Forssmed: EHDS förändrar spelplanen för Europas konkurrenskraft

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, arrangerade i veckan ett seminarium om framtiden för delning av hälsodata i Europa, med särskilt fokus på förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS), som väntas träda i kraft senare i år.

På plats var socialminister Jakob Forssmed (KD), som inledde med att belysa Sveriges roll under EU-ordförandeskapet, där EHDS prioriterades för att främja en gemensam digital infrastruktur inom hälso- och sjukvården. Han betonade vikten av implementeringen av EHDS för att förbättra patientvård och stärka Life Science-sektorns konkurrenskraft både i Sverige och i hela EU.

”EHDS skapar enorma nya möjligheter, men det gäller att vi ser det, säger Jakob Forssmed och understryker; att om Europa lyckas få EHDS på plats så skulle det innebära en helt förändrad spelplan för Europas konkurrenskraft”.

Suzanne Håkansson från AstraZeneca lyfte fram industrins perspektiv, där hon betonade hur EHDS skulle förbättra forskningsmöjligheter och innovation genom att underlätta tillgången till hälsodata över gränserna. Håkansson betonade att industrin vill ha en ”ändamålsparagraf” i Patientdatalagen, och socialministern noterade.

Markus Lingman, överläkare och strateg på Hallands sjukhus, diskuterade hur EHDS kan bidra till bättre kliniska beslut och mer individanpassad vård genom förbättrad datahantering.

Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör för Västra Götalandsregionen, betonade hur regionerna kan dra nytta av EHDS för att utveckla effektivare vårdmodeller och samverkan mellan olika vårdnivåer.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör för E-hälsomyndigheten, underströk myndighetens roll i att bygga en säker och tillförlitlig digital infrastruktur för att stödja delningen av hälsodata, vilket är avgörande för att uppnå EHDS visioner.

Diskussionen, modererad av vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom, rörde sig kring både utmaningar och möjligheter, inklusive hur man kan säkra integritet och dataskydd samtidigt som innovation och forskningsmöjligheter maximeras.

Sammanfattningsvis enades panelen om att EHDS har potential att skapa ett paradigmskifte inom europeisk vård och forskning, där förbättrad datahantering kan bidra till både effektivare vård för patienterna och en stärkt ställning för EU inom den globala Life Science-sektorn.

Video-streaming från ambulans kan vara avgörande patienter med akut stroke

När någon drabbas av en stroke är tiden och valet av behandling avgörande faktorer. Resultatet beror till stor del på hur snabbt personen får rätt vård. Om ambulanspersonalen kan rådfråga en strokespecialist via videostreaming inne i ambulansen, innan avfärd, kan liv räddas och permanenta hjärnskador förhindras. Detta visas i en studie ledd av Chalmers tekniska högskola i Sverige, som involverade alla viktiga yrkesgrupper som krävs när någon drabbas av en akut stroke.

Video streaming from ambulance can be life-changing for acute stroke patients

When someone suffers a stroke, time and choice of treatment are critical factors. The outcome largely depends on how quickly the person receives the right care. If the ambulance staff can consult a stroke specialist via video streaming inside the ambulance, before departure, lives can be saved and permanent brain damage prevented. This is shown in a study led by Chalmers University of Technology, in Sweden, which involved all of the key professional groups required when someone suffers an acute stroke.

”Using video streaming and consultation in the ambulance, stroke patients can quickly and remotely be assessed by a neurologist and driven directly to the hospital that can provide them with the best care. The biggest difference can be felt by the people who live furthest away from a specialist hospital. So, in addition to better care outcomes, this means more equal care for each stroke patient,” says Stefan Candefjord, who is a researcher in digital health at the Department of Electrical Engineering at Chalmers and first author of a new scientific study within the project VIPHS (Video Support in the PreHospital Stroke Chain). 

The right decision can save one and a half hours

A stroke is mostly caused by a clot in the blood vessels of the brain. In the case of clots in smaller blood vessels, clot-dissolving drugs, known as thrombolytics, are normally given at a nearby emergency hospital. However, in the case of clots in the larger vessels of the brain, significantly better results are achieved if the blood clot can be removed through a surgical procedure – thrombectomy. This involves entering a blood vessel that leads into the brain and mechanically pulling out the clot with the help of a catheter. Since this is quite a complicated procedure, it can only be performed at specialist hospitals like university hospitals, such as Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg, Sweden. Regardless of the treatment needed, a CT (computed tomography) image examination of the brain is initially done at hospital to assess the situation and the type of stroke. If the patient has been transported to a nearby emergency hospital, further transport is then usually required to be able to offer thrombectomy – if this is deemed to be the optimal treatment.

 ”A decision in the ambulance to transport a patient directly to Sahlgrenska University Hospital is estimated to save one and a half hours in processing time for patients who live outside Greater Gothenburg. This can be a life-changing timesaving for those who need a thrombectomy, as an hour’s delay is estimated to halve the effect of the treatment. Every year, a significant number of people could have a completely different life if they had a thrombectomy faster,” says Bengt Arne Sjöqvist, Professor Emeritus of digital health at the Department of Electrical Engineering at Chalmers, and co-author of the scientific article.


Bengt Arne Sjöqvist.

The researchers behind the study point out that it is important to identify as early as possible, and with high precision, which patients need which care. With the video streaming support, it is possible to enhance an existing care process for selected patients, which is currently based on telephone calls between ambulance personnel and specialist doctors.

”With video cameras in the ambulances, we can make today’s stroke care even better for more patients. The same neurological assessment that the doctor does in a hospital can now be done at a much earlier stage in the ambulance. This process is a team effort that involves many people from different parts of the care chain, where everyone is important to reduce the number of minutes it takes to treat the stroke patient,” says Mikael Jerndal, neurologist and chief physician at the stroke unit at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg.

Realistic full-scale simulations

To test and evaluate how a video-assisted decision support system can work in practice, realistic full-scale simulations were conducted. Four ambulance teams received alerts about people with stroke symptoms of varying severity. The patients were played by neurologists and the ambulances were equipped with three cameras that were connected to stroke specialists at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg.

The first camera focused on the patient’s face, so that an assessment of facial expressions, as well as head and eye movements could be made. The second camera was angled towards the side of the patient, to give a general overview and assess the ability to lift and hold up their arms. Finally, a third camera showed the patient’s legs, to make a similar assessment as for the arms.

Continued work to introduce technology as normal routine

After the simulation study, a clinical pilot study was carried out with three ambulances and actual stroke patients, in a region outside of Gothenburg – Södra Älvsborg. The pilot study was successful, and the results and experiences where transferred to Region Västra Götaland , the responsible healthcare stakeholder, as part of its investment and promotion of increased healthcare digitalisation.

”With the primarily responsible stakeholder as project lead, the intention was to manage a critical phase in utilisation as well as regional adaptation, deployment and future form of operation, a work that is still ongoing.  Of course, we hope that the positive results from our work will soon be shared by patients, and then also in other places. Disseminating and sharing our results and experiences, as well as helping everyone who wants to test and implement, is important to us,” says Bengt Arne Sjöqvist.

 

More about the research 

The study “Video support for prehospital stroke consultation: implications for system design and clinical implementation from prehospital simulations” is published in BMC Medical Informatics and Decision Making.

The article is written by Stefan Candefjord, Magnus Andersson Hagiwara, Bengt Arne Sjöqvist, Jan-Erik Karlsson, Annika Nordanstig, Lars Rosengren and Hanna Maurin Söderholm.

The study has been carried out within the framework of the project Video Support in the Prehospital Stroke Chain, ViPHS, which was started in 2015/2016 on the initiative of Bengt Arne Sjöqvist (concept, technology, system and process design) from Chalmers and Lars Rosengren (concept, medicine and care process) from Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital.

The work with ViPHS has been carried out within the framework of the long-term regional interdisciplinary collaboration on prehospital care that has been ongoing in and around Gothenburg, Sweden, for more than ten years. This includes all parties involved in the study, and the ambition of the collaboration is to cover the entire perspective from research to utilisation in healthcare. In addition to ViPHS, other possible tools are also being studied to increase the precision of early decisions in stroke. These are still in their early stages, but include, for example, AI methods.

At the time of writing the scientific article, the authors were active at Chalmers University of Technology, the University of Borås, Sahlgrenska University Hospital, the Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg and the PICTA Prehospital Innovation Arena at Lindholmen Science Park.

The research has received support from the Innovation Fund VGR, Region Västra Götaland and Vinnova.

More about stroke:

Stroke is a collective name for diseases caused by a blood clot (infarction) or a haemorrhage in the brain. About 85 percent of the cases are infarctions. Every year, about 6 million people are affected in the world, and in Sweden, according to the National Quality Register for Stroke Care, there are about 25,000 people. In Sweden, just over 20 percent die within 28 days, about 30 percent end up in a lifelong position of dependency and the rest have manageable after-effects or become unaffected. The outcome largely depends on how quickly the person receives the right care. The social cost of stroke is estimated at just over SEK 18 billion annually in Sweden – excluding efforts from, for example, relatives.

Sources: riksstroke.org, neurologiisverige.se

Caption: Using video streaming and consultation in the ambulance, stroke patients can quickly and remotely be assessed by a neurologist and driven directly to the hospital that can provide them with the best care. To test and evaluate how a video-assisted decision support system can work in practice, realistic full-scale simulations were conducted in a study led by Chalmers University of Technology in Sweden. The ambulances were equipped with three cameras that were connected to stroke specialists at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg. The first camera was angled towards the side of the patient, to give a general overview and assess the ability to lift and hold up their arms. The second camera focused on the patient’s face, so that an assessment of facial expressions, as well as head and eye movements could be made. Finally, a third camera showed the patient’s legs, to make a similar assessment as for the arms.

Image credit: Magnus Andersson Hagiwara and Hanna Maurin Söderholm

Politisk deklaration i FN sätter arbetet mot antimikrobiell resistens i centrum

Den 26 september hölls ett högnivåmöte i FN:s generalförsamling om antimikrobiell resistens (AMR). Mötet är det andra i sitt slag, det första hölls år 2016. Vid mötet hölls det ceremoniella antagandet av en politisk deklaration med globala och nationella åtaganden i arbetet mot antimikrobiell resistens. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson ledde det svenska deltagandet vid mötet.


Högnivåmötet om antimikrobiell resistens (AMR) är det andra i sitt slag. Det första hölls år 2016. Foto: Martin Premmert/Regeringskansliet

– Ett globalt problem måste också hanteras på global nivå, för AMR bryr sig inte om landsgränser. Sverige välkomnar att världens länder enas om ett gemensamt angreppssätt, men deklarationen är inte slutet på arbetet utan början på ett större globalt och nationellt ansvar att säkerställa tillgången till antibiotika för alla, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Antimikrobiell resistens och antibiotikaresistens är ett stort och växande hot mot människors och djurs hälsa samt mot vår livsmedelsproduktion. Tillgång till effektiva antibiotika är en förutsättning för att bedriva en modern sjukvård och rädda liv. Arbetet mot antibiotikaresistens är en av regeringens prioriteringar sedan många år. Globalt är Sverige ett föregångsland inom arbetet mot antibiotikaresistens, till exempel inom ansvarsfull användning av antibiotika hos människor och djur, övervakning av förskrivning och resistens samt insatser inom vårdhygien och god djurhållning.

Politisk deklaration flyttar fram positionerna för det globala arbetet

Den politiska deklarationen innehåller närmare 50 åtaganden i arbetet mot antimikrobiell resistens. Bland annat inkluderar den globala tidsatta mål, exempelvis att globalt minska antalet dödsfall som kan associeras med antibiotikaresistens med 10 procent fram till år 2030. Deklarationen inkluderar också åtaganden för medlemsländerna att sätta och följa upp nationella mål. I deklarationen finns ett tydligt fokus på både tillgång till antibiotika men även på förebyggande insatser så som vaccination, vårdhygien samt tillgången till vatten, sanitet och hygien.

Sverige var ett av de mer aktiva länderna i EU under förhandlingarna kring deklarationen och många av Sveriges prioriterade frågor finns med på något sätt i den politiska deklarationen.

Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens Malin Grape deltog också vid mötet.

– Nästa högnivåmöte kommer att hållas om fem år, 2029. Det viktigaste vi kan göra, förutom att nu genomföra åtagandena i deklarationen, är att fortsätta öka medvetenheten om problemet, vidga det från ett infektionsproblem till en patientsäkerhetsfråga, vidga det från att ses som ett hälsoproblem till ett samhällsekonomiskt problem på lång sikt där många fler aktörer behöver bidra mer aktivt, säger Malin Grape.

Antimikrobiell resistens

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär i korthet att smittämnen (bakterier, virus, parasiter och svampar) utvecklar en motståndskraft mot behandlingen. I synnerhet bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett tilltagande hot mot hälsa och livsmedelsproduktion världen över. Resistenta bakterier kan på samma sätt som andra bakterier överföras mellan människor, djur och livsmedel, samt spridas i vår miljö. Detta innebär att flera områden så som människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete behöver involveras för att bekämpa antibiotikaresistens i en tvärsektoriell så kallad One Health approach. Resistens mot antimikrobiella medel generellt, där antibiotika ingår, är ett globalt problem.

Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resistens.

Sveriges arbete mot antibiotikaresistens

Pionjär inom hjärn-MR belönas med Bengt Winblads pris

Svenska Läkaresällskapet belönar professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet, med Bengt Winblads pris 2024. Priset belönar framstående insatser inom Alzheimerforskningen och pristagaren belönas med 200 000 kronor.


Professor Lars-Olof Wahlund. Foto: Svenskt Demenscentrum

Lars-Olof Wahlund tilldelas priset för sitt arbete med att utveckla avbildningstekniker som används för att studera hjärnan hos både friska och sjuka individer. Framför allt är Lars-Olof Wahlund en av pionjärerna inom magnetkameraavbildning av den levande hjärnan, och han var tidig med att utveckla bildbehandlingsprogram som möjliggör effektiv användning av tekniken. Hans forskning har lett till en ökad förståelse av hur olika neurodegenerativa sjukdomar – framför allt Alzheimers sjukdom – utvecklas.

– Lars-Olof Wahlund har varit ledande inom fältet både nationellt och internationellt och har medverkat till att ta fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid Alzheimers sjukdom och annan demens. Han är även en mycket framgångsrik pedagog och har förmedlat sin kunskap till en ny generation av specialistläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

– Det är fantastiskt roligt att hedras av Svenska Läkaresällskapet med Bengt Winblads pris. Jag har en bakgrund inom psykiatrin och mitt intresse för hjärnan och hjärnavbildning ledde så småningom till att jag började med forskning inom geriatriken om demenssjukdomar. Det känns särskilt hedrande att mina tidiga samarbeten med radiologer, sjukhusfysiker och senare också med civilingenjörer framför allt från KTH, på detta sätt uppskattas, säger Lars-Olof Wahlund, professor vid Karolinska Institutet.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 22 oktober 2024.

Om Bengt Winblads pris
Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

AbbVie meddelar positiva resultat från fas III-studien TEMPO-1

AbbVie meddelar positiva resultat från fas III-studien TEMPO-1, som utvärderar tavapadon som monoterapi vid tidig Parkinsons sjukdom

• Tavapadon som monoterapi uppnådde det primära effektmåttet i den pivotala fas III-studien TEMPO-1 och visade en statistiskt signifikant förbättring från baslinjen i MDS-UPDRS del II och III kombinerat, vid vecka 26

• Studien uppnådde också sekundära effektmått och visade statistiskt signifikant förbättring från baslinjen i MDS-UPDRS del II

• Resultat från fas III-studien TEMPO-2, som utvärderar tavapadon som monoterapi med flexibel dosering, förväntas i slutet av 2024

AbbVie meddelar positiva resultat från den pivotala fas III-studien TEMPO-1 vid tidig Parkinsons sjukdom. Tavapadon är en partiell D1/D5-dopaminreceptoragonist med dosering en gång dagligen. TEMPO-1 utvärderar effekt, säkerhet och tolerabilitet av två doser (5 eller 15 mg, en gång dagligen) av tavapadon som monoterapi hos vuxna med tidig Parkinsons sjukdom. Studien uppnådde sitt primära effektmått då patienter som behandlades med tavapadon, oavsett dos, upplevde en statistiskt signifikant förbättring från baslinjen jämfört med placebo (placebo: +1,8; 5 mg: -9,7; 15 mg: -10.2; p-värde <0,0001 för varje dos jämfört med placebo) enligt skalan MDS- UPDRS del II och III kombinerat, vid vecka 26.

TEMPO-1-studien uppnådde även det sekundära effektmåttet, vilket visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av ADL (Activities in Daily Living) enligt MDS-UPDRS del II i båda dosgrupperna av tavapadon jämfört med placebo vid vecka 26.

– Data från TEMPO-1 i kombination med tidigare rapporterade resultat från TEMPO-3, visar på potentialen hos tavapadon för personer med Parkinsons sjukdom, säger Primal Kaur, läkare och vice president för läkemedelsutveckling inom immunologi, neurologi och ögonvård på AbbVie. Detta är ett viktigt steg framåt i vårt åtagande att förbättra vår portfölj inom neuroscience och visar vårt engagemang för att stödja patienter i alla faser av Parkinsons sjukdom. Vi ser fram emot att dela ytterligare data senare i år från TEMPO-2 monoterapistudien.

Säkerhetsprofilen som observerades i TEMPO-1 överensstämmer med tidigare kliniska prövningar.1,2 Majoriteten av de rapporterade biverkningarna var milda till måttliga i svårighetsgrad.

Fullständiga resultat från TEMPO-1 kommer att presenteras vid kommande kongresser och användas vid ansökan om regulatoriskt godkännande av tavapadon som behandling för Parkinsons sjukdom. Resultat från fas III-studien TEMPO-2, med tavapadon som flexibel dos i monoterapi, förväntas i slutet av 2024.

Om Tavapadon

Tavapadon är en selektiv partiell D1/D5-receptoragonist under utveckling för Parkinsons sjukdom och studeras för närvarande som en dos om dagen för användning både som monoterapi och som tilläggsbehandling till levodopa. Säkerhet och effekt av tavapadon har inte helt fastställts.

Om kliniska prövningsprogrammet TEMPO

De olika TEMPO-studierna utvärderar effekt, säkerhet och tolerabilitet av tavapadon hos en bred patientpopulation med Parkinsons sjukdom, och innefattar två monoterapi fas III-studier (TEMPO-1 och TEMPO-2) samt en fas III-studie med tilläggsbehandling till levodopa (TEMPO-3). AbbVie genomför även en fjärde, öppen förlängningsstudie (TEMPO-4) för att utvärdera säkerhet och tolerans av tavapadon på längre sikt.

TEMPO-1 är en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, parallellgrupp fas III-studie under 27 veckor för att utvärdera effekt, säkerhet och tolerabilitet av två doser av tavapadon som monoterapi vid tidig Parkinsons sjukdom. Det primära effektmåttet är förändring från baslinjen i MDS-UPDRS del II och III kombinerat. Det sekundära effektmåttet inkluderar förändring från baslinjen i MDS-UPDRS del II samt procentandel respondenter med ”mycket förbättrad” eller ”väldigt mycket förbättrad” gällande patientens totala intryck av förändringen (PGIC-Patient Global Impression of Change).

MDS-UPDRS utvärderar olika aspekter av Parkinsons sjukdom inklusive motorisk och icke-motorisk rörlighet, aktiviteter i dagliga livet, ADL, samt motoriska komplikationer.4 MDS-UPDRS inkluderar en motorisk utvärdering och mäter sjukdomens omfattning och börda. Del II innehåller 13 delpoäng för de motoriska upplevelserna i det dagliga livet, ADL, och del III innehåller 33 delpoäng baserade på 18 moment. Poängen för varje del summeras för att beräkna totalpoängen. Totalpoängen för del II+III är 0-184 (del II högsta totala poäng är 52 + del III högsta totala poäng är 132). Ju högre poäng desto större svårighetsgrad för patienter att utföra momenten. En negativ förändring från baslinjen representerar en förbättring av motorfunktionen.5

Totalt 529 vuxna mellan 40-80 år deltog i studien. Alla hade en verifierad Parkinsondiagnos och hade varit sjuk (från tidpunkten för diagnos) mindre än tre år. Patienterna randomiserades till att få tavapadon titrerat till 5 mg, tavapadon titrerat till 15 mg eller placebo, oralt en gång om dagen.

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser här.

Migrän – en osynlig börda som påverkar både individ och samhälle

Migrän är inte bara en intensiv huvudvärk, det är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar både de drabbade och deras omgivning i hög grad. En ny undersökning, genomförd av Pfizer, visar att många som lever med migränliknande symtom fortfarande saknar en formell diagnos, vilket kan leda till att de inte får rätt behandling och stöd. Här presenteras undersökningens viktigaste resultat samt förslag på hur livskvaliteten för personer med migrän i Sverige kan förbättras.

Över 1 miljon svenskar lever med migrän
Enligt undersökningen, som genomfördes av Pfizer i samarbete med Verian, uppskattas över en miljon personer i åldern 18–74 år i Sverige leva med migrän. På global nivå klassas sjukdomen som den tredje mest invalidiserande bland personer i åldern 25–40 år. Trots sjukdomens utbredning är underdiagnostisering ett stort problem – hela 49% av de som lider av migrän uppger att de inte har fått en migrändiagnos från en läkare.

Behandlingsklyftan – många utan vård
Ett anmärkningsvärt resultat från undersökningen är att 35% av de som lever med migrän aldrig har varit i kontakt med vården för sina symtom. Dessutom upplever 18% av de drabbade att de inte tas på allvar av vården, vilket ytterligare försvårar möjligheten till en korrekt diagnos och behandling.

Många migräniker tar saken i egna händer. 88% uppger att de praktiserar någon form av egenvård, som att undvika stress och se till att få tillräckligt med sömn – faktorer som enligt forskning kan påverka både frekvens och intensitet av migränattacker.

Migränens påverkan på livet
Migrän har en djupgående inverkan på de drabbades livskvalitet. Enligt undersökningen måste hela 42% gå till jobbet trots pågående migränanfall, och 34% uppger att sjukdomen påverkar deras arbetsliv i hög grad. Migrän hindrar inte bara människor från att uppnå sin fulla potential på jobbet (26%), utan påverkar även deras sociala och personliga relationer. För 43% av kvinnorna och 29% av männen innebär migrän att de tvingas ställa in sociala aktiviteter, och 12% uppger att sjukdomen hindrar dem från att vara intima i den utsträckning de skulle vilja.

Även anhöriga påverkas. Bland de som har en nära relation till någon med migrän, svarar 36% att situationen är psykiskt påfrestande.

Behov av förbättrad vård och stöd
Undersökningen understryker vikten av att fler får tillgång till diagnos och adekvat behandling för sin migrän. Att öka medvetenheten om sjukdomen, både inom vården och i samhället i stort, är avgörande för att minska lidandet och förbättra livskvaliteten för de drabbade.

Åtgärdsförslag:

1. Förbättrad diagnostik: Öka tillgången till korrekt diagnos för de som lider av migränsymtom.

2. Utbildning inom vården: Säkerställa att vårdpersonal har tillräcklig kunskap för att ta migränpatienter på allvar.

3. Ökat stöd för egenvård: Främja egenvårdsmetoder som kan lindra och förebygga anfall, med fokus på stresshantering och sömn.

4. Arbetsplatsanpassningar: Arbetsgivare bör skapa bättre förutsättningar för anpassningar på arbetsplatser för dem som lever med migrän.

Migrän är en sjukdom som för många är osynlig för omvärlden, men för de drabbade innebär den en ständig kamp. Genom ökad medvetenhet och bättre vårdinsatser kan vi minska bördan och förbättra livskvaliteten för de som lever med migrän i Sverige.

FOTNOT: Undersökningen ”Leva med migrän i Sverige 2024” har genomförts bland den svenska allmänheten, 18–79 år, via webbenkät med Verians slumpmässigt rekryterade Sifopanel. Huvudmålgrupp är de som har migrän och/eller är nära anhörig till en person som har migrän. 3 124 intervjuer har genomförts*. Undersökningen är utförd på uppdrag av Pfizer och genomförd under perioden 20 maj–9 juni 2024.

Ta del av undersökningen här.

Nobel Prize Museum presenterar: Crash Course i årets Nobelpriser

Vilka är de naturvetenskapliga upptäckter som prisas 2024 och varför? Välkommen på en Crash Course där Nobelkommittéerna förklarar årets priser så att alla förstår!

När förklarade du senast ett Nobelpris för dina vänner? Efter den här kvällen kan du briljera. Välkommen till en helkväll i två akter då vi firar årets naturvetenskapliga Nobelpriser.

Under akt ett utmanar vi representanter från de Nobelkommittéer som utser pristagarna, att förklara varför just årets upptäckter är så viktiga att de förtjänar världens finaste pris. Plats på scen för ledamöterna från Nobelkommittérna i fysik, kemi och medicin: Ulf Danielsson, Pernilla Wittung Stafshede och Anna Wedell. Modererar, frågar och frågar igen så att vi förstår, gör Carin Klaesson och Gustav Källstrand från Nobelprismuseet.

Efter paus intar Emma Knyckare och Scroll-Mia från podden Flashback Forever scenen. De har djupdykt på nätet för att se vilka spår Alfred Nobel och Nobelpristagarna har lämnat där. Sedan testar de publiken i ett Nobel-quiz med inspiration från anonyma nätforum.

I Flashback Forever söker Emma Knyckare och Scroll-Mia tillsammans med Ina Lundström svaret på livets stora frågor via nätforumet Flashback. Podden har blivit utsedd till både Årets podd och Årets humorpodd.

Läs mer och köp biljetter här.

Bröstcancerförbundet i ny nationell satsning: 185 brösthälsoguider sprider kunskap om brösthälsa

Under Rosa Oktober kommer 185 brösthälsoguider sprida information om vikten av tidig upptäckt av bröstcancer. Genom att få fler kvinnor att prioritera sin brösthälsa, det vill säga regelbundet undersöka sina bröst och gå på sin mammografi, kommer fler bröstcancrar upptäckas tidigt. Det räddar liv. Brösthälsoguiderna, som utbildats av Bröstcancerförbundet, har som uppdrag att visa kvinnor hur de undersöker sina bröst.

Två av tre brösttumörer upptäcks inom bröstcancerscreeningen. Men en tredjedel av all bröstcancer upptäcks av kvinnorna själva eller deras partner. Därför är det viktigt att lära känna sina bröst och själv undersöka dem regelbundet.

– Att en tumör hittas i ett tidigt skede är avgörande för en god prognos och framgångsrik behandling. Med brösthälsoguiderna vill vi nå ut med information om varför det är viktigt att undersöka sina bröst varje månad, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

De 185 brösthälsoguiderna har tagit del av en utbildning som Bröstcancerförbundet arrangerat med experter från Bröstcentrum Södersjukhuset. Initiativet är del av en nationell informationskampanj där Sveriges 34 bröstcancerföreningar gör insatser för att främja en god brösthälsa.

Under bröstcancermånaden besöker brösthälsoguiderna olika områden för att sprida kunskap om mammografi och visa hur kvinnor själva undersöker sina bröst. På vissa platser går det att boka brösthälsoguider för informationsmöten på företag eller andra plattformar där människor möts.

– Om du går på din mammografi när du kallas och själv undersöker brösten varje månad har du möjlighet att hitta en eventuell förändring tidigare. Det kan göra stor skillnad, ge både effektivare behandling och bättre prognos, säger Helena Gunnarsdottir, bildkvalitets- och utbildningsansvarig på Bröstcentrum Södersjukhuset.

BRÖSTCANCER I SIFFROR

  • Varje timme får en kvinna i Sverige beskedet bröstcancer
  • Drygt 9000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
  • Genomsnittsåldern vid diagnos i bröstcancer är 65 år
  • En av tio kvinnor riskerar att få bröstcancer före 75 års ålder
  • Två av tre bröstcancrar upptäcks vid mammografi

BRÖSTHÄLSOGUIDER FINNS ATT BOKA VIA FÖLJANDE LOKALFÖRENINGAR:

Bröstcancerföreningen Amazona Stockholm

Bröstcancerföreningen Aurora Sörmland

Bröstcancerföreningen Blåkulla Oskarshamn

Bröstcancerföreningen Dalarna

Bröstcancerföreningen Emma Jämtland Härjedalen

Bröstcancerföreningen Hilda Örebro

Bröstcancerföreningen Johanna Göteborg

Bröstcancerföreningen Johanna Trollhättan

Bröstcancerföreningen Jönköping

Bröstcancerföreningen Kronoberg

Bröstcancerföreningen Maria Gävleborg

Bröstcancerföreningen Moa-Lina Östergötland

Bröstcancerföreningen Pärlan Helsingborg

Bröstcancerföreningen Uppsala

Bröstcancerföreningen Viktoria Ängelholm

Bröstcancerföreningen Viola Sjuhärad

Bröstcancerföreningen Värmland

Bröstcancerföreningen Västmanland

Forskning som söker svar på orsakerna bakom spridd cancer prisas

Svenska Läkaresällskapets Translationella pris 2024 tilldelas Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

Catharina Hagerling belönas för ansökan: ”Spatial whole transcriptomic and multiplex profiling of clinical metastases to identify therapeutic targets”.

Cancer som metastaserats till andra organ i kroppen utgör den huvudsakliga orsaken till att patienter inte överlever sin cancer. I dag finns endast få behandlingar som behandlar metastaser utifrån vilket organ som koloniserats. Utöver riktade behandlingar så saknas även prognostiska markörer för patienter med metastaser.

– Genom att göra omfattande undersökningar av lung-, lever-, hjärn- och skelettmetastaser från melanom-, bröst-, lung-och prostatacancerpatienter hoppas vi kunna identifiera måltavlor på tumörceller och immunceller som kan ligga till grund för framtida behandlingar som angriper metastaser. Vi kommer använda olika spatiala teknologier för att identifiera de egenskaper tumörceller behöver för att metastasera till ett visst organ och utforska vilka immunceller som infiltrerar metastaser. Vidare kommer vi undersöka om det finns prognostiska biomarkörer för patienter med spridd cancer, säger Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.


Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

 

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 22 oktober 2024. Pristagaren belönas med 100 000 kronor.

Om Translationella priset
För att uppmuntra yngre forskare och translationell forskning delar Svenska Läkaresällskapet (SLS) ut priset för bästa translationella forskning. Pristagaren utses av SLS nämnd efter förslag av Forskningsdelegationens Prioriteringskommitté.

MSD förvärvar ny B-cellsterapi, från Curon Biopharmaceutical

MSD utökar sitt utbud av potentiella behandlingar genom att köpa CN201, en ny läkemedelskandidat som kan ha en viktig roll vid behandling av vissa typer av cancer (B-cellsbaserade maligniteter som lymfom och leukemi) och autoimmuna sjukdomar. Läkemedlet har visat lovande tidiga resultat i kliniska studier, och kan, om det fortsätter att visa positiva resultat, leda till effektiva behandlingar för svårbehandlade B-cellsrelaterade sjukdomar.

 

Addition of CN201, a next generation CD3xCD19 bispecific antibody with potential applications in B-cell malignancies and autoimmune diseases, broadens and fortifies Merck’s pipeline

Merck (NYSE: MRK), known as MSD outside of the United States and Canada, today announced the completion of the acquisition of CN201 from Curon Biopharmaceutical (Curon), a novel investigational clinical-stage bispecific antibody for the treatment of B-cell associated diseases.

“By actively depleting B-cells, CN201 offers applications spanning both B-cell malignancies and autoimmune diseases. We look forward to building upon the foundational work started by the Curon team,” said Dr. Dean Y. Li, president, Merck Research Laboratories.

CN201 is currently being investigated in Phase 1 and Phase 1b/2 clinical trials for the treatment of patients with relapsed or refractory non-Hodgkin’s lymphoma (NHL) and relapsed or refractory B-cell acute lymphocytic leukemia (ALL), respectively. Preliminary data suggest CN201 has activity in patients with relapsed or refractory B-cell hematologic malignancies and is well tolerated, potentially leading to significant and sustained reductions in B-cell populations.

Länk till det globala pressmeddelandet här.

Prenumerera