Bröstcancerförbundets rapport för 2024ger en djupgående analys av de allvarliga utmaningar som bröstcancervården i Sverige står inför. Trots framsteg inom diagnostik och behandling hotas patienternas tillgång till nya mediciner och behandlingar av vårdens resursbrist, kompetensutvecklingsstopp och ojämlika riktlinjer mellan regioner.

Kritiska problem inom vården
Rapporten lyfter fram hur bristen på resurser inom bröstcancervården har förvärrats. Varannan bröstonkolog har nekats kompetensutveckling under det senaste året, vilket i sin tur begränsar deras förmåga att ordinera nya läkemedel och behandlingar.

Dessutom saknar hälften av bröstklinikerna sjuksköterskor, vilket ytterligare försvårar patientvården. Denna brist på sjukvårdspersonal har direkta konsekvenser för patienterna, särskilt de med spridd bröstcancer, där tidig och rätt behandling kan vara livsavgörande.

En annan viktig insikt är att 15 procent av onkologerna har tvingats välja bort nya läkemedel på grund av regionala riktlinjer. Denna ojämlikhet i vården innebär att patienter i vissa delar av landet har sämre tillgång till behandling än andra, vilket skapar ett vårdlotteri där geografisk plats kan påverka överlevnadschanserna.

Patienternas oro och tillgång till kliniska studier
Ett av de mer alarmerande resultaten i rapporten är att 20 procent av bröstcancerpatienterna upplever oro över att inte få tillgång till nödvändiga läkemedel eller behandlingar. Samtidigt finns det en tydlig ojämlikhet i vilka patienter som erbjuds att delta i kliniska studier. Bara 27 procent av de med spridd bröstcancer har erbjudits denna möjlighet, jämfört med 42 procent av de med primär bröstcancer. Detta pekar på en strukturell utmaning inom vården som kräver omedelbar uppmärksamhet.

Regeringens och politikers ansvar
För att motverka dessa brister föreslår Bröstcancerförbundet en rad åtgärder till regeringen och beslutsfattare. Först och främst krävs en nationell strategi för att säkerställa att alla bröstcancerpatienter, oavsett var de bor, får lika tillgång till nya läkemedel och behandlingar. Det är också avgörande att satsa på utbildning och kompetensutveckling för vårdpersonal för att säkerställa att vården kan hålla jämna steg med forskningsframsteg och nya behandlingsmetoder.

Ytterligare en viktig åtgärd som föreslås är att standardisera riktlinjerna för läkemedelsanvändning över hela landet, så att patienter inte missgynnas av regionala variationer. Regeringen uppmanas att införa nationella riktlinjer och avsätta resurser för att motverka den rådande sjuksköterskebristen och stärka vårdpersonalens utbildningsmöjligheter.

Bröstcancerrapporten 2024 visar tydligt att svensk bröstcancervård står inför stora utmaningar som hotar både kvaliteten och jämlikheten i vården. För att säkerställa att alla patienter får bästa möjliga behandling måste regering och beslutsfattare omedelbart vidta åtgärder för att stärka kompetensutveckling, motverka sjuksköterskebristen och harmonisera vården över hela landet. Genom dessa satsningar kan bröstcancervården fortsätta att utvecklas och säkerställa att patienter får den vård de behöver och har rätt till, i tid.

Ladda ned och läs Bröstcancerrapporten 2024 här. 

Cirka en miljon människor i Sverige har migrän, som är en neurologisk sjukdom. Migrän medför stort lidande för den som drabbas, men även omgivningen påverkas i hög grad av sjukdomen. Det visar en ny undersökning bland drygt 3 000 migräniker och deras anhöriga i Sverige, genomförd av undersökningsföretaget Verian på uppdrag av Pfizer.

Ett migränanfall kan komma plötsligt och pågå under några timmar, upp till sju dygn^[i]. Att leva med migrän påverkar i första hand den som drabbas, men även familj, partner, vänner och kollegor påverkas. En ny undersökning, där migräniker och deras anhöriga har svarat på frågor om hur de upplever vården, arbets- och privatlivet, visar att en fjärdedel (25 procent) av de som har en anhörig med migrän upplever att de påverkas i ganska eller mycket hög grad. Framför allt är situationen psykiskt påfrestande, svarar 36 procent. 14 procent tycker dessutom att sjukdomen påverkar relationen negativt.

Foto: Johnér Bildbyrå.

Ett sjukdomstillstånd, i det här fallet med återkommande migränanfall som kan pågå i flera dagar och ofta kräver sängläge, påverkar sällan enbart en individ. Även omgivningen vinner på att den drabbades situation förbättras.

– Migräniker och anhöriga ska inte behöva nöja sig med en behandling som är otillräcklig.
De senaste åren har flera nya läkemedel utvecklats, vilket innebär ett paradigmskifte. Fler alternativ gör att både patienten, dess anhöriga och läkare kan förvänta sig mer av en välfungerande migränbehandling, säger Johan Holm, senior medicinsk rådgivare, Pfizer Sverige.

Yngre kvinnor påverkas mer ekonomiskt

Bland anhöriga 18-34 år som uppger att de på något sätt påverkas av sin anhöriges migrän berörs i vissa fall hushållets ekonomi. Fem procent behöver gå upp i arbetstid för att få ihop ekonomin och lika många (fem procent) behöver gå ner i arbetstid för att ta hand om sin migrändrabbade partner. Undersökningen visar här på en stor skillnad mellan könen, då tolv procent av de kvinnliga anhöriga till migräniker 18-34 år uppger att de behöver gå ner i arbetstid. Motsvarande siffra för män i samma åldersgrupp är endast två procent.

Baserat på undersökningen förväntas cirka 1,5 miljoner människor 18-79 år i Sverige
(20 procent) leva nära en person (partner, barn eller förälder) med migrän.

Om migrän

Migrän är en neurologisk sjukdom med en stor ärftlig komponent som kan vara både episodisk och kronisk till sin natur. Sjukdomen är underdiagnostiserad och underbehandlad. Karaktäristiskt för migrän är att den kommer anfallsvis och yttrar sig som en intensiv, ofta halvsidig bultande smärta. Andra typiska symtom är illamående, kräkningar, lukt-, ljus- och ljudkänslighet.

Många patienter vittnar om den totala ”nedstängningen av livet” som ett migränanfall innebär och hur det blir omöjligt att fungera i vardagen^[ii]. Många kan inte arbeta fullt ut, tvingas byta jobb eller blir sjukskrivna samt har svårigheter att delta i familjelivet och sociala aktiviteter, vilket försämrar livskvaliteten^[iii]. Med ökad diagnostisering och modern förebyggande behandling skulle 1,4 miljoner migrändagar kunna undvikas med ökad livskvalitet och fler friska dagar som följd^[iv].

Migrän kan behandlas på flera olika sätt, beroende på hur sjukdomen påverkar patienten. Behandling påverkar också långsiktigt genom att minska risken för att utveckla kronisk migrän – att under minst tre månaders tid haft återkommande huvudvärk minst 15 dagar per månad, varav åtta dagar med migrän^[v]. Behandling sker enligt en trappa där patient och läkare prövar och utvärderar alternativen med syfte att rätt insats ska ges på rätt nivå.

Om undersökningen av Verian (före detta Kantar Public)

Undersökningen ”Leva med migrän i Sverige 2024” har genomförts bland den svenska allmänheten, 18-79 år, via webbenkät med Verians slumpmässigt rekryterade Sifopanel. Huvudmålgrupp är de som har migrän och/eller är nära anhörig till en person som har migrän. 3 124 intervjuer har genomförts. Undersökningen är utförd på uppdrag av Pfizer och genomförd under perioden 20 maj–9 juni 2024.

Undersökningen kompletterar Pfizers ”Migränrapporten 2023”⁴ som visar att migrän är underdiagnostiserat i Sverige och att alltför få har tillgång till läkemedel som har utvecklats specifikt för att behandla återkommande migrän.

Prostatacancerförbundet presenterar inför år 2025 en årskalender med 12 män från landets patientföreningar och alla anser att det är dags att införa allmän nationell screening.

Markus Kuster, Håkan Florin, Sten-Göran Fock och Kaj Harju, fyra av männen i Prostatacancerförbundets kalender. Foto: Eva–Marie Rundquist.

– Prostatacancerförbundet vill med kalendern uppmärksamma att införande av allmän nationell screening är viktigt för alla män och deras anhöriga, eftersom prostatacancer är så extremt vanligt. Var femte man får prostatacancer, vilket gör sjukdomen till Sveriges vanligaste cancersjukdom. Tidig upptäckt påverkar möjligheten till botande behandling och ingen man får missas. Ett införande av allmän nationell screening är aktuellt nu eftersom forskningen kommit så långt att det verkligen går att bedöma vem som behöver behandlas och vilka som inte behöver behandlas utan bara stå under bevakning, säger Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Socialstyrelsen har tidigare beslutat att inte införa allmän nationell screening för prostatacancer i Sverige, på grund av att diagnosmetoderna med PSA-prov och biopsier inte varit helt tillförlitliga, vilket medfört överbehandling och att många som inte behövt har opererats eller strålats i onödan.

Nu har forskningen gjort viktiga framsteg med nya säkrare diagnosmetoder, som medför att det går att genomföra en strukturerad och sammanhållen prostatacancerdiagnostik, som blir effektivare, mer jämlik och bidrar till god hälsoekonomi. Det betyder att införande av screening närmar sig.

Alla männen i kalendern är drabbade av prostatacancer och verkar i olika lokala prostatacancerföreningar för att förbättra prostatacancervården.

Kalendern tar upp råd som är viktiga för män att känna till som:

”Hade jag tagit PSA-prov i tid hade jag varit frisk nu. Alla män som fyllt 50 bör ta PSA-prov eftersom sjukdomen oftast går att bota om den upptäcks tidigt.”
Sten-Göran Fock, Prostatacancerföreningen Skaraborg, november

”Fyra av fem män över 50 vet att de bör ta ett PSA-prov men bara hälften har gjort det. Prostatacancer kan bara botas om den upptäcks tidigt. Testa dig!”
Kaj Harju, Prostatacancerföreningen Möre, april

”Det är 10 gånger fler män som dör i prostatacancer än män och kvinnor som dör i trafiken i Sverige.”
Markus Kuster, Prostatacancerföreningen i Kalmar län, maj

”Om screening införs kan cirka 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd cancer minskas. Screening måste införas nu!”
Håkan Florin, Prostatacancerföreningen Värmland, mars

Kalendrarna kan beställas från Prostatacancerförbundets webbshop och från de lokala prostatacancerföreningarna.

”Leksaker väcker minnen och fungerar som en intellektuell bromsmedicin” säger Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson i en intervju i TV4 i augusti.

Den 28 augusti intervjuades Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson tillsammans med David von Schinkel, grundare av Toy Museum och professor Miia Kivipelto i TV4.

Inslaget handlar om Toy museum, som huserar en av Europas största leksakssamlingar. I det gemensamma projektet ”Lek med minnen” ska Toy Museum kunna ta emot personer med kognitiv svikt och demenssjukdom för specialvisningar bland de tusentals leksaker som finns i muséet. Idéen uppstod då David bevittnade hur hans tidigare svärmor drabbad av Alzheimers sjukdom började gråta och sen skratta när hon tittade på en av leksakerna på muséet. Toy Museum ligger på Skeppsholmen i Stockholm och är en fantastisk plats för upplevelser över generationsgränserna. Liselotte Jansson berättar också om hur ett tidigare projekt ’Möten med minnen’ är en inspirationskälla till det här initiativet ’Lek med minnen’.

”Leksakerna väcker minnen och fungerar som en intellektuell bromsmedicin, säger Alzheimerfonden generalsekreterare Liselotte Jansson till TV4.”

”Leksaker är det sista man glömmer. Personer med en kognitiv sjukdom minns vad de lekte med i sin barndom, säger David von Schinkel, grundare av Toy Museum.”

”Det skapar livsglädje och socialt umgänge är viktigt för hjärnhälsan, säger professor Miia Kivipelto  till TV4.”

Du kan se inslaget i TV4 här.

Det tidigare projektet ”Möten med minnen” var ett ett unikt landsomfattande projekt där 88 museer runt om i Sverige anordnade specialanpassade visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga eller ledsagare. Projektet bedrevs under ledning av Alzheimerfonden i nära samarbete med Nationalmuseum, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Projektet finansierades av PostkodLotteriet genom ett öronmärkt bidrag till Alzheimerfonden. ”Möten med minnen” påbörjades 2012, invigdes av H.M. Drottning Silvia i januari 2013 och pågick till 2015.

Text & foto: Alzheimerfonden.

Ig Nobel-priset ges till forskning som först får oss att skratta och därefter tänka efter. Lena minns när hon var med vid en viktig upptäckt om hur dyngbaggarna så mästerligt kan navigera i spikraka linjer, och vi hör vad en av forskarna bakom upptäckten tänker om att få ett humorpris för sitt hårda och banbrytande arbete. Lars berättar om hur chili insprutad i näsan kan lura folk att tåla smärta bättre, och Björn återvänder till forskningen om varför bananskal är så hala, och varför det är viktigt att veta. Gäst i podden är neuroforskaren och Ig Nobel-entusiasten Gustav Nilssonne som menar att humor är viktigt både för att forskare ska stå ut och som motvikt till Nobelprisets prestige, pompa och ståt. Och så listar vi förstås de mest minnesvärda Ig Nobel-priserna genom åren.

Lyssna på avsnittet här.

Medverkande: Gustav Nilssonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet; Lars Broström, Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Elvira Björnfot

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]