redaktörerna och har skrivit flera av kapitlen. Han initierade också granskningen av fallet där två bröder, då fem respektive sju år gamla, pekades ut av polisen i Arvika som skyldiga till att ha dödat den fyraårige pojken Kevin Hjalmarsson.

– Det började när jag var sakkunnig i samband med den påstådde seriemördaren Thomas Quicks resningsansökningar, där den starkt ifrågasatta idén om bortträngda minnen var central. I samband med en TV-sänd diskussion om Quickfallet fick jag frågan av en journalist om jag trodde att det fallet var unikt. Efter det tittade jag närmare på fallet Kevin och det var, visade det sig, ett bra svar på journalistens fråga.

Rickard L Sjöbergs uppmärksammande av Kevinfallet ledde så småningom till att såväl SVT:s Dokument inifrån som Dagens Nyheter initierade ambitiösa journalistiska granskningar. 2018 friade slutligen polisen bröderna från alla misstankar, bland annat med hänvisning till vad som bedömdes som ett vattentätt alibi som det visade sig att den tidigare utredningen bortsett ifrån. I början av september släppte P3 Dokumentär en podd om fallet där Rickard medverkar.

Text: Johanna Nordström, Umeå universitet

Patientnära forskning om SLE belönas med Nanna Svartz stipendium 2024

Årets stipendium till Nanna Svartz minne går till professor Anders Bengtsson i Lund. Han belönas med Reumatikerförbundets och Pfizers stipendium på 150 000 kronor för sin forskning om systemisk lupus erythematosus (SLE).

Reumatikerförbundet och Pfizer delar gemensamt ut ett stipendium till minne av Sveriges första kvinnliga professor i medicin, Nanna Svartz. Årets stipendium ges till Anders Bengtsson, professor och reumatolog i Lund. Stipendiet delades ut den 11 september 2024 i samband med Reumadagarna i Linköping, då Anders Bengtsson även föreläste om sin forskning.


Ur motiveringen
Professor Anders Bengtssons forskning kring systemisk lupus erythematosus (SLE) har utgått från patientfrågeställningar, exempelvis miljöfaktorer som kan associeras med SLE, mekanismer bakom och frekvens av hjärtkärlsjukdomar, samt hur sjuklighet och förtida död kan undvikas vid SLE. Speciellt anses Anders aktuella forskning kring trombocytfunktioner vid SLE vara världsledande och viktig för att förstå en del av orsakerna till komplikationer vid SLE.

Anders har på flera sätt samarbetat med patienter i sin forskning, men han har också undervisat och varit verksam i Reumatikerförbundets Forskningsråd. Han var en av de drivande bakom SLE-gruppens patientundervisning som startades på 1990-talet, och han har fortsatt att dela med sig av sin kunskap via föreläsningar för Reumatikerförbundet, lokala reumatikerföreningar samt till allmänheten under åren. Genom sitt engagemang bidrar Anders till ett ökat intresse och kännedom om SLE och SLE-forskning.

Sammanfattningsvis har Anders bedrivit både patientnära och immunologisk forskning med patienten i fokus samt framgångsrikt samarbetat med patienter på lokal och nationell nivå.


Anders Bengtsson, mottagare av Nanna Svartz-stipendiet 2024, flankerad av Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet, och Peter Nilsson, Pfizer. Foto: Reumatikerförbundet.


Om Nanna Svartz-stipendiet:
Syftet med stipendiet är att uppmuntra patientnära forskning i Sverige, samt bidra till ökat intresse och kännedom om den reumatologiska forskningen bland sjukvårdspersonal, beslutsfattare och allmänhet.

Pehrson utsedd till Sveriges nya utbildningsminister

Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev i veckan utsedd till Sveriges nya utbildningsminister, efter att ha varit arbetsmarknads- och integrationsminister. Som utbildningsminister planerar Johan Pehrson att fokusera på att stärka forskning och innovation, med särskilt fokus på spetsforskning för att öka Sveriges konkurrenskraft internationellt. Han har betonat att en stark forskningssektor är avgörande för att attrahera internationell kompetens och höja kvaliteten på svenska universitet.

Pehrson har också ansvar för högre utbildning, folkbildning, och utbildning för vuxna. Regeringen har aviserat ökade anslag till forskning och ser det som ett strategiskt område förSveriges framtida utveckling. Han kommer även att hantera frågor kring studiefinansiering och gymnasieskolans utveckling​.

EU godkänner MSD Winrevair för behandling av pulmonell hypertension

Europeiska kommissionen har godkänt läkemedelsföretaget MSD:s Winrevair (sotatercept), i kombination med andra behandlingar för pulmonell arteriell hypertension (PAH), för behandling av PAH hos vuxna patienter med funktionsklass II–III. Winrevair är den första behandlingen med aktivinsignalhämmare för PAH som godkänts i Europa.

Europeiska kommissionen har godkänt Winrevair (sotatercept), i kombination med andra behandlingar för pulmonell arteriell hypertension (PAH), för behandling av PAH hos vuxna patienter med WHO-funktionsklass II-III för att förbättra fysisk arbetsförmåga. Winrevairverkar genom att förbättra balansen mellan pro- och antiproliferativ signalering för att reglera vaskulär cellproliferation vid PAH.

Europeiska kommissionens godkännande av Winrevair baseras på säkerhets- och effektresultaten av fas 3-studien STELLAR som jämförde Winrevair (n=163) med placebo (n=160), vilka båda användes i kombination med standardbehandlingar hos vuxna patienter med PAH (WHO grupp 1, funktionsklass II eller III).

Det primära effektmåttet var förändringen från baslinjen vid vecka 24 under en sex minuter lång gångsträcka. Behandlingen med Winrevair resulterade i en statistiskt signifikant och kliniskt betydelsefull förbättring under sex minuters gångsträcka med 40,8 meter jämfört med placebo (95 % KI: 27,5, 54,1; p < 0,001).

WINREVAIR administreras en gång var tredje vecka som en engångsinjektion under huden.

Europeiska kommissionens godkännande för Winrevair gäller i alla 27 EU-medlemsstater samt Island, Liechtenstein och Norge. Winrevair har tidigare fått PRIME- (Priority Medicines, prioriterade läkemedel) och särläkemedelsstatus av EMA för behandling av PAH.

Den 26 mars 2024 godkände den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA Winrevair i USA för behandling av vuxna med pulmonell arteriell hypertension (PAH, WHO grupp 1) för att förbättra fysisk arbetsförmåga, förbättra WHO-funktionsklassen och minska risken för klinisk försämring.

Om STELLAR
Studien STELLAR (NCT04576988) var en global, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie med parallellgrupper på 323 patienter med PAH (WHO grupp 1, funktionsklass II eller III) som randomiserades 1:1 till Winrevair (måldos 0,7 mg/kg) (n = 163) eller placebo (n = 160) som tillägg till bakgrundsbehandling administrerat subkutant en gång var tredje vecka.

De vanligaste etiologierna till PAH var idiopatisk PAH (59 %), hereditär PAH (18 %) och PAH associerad med bindvävssjukdomar (15 %). De flesta deltagarna fick bakgrundsbehandling med standardbehandling för PAH, antingen trippel (61 %) eller dubbel (35 %) behandling, och 40 % fick prostacyklininfusioner.

Genomsnittstiden från PAH-diagnos till screening var 8,8 år. Patienterna hade WHO-funktionsklass II (49 %) eller III (51 %) vid baslinjen.

De vanligaste biverkningarna som förekom i den kliniska fas 3-studien (≥10 % för Winrevair och minst 5 % mer än placebo) var huvudvärk (24,5 % jämfört med 17,5 %), näsblod (22,1 % jämfört med 1,9 %), hudutslag (20,2 % jämfört med 8,1 %), telangiektasier (16,6 % jämfört med 4,4 %), diarré (15,3 % jämfört med 10,0 %), yrsel (14,7 % jämfört med 6,2 %) och erytem (13,5 % jämfört med 3,1 %)1,2.

Om pulmonell arteriell hypertension (PAH)
Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en sällsynt, progressiv och livshotande kärlsjukdom som kännetecknas av förträngning av de små lungartärerna och förhöjt blodtryck i lungcirkulationen. Ungefär 40 000 människor i USA och 30 000 människor i EU lever med PAH. Sjukdomen framskrider snabbt hos många patienter. PAH resulterar i signifikant belastning på hjärtat, vilket leder till begränsad fysisk aktivitet, hjärtsvikt och minskad livslängd. Dödligheten efter fem år hos patienter med PAH är ungefär 43 %, baserat på data från registret REVEAL (patienterna registrerades mellan mars 2006 och december 2009).

Chiesi satsar på svensk forskning inom sällsynta metabola sjukdomar

Det globala läkemedelsbolaget Chiesi intensifierar nu sin satsning på akademisk forskning i Sverige genom att erbjuda finansiering för tidiga forskningsprojekt inom sällsynta metabola sjukdomar. Syftet är att stödja preklinisk forskning med potential att leda till nya behandlingsmetoder för dessa svårbehandlade sjukdomar, där dagens patienter ofta saknar effektiva alternativ.

Målet är att främja utvecklingen av nya terapier, särskilt inom områden som hjärna, ben, skelett och hjärtmuskulatur, med hjälp av avancerade tekniker som genterapi, RNA-baserade terapier och cellterapier. Det medicinska behovet är stort, då metabola sjukdomar som lysosomala inlagringssjukdomar påverkar kroppens återvinningssystem och leder till allvarliga hälsoproblem.

”Användningen av nya innovativa teknologiplattformar kan ge den nödvändiga differentieringen och kliniska påverkan för att omvandla banbrytande vetenskap till effektiva produkter för patienterna,” säger Dr Claes Andersson, chef för Discovery & Early Research på Chiesi.

2,8 miljoner i forskningsstöd per projekt

Chiesi uppmuntrar forskargrupper att lämna in förslag med deadline den 31 oktober 2024. Det vinnande förslaget kommer att tilldelas upp till 2,8 miljoner kronor och offentliggöras i början av 2025.

Dr David Lough, chef för Academic Partnerships på Chiesi, betonar vikten av att accelerera akademisk forskning:
”Att leverera effektiva terapeutiska behandlingar till utsatta patientgrupper med sällsynta sjukdomar är en prioritet för Chiesi, och detta kräver tillgång till nya teknologiplattformar.”

David Lough, chef för Academic Partnerships på Chiesi

Prenumerera