Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett viktigt kliv i satsningen på vård i hemmet genom att skriva in den första patienten i Sahlgrenska hemma. Konceptet syftar till att erbjuda vård till patienter som tidigare behövde sjukhusvård och som vill vara kvar i hemmet.

Sahlgrenska hemma vänder sig till patienter som behöver sjukhusets insatser, men som inte nödvändigtvis måste vara inlagda. Den första patienten är en person med cancer som fått lunginflammation.

Efter en försämring av tillståndet tillkallades ambulans, och efter ett besök av Närsjukvårdsteamet Östra bedömdes patienten vara lämplig för vård i hemmet genom Sahlgrenska hemma.

Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef för Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra (MGAÖ) och ansvarig för Närsjukvårdsteamet Östra, förklarar att Sahlgrenska hemma fungerar som ett fjärde sjukhus vid sidan av Östra, Mölndal och Sahlgrenska, och tar ett samlat grepp om den vård som kan ges i hemmet.

– För många, särskilt sköra patienter, innebär detta stora fördelar, såsom minskad risk för sjukhusrelaterade infektioner och andra komplikationer som förvirring eller oro, säger Markus Jonebrant.

Övervakas regelbundet

Patienten har övervakats regelbundet av både läkare och sjuksköterskor och även fått behandling med intravenösa antibiotika, personen har svarat bra på behandlingen och känner sig trygg hemma.

Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef och ansvarig för Närsjukvårdsteamet Östra.

– Kommunens vanliga insatser fortsätter som tidigare, men vi tillför specialistvården. Patienterna får dygnet-runt-kontakt med vården och kommunen har direktkontakt med sjukhusets jourläkare, säger Markus Jonebrant.

Att vårda patienter i hemmet gör det möjligt att använda sjukhusets resurser mer effektivt, samtidigt som det förbättrar patientupplevelsen. Liknande satsningar, som Närsjukvårdsteamet, har resulterat i färre undvikbara sjukhusinläggningar och betydande kostnadsbesparingar.

– Detta är en viktig del av omställningen att förändra hur vi erbjuder vård, och vi har redan flera patienter som är aktuella för Sahlgrenska hemma, avslutar Markus Jonebrant.

De nio AMR Accelerator-projekten publicerar en uppmaning till långsiktiga investeringar för att säkra Europas förmåga att utveckla nya antibiotika. Foto: Getty Images

Antibiotikaresistens hotar folkhälsan på global nivå. Modern sjukvård förlitar sig på antibiotika för att kunna både förebygga och behandla infektioner och behovet av forskning och utveckling av nya antibiotika är akut. Nu publicerar de nio AMR Accelerator-projekten en uppmaning till långsiktiga investeringar för att säkra Europas förmåga att utveckla nya antibiotika, som är en viktig del i arbetet mot antibiotikaresistens.

Anders Karlén, koordinator för COMBINE. Foto: Mikael Wallerstedt

Tillsammans trycker projekten på behovet av att bevara Europas förmåga att utveckla antibiotika. För att det ska lyckas krävs strategier för att ta tillvara på projektens läkemedelsutvecklingsprogram, expertis och forskningsinfrastrukturer: utan långsiktighet kommer vår förmåga att utveckla nya behandlingar mot resistenta bakterier att minska radikalt.

Att det behövs nya antibiotika är känt sedan länge och den 26 september 2024 sätter FN:s generalförsamling frågan i fokus i ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens, eller AMR.

AMR Acceleratorn består av nio olika projekt i samarbete mellan 98 organisationer där akademiska forskare, R&D-företag, läkemedelsindustrin och andra aktörer samarbetar. Tillsammans uppmanar de politiska ledare och privata aktörer att investera i utveckling av nya antibiotika och forskning om antimikrobiell resistens.

Understryker behovet av samordning

Uppmaningen, som har publicerats i Nature Reviews Drug Discovery, understryker behovet av samordning för att möta ökningen av resistenta bakterier och säkra den europeiska förmågan att utveckla nya antibiotika. Det är låg avkastning på investeringar i antibiotikautveckling, vilket har lett till att flera av de stora läkemedelsföretagen har lämnat området. Enligt författarna kan samarbete och riskdelning bidra till att företag fortsätter utveckla nya läkemedel mot infektioner.

– Utan en långsiktig finansieringsstrategi för forskning och utveckling av antibiotika finns en stor risk att det arbete som AMR Acceleratorn gjort för att utveckla nya antibiotikakandidater går förlorat, säger Anders Karlén, professor vid Uppsala universitet och koordinator för COMBINE-projektet, som ansvarar för samordningen av AMR Accelerator-projekten.

En betydande investering

AMR Acceleratorns arbete går från identifiering av läkemedelskandidater till kliniska fas 2-studier för både tuberkulos och gramnegativa bakterier och representerar en betydande investering från EU-kommissionen och läkemedelsindustrin. Projekten finansieras av Innovative Medicines Initative och har tillsammans en budget på 479 miljoner Euro. Tillsammans har de utvecklat 44 antibiotikaprogram under de senaste fem åren som hittills har resulterat i två avslutade fas 1-studier. Men finansieringen är bara tillfällig.

– AMR Acceleratorn har varit framgångsrik och accelererat utvecklingen av läkemedel som ser lovande ut, men vi behöver fortsatt engagemang för att säkerställa att antibiotikakandidaterna går vidare till nästa utvecklingsfas och i slutänden når de patienter som behöver dem, säger Anders Karlén.

Värdet av partnerskap

AMR Acceleratorns framgång visar på värdet av partnerskap mellan aktörer inom den offentliga och privata sektorn för att stärka antibiotika-pipelinen, och tillhandahålla verktyg och forskningsinfrastrukturer som kan komma hela det globala AMR-forskarsamhället tillgodo.

AMR Acceleratorn har byggt upp en kritisk massa och skapat synergier eftersom det har varit möjligt för olika organisationer att dela både expertis och resurser. Resultaten är påtagliga: högkvalitativ vetenskap, en starkare antibiotika-pipeline, och forskningsinfrastrukturer som har ett värde bortom projekten. Bland annat har projekten utvecklat standardiserade infektionsmodeller, nätverk för kliniska prövningar och genererat data.

Nu är den viktigaste utmaningen för alla nio projekten att säkerställa hållbarheten på lång sikt för antibiotikakandidater, infrastrukturer och expertis som utvecklats inom ramen för programmet. Tillsammans levererar de ett tydligt budskap: Vi behöver engagemang och investeringar från regeringar, industri och andra aktörer för att skydda förmågan att utveckla dessa livräddande läkemedel.

Text: Josepine Fernow, Uppsala universitet publicerad på universitetets hemsida här.

Publikation:

The AMR Accelerator: from individual organizations to efficient antibiotics development partnerships

Fernow J, Olliver M, Couet W, Lagrange S, Lamers MH, Olesen OF, Orrling K, Pieren M, Sloan DJ, Vaquero JJ, Miles TJ & Karlén A, The AMR Accelerator: from individual organizations to efficient antibiotic development partnerships, Nature Reviews Drug Discovery, first online 23 September 2024, DOI: 10.1038/d41573-024-00138-9

Artikeln kan läsas fritt mellan 23 september och 6 oktober 2024. Efter den 6 oktober går det att ladda ner artikeln utan prenumeration via AMR Acceleratorns hemsida.

Läs artikeln i tidskriften Nature Reviews Drug Discovery

Besök AMR Acceleratorns webbsida

Den 26 september håller FN ett högnivåmöte på temat antibiotikaresistens. En av deltagarna är React vid Uppsala universitet. Bland annat ska de överlämna underskrifter från kampanjen ”Call to Global Action”. Uppsala universitets Annica Hulth intervjuade Anna Sjöblom, chef för React Europa.

”Framför allt är det viktigt att pengar kommer på bordet och att poltiska åtaganden verkligen nu genomförs”, säger Anna Sjöblom, chef för React Europe.

Vad hoppas du att mötet ska leda till?

– Framför allt är det viktigt att pengar kommer på bordet och att politiska åtaganden verkligen genomförs. Det är en global rättvisefråga, där omställning för att skydda antibiotikan måste göras i alla samhällen och alla sektorer, men förutsättningarna ser väldigt olika ut.

– På senaste tiden har det har varit en del framgångar inom det här området. Det finns ett större engagemang nu än 2016 då det senaste högnivåmötet hölls. Det finns ett bredare angreppsätt där man idag förstår bättre kopplingar mellan, humanhälsa, djurhälsa och miljön. Det här är det andra högnivåmötet i historien som hålls om antibiotikaresistens, så det är ett sällsynt och unikt tillfälle.

Hur har React varit med och bidragit till FN-deklarationen?

– Vi började tidigt, redan i början på förra året, med olika aktiviteter och att ta fram rekommendationer. Bland annat hölls i maj förra året ett dialogmöte med Uppsala universitet som värd under Sveriges EU-ordförandeskap.

– Vi hade också i samarbete med Dag Hammarskjöldsfonden ett mindre rundabords-samtal med fokus på låg- och medelinkomstländer och vilka prioriteringar som är viktiga för deras arbete. ReAct är ett globalt nätverk och har jobbat hårt att skapa en bredare representation som också inkluderar civilsamhället.

Ni är ett globalt nätverk, hur har diskussionerna gått inför FN-mötet?

– Det är ju en enorm samhällsomställning som behöver genomföras och precis som med klimatkrisen finns det olika förutsättningar i olika delar av världen att agera. Det har varit viktigt för oss att samlas och diskutera hur ledarskapet ska ske, civilsamhällets roll och akademins roll. Vi har också ägnat mycket tid åt att prata om hur vi kan kommunicera så att beslutsfattare förstår allvarsgraden.

Vilka viktiga ämnen står på agendan på toppmötet i New York?

– Vi i React har lusläst alla versioner av deklarationen och gett input genom olika kanaler. Vi har lagt vikt på rättvisefrågorna, att alla som behöver får tillgång till befintliga antibiotika, och även se till att framtagandet av nya antibiotika tar fart. Vi har också tryckt mycket på att låg- och medelinkomstländer får stöd i omställningen.

– Deklarationen är nu färdig och har lämnats över till mötesordföranden. Högnivåmötet i sig är ett sätt att belysa frågan, så att vi får ett starkt politiskt ledarskap i den här överenskommelsen. För oss i React handlar det om att samla civilsamhället och se till att politikerna får en push. Så att vi kan lämna mötet med känslan att det finns ett ”före” och ett ”efter”.

Under mötet kommer överlämnas underskrifter till Reacts ”Call for Global Action”. Vad är tanken med det?

– I den här frågan har det inte funnits så många samlande plattformar utanför expert- och politikerleden. Vi har bjudit in grupper i hela världen att vara med och utforma texten. Vi trycker väldigt mycket på rättvisefrågor, på vikten av prevention och att inkludera olika grupper i arbetet.

Text: Annica Hulth för Uppsala universitet publicerad på universitetet hemsida här.

Fakta: ReAct

• ReAct – Action on Antibiotic Resistance – är ett globalt nätverk med syfte att sammanföra olika aktörer och åstadkomma åtgärder inom antibiotikaresistensområdet, som vilar på vetenskaplig grund.
• ReAct koordi­neras från Uppsala universitet i centrala Uppsala. Det finns ytter­ligare tre center runt om i världen i Zambia, Ecuador och Indien.
• I ett ”Call to Global Action” lyfts tio fakta om antibiotikaresistens och vikten av att agera. Till exempel dödligheten, hälso- och sjukvårdskostnader, ökad fattigdom och bristande tillgång till antibiotika, men också vikten av samordning mellan flera sektorer och lokalsamhällenas roll.

I september anordnade Kronans Apotek sin årliga leverantörsträff som i år höll till på Kulturhuset i Stockholm. Under träffen tilldelades leverantörer olika utmärkelser. Traditionsenligt delades utmärkelsen årets leverantör ut. I hård konkurrens med andra leverantörer, gick det prestigefyllda priset i år till Haleon.

I september hade Kronans Apotek sin årliga leverantörsträff som ägde rum på Kulturhuset i Stockholm med omkring 150 deltagare. Under en förmiddag summerades det gångna året och framtidsplaner presenterades, i kombination med interaktiva diskussioner. I samband med leverantörsträffen tilldelades Haleon till det prestigefyllda priset Årets leverantör 2024.

Juryns vinnarmotivering: Leverantören har visat stort engagemang och en stark vilja att driva vår gemensamma affär framåt genom praktiska lösningar och proaktiva initiativ. Deras professionella inställning och lyhördhet har gjort dem till en pålitlig partner som levererar skräddarsydda lösningar för våra behov. Med sina starka varumärken har de tillfört stort värde till vårt sortiment och kunder.

– Jag tycker att vi har ett jättebra samarbete, där det finns en pragmatisk approach från båda sidor. Båda arbetar gemensamt för att skapa en win-win situation. Kronans Apotek är jätteduktiga på att arbeta med A-varumärken samt att vägleda konsumenten på rätt sätt, och där har vi gjort mycket tillsammans. Det känns fantastiskt att vinna den här utmärkelsen. Det är någonting man såklart alltid hoppas på men inte kan räkna med, så det är jättekul och vi vill fortsätta den här resan tillsammans, säger Anders Alm på Haleon.

Christer Kihlberg, Sara Norman, Anders Alm, Axel Sundberg från Haleon.

Barnhjärtkirurgen Phan-Kiet Tran leder projektet Caisa (Collaborative Artificial Intelligent Surgical Assistant) som nyligen tilldelades 10 miljoner kronor av Vinnova.

Fler barn ska kunna opereras med hjälp av artificiell intelligens. Det är barnhjärtkirurgen Phan-Kiet Trans vision med ett nystartat projekt – som nyligen tilldelats 10 miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova.

Ett barnhjärta är ofta inte större än ett plommon. En artär – några millimeter. Att operera ett så litet hjärta är komplext och kräver högspecialiserad kunskap, och för en kirurg kan det ta mellan 15 och 20 år innan man behärskar alla moment. Varje ny generation kirurger kräver dessutom samma långa utbildningstid innan personen är redo att operera barnhjärtan.

– Som kirurg känner jag mig ofta otillräcklig. Jag hinner inte operera så många jag vill och lära mig allt jag vill på den korta tid jag har på mig att jobba, säger Phan-Kiet Tran, överläkare inom barnhjärtkirurgi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Phan-Kiet Tran, överläkare inom barnhjärtkirurgi på Skånes universitetssjukhus.

Det här dilemmat fick honom att börja fundera: hur kan barnhjärtkirurgin hinna med fler patienter, och samtidigt se till att kunskapen snabbare och enklare överförs mellan olika generationer kirurger? Svaret blev att använda artificiell intelligens för att skapa en robotkollega i operationsrummet.

Målet är att robotkollegan om tre år ska ha lärt sig känna igen 20 kirurgiska instrument som den kan räcka över till kirurgen under operation. Den ska också ha lärt sig känna igen fem anatomiska strukturer av ett hjärta.

Tränas med bilddata
Projektet heter Caisa (Collaborative Artificial Intelligent Surgical Assistant) och tilldelades nyligen 10 miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova. Robotkollegan ska tränas med bilddata från hjärtoperationer vid Skånes universitetssjukhus och andra sjukhus, tillsammans med datorgenererad data. Målet är att robotkollegan om tre år ska ha lärt sig känna igen 20 kirurgiska instrument som den kan räcka över till kirurgen under operation. Den ska också ha lärt sig känna igen fem anatomiska strukturer av ett hjärta.

– Men det är bara ett steg på vägen. Den verkliga skillnaden för patienterna sker när vi utvecklat Caisa så pass mycket att roboten kan genomföra vissa enklare moment under en operation, som att sy ihop två blodkärl eller sy ihop en öppning i hjärtat. Jag tror att den kan utvecklas till att kunna göra det med bättre precision än en människa. Därmed ökar vi patientsäkerheten med hjälp av AI, säger Phan-Kiet Tran, som menar att detta mål inte är alltför avlägset:

– Det vi utvecklar idag inom AI trodde jag var omöjligt för bara fem år sedan. Nu står vi inför ett läge där tekniken har potential att revolutionerna kirurgin – inom en snar framtid.

Stor minneskapacitet
Kunskapsöverföringen mellan kirurger då? Jo, målet med Caisa är att fortsätta träna roboten genom att hela tiden mata in data från operationer världen över. I teorin skulle det kunna innebära att roboten inhämtar information och drar lärdomar från uppemot 1 000 operationer om dagen.

– Det skulle i så fall innebära att det tar en dag för roboten att lära sig samma kunskap det tar mig tio år att lära mig. Roboten kommer också att ha en minneskapacitet som jag som kirurg, oavsett hur duktig jag är, aldrig kommer att besitta.

Att ha tillgång till den kapaciteten i operationsrummet skulle då kunna innebära att nya kirurger alltid har en erfaren robotkollega att rådfråga.

– På så sätt blir det inget kunskapstapp när jag och mina kollegor går i pension. För vi har överfört vår kunskap till roboten.

Vissa moment kan inte ersättas
Här och nu börjar projektet att samla in nödvändig bilddata för att kunna träna roboten. Så här i början av projektet ska de också komma fram till vilka kirurgiska instrument som roboten ska lära sig känna igen och kunna plocka upp.

Även om projektet syftar till att ta över vissa delar av kirurgens roll vid en operation, finns det andra moment som aldrig kan ersättas med artificiell intelligens. Som kommunikationen människor emellan, och förståelsen för vem det är som ligger på operationsbordet.

– Vi som opererar barn är till för att förverkliga barnets drömmar. Vi ska hjälpa barnet att en gång kunna gå i skolan, springa och leka som alla barn. Det perspektivet kan en robot aldrig ta in – men den kan klara av att utföra vissa kirurgiska moment precis lika bra som jag, säger Phan-Kiet Tran och tillägger:

– Min drivkraft som kirurg är inte att operera, utan att kunna ringa föräldrarna efteråt och säga att allt gått bra. Då spelar det ingen roll om det är jag eller en robot som utfört delar av operationen.

Fakta: Caisa

•Projektet Caisa (Collaborative artificial intelligent surgical assistant) är ett samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, institutionerna för datavetenskap och för reglerteknik vid Lunds universitet, Cobotic AB och Cognibotics AB.

•Med stöd av innovationsmyndigheten Vinnova syftar projektet till att utveckla en AI-kirurgassistent som kan förbättra kvaliteten och säkerheten inom barnhjärtkirurgi.

•Projektet utvecklas med teknikerna robotstyrning och datorseende. Det delas in i fem steg: datainlärning, mönsterigenkänning, neural nätverksarkitektur, och finjustering.

•Projektet pågår mellan 2024 och 2027.

Fakta: Barnhjärtkirurgin på Skånes universitetssjukhus

•Skånes universitetssjukhus är ett av två sjukhus i Sverige som bedriver nationell högspecialiserad vård inom barnhjärtkirurgi. Utöver det nationella uppdraget finns även ett avtal med Island, som skickar sina hjärtsjuka barn till Skånes universitetssjukhus för vård och behandling.

•På Skånes universitetssjukhus finns några av de främsta experter på barnhjärtkirurgi samt tillgång till specialanpassade intensivvårds- och operationsresurser.