Temat för 2024 års CancerRehabRapport är ”Allas ansvar, ingens ansvar?”. Många instanser säger sig se problemen och redovisar ambitioner men förändringarna i verkligheten är små. Slutsatsen är att regeringen måste ta ett helhetsgrepp för att säkra att eftervården av cancersjuka prioriteras högre.

– Det kan verka lovande att många intresserar sig för bättre cancerrehab. Socialstyrelsen gör det, liksom SKR, regionerna och till och med EU. Men när förbättringar ”på marken” uteblir frågar sig många var det verkliga ansvaret ligger. Det säger Pia Watkinson, Generalsekreterare i CancerRehabFonden.

– 2025 blir ett viktigt år. Då presenteras Vårdansvarskommittén, som utreder statens roll i vården. Då ställs det på sin spets var ansvaret ligger för att åstadkomma det lyft som cancerrehabilitering i Sverige är i behov av. Vi hoppas det blir en vändpunkt, säger Pia Watkinson.

– Nästa år ska också en ny, uppdaterad cancerstrategi antas. Vi menar att rehabilitering tillhör det som staten bör ta ett starkare grepp om. För regionerna hamnar rehab alltid i andra hand, trots att det för patienterna kan vara helt avgörande för en god livskvalitet efter behandlingen, menar Watkinson.

I rapporten finns också en redogörelse för cancerrehabilitering i Norge, där staten tagit över ansvaret för sjukhusen. Professor Mef Nilbert som på regeringens uppdrag förbereder den nya cancerstrategin intervjuas. Den undersökning av rehabläget i regionerna, som presenterats successivt i de senaste årens rapporter, avslutas i årets upplaga.

Läs rapporten här.

Det är två månader kvar till en av de största förändringarna någonsin i västsvensk vård. Övergången till det nya systemet Millennium har planerats i flera år och kommer att påverka både patienter och medarbetare. På Södra Älvsborgs sjukhus ser sjukhusdirektör Joakim Höstner fram emot förändringen. Detta är en artikel av Elin Widfeldt publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

– Allting i vården kommer att hänga ihop, på ett sätt som det inte gör i dag.

I vintras klev Joakim Höstner på rollen som sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Han tvekade inte, trots att sjukhuset snart skulle vara bland de första att gå över till Millennium – en enorm förändring som kräver mycket förarbete.

Nu är det inte långt kvar och Joakim Höstner utstrålar lugn.

– Det känns bra. Nu är vi på upploppet, säger han.

Joakim Höstner är sjukhusdirektör på SÄS som är bland de första att gå över till Millennium. ”Innan vi började visa systemet fanns det mycket farhågor om hur det skulle vara, man hade hört saker. Det hade även jag, som kliniskt aktiv undrar man hur det ska bli. När man väl har sett det känner man ’det här är jättebra’”.

Millennium är enkelt uttryckt ett informationssystem för vården, som Västra Götalandsregionen (VGR) successivt kommer att gå över till under de närmaste åren. På sikt kommer det att innebära att alla delar av den regionala vården – även privata mottagningar som har avtal med VGR – kan ”tala med varandra” genom att till exempel använda samma journalsystem. Även kommunerna kommer att kunna se en del av systemet, så att kommunikationen mellan regionen och kommunerna förenklas.

Uppdateras i realtid

Systemet uppdateras i realtid, vilket innebär att om en patient hamnar på akuten kan läkaren på vårdcentralen se journalanteckningarna direkt när de är klara, och även vilka prover som är tagna och vad de visar.

– Det är den stora delen, att vi kan se allt direkt. Även inom sjukhuset kommer vi att kunna se var alla patienter är och vart de är på väg, ”Nu verkar det som att det är många på akuten för inläggning, hur ser det ut på avdelningarna?” Vi kommer att få en bättre bild av nuet, och vi blir mer effektiva. Inte precis när vi drar igång, men när systemet finns på plats, säger Joakim Höstner.

Intensiv höst

Den södra delen av regionen, där SÄS ligger, är först ut med att gå över till Millennium, och därför pågår storskalig utbildning på sjukhuset just nu. Det blir en intensiv höst med mycket arbete inför och under införandet, men Joakim Höstner hoppas att patienterna inte kommer att märka av det alltför mycket.

Det kan bli en del fördröjningar, och en del patienter kan behöva få sin vård tillfälligt på något annat sjukhus, men i stora drag ska det flyta på.

– På lite längre sikt kommer det här att bli jättebra för patienterna. De behöver inte upprepa sin information, ta om prover, eller göra om undersökningar när de träffar en ny läkare. När systemet är fullt utbyggt blir det sömlöst och bildar en helhet i hela regionen.

Förmån – och utmaning

Att ingå i den första gruppen som går över till ett helt nytt system är både en förmån och en utmaning, tycker Joakim Höstner.

Samtidigt som SÄS får stora möjligheter att kunna påverka systemet, är han medveten om att det som sker på sjukhuset nu i höst är avgörande för hur det fortsatta införandet i resten av regionen går.

– Vi måste göra det bra. Det får inte gå dåligt, dels för regionens skull, dels för patienternas skull. Den biten finns med, och det är min och mina medarbetares uppgift att se till att identifiera allt som kan hacka, och se till att det blir bra. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå alldeles utmärkt. Sedan kommer det att finnas utmaningar, men dem löser vi.

Läkare i botten

Joakim Höstner har jobbat i vården i hela sitt arbetsliv. I botten är han läkare, men när han klev på tjänsten som sjukhusdirektör på SÄS hade han länge varit chef på olika nivåer.

För varje ny tjänst, varje ny nivå, har han lärt sig mer om vårdsystemet – och hur komplicerat det är.

– När jag ser tillbaka på mig själv som kliniker var det mycket jag inte förstod om hur systemet hängde ihop, men jag var frustrerad. Nu kanske jag kan göra något åt det – det är egentligen huvudskälet till att jag sökte den här tjänsten. Jag är genuint intresserad av ämnet, hur vården fungerar, och vill göra det så bra som möjligt för patienterna och invånarna. Det är ju vi tillsammans. Vanligtvis blir alla patienter någon gång i livet där vi behöver söka vård.

Svåra frågor måste besvaras

Processen inför införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen har inte varit helt smärtfri. Starten har blivit försenad, och kritiska röster har också höjts mot systemet.

På SÄS har det mest tveksamma stadiet passerats, menar Joakim Höstner. Han upplever att medarbetarna är med i förändringen. Nycklarna har varit ”kommunikation, pedagogik, fakta”, och kanske att det har spelat in att fler och fler medarbetare har fått se hur systemet faktiskt fungerar i praktiken, tror han.

Men skeptiker kommer alltid att finnas – och Joakim Höstner ser inget fel i det.

– Det är bra att personer är tveksamma eller skeptiska, för det gör att man får svåra frågor, som man måste kunna besvara. Man behöver ha personer som ifrågasätter, det gör att vi blir bättre som system. Men det är väldigt viktigt att det stora flertalet känner att vi är på rätt väg. Det blir jobbigt, men det kommer att funka, säger Joakim Höstner.

Patienten i fokus

Han tror att de farhågor som har funnits övervägande har handlat om patientomsorg.

– Eftersom grunden för alla vårdanställda är att man vill hjälpa, ta hand om, bistå andra är skepticismen kopplad till att det inte får bli dåligt för patienten. Kan man då förklara och visa hur systemet är tänkt att fungera, kan det gå väldigt fort att vända det till något positivt.

Även han själv valde läkaryrket för att han ville hjälpa andra. Intresset för sport och idrott ledde till att han så småningom specialiserade sig både inom ortopedi och handkirurgi, två inriktningar där vårdpersonalen ofta möter sportrelaterade skador.

– Sedan har jag tyckt att det har varit väldigt intressant att operera. Dels hjälper man patienten att återställa det som är skadat, dels är det tekniskt intressant. Det finns också en hantverksbit i detta att hålla på med kirurgi.

Saknar läkarrollen

Som läkare kommer Joakim Höstner själv att gå utbildningen i Millennium i höst. Han vill kunna systemet precis som de andra anställda, och i bakhuvudet finns också tanken på att kunna vara kliniskt verksam igen. Han saknar det.

– Jaja, absolut. Varje dag funderar jag på det. Det är väldigt svårt att hinna med, men jag saknar det. Jag kan mycket väl tänka mig att gå tillbaka och vara läkare igen i framtiden, men nu har jag ett viktigt och intressant uppdrag att leda sjukhuset.

Under införandet av Millennium ligger fokus på att vara sjukhusdirektör.

– Egentligen är uppdraget detsamma nu som när jag var läkare: jag vill göra sjukvården bättre. Det finns saker som vi behöver förbättra. Det är viktigt för mig att vara en del i det och bidra.

Text och bilder av Elin Widfeldt för VGRFokus

Joakim Höstner
Ålder: 55 år
Familj: ja.
Bor: Göteborgsområdet.
Gör: sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS).
Bakgrund: läkare, dubbelspecialist: ortopedi och handkirurgi. Har jobbat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Capio, hamnade på SÄS av en slump. ”Nu har jag varit där i snart fjorton år. SÄS är mitt sjukhus. Känslomässigt också, inte bara formellt.”
Gör på fritiden: mycket träning och idrott, vara med familjen, friluftsliv, har hundar, umgås.
Det gör jag för att koppla av: träning för att må bra både fysiskt och mentalt, det är ett sätt att återhämta sig och rensa.
Om jag inte hade blivit läkare: ”Då hade jag valt att bli ingenjör”.
Min ambition som chef: ”Jag försöker ha ett respektfullt förhållningssätt och skapa en vänlig stämning, det ger en trygghet. Då blir det lättare att leda framåt”.
Aktuell: den 12 november går SÄS, liksom resten av södra området av Västra Götalandsregionen, över till Millennium.

Millennium

• Millennium är ett vårdinformationssystem som bland annat innehåller ett journalsystem. Det kommer att införas i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), hos privata vårdgivare med avtal med VGR och delvis i de 49 kommunerna i Västra Götalands län.
• VGR börjar gå över till Millennium i höst. Den södra delen av regionen är först ut, och där ingår Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Närhälsan: vårdcentraler och rehab, Regionhälsan, Regional laboratorieverksamhet, Städ & service.
• Även kommunal primärvård och privata vårdgivare kommer att kunna se delar av systemet.
• Under de kommande åren kommer resten av regionen att ansluta. Fler funktioner införs också över tid, SÄS till exempel kommer att få ytterligare funktioner i systemet fram till 2026. AI kommer att vävas in i systemet som ett stöd för vårdpersonalen.
• Även Region Skåne kommer att gå över till Millennium.

Detta är en artikel publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

MyCural Therapeutics imponerade på publiken vid Nordic Life Science Days och tog hem priset i Nordic Star Pitch

Som ett av de största evenemangen dedikerat till nordisk life science-innovation, erbjuder NLSDays en plattform för att öka synligheten för tidiga bolag. I år delades två priser ut i två olika kategorier i Malmö: Nordic Star pitch-tävlingen och Innovation Poster-utställningen.

Nordic Star Pitch-tävlingen 

Nordic Star pitch-tävlingen välkomnade 20 små och medelstora företag från hela Norden, där varje företag höll en fyra minuter lång presentation inför en jury och en publik av investerare.

Det svenska life science-startupbolaget MyCural Therapeutics vann NLSDays Nordic Star 2024 Award, som är ett pris på 10 000 EUR samt två biljetter till nästa års evenemang. Dr Alina Castell, VD för det unga företaget, tog emot priset på scenen.

MyCural Therapeutics är ett nystartat life science-företag grundat av cancerforskare från Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Uppsala universitet.

”Jag är överraskad över vinsten eftersom jag inte tror att vi är så nära att ha en färdig produkt ännu, men jag tror att jag satte ihop en presentation som besvarade de flesta frågorna, och jag tror att det var nyckeln. Det hjälper också säkert att jag har övat på att pitcha i två år,” sa Dr. Alina Castell, VD för MyCural Therapeutics.

”Det vinnande företaget arbetar med ett välvaliderat kliniskt ouppfyllt behov som också har betydande kommersiell potential. Som investerare letar vi alltid efter innovativa tillvägagångssätt med plattformspotential, och det är vad vi ser i MyCural”, kommenterade Dr. Sara Kangaspeska, Investment Director på Innovestor Life Science & Health Fund och medlem av juryn.

Juryn i pitch-tävlingen bestod av Mandeep Dhillon, Global Scientific Sourcing, Strategy & Operations, Johnson & Johnson, Dr. Sara Kangaspeska, Investment Director på Innovestor Life Science & Health Fund, Dr. Markus Dietrich, Senior Investment Associate, Hadean Ventures, Inka Mero, grundare och Managing Partner på Voima Ventures, Dr. Chloé Lepretre, Head of Global R&D Search and Evaluation på Servier, Dr. Lovisa Backemar, Principal på Eir Ventures, och Dr. Marjo Puumalainen, International Director på SwedenBIO och Program Director för NLSDays.

Nordic Star pitch-tävlingen sponsrades av Johnson & Johnson, Innovestor och SwedenBIO.

Innovation Poster-utställningens vinnare

22 akademiska forskare och små och medelstora företag från den nordiska akademiska världen och industrin valdes ut för att presentera posters som beskrev ett projekt med kommersiell potential.

Dr Giacomo Roman från Oslo universitetssjukhus, Norge, vann tävlingen med sin poster: ”Autolog baserad cellterapi för brist på koagulationsfaktorer.”

”Jag tror att nyheten i tillvägagångssättet, särskilt den enorma terapeutiska potentialen (samt användningen för läkemedelsscreening och sjukdomsmodellering) hos de tredimensionella leverorganoiderna har varit nyckeln som fångade deltagarnas uppmärksamhet,” kommenterade Dr. Roman.

Rachel De Basso, regionstyrelsens ordförande i Region Jönköpings län (S) har i veckan varit på besök hos Roche.

Under dagen diskuterades utmaningar och möjligheter kopplade till den svenska hälso- och sjukvården. Så som dagens sjukvård ser ut, är det av yttersta vikt att näringsliv, beslutsfattare och hälso- och sjukvården samarbetar för att identifiera problem och gemensamma lösningar.

Roche har initierat att regelbundet bjuda in politiker och beslutsfattare till studiebesök för att kunna ge ett Life Science-bolagens perspektiv. Under dagen fördes bland annat diskussioner om utmaningar kopplat till den svenska accessmodellen vid tillgängliggörandet av nya innovativa läkemedel, vikten av att attrahera kliniska studier till Sverige för att stärka Sveriges konkurrenskraft samt hur precisionsmedicin bör implementeras.

Rachel de Basso är regionråd i Jönköpings län sedan 2019 och sedan 2022 är hon regionstyrelsens ordförande. Rachel har det senaste året lett hälso och sjukvårdsdelegationen inom SKR. Civilt är Rachel fd universitetslektor och disputerad som medicine doktor vid Linköpings universitet.

Rachel De Basso, regionstyrelsens ordförande i Region Jönköpings län (S), tillsammans med Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche, och initiativtagare till Roche serie av ”hemma hos”- möten med politiker och beslutsfattare.

Om jaget, minnet och den fria viljan existerar är de sannolikt produkter av komplexa interaktioner mellan olika hjärnregioner och nätverk. Vår förståelse fortsätter att utvecklas, men många frågor kvarstår olösta och kräver fortsatt forskning. När neurokirurgen Rickard L. Sjöberg opererar brukar han föreställa sig hjärnan som en maskin utan själ, men filosofiskt och neurovetenskapligt inser han att de har ett samband.

Att operera i medvetandets gränsland

Rickard L. Sjöberg, docent i neurokirurgi och medicinsk psykologi, har skrivit boken ”Hjärnan och jaget” bland annat för att utifrån egna erfarenheter resonera kring kropp och själ på ett sätt som blir begripligt för allmänheten.

–       När jag inhämtar samtycke för att operera exempelvis en hjärntumör behöver jag naturligtvis vända mig till patienten – till hans eller hennes jag – och förklara vad jag ska operera och vilka riskerna kan vara. I sitt svar lutar sig patienten förhoppningsvis mot sin fria vilja och fattar ett beslut att tacka ja eller nej till behandling. I den här typen av vardagssituation verkar det hela enkelt. Men både ur ett neurovetenskapligt och filosofiskt perspektiv finns det mycket här att fundera över.

Rickard L. Sjöberg beskriver ett dualistiskt förhållningssätt:

–       När jag opererar eller pratar med patienten om en operation är jag en pragmatisk dualist. Jag närmar mig hjärnan som en urmakare närmar sig ett urverk eller en bilmekaniker närmar sig en bilmotor. Men jag vet förstås samtidigt på ett annat plan att kropp och själ hänger ihop.

I sin bok resonerar Rickard utifrån egna erfarenheter av forskning och av att operera patienter med hjärntumörer och epilepsi kring hur olika hjärnregioner bidrar till social kognition och personlighet. Man har inom hjärnforskningen bland annat beskrivit att:

• Hjärntumörer i pannloberna i främre delen av hjärnan ofta kan ge en påverkan på personlighet och impulskontroll. Rickard ger ett exempel på detta i ett av bokens kapitel.
• Tumörer i den mandelformade kärnan amygdala i inre delen av tinningloben verkar ibland kunna orsaka aggressionsutbrott och känslosamhet.  Detta har exempelvis använts som förklaring till den första stora skolskjutningen (på texasuniversitetet i USA på 1960-talet). I ett av bokens kapitel beskriver Rickard hur han opererar en tumör i det här området genom att gå via ”fissuren” det djupa vecket mellan tinninglob och pannlob.
• Operationer i den supplementära motorarean som ligger i bakre delen av pannloben precis intill hjärnans medellinje orsakar ofta ett märkligt tillstånd där patienterna tillfälligt tappar förmågan att utföra viljemässigt styrda rörelser. Ett fenomen som Rickard har intresserat sig särskilt för och som också ägnas ett kapitel i boken.

Jagupplevelsen – ett svårlöst pussel

I sin bok beskriver Rickard erfarenheter av operationer i alla de här områdena och tankar som dessa operationer kan väcka. Men kan de här olika delarna av kunskap sättas ihop till en förståelse av hur känslan av att ha ett ”jag” skapas? I ett av de första kapitlen i boken beskriver Rickard hur han tillsammans med en kollega kopplar bort en hjärnhalva som innehåller alla dessa områden från övriga kroppen i syfte att bota epilepsi hos en 8-årig flicka som gått igenom en svår hjärnhinneinflammation. Efter operationen föreföll flickans jag vara kvar, ja till och med stärkt av att slippa epilepsin.

–       Kanske kan man tänka att det här säger något om hur komplex jag-upplevelsen är, konstaterar Rickard.

Ytterligare ett område som diskuteras i boken är ön – Insula som ligger dold djupt innanför ett veck mellan pannloben och tinningloben.  Det här området bidrar till förmågan att känna av kroppens inre miljö såsom signaler från hjärtat, magen, muskler och leder (interoception) och känslan av ett förkroppsligat själv. Det är ett sinne som påverkar beteenden, känslor, psykisk hälsa och socialt samspel.

–       Vi har ju alla en subjektiv upplevelse av att vara ”jag”, säger Rickard L. Sjöberg. Det är dock svårt att veta säkert hur någon annan upplever sitt jag. Filosofer kallar gapet mellan att förstå hjärnans processer och de upplevelser de skapar för ’det svåra problemet’. Jag tänker att jagupplevelsen vad den än är, är praktiskt viktig. Att vi har nytta av den.

Fri vilja & hjärnans elektriska aktivitet

Frågan om fri vilja har länge varit kontroversiell inom både filosofi och neurovetenskap. Experiment utförda på 1960-talet visade att det finns elektrisk aktivitet i den supplementära motorarean (SMA) i hjärnan innan en person utför spontana viljemässigt styrda rörelser. I nya studier kunde man ett 20 tal år senare visa att den här aktiviteten verkar starta innan individen själv upplever att den beslutar sig för att utföra rörelsen.

Parallella fynd gjordes några år senare under neurokirurgiska procedurer då patienterna var vakna. Något som gör det möjligt för kirurger att stimulera olika delar av hjärnan och observera effekterna. När de stimulerade SMA, rapporterade patienter ibland en känsla av att ”vilja” röra sig. Vid starkare stimulering kunde detta till och med leda till att patienten utförde en rörelse som kändes som ett uttryck för hens vilja.

Dessa observationer ledde till en kontroversiell hypotes: Kanske är vår upplevelse av fri vilja bara en illusion, och våra handlingar styrs egentligen av omedvetna processer i hjärnan, särskilt i SMA?

Rickard L Sjöberg och hans kollegor vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har dock genomfört en studie av patienter som opererats i SMA, som ifrågasätter delar av denna radikala hypotes. Forskarna undersökte patienter som fått SMA bortopererat på grund av hjärntumörer. Efter operationen upplevde patienterna tillfälliga svårigheter med viljemässiga rörelser och tal, ett tillstånd kallat ”SMA-syndromet”. Trots dessa svårigheter rapporterade patienterna att de fortfarande kände en lika stark vilja att röra sina påverkade kroppsdelar som de opåverkade delarna. Detta tyder på att upplevelsen av vilja inte är beroende av SMA.

I en uppföljande studie undersökte forskarna om SMA:s aktivitet i stället kan vara kopplad till ”exekutiv funktion” – hjärnans förmåga att planera, organisera och utföra komplexa uppgifter. Patienter med SMA-syndrom visade en betydande försämring av exekutiv funktion, som sedan återhämtade sig i takt med att syndromet försvann. Detta tyder på att SMA:s aktivitet kan vara mer relaterad till problemlösning och planering än till att skapa en känsla av fri vilja. Påverkar den supplementära motorarean den fria viljan? (lakartidningen.se)

–       Frågan huruvida den fria viljan existerar kommer knappast att avgöras av enskilda specifika experiment, konstaterar Rickard. Men de flesta forskare och filosofer är idag ense om att om det finns en möjlighet för människan att välja sina handlingar så är den förmågan inte någon magisk ”orsak utan orsak” utan resultatet av processer som har sitt ursprung i hjärnan. Processer som styrs av naturlagarna. Grejen är att det är vår sammantagna förståelse av dessa samband snarare än enskilda experiment som de om SMA som kommer att få störst betydelse för vår förståelse av den fria viljan på sikt.

Minnet & hjärnan

Minnet är en annan fundamental aspekt av vår identitet och vårt jag där neurokirurgiska ingrepp haft en viktig roll för vår förståelse. Hippocampus, en struktur i tinninglobens insida, spelar en nyckelroll i bildandet av nya minnen och överföringen av information från korttidsminnet till långtidsminnet. På 1960-talet upptäcktes efter ett misslyckat försök att bota epilepsi genom att operera bort bägge hippocampi på en patient att minnet består av flera olika system. Den här patienten förlorade helt förmågan att minnas vad han varit med om fram till operationen. Men samtidigt fanns förmågan att exempelvis lära sig nya färdigheter kvar. Patient H M – forskningsetik och en minnesvärd operation (lakartidningen.se)

Ett annat omdiskuterat problem som Rickard beskriver i ett av kapitlen i sin bok är att vissa patienter under vakenkirurgiska ingrepp ibland verkar uppleva att kirurgens elektriska stimulering av hjärnans yta får dem att återuppväcka minnen.

–       Det här är ett fenomen som beskrivits av vissa neurokirurger sedan lång tid tillbaka. Men som jag diskuterar i min bok är det svårtolkat, konstaterar han. Frågan i vilken utsträckning det här är placeboeffekter eller feltolkningar av minnenas ursprung och i vilken utsträckning det verkligen är stimuleringen som orsakar effekterna är fortfarande dåligt utredd inom hjärnforskningen.

Genetik, miljö & beteende

Och hur är det då med genetiska faktorer och deras roll för hur vi reagerar på stress och vårt allmänna beteende?

–       När jag började med neurokirurgi i Umeå för ungefär 17 år sedan innebar det att jag lämnade ett forskningsprojekt i USA som handlade om hur vissa gener kan påverka hur vi hanterar psykosocial stress under uppväxten. Vid den här tiden var vi många som fascinerades av vissa specifika variationer i DNA-koden som föreföll vara gemensamma hos olika primatsläkter såsom till exempel människa och rhesusapa. De här generna tycktes utgöra en historiskt viktig del av samspelet mellan arv och miljö i formandet av vår personlighet och vårt beteende, berättar Rickard L Sjöberg.

–       Idag har synen på betydelsen av en del av de här så kallade ”kandidatgenerna” som studerades då modifierats och mycket av entusiasmen kring dem svalnat. Men faktum kvarstår att vi exempelvis genom tvillingstudier kan se att både arv och miljö har stor betydelse och att de hänger ihop och samspelar med varandra, konstaterar Rickard L. Sjöberg.

Ett annat svårt men intressant område som faktiskt också är viktigt inom hjärntumörforskningen är epigenetik. Läran om förändringar arvsmassan och i genuttryck som inte beror på förändringar i själva DNA-sekvensen. Epigenetiska mekanismer kan fungera som en slags ”switch” som kan slå på eller av gener utan att ändra den underliggande DNA-koden. Dessa mekanismer kan påverkas av miljöfaktorer vilket gör frågan om samspel mellan miljö och genetik än mer komplicerad.

Missuppfattningar & kritiskt tänkande

Rickard L. Sjöberg varnar för vanliga missuppfattningar:

–       Ibland bortser vi från att hjärnan styr vårt beteende och ibland överdriver vi kunskapen om hur hjärnan styr vårt beteende. Vi behöver lära oss än mer och vara kritiska och vara försiktiga med att använda allmänna hänvisningar till ”hjärnan” som ett slags förenklad universalförklaring till svårbegripliga fenomen.

Avslutningsvis lyfter Rickard L. Sjöberg syftet med boken ”Hjärnan och jaget”:

–       Tanken med boken är att i berättelseform göra kopplingarna mellan komplexa filosofiska frågor och hjärnans funktion mer tillgängliga för allmänheten. Och att stimulera till vidare reflektion kring vad det innebär att vara människa.

Sammanfattning kring jaget & fri vilja

Vår förståelse av hjärnan och dess relation till jaget, minnet och den fria viljan fortsätter att utvecklas. Medan neurovetenskapen har gjort stora framsteg i att kartlägga hjärnans funktioner, kvarstår många frågor. Det ”svåra problemet” – hur subjektiva upplevelser uppstår från fysiska processer i hjärnan – förblir olöst. Det är viktigt att vara kritisk och undvika både över- och underskattning av vår kunskap om hjärnan. Framtida forskning kommer sannolikt att fortsätta utmana våra uppfattningar om jaget, minnet och den fria viljan, och ge oss djupare insikter i dessa fundamentala aspekter av mänsklig existens.

Det är två månader kvar till en av de största förändringarna någonsin i västsvensk vård. Övergången till det nya systemet Millennium har planerats i flera år och kommer att påverka både patienter och medarbetare. På Södra Älvsborgs sjukhus ser sjukhusdirektör Joakim Höstner fram emot förändringen. Detta är en artikel av Elin Widfeldt publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

– Allting i vården kommer att hänga ihop, på ett sätt som det inte gör i dag.

I vintras klev Joakim Höstner på rollen som sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Han tvekade inte, trots att sjukhuset snart skulle vara bland de första att gå över till Millennium – en enorm förändring som kräver mycket förarbete.

Nu är det inte långt kvar och Joakim Höstner utstrålar lugn.

– Det känns bra. Nu är vi på upploppet, säger han.

Joakim Höstner är sjukhusdirektör på SÄS som är bland de första att gå över till Millennium. ”Innan vi började visa systemet fanns det mycket farhågor om hur det skulle vara, man hade hört saker. Det hade även jag, som kliniskt aktiv undrar man hur det ska bli. När man väl har sett det känner man ’det här är jättebra’”.

Millennium är enkelt uttryckt ett informationssystem för vården, som Västra Götalandsregionen (VGR) successivt kommer att gå över till under de närmaste åren. På sikt kommer det att innebära att alla delar av den regionala vården – även privata mottagningar som har avtal med VGR – kan ”tala med varandra” genom att till exempel använda samma journalsystem. Även kommunerna kommer att kunna se en del av systemet, så att kommunikationen mellan regionen och kommunerna förenklas.

Uppdateras i realtid

Systemet uppdateras i realtid, vilket innebär att om en patient hamnar på akuten kan läkaren på vårdcentralen se journalanteckningarna direkt när de är klara, och även vilka prover som är tagna och vad de visar.

– Det är den stora delen, att vi kan se allt direkt. Även inom sjukhuset kommer vi att kunna se var alla patienter är och vart de är på väg, ”Nu verkar det som att det är många på akuten för inläggning, hur ser det ut på avdelningarna?” Vi kommer att få en bättre bild av nuet, och vi blir mer effektiva. Inte precis när vi drar igång, men när systemet finns på plats, säger Joakim Höstner.

Intensiv höst

Den södra delen av regionen, där SÄS ligger, är först ut med att gå över till Millennium, och därför pågår storskalig utbildning på sjukhuset just nu. Det blir en intensiv höst med mycket arbete inför och under införandet, men Joakim Höstner hoppas att patienterna inte kommer att märka av det alltför mycket.

Det kan bli en del fördröjningar, och en del patienter kan behöva få sin vård tillfälligt på något annat sjukhus, men i stora drag ska det flyta på.

– På lite längre sikt kommer det här att bli jättebra för patienterna. De behöver inte upprepa sin information, ta om prover, eller göra om undersökningar när de träffar en ny läkare. När systemet är fullt utbyggt blir det sömlöst och bildar en helhet i hela regionen.

Förmån – och utmaning

Att ingå i den första gruppen som går över till ett helt nytt system är både en förmån och en utmaning, tycker Joakim Höstner.

Samtidigt som SÄS får stora möjligheter att kunna påverka systemet, är han medveten om att det som sker på sjukhuset nu i höst är avgörande för hur det fortsatta införandet i resten av regionen går.

– Vi måste göra det bra. Det får inte gå dåligt, dels för regionens skull, dels för patienternas skull. Den biten finns med, och det är min och mina medarbetares uppgift att se till att identifiera allt som kan hacka, och se till att det blir bra. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå alldeles utmärkt. Sedan kommer det att finnas utmaningar, men dem löser vi.

Läkare i botten

Joakim Höstner har jobbat i vården i hela sitt arbetsliv. I botten är han läkare, men när han klev på tjänsten som sjukhusdirektör på SÄS hade han länge varit chef på olika nivåer.

För varje ny tjänst, varje ny nivå, har han lärt sig mer om vårdsystemet – och hur komplicerat det är.

– När jag ser tillbaka på mig själv som kliniker var det mycket jag inte förstod om hur systemet hängde ihop, men jag var frustrerad. Nu kanske jag kan göra något åt det – det är egentligen huvudskälet till att jag sökte den här tjänsten. Jag är genuint intresserad av ämnet, hur vården fungerar, och vill göra det så bra som möjligt för patienterna och invånarna. Det är ju vi tillsammans. Vanligtvis blir alla patienter någon gång i livet där vi behöver söka vård.

Svåra frågor måste besvaras

Processen inför införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen har inte varit helt smärtfri. Starten har blivit försenad, och kritiska röster har också höjts mot systemet.

På SÄS har det mest tveksamma stadiet passerats, menar Joakim Höstner. Han upplever att medarbetarna är med i förändringen. Nycklarna har varit ”kommunikation, pedagogik, fakta”, och kanske att det har spelat in att fler och fler medarbetare har fått se hur systemet faktiskt fungerar i praktiken, tror han.

Men skeptiker kommer alltid att finnas – och Joakim Höstner ser inget fel i det.

– Det är bra att personer är tveksamma eller skeptiska, för det gör att man får svåra frågor, som man måste kunna besvara. Man behöver ha personer som ifrågasätter, det gör att vi blir bättre som system. Men det är väldigt viktigt att det stora flertalet känner att vi är på rätt väg. Det blir jobbigt, men det kommer att funka, säger Joakim Höstner.

Patienten i fokus

Han tror att de farhågor som har funnits övervägande har handlat om patientomsorg.

– Eftersom grunden för alla vårdanställda är att man vill hjälpa, ta hand om, bistå andra är skepticismen kopplad till att det inte får bli dåligt för patienten. Kan man då förklara och visa hur systemet är tänkt att fungera, kan det gå väldigt fort att vända det till något positivt.

Även han själv valde läkaryrket för att han ville hjälpa andra. Intresset för sport och idrott ledde till att han så småningom specialiserade sig både inom ortopedi och handkirurgi, två inriktningar där vårdpersonalen ofta möter sportrelaterade skador.

– Sedan har jag tyckt att det har varit väldigt intressant att operera. Dels hjälper man patienten att återställa det som är skadat, dels är det tekniskt intressant. Det finns också en hantverksbit i detta att hålla på med kirurgi.

Saknar läkarrollen

Som läkare kommer Joakim Höstner själv att gå utbildningen i Millennium i höst. Han vill kunna systemet precis som de andra anställda, och i bakhuvudet finns också tanken på att kunna vara kliniskt verksam igen. Han saknar det.

– Jaja, absolut. Varje dag funderar jag på det. Det är väldigt svårt att hinna med, men jag saknar det. Jag kan mycket väl tänka mig att gå tillbaka och vara läkare igen i framtiden, men nu har jag ett viktigt och intressant uppdrag att leda sjukhuset.

Under införandet av Millennium ligger fokus på att vara sjukhusdirektör.

– Egentligen är uppdraget detsamma nu som när jag var läkare: jag vill göra sjukvården bättre. Det finns saker som vi behöver förbättra. Det är viktigt för mig att vara en del i det och bidra.

Text och bilder av Elin Widfeldt för VGRFokus

Joakim Höstner
Ålder: 55 år
Familj: ja.
Bor: Göteborgsområdet.
Gör: sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS).
Bakgrund: läkare, dubbelspecialist: ortopedi och handkirurgi. Har jobbat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Capio, hamnade på SÄS av en slump. ”Nu har jag varit där i snart fjorton år. SÄS är mitt sjukhus. Känslomässigt också, inte bara formellt.”
Gör på fritiden: mycket träning och idrott, vara med familjen, friluftsliv, har hundar, umgås.
Det gör jag för att koppla av: träning för att må bra både fysiskt och mentalt, det är ett sätt att återhämta sig och rensa.
Om jag inte hade blivit läkare: ”Då hade jag valt att bli ingenjör”.
Min ambition som chef: ”Jag försöker ha ett respektfullt förhållningssätt och skapa en vänlig stämning, det ger en trygghet. Då blir det lättare att leda framåt”.
Aktuell: den 12 november går SÄS, liksom resten av södra området av Västra Götalandsregionen, över till Millennium.

Millennium

• Millennium är ett vårdinformationssystem som bland annat innehåller ett journalsystem. Det kommer att införas i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), hos privata vårdgivare med avtal med VGR och delvis i de 49 kommunerna i Västra Götalands län.
• VGR börjar gå över till Millennium i höst. Den södra delen av regionen är först ut, och där ingår Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Närhälsan: vårdcentraler och rehab, Regionhälsan, Regional laboratorieverksamhet, Städ & service.
• Även kommunal primärvård och privata vårdgivare kommer att kunna se delar av systemet.
• Under de kommande åren kommer resten av regionen att ansluta. Fler funktioner införs också över tid, SÄS till exempel kommer att få ytterligare funktioner i systemet fram till 2026. AI kommer att vävas in i systemet som ett stöd för vårdpersonalen.
• Även Region Skåne kommer att gå över till Millennium.

Detta är en artikel publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.