Olle Larsson joined Intuitive in September in a new position as Marketing Manager General Surgery Nordics. I’m very excited to help more patients benefit from life-enhancing Robotics & Minimal Invasive Surgery, says Olle Larsson. 
Olle Larsson tillsammans med nya kollegan Samaneh Bräck, Director, Marketing- Nordic Region at Intuitive.
Olle Larsson går till Intuitive
AlzeCure Pharma broadcasts live event about the phase II candidate ACD440 against neuropathic pain
During the symposium, titled ”ACD440 – A novel non-opioid analgesic”, Dr. Karlsten will provide an overview of the area of pain. Märta Segerdahl, CMO and project manager, will also give an update on AlzeCure’s clinical phase II candidate, ACD440, which is being developed as a new topical treatment for patients with chronic neuropathic pain. In addition, Dr. Karlsten, together with AlzeCure’s CEO Martin Jönsson and CMO Märta Segerdahl, will answer questions about the company’s progress in the development of new pain treatments.
ACD440 is a first-in-class TRPV1 antagonist in clinical phase being developed as a new topical local treatment for peripheral neuropathic pain. The drug candidate, which was incorporated via strategic in-licensing, originated in Big Pharma and is based on a strong scientific foundation, which was awarded a Nobel Prize in 2021. The substance is developed as a gel for topical use, which keeps the systemic exposure very low while the local concentration of the substance can be kept high to achieve a maximum analgesic effect, as well as over a long period of time.
In 2023, AlzeCure reported positive proof-of-mechanism results (PoM) with ACD440 in patients with chronic peripheral neuropathic pain, i.e. the drug candidate had an effect on the intended target mechanism, and a clear and significant analgesic effect was observed on pain induced by cold and heat. This pain was reduced by approximately 50%, a significant and clinically relevant reduction. Temperature hypersensitivity is very common in the skin area where the patients have their neuropathic pain, and is a major problem in everyday life for these individuals. These positive PoM results from this phase II study were in line with previously reported phase I results. Furthermore, it was observed that ACD440, given as a topical gel applied to the skin in the area of pain, was well tolerated and both the substance and the route of administration show good suitability for further clinical development.
Agenda:
13:00 – Introduction to AlzeCure and today’s agenda – Martin Jönsson, CEO AlzeCure
13:10 – Pain: background and medical needs – Rolf Karlsten, MD, PhD, Uppsala University Hospital
13:30 – ACD440: A novel non-opioid analgesic – Märta Segerdahl, MD, PhD, CMO, AlzeCure
13:45 – Q&A
14:00 – Final comments – Martin Jönsson, CEO AlzeCure
Martin Jönsson, CEO & Märta Segerdahl, MD, PhD, CMO, AlzeCure.
The event is held in English and takes place in collaboration with Finwire, does not require advance registration and can be followed via: https://www.finwire.tv/webcast/alzecure-pharma/acd440-a-novel-non-opioid-analgesic/
The presentation will also be available afterwards on AlzeCure’s website https://www.alzecurepharma.se/en/presentations-and-interviews/ and on the company’s YouTube channel: https://www.youtube.com/@alzecurepharma5138.
WntResearch lämnar en uppdatering om arbetet med att säkra bolagets värden
WntResearch lämnar en uppdatering om arbetet med att säkra de värden som återstår i bolaget efter det negativa initiala resultatutfallet i fas 2-studien NeoFox. Bolagets läkemedelskandidat Foxy-5 uppvisade ingen effekt vid undersökning av tumörer och lymfkörtlar med skiktröntgen, vilket därmed inte motiverar en fullföljning av studien. För att tillvarata aktieägarnas intressen arbetar styrelsen och ledningen intensivt med flera parallella spår där målet är att genomföra en fusion eller ett omvänt förvärv.
Den kliniska fas 2-studien NeoFox syftade till att etablera proof-of-concept för läkemedelskandidaten Foxy-5 vid behandling av tjocktarmscancer. I studien inkluderades totalt 27 patienter innan den stoppades, varav 16 patienter på Foxy-5, och 11 patienter i kontrollgruppen, vilket meddelats tidigare. Den initial resultatavläsningen visade en gynnsam säkerhetsprofil för Foxy-5, men utan betydelsefulla effekter.
Orsaken till den tidiga analysen var att understödja arbetet med fortsatt finansiering av NeoFox-studien. Det sågs dock inga kliniskt relevanta effekter på någon av studiens avgörande effektmått, som kunde utvärderas i 15 av 16 Foxy-5-patienter, varken vid halv dos (n=3) eller vid full dos (n=12). Dessa effektmått analyserades med skiktröntgen och inkluderade tumörstorlek, samt antal och storlek på lymfkörtlar, före och efter behandling med Foxy-5. De explorativa effektmåtten avseende vaskulär respektive perineural invasion utvärderades genom vävnadsanalys av den bortopererade cancervävnaden. Vid dessa analyser jämförs de två grupperna med varandra. Antalet patienter som kunde utvärderas i respektive grupp var dock så begränsat (7 kontroller, 10 patienter med full dos Foxy-5 och 3 patienter med halv dos Foxy-5) att det omöjliggör relevanta analyser av de explorativa effektmåtten.
För att motivera fortsatta investeringar i utvecklingen av Foxy-5 för denna indikation hade det krävts att uttalade effekter kunnat avläsas med skiktröntgen redan vid denna initiala resultatutvärdering. Bolaget bedömer att de uppnådda resultaten kraftigt minskar möjligheterna att resa ytterligare pengar via kommande optionsprogram eller att attrahera en partner som kan finansiera det omfattande utvecklingsprogram som skulle vara nödvändigt för en framtida ansökan om marknadsgodkännande.
Som en följd beslutade WntResearch att avbryta studien och har nu inlett ett intensivt arbete för att reducera kostnadsmassan och ta tillvara på de värden som återstår i bolaget. Samtal pågår med andra bolag avseende möjligheten att genomföra en fusion, omvänt förvärv eller liknande. Styrelsen och ledningen i WntResearch utvärderar parallellt även möjligheter att realisera det återstående värdet av läkemedelssubstansen och patentportföljen, bland annat genom att även approchera läkemedelsbolag som är verksamma inom forskningsfält utanför onkologi där WNT-signaleringen kan spela en viktig roll.
”Foxy-5 baseras på banbrytande forskning som rönt omfattande internationell uppmärksamhet. De resultat vi sett hittills från NeoFox-studien visar att läkemedelskandidaten har en god säkerhetsprofil. Det är däremot nedslående att vi, trots de lovande ad hoc-observationer som tidigare kommunicerats, inte lyckats att med hjälp av skiktröntgen dokumentera en tillräckligt tydlig effekt av Foxy-5 för att göra läkemedelskandidaten kommersiellt attraktiv som neoadjuvant behandling av tjocktarmscancer. Vi har varit helt beroende av positiva resultat vid denna initiala analys för att kunna resa pengar i det kommande optionsprogrammet. Med de resultat vi nu ser anser vi inte att det är rimligt att resa ytterligare pengar till studien. Det är möjligt att en annan studiedesign skulle ge bättre möjligheter att påvisa mer uttalade effekter, men detta skulle kräva betydligt större finansiella resurser än vad ett litet bolag som WntResearch har möjlighet att uppbringa i det rådande finansiella klimatet.”, säger Christer Nordstedt styrelseordförande i WntResearch.
”I de diskussioner som vi fört med potentiella partners har det framkommit att tydliga effekter på tumörstorlek och lymfkörtlar varit en förutsättning för deras intresse att finansiera den fortsatta utvecklingen av läkemedelskandidaten. Studien stoppades som en konsekvensen av att sådana effekter inte kunde observeras. I stället fokuserar vi på att tillvarata återstående värden i bolaget och har bland annat inlett diskussioner med ett flertal externa parter som visat intresse för fusion eller omvända förvärv. Parallellt utvärderar vi även möjligheter att säkra värden relaterade till Foxy-5 och den omfattande patentportföljen.”, säger WntResearchs vd, Per Norlén.
WntResearch kommer att hålla sina intressenter fortsatt uppdaterade om utvecklingen i det pågående strategiska arbetet som syftar till att på bästa sätt tillvarata det återstående värdet av bolagets tillgångar.
Forskning om stroke och epilepsi beviljas miljonmedel från MedTechLabs
MedTechLabs har beviljat 35 miljoner kronor för forskning på två nya områden. En forskargrupp ska fokusera på teknik för att möjliggöra individuell behandling av dödliga former av stroke och pulsåderbrock. Den andra kommer att kombinera bildteknik för att upptäcka var epileptiska anfall börjar och därmed ge bättre förutsättningar för kirurgisk behandling.
”I denna ansökningsomgång toppade antalet ansökningar och de två projekt som nu beviljats medel under fem år tar sikte på förbättrad diagnostik inom betydelsefulla sjukdomsområden: perifer kärlsjukdom och epilepsi. Förutom en tydlig koppling till klinisk tillämpning har projekten stor potential att bidra till bättre behandling av breda patientgrupper både i Sverige och internationellt”, säger Clara Hellner, MedTechLabs ordförande och fram till nyligen forsknings- och innovationsdirektör, Region Stockholm.
Clara Hellner, MedTechLabs ordförande
Improving health care in peripheral vascular disease: from population-based to individualized decision-making
Forskningsledare är Ulf Hedin, KI och Christian Gasser, KTH. Beviljat belopp: 4,5 miljoner kr per år 2025 –2029.
Sjukdom i form av stroke från åderförfettning i halspulsådern, bristande pulsåderbråck i aorta och sprickningar i aortan utgör en betydande del av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med stora konsekvenser för både individer och samhälle. Idag hanteras dessa sjukdomar med strategier baserade på populationsstudier där valet av behandling grundats på algoritmer som optimerar behandlingsresultaten för många, men långt ifrån alla, patienter. Genom ny teknologi för molekylär-, morfologisk-, biomekanisk- och bilddiagnostiska analyser, är det möjligt att profilera patienter så att deras riskbedömning och behandling individualiseras.
Det nya projektet utgår från en translationell forskningsplattform i samverkan mellan Kärlkirurgen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet (KI), SciLifeLab och Institutionen för material- och strukturmekanik, KTH. Inledningsvis ska forskarna ta fram molekylära markörer i blod, biomarkörer, genom avancerade proteinanalyser för patienter med hög risk inom respektive sjukdom. I nästa steg implementeras högupplösande bilddiagnostik som i detalj karaktäriserar molekylära-, morfologiska- och biomekaniska egenskaper för riskbedömning av sjukdomarnas uttryck. Med denna strategi kan patienter med etablerade kliniska riskfaktorer för en ogynnsam sjukdomsutveckling stegvis riskbedömas och effektivt väljas ut för lämplig behandling. Därigenom optimeras både individuell överlevnad och utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.
Ulf Hedin, KI och Christian Gasser, KTH.
Imaging the Epileptic Brain using Multimodal Quantum Sensors
Forskningsledare är Daniel Lundqvist, KI och Val Zviller, KTH. Beviljat belopp: 2,5 miljoner kr per år 2025–2029.
Epilepsi drabbar miljontals människor världen över och för 30 procent fungerar inte medicinerna, vilket gör att de får svåra och frekventa anfall. För dessa patienter är kirurgi ofta det bästa alternativet, men det kräver en exakt identifiering av det hjärnområde som orsakar anfallen – kallad SOZ (Seizure Onset Zone). Nuvarande metoder för att hitta rätt zon där anfallen start inkluderar medicinsk bildteknik som MR, PET och EEG, men dessa tekniker ger ibland inte en tydlig bild, särskilt när det inte syns några uppenbara avvikelser i hjärnan. I det beviljade projektet kombineras därför två innovativa tekniker: supraledande nanotrådsdetektorer för enstaka fotoner (SN-SPD) och optiskt pumpade magnetometrar (OPM-MEG).
Forskningsledare är Daniel Lundqvist, Karolinska Institutet & Val Zviller, KTH.
Den första tekniken upptäcker små förändringar i hjärnans ämnesomsättning, medan den andra mäter det magnetfält som genereras av hjärnaktivitet – med otrolig precision. Genom att kombinera teknikerna vill forskarna skapa en unikt detaljerad bild av var och hur onormal hjärnaktivitet sker hos patienten. Detta skulle inte bara hjälpa till att mer exakt lokalisera var anfallen startar, utan också ge nya insikter om hur anfallen startar och sprids vidare i hjärnan. Nyttan ligger i att ge kirurgerna bättre kartor över var de ska operera. Om projektet lyckas kan det därför leda till effektivare behandlingar och bättre livskvalitet för personer med epilepsi. Forskningen vid båda programmen beräknas vara i gång i januari 2025.
MedTechLabs är ett tvärvetenskapligt centrum för patientnära forskning som ska bidra till genombrott i utvecklingen av medicinteknik med betydelse för sjukvårdens viktiga utmaningar och våra stora folksjukdomar. I samtliga program samarbetar alltid forskare och kliniker med både teknisk och medicinsk kompetens. Centrumet drivs gemensamt av KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm.
Det europeiska hälsodataområdet – sekundäranvändning och ansvarsfördelning mellan myndigheter
Utredningen med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur analyserar och föreslår i promemorian de myndigheter som ska ansvara för tillgången till hälsodata samt vara nationell kontaktpunkt för sekundäranvändning av hälsodata.
Ladda ner:
Utredningen föreslår att flera myndigheter ska dela på rollen att vara organ med ansvar för tillgång till hälsodata för sekundäranvändning (HDAB). Den nationell kontaktpunkten när det gäller sekundäranvändning av hälsodata ska inte vara HDAB.
Socialstyrelsen föreslås vara samordnande HDAB. Myndigheten ska dessutom tilldelas ansvar över HDAB:s uppgifter att hantera dataanmälningar, besluta om datatillstånd, sammanställa data och anonymisera/ pseudonymisera data. Socialstyrelsen ska även tillhandahålla en nationell datasetkatalog.
Statistiska centralbyrån (SCB) föreslås vara den HDAB som ska ha ansvar för att tillhandahålla en eller flera säkra behandlingsmiljöer.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) föreslås vara HDAB med ansvar för tillsyn.
E-hälsomyndigheten föreslås bli Sveriges nationella kontaktpunkt för sekundäranvändning.
De nämnda myndigheterna bör därutöver få regeringsuppdrag för att förbereda verksamheterna för EHDS och de utpekade rollerna.
Utöver ett uppdrag avseende rollen som samordnande HDAB och rollen att besluta om tillstånd m.m. bör Socialstyrelsen få ett särskilt uppdrag tillsammans med Vetenskapsrådet avseende den nationella datasetkatalogen. Ett sådant uppdrag innebär att utreda hur katalogen ska tillhandahållas med utgångspunkt i att så långt som möjligt återanvända och bygga på det arbete Vetenskapsrådet gjort inom ramen för registeruppdraget och med metadatakatalogen RUT.
SCB bör få i uppdrag att utreda hur systemet med säkra behandlingsmiljöer bör sättas upp och utvecklas. Uppdraget bör genomföras tillsammans med Vetenskapsrådet.
IVO ska få i uppdrag förbereda sin verksamhet för den nya tillsynsuppgiften. Myndigheten ska tillsammans med IMY redogöra för hur samverkan mellan myndigheterna kan utvecklas.
E-hälsomyndigheten bör få i uppdrag att genomföra de förberedelser som krävs för rollen att agera nationell kontaktpunkt för sekundäranvändning av hälsodata.
Eftersom Socialstyrelsen föreslås vara samordnande HDAB krävs att övriga myndigheter genomför samtliga uppdrag i nära samverkan med Socialstyrelsen.
Keytruda visar förbättrad händelsefri överlevnad (EFS) efter behandling vid huvud- och halscancer
MSDs KEYTRUDA® (pembrolizumab) Met Primary Endpoint of Event-Free Survival (EFS) as Perioperative Treatment Regimen in Patients With Resected, Locally Advanced Head and Neck Squamous Cell Carcinoma.
KEYNOTE-689 is the first Phase 3 trial to demonstrate statistically significant and clinically meaningful improvement in EFS in the intent-to-treat population in the neoadjuvant and adjuvant setting for an anti-PD-1 therapy in earlier stages of head and neck squamous cell carcinoma.
MSD announced that the Phase 3 KEYNOTE-689 trial evaluating KEYTRUDA ® (pembrolizumab), Merck’s anti-PD-1 therapy, as a perioperative treatment for patients newly diagnosed with stage III or IVA, resected, locally advanced head and neck squamous cell carcinoma (LA-HNSCC) met its primary endpoint of event-free survival (EFS). The study evaluated KEYTRUDA as neoadjuvant therapy, then continued after surgery in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as adjuvant therapy, followed by KEYTRUDA as maintenance therapy, compared to adjuvant radiotherapy (with or without cisplatin) alone. At a pre-specified first interim analysis conducted by an independent Data Monitoring Committee, there was a statistically significant and clinically meaningful improvement in EFS for patients receiving the KEYTRUDA perioperative treatment regimen. The study also showed a statistically significant improvement in major pathological response (mPR), a key secondary endpoint, for patients in the KEYTRUDA arm compared with adjuvant radiotherapy alone. The safety profile of KEYTRUDA was consistent with that observed in previously reported studies; no new safety signals were identified.
“These results are substantial, as KEYNOTE-689 marks the first positive trial in two decades for patients with resected, locally advanced head and neck squamous cell carcinoma,” said Dr. Marjorie Green, senior vice president and head of oncology, global clinical development, MSD Research Laboratories. “These statistically significant and clinically meaningful findings have the potential to be practice-changing and continue to highlight the promising role of KEYTRUDA for certain patients with earlier stages of disease.”
A trend toward improvement in overall survival (OS), another key secondary endpoint, was observed for KEYTRUDA as neoadjuvant treatment and KEYTRUDA in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as treatment after surgery and maintenance therapy with KEYTRUDA. The OS results did not reach statistical significance in patients whose tumors were PD-L1 Combined Positive Score (CPS) ≥10 at the time of this first interim analysis. Due to the statistical testing hierarchy, formal testing was not performed in the CPS ≥1 and intention-to-treat (ITT) populations. OS will be evaluated at the next interim analysis.
Results will be presented at an upcoming medical meeting and will be submitted to regulatory authorities.
KEYTRUDA is currently approved as monotherapy and in combination regimens for appropriate patients with metastatic or unresectable, recurrent HNSCC in the U.S., Europe, China, Japan and other countries around the world. For more information, please see the “Selected KEYTRUDA ® (pembrolizumab) Indications in the U.S.” section below.
About KEYNOTE-689
KEYNOTE-689 is a randomized, active-controlled, open-label Phase 3 trial (ClinicalTrials.gov, NCT03765918 ) evaluating KEYTRUDA as neoadjuvant treatment then followed by KEYTRUDA in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as adjuvant treatment and then as a maintenance therapy in treatment-naïve patients with newly diagnosed, stage III or IVA resected locally advanced, head and neck squamous cell carcinoma. Efficacy outcomes are classified by PD-L1 CPS status. The primary endpoint is EFS, and secondary endpoints include OS, mPR, pathological complete response and safety. The study enrolled an estimated 704 patients who were randomized (1:1) to receive either:
KEYTRUDA (200 mg intravenously [IV] every three weeks [Q3W] for two cycles) as neoadjuvant therapy prior to surgery, followed by either KEYTRUDA (200 mg IV Q3W for 15 cycles) plus standard-of-care radiotherapy with cisplatin (100 mg/m 2 IV Q3W for three cycles) as adjuvant therapy following surgery for high-risk patients or KEYTRUDA (200 mg IV Q3W for 15 cycles) plus standard-of-care radiotherapy without cisplatin as adjuvant therapy following surgery for low-risk patients; or
No neoadjuvant therapy prior to surgery, followed by either standard-of-care radiotherapy with cisplatin (100 mg/m 2 IV Q3W for three cycles) as adjuvant therapy following surgery for high-risk patients or standard-of-care radiotherapy without cisplatin as adjuvant therapy following surgery for low-risk patients.
Socialministern i debatt: Delaktigheten för unga med NPF-diagnos måste öka – nu bjuder jag in till samtal
Detta är en debattartikel av socialminister Jakob Forssmed, publicerad i Altinget den 8 oktober 2024.
Alla barn och unga, oavsett funktionsförmåga, har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid i gemenskap med andra. Tyvärr visar undersökningar att unga med funktionsnedsättning generellt har en sämre tillgång till fritidsaktiviteter. Många unga i gruppen känner sig också exkluderade under själva aktiviteterna som sker på fritiden.
-Vi behöver få alla att känna sig välkomna in i föreningslivet, säger socialminister Jakob Forssmed. Foto: Ulrika Nyberg
Mer kan göras
En grupp som vi vet kan ha svårt att hitta sin plats i fritidsverksamhet är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Arbete pågår i många idrottsföreningar och förbund för att öka möjligheten för dessa personer att delta, men det kvarstår utmaningar och min bild är att mer kan göras! Därför har jag bjudit in ett antal idrottsförbund, representanter för friluftsliv och andra organisationer för ett samtal om hur vi kan öka delaktigheten i idrott, friluftsliv och annat föreningsliv för personer med NPF.
För delaktigheten behöver öka. Alltför många barn och ungdomar med NPF slutar med idrott för att kraven upplevs för höga eller för att de inte får det stöd de behöver för att komma till sin rätt. Den nationella ungdomsenkät som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomfört visar att unga som har en funktionsnedsättning i lägre utsträckning idrottat både inom och utanför föreningar, umgåtts med kompisar, besökt gym eller är medlemmar i en förening jämfört med andra unga. Exempelvis är det endast nio procent av personer med intellektuell funktionsnedsättning som når rekommendationerna för fysisk aktivitet enligt Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.
Hälften inte nöjda med sin fritid
Drygt hälften av unga med funktionsnedsättning uppgav att de inte är nöjda med sin fritid. Dessa barn kanske aldrig får möjlighet att testa en fritidsaktivet eller så slutar de för att aktiviteten inte är anpassad eller fungerar för dem. Och här vet vi att det ser väldigt olika ut, beroende på var man i landet bor. Och här har vi alla ett ansvar. Vi behöver tänka nytt och utforma verksamheter som fungerar för alla och är välkomnande också för dem som inte redan är med.
En viktig satsning för regeringen är ett fritidskort för barn och unga. Fritidskortet är avsett att omfatta barn och unga i åldrarna 8–16 år och ska kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter som anordnas av till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer, kulturområdet och andra organisationer inom civilsamhället. Fritidskortet syftar till att ge barn och unga en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. I uppdraget tydliggörs att barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att Fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som andra barn och unga.
Att öka barns och ungas rörelse, stärka konditionen och främja gemenskap är viktigt här och nu, men vi vet också att det lägger grunden för en jämlik hälsa längre fram i livet. Idrott är bra för alla men kan ha en särskild betydelse för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fysisk aktivitet främjar koncentrationsförmågan och ger hjälp att reglera energibehovet. När man känner att man kommer till sin rätt och mår väl, då stärks också självkänslan. Därför är fysisk aktivitet av avgörande betydelse.
Jag har svårt att se en bättre investering än att underlätta för familjer att ge sina barn och ungdomar bättre förutsättningar att delta i idrott och föreningsliv. Det börjar ofta i en förening någonstans i Sverige. Idrott, scouter, friluftsliv med närvarande vuxna och ledare som är beredda att ge en smula av sina hjärtan för att vägleda, peppa, fostra och agera förebilder. Det är det som Fritidskortet handlar om.
300 miljoner extra
Regeringen har redan i år satsat nästan 300 miljoner kronor extra utöver de ordinarie anslagen på att föreningslivet ska kunna förbereda, öka kännedomen om sina verksamheter, köpa in utrustning – exempelvis för barn med funktionsnedsättning – och stärka sitt arbete med att rekrytera och utbilda ledare samt öka möjligheterna för barn och unga med funktionsnedsättningar att hitta till och delta i fritidsaktiviteter. I dessa medel som regeringen satsar extra i år finns 100 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet för att möjliggöra ökad tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer. Varje år satsar vi också 100 miljoner kronor på mer idrott i utsatta områden genom stöd till ökad föreningsnärvaro.
Dessa medel ska möjliggöra för föreningar att rekrytera, utbilda ledare, köpa in utrustning och utbildningsmaterial samt tillgängliggöra idrottsanläggningar så att fler barn och unga med funktionsnedsättning kan hitta sin plats i en föreningsgemenskap.
Idrottsrörelsen och friluftslivet gör ett mycket värdefullt arbete för att barn och unga ska ha en aktiv och meningsfull fritid. Det är viktigt att skapa plats för så många som möjligt att delta i dessa och andra fritidsaktiviteter. Vi behöver vända den negativa utvecklingen och ge fler barn och unga tillgång till idrott, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Vi behöver få alla att känna sig välkomna in i föreningslivet och vilja stanna där. Då behöver vi sänka trösklarna och ha en inkluderande verksamhet – för alla.
Regeringen utser expertgrupp till utredningen om en stärkt vårdgaranti
Utredningen Behovsstyrd vård (S 2024:05) tillsattes av regeringen i maj 2024 och ska bland annat analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag. Regeringen har nu utsett en expertgrupp som ska bistå utredningen i dess arbete.
– Att fler ska vård i tid är en av regeringens viktigaste prioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet, och vårdgarantin spelar en viktig roll i detta. Det behövs en ny modell för vårdgarantin som är tydligare, skarpare och utgår från patientens behov av vård, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Utredningar kan ha expertgrupper och referensgrupper, samt sakkunniga, knutna till sig för rådgivning och omvärldsbevakning. Utredningen Behovsstyrd vård har knutit till sig fyra referensgrupper med företrädare från olika organisationer och perspektiv, så som huvudmännen, patient- och brukarråd, professionerna och andra intressenter.
Regeringen har nu beslutat om att förordna följande personer till expertgruppen:
•Anders Anell, professor
•Mats Bojestig, direktör
•Annika Brodin Blomberg, samordnare
•Niklas Ekerstad, ordförande
•Caroline Hällsjö Sander, direktör
•Maewaa Ibrahim, enhetschef
•Elisabeth Liljekvist, sjuksköterska
•Agnes Lindvall, analytiker
•Martina Lundmark, specialistsjuksköterska
•Henrik Lysell, enhetschef
•Rebecca Oscarsson, specialistläkare
•Lennart Pettersson, enhetschef
•Inger Ros, ordförande
•Christian Rück, professor
•Lars Sandman, professor
•Thomas Wallén, specialistläkare
•Johanna Woltjer, utvecklingsledare
I expertgruppen ingår också ett antal sakkunniga från Regeringskansliet. Regeringen har förordnat följande personer som sakkunniga:
•David Dager, departementssekreterare
•Oskar Johansson, departementssekreterare
•Lars Karlander, departementssekreterare
•Andrea Larsson, kansliråd
Utredningen Behovsstyrd vård (S2024:05)
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen om direktiv till en utredning som ska analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Den nya vårdgarantin bör tydliggöra såväl patientens möjligheter att få vård hos en annan vårdgivare i de fall vårdgarantins tidsgränser inte kommer kunna uppfyllas som regionens ansvar att tillgodose detta. Läs mer om utredningens arbete på Statens offentliga utredningars webbplats:
Nationella läkemedelslistan nu tillgänglig i Region Stockholm
Nu ansluter Region Stockholm vårdens huvudjournalsystem till den nationella läkemedelslistan, NLL.
Den nationella läkemedelslistan (NLL) ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten samma information om patientens läkemedel, oavsett vilket journalsystem som använts vid förskrivningen.
– Att ha tillgång till information från nationella läkemedelslistan är värdefullt när den som förskriver läkemedel eller vårdar en patient behöver se patientens läkemedelsrecept från andra vårdgivare eller andra journalsystem, säger Magnus Thyberg, projektägare för journalsystemet TakeCare i Region Stockholm.
– Informationen blir lättöverskådlig och kan läsas in direkt i journalen, vilket underlättar vid till exempel förnyelse av recept eller genomgång av läkemedel.
Region Stockholm och Region Gotland har arbetat tillsammans för att göra informationen från det nationella registret tillgänglig för regionernas vårdverksamheter, via huvudjournalsystemet TakeCare. Även de privata vårdgivare som använder TakeCare ska anslutas under de närmaste veckorna. Under november månad ska den stegvisa anslutningen vara färdig.
Patienter når informationen via tjänsten Läkemedelskollen som finns tillgänglig via 1177.se.
E-hälsomyndigheten är ansvarig för registret, och anslutningen är ett lagkrav.
Ta gratissprutan mot HPV
Just nu pågår en stor satsning i Sverige för att vaccinera så många som möjligt av alla kvinnor mellan 25 och 30 år mot HPV, det virus som orsakar livmoderhalscancer. Om 70 procent av de unga kvinnorna vaccinerar sig kan det leda till att spridningen av HPV avstannar helt. Resultatet blir att livmoderhalscancer utrotas som cancerform.
Den som vaccinerar sig och samtidigt tar prov för HPV får ett mycket bra skydd mot livmoderhalscancer.
– Om vi når vaccinationsmålet före årsskiftet kan vi utrota livmoderhalscancer redan 2027. Vi kan bli först i världen med att lyckas med det, därför driver vi projektet som en studie så att andra länder ska kunna dra nytta av det vi lärt oss, om vi lyckas, säger Miriam Elfström, forskare och ordförande i Nationell arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer, Regionala cancercentrum i samverkan.
Vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige
HPV är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. En majoritet av alla sexuellt aktiva kvinnor och män drabbas, och viruset kan utvecklas till flera olika cancerformer, t.ex. livmoderhalscancer.
Nästan 150 000 kvinnor har hittills tackat ja till erbjudandet om HPV-vaccin. Målet är att under hösten övertyga ytterligare minst 100 000 kvinnor, 25–30 år, att ta sprutan. Därför är vaccinationen gratis för kvinnorna.
– Vi tror att det finns en stor grupp kvinnor som egentligen är positiva till att vaccinera sig men som bara inte har kommit sig för. Den gruppen vill vi nu nå i en bred informationskampanj. Vi vill vara säkra på att alla känner till erbjudandet och har förstått hur bra det är. Man kanske behöver se erbjudandet fem gånger innan man nappar, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum i samverkan som står bakom höstens informationskampanj.
Kampanjen från 1177 ”Ta Gratissprutan mot HPV”
Alla kvinnor 25–30 år som är folkbokförda i Sverige har fått ett personligt brev med erbjudande om vaccination och samtidig provtagning för HPV, och regionerna kommer att skicka påminnelser under hösten. I de flesta regioner kan man också boka tid själv eller komma på drop-in. Många som studerar kommer att se vaccinationsbussar och liknande på campus. Den som bor i ett område där språket kan vara ett hinder för att ta till sig informationen kan stöta på hälsoinformatörer som berättar om vaccinationen på andra språk än svenska.
Elin Ljungqvist hoppas att informationskampanjen tillsammans med aktiviteterna ska skapa en så bred ”snackis” som möjligt i samhället, med budskapet ”Ta gratissprutan mot HPV”. Hon hoppas att alla som har döttrar, systrar, kompisar och kollegor i rätt ålder hjälper till att sprida budskapet.
– Fråga din kompis om hon har tagit gratissprutan mot HPV. Det står på 1177 hur man gör i just din region. Och även om man vaccinerade sig under skoltiden så behöver man göra det igen för att få ett bredare skydd mot fler varianter av HPV-virus, om man är i den här åldern, avslutar Elin Ljungkvist.
Fakta
- Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). Alla kvinnor från 23-års ålder bjuds in till provtagning mot HPV och cellförändringar inom det nationella screeningprogrammet mot livmoderhalscancer. Vid screening med regelbunden provtagning kan cellförändringar upptäckas tidigt och behandlas innan de utvecklas till cancer.
- Sedan 2012 erbjuds alla flickor vaccination mot HPV inom skolvaccinationsprogrammet (även pojkar från 2020). Kvinnor födda på 90-talet har inte lika hög vaccinationsgrad och de som är vaccinerade har fått ett vaccin som inte ger lika brett skydd. Det vaccin som nu används skyddar mot de allvarligaste typerna av HPV och minskar risken för infektion och cellförändringar.
- Skolvaccinationen beräknas leda till att livmoderhalscancer är utrotat runt år 2039. Sveriges riksdag beslutade den 14:e april 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer genom att erbjuda kvinnor födda 1994–1999 vaccination mot HPV och provtagning. Projektet drivs som en studie av Centrum för cervixcancereliminering på Karolinska Universitetssjukhuset och finansieras av medel från staten, regionerna samt med bidrag från Cancerfonden och Vetenskapsrådet. Studiens mål är att utrota livmoderhalscancer redan år 2027.
- Under hösten pågår en stor satsning i landet för att göra det så enkelt som möjligt att vaccinera sig. Regionerna har under hela projekttiden fått statliga medel för att driva projektet, och i augusti sköt regeringen till ytterligare fyra miljoner kronor för att ge regionerna möjlighet att öka takten ytterligare under hösten. En del av medlen har använts till den nationella informationskampanjen. Kampanjen har utformats av Regionala cancercentrum i samverkan, tillsammans med Inera/1177.
- Vaccinationen är gratis för alla 25–30 år med livmoderhals. Den som har livmoder men har manligt personnummer får ingen inbjudan men kan vända sig till en mottagning för att ta gratissprutan. Samma sak gäller för den som inte är folkbokförd i den region där man bor. På 1177.se står det hur man bokar tid om man inte har fått ett personligt erbjudande.
