När regeringens näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap sammanträdde den 15 oktober deltog Lifs nya vd Sofia Wallström för första gången. Rådet leds av civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin och läkemedelsbranschen är en av de samhällskritiska industrier som deltar i det tvärsektoriella kunskapsutbytet för att stärka Sveriges beredskap.

Lejonparten av mötet handlade om Sveriges arbete med att säkra tillgången till livsmedel vid kris och krig – ett område som har många likheter med läkemedelsberedskap. Fokus låg på samverkan med företagen, hur Livsmedelsverket involverar dem i arbetet och hur branschen jobbar med beredskap: från LRF till Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel.

Gemensamma utmaningar för läkemedels- och livsmedelsindustrin

Både läkemedels- och livsmedelsindustrin har omfattande och komplexa försörjningskedjor som dessutom är importberoende. De måste vara rustade för att hantera plötsliga ökningar i efterfrågan eller störningar i produktion och distribution. Företagen behöver också tillräcklig ekonomisk kompensation för att täcka kostnaderna för lagerhållning och beredskapsåtgärder.

– Våra branscher har liknande utmaningar och det var intressant att höra om livsmedelssektorns strategier och inspel till regeringen, säger Sofia Wallström. Något Lif lyfter som centralt för en stabil läkemedelsförsörjning till sjukvård och apotek är en nationell överblick över behov och efterfrågan. Samverkan mellan privata aktörer, myndigheter och offentlig verksamhet är nödvändigt. Det är ett område där läkemedelsbranschen och övriga aktörer inom beredskapssektorn HVO (vård, hälsa och omsorg) kommit långt i arbetet.

Kontinuerlig bemanning avgörande för läkemedelsberedskap

Krigsplacering stod också på agendan. En stabil tillgång till läkemedel utan leveransstörningar är grundläggande i beredskapsarbetet. Företagens främsta bidrag till totalförsvaret är att fortsätta sin ordinarie verksamhet. Fokus bör därför ligga på att företagen har förutsättningar att bedriva sin verksamhet utan avbrott i krigssituationer, fastslår Sofia Wallström.

– Alla delar i försörjningskedjan måste vara välbemannade om Sverige ska kunna upprätthålla leveranser till sjukvård och apotek. De som arbetar på läkemedelsföretagen har specialistkunskap som är absolut nödvändig för att säkra Sveriges totalförsvar och krisberedskap. Det är viktigt att de krigsplaceras på sina arbetsplatser i händelse av kris och krig.

Sofia Wallström lyfter också konkurrenskraft och goda förutsättningar att verka i normalläge som nyckelfaktorer för stark beredskap.

– Företag som är konkurrenskraftiga och robusta i fredstid står väl rustade att upprätthålla försörjningen av samhällskritiska varor och tjänster om krig bryter ut.

Källa: Lif.se

Den 8 juli i somras attackerade Ryssland Kievs största och moderna högspecialiserade barnsjukhus, Okhmatdyt. Flera dog under attacken och flera blev allvarligt skadade. Delar av det nybyggda sjukhuset förstördes och är i stort behov av uppbyggnad. Attacker på sjukhus, sjukvårdsinrättningar och ambulanser avviker från allt vad humanitära värden innebär(!).

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besökte under några dagar Ukraina och sin kollega Hälsominister Viktor Liashko för att signera ett tekniskt avtal om fortsatt stort stöd till Ukrainas hälsosektor.

Jag hade möjligheten att få följa med, se på plats och lära av våra ukrainska kollegor vad de behöver och hur vi kan bygga upp vår beredskap bäst. Socialstyrelsen har sedan i slutet av april uppdraget att samordna uppbyggnads- och reformarbetet inom ramen för social-och hälsopolitiska frågor, för att realisera de åtaganden som gjorts inom ramen för regeringens samarbetsavtal med Ukraina på området.

Ett viktigt syfte är att främja Ukrainas framtida EU inträde. Socialstyrelsen har dessutom i uppdrag att samordna mottagande av patienter till regionerna enligt Medevac och EUs civilskyddsmekanism och hittills har regionerna i Sverige tagit emot 195 patienter och i uppdrag att bedöma möjligheten att donera medicinteknisk utrustning.

Sjukvårdsministern och vi i hennes delegation togs emot med stor värme och äkta vänskap från Viktor Liashko och ministeriet i Ukraina. Vi hann möta traumatiskt amputerade barn och deras föräldrar på barnsjukhuset i Okhmadyt och följa det medicinska och psykosociala omhändertagandet. Möten som påverkar och stannar kvar i hjärta och hjärna.

Vi träffade också vuxna män som skadats svårt men överlevt och som genomgått kirurgisk rekonstruktion på Shalimova Institute for Surgery and Transplants i Kiev.

Psykisk ohälsa och psykiatriska besvär hos barn och vuxna relaterat till kriget och rehabilitering är ett enormt och växande behov i Ukraina.

Det är ingen tvekan, vi behöver stödja Ukraina inom hälso- och sjukvård och inom socialpolitikens område. Behoven är enorma. Det mänskliga lidandet är stort. Vi lär oss mycket av Ukraina särskilt om beredskap och civilt försvar.

Regeringen är tydlig, stödet i Riksdagen stort och den svenska viljan att stödja är entydig: Ukrainas sak är vår!

Supporting Ukraine is Swedens primary foreign policy task. During Minister for Health Care in Sweden, Acko Ankarberg Johanssons visit to Ukraine I had the opportunity learn, on site, the cruel realities for the victims of Russias fullscale invasion. The National Board of Health and Welfare has been tasked with developing a programme for support to Ukraine in the areas of health care and social policy. Focusing on capacity building and transferal of knowledge between public sectors in Ukraine and Sweden.

Text och foton från Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen på LinkedIn den 17 oktober 2024.
Foto Björn Eriksson: Socialstyrelsen

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur små RNA-molekyler, som de nyligen Nobelprisbelönade mikroRNA-molekylerna, styr cellers utveckling i det mänskliga embryot under de första dagarna efter befruktningen. Resultaten, som publicerats i Nature Communications, kan på sikt bidra till förbättrad fertilitetsbehandling.

Studien fokuserar på minimala molekyler som kallas små icke-kodande RNA (sncRNA) och bland annat omfattar mikroRNA. Till skillnad från mRNA (budbärar-RNA) kodar dessa RNA-molekyler inte för proteiner utan spelar i stället en viktig roll för att reglera våra geners aktivitet. De fungerar som strömbrytare som slår på eller av gener och kan på så vis styra hur cellerna i embryot växer och blir till olika celltyper.

Forskarna har studerat människans utveckling de första dagarna efter befruktningen, när ett befruktat ägg börjar dela sig och bilda ett tidigt embryo. Illustration: Getty Images

Identifiera friska embryon
Forskarna har utvecklat en atlas som visar vilka sncRNA som är avgörande under de första dagarna efter befruktningen, när ett befruktat ägg börjar dela sig och bilda ett tidigt embryo (blastocysten). Dessa molekyler hjälper till att styra vilka celler som kommer att bli embryot och vilka som kommer att bilda moderkakan och är på så vis avgörande för en hälsosam graviditet.

– En ökad förståelse för dessa processer kan bidra till att förbättra fertilitetsbehandlingar som IVF genom att göra det enklare att identifiera vilka embryon som har störst chans att utvecklas väl, säger Sophie Petropoulos, senior forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, som lett studien.

Sophie Petropoulos. Foto: CRCHUM

Kontrollerar cellers funktion
Studien identifierade viktiga grupper av sncRNA, bland annat två mikroRNA-kluster (C19MC och C14MC) som spelar en nyckelroll i hur cellerna utvecklas och vilken funktion de får. C19MC hittades i celler som senare kom att bilda moderkakan, medan C14MC återfanns i de celler som embryot består av.

– Fram till nu har vi nästan helt saknat kunskap om sncRNA i det mänskliga embryot. Vår studie har inte bara betydelse för fertilitetsbehandlingar utan öppnar också dörrar för framtida forskning inom stamcellsterapi och utvecklingsbiologi, vilket kommer hjälpa oss att bättre förstå hur livet börjar, säger Sophie Petropoulos.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Canadian Institutes of Health Research. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation
“An atlas of small non-coding RNAs in human preimplantation development”, Stewart J. Russell, Cheng Zhao, Savana Biondic, Karen Menezes, Michael Hagemann-Jensen, Clifford L. Librach & Sophie Petropoulos, Nature Communications, online 5 oktober 2024, doi: 10.1038/s41467-024-52943-w.

Lungcancer är den dödligaste cancerformen sett till antal dödsfall i Sverige, men trots det saknas ett nationellt screeningprogram. En ny rapport visar att användning av AI i en centraliserad nationell struktur kan minska kostnaderna för radiologer med cirka 80 procent jämfört med konventionell screening, och möjliggöra tidigare upptäckt av fler fall. Trots utmaningar som brist på radiologer och behov av ytterligare forskning, kan ett successivt införande av ett AI-baserat screeningsprogram vara ett steg mot mer jämlik och effektiv vård för lungcancerpatienter.

Under perioden 2014–2018 var lungcancer den fjärde vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor, med en medianålder vid insjuknande på 69 år och en beräknad relativ 5-årsöverlevnad på cirka 20 procent. Trots detta saknas ett nationellt screeningprogram för lungcancer i Sverige, vilket kan bidra till högre dödlighet i sjukdomen.

Studier från bland annat Nederländerna och USA har visat att riktad screening för lungcancer kan minska dödligheten. I Sverige har vissa regioner påbörjat pilotstudier för att undersöka möjligheterna med lungcancerscreening. En förutsättning för ett framgångsrikt screeningprogram är en god tillgång till radiologer, vilket är en begränsad resurs inom svensk sjukvård. För att hantera denna utmaning undersöker svensk sjukvård möjligheten att använda AI som ett komplement.

En rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), på uppdrag av Nollvision cancer och AstraZeneca, har analyserat förutsättningarna för lungcancerscreening med fokus på bilddiagnostik med AI och belyst effekterna av olika scenarier genom en kostnadskonsekvensanalys. Resultaten visar att användning av AI i en centraliserad nationell struktur ger den största kostnadsminskningen. Kostnaderna för radiologer minskar med cirka 80 procent jämfört med konventionell screening (Scenario 1). Dock är det viktigt att beakta de regionala förutsättningarna såsom kompetens, antal radiologer och infrastruktur.

– Det behövs ökad kunskap om vilken roll AI kan tänkas spela i framtidens lungcancerscreening, säger radiologen Vitali Grozman vid Karolinska Universitetssjukhuset. Tidig upptäckt är helt avgörande för att förbättra både överlevnaden och livskvaliteten för patienterna. Användningen av AI inom lungcancerscreening kan revolutionera det diagnostiska arbetet, och därtill innebära viktiga steg mot en mer jämlik och effektiv vård för alla patienter.

Även om ett nationellt AI-baserat screeningprogram ligger några år framåt i tiden och kräver mer forskning, kan ett successivt införande av ett screeningsprogram övervägas. En nationell AI-struktur för bildgranskning skulle minska behovet av radiologer och bidra till att jämna ut regionala skillnader, vilket är ett steg mot mer jämlik och tidig vård för lungcancerpatienter i Sverige.

Ta del av rapporten HÄR

Referens: Urey Adamsson M, Andersson E, Lindgren P. Kapacitet för lungcancerscreening, utmaningar och lösningar. IHE RAPPORT 2024:13, IHE: Lund

Kvantteknologins snabba framväxt kan leda till helt nya metoder och medicinska behandlingar. Den har potential att erbjuda lösningar med en precision som tidigare var otänkbar. I ett nytt faktablad, som presenteras idag, visar stiftelsen Forska!Sverige på kvantteknologins möjligheter för patienter och samhället i stort, samt fem nyckelfrågor som politiken behöver fokusera på för att ta vara på potentialen.

Vi har idag nått långt inom biologin och medicinen med hjälp av biokemi och molekylärbiologi. Vi vet till exempel hur det går till när en äggcell befruktas och sedan börjar dela sig till ett embryo. Fortfarande är dock många fenomen svåra att förstå enbart med de klassiska begreppen. Kvantfysiken ökar förståelsen av biomedicinska system och kvantteknologiska metoder är på väg in i den kliniska medicinen. Utvecklingen går snabbt och förväntas bidra till effektivare diagnostik och behandling.

–  Idag presenterar vi ett nytt faktablad om kvantteknologi i life science. Vi ger konkreta exempel på pågående projekt vid svenska lärosäten och visar på nyttan för både patienten och samhället i stort, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Kvantteknologins framväxt inom life science kan leda till helt nya metoder och medicinska behandlingar. Exempelvis kan känsligare analysmetoder möjliggöra upptäckt av sjukdomar i ett tidigare stadium, vilket gör att behandlingar kan sättas in tidigare. Genom att analysera data från kvantsensorer kan man förutse hur en specifik patient kommer att svara på en viss behandling och därigenom möjliggöra en mer skräddarsydd och effektiv behandlingsplan från början.

–   Detta kan både förbättra patienters prognos och ge vården möjlighet att använda sina resurser på ett effektivare sätt, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Sverige ligger i internationell framkant vad gäller användningen av kvantteknologi inom life science-forskning och utveckling.

–  Men, för att Sverige ska kunna behålla och stärka sin position krävs ett långsiktigt engagemang från politiska beslutsfattare. I faktabladet pekar vi ut fem nyckelfrågor som politiken behöver fokusera på för att ta vara på möjligheterna med kvantteknologin, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Läs Forska!Sveriges faktablad om kvantteknologi i life science. Nästa vecka lanserar vi även flera kortfilmer där vi ger konkreta exempel på pågående projekt vid svenska lärosäten.

Se fler faktablad och kortfilmer som visar på det stora värdet av medicinsk forskning för hälsa.

Stockholm Uppsala Life Science Conference ägde rum igår i Aula Medica, Karolinska Institutet i Stockholm, med över 500 deltagare. Evenemanget markerade det officiella invigningen av Stockholm-Uppsalas life science-kluster, ett initiativ som syftar till att stärka regionens position som ett globalt ledande nav för life science.

Konferensen samlade representanter från akademi, industri, klinik och politik för att diskutera hur man kan främja ett innovativt och hållbart ekosystem inom life science. Bland huvudtalarna fanns Jakob Forssmed, Sveriges socialminister och folkhälsominister, samt Christian Tidona, grundare av BioMed X Institute i Heidelberg, som delade med sig av insikter om hur man skapar förutsättningar för hälsoinnovation och bygger världsledande innovationskluster. Hela dagen modererades av Nina Rawal, partner på Trill Ventures.

Diskussionerna fokuserade på potentialen i Stockholm-Uppsalas kluster, som redan rankas som tredje i Europa när det gäller kompetens och talang, samt hur långsiktigt samarbete mellan politiker, universitet, profession och företag är avgörande för framgång. Regionala ledare, inklusive finansborgarrådet i Stockholm Aida Hadžialić (s) och Helena Proos (s), regionråd och ordförande regionstyrelsen i Region Uppsala betonade vikten av politiskt stöd och att skapa konkurrenskraftiga villkor för att attrahera investeringar och förbättra förutsättningarna för kliniska prövningar.

Ur ett internationellt perspektiv talade professor Mathias Uhlén, från KTH och professor Ulf Landegren, Uppsala University, som båda har varit med och startat mängder av företag som springer ur akademin. Båda var övertygade om att om vi bara attraherar de bästa och smartaste studenterna så har vi nya företag på löpande band. Det handlar om människorna.

Evenemanget avslutades med en panel där unga entreprenörer och forskare deltog och belyste vikten av innovation inom hälso- och sjukvård samt dess potential att förbättra kliniska resultat och bidra till ett motståndskraftigt samhälle.

Stockholm-Uppsalas life science-kluster är ett gemensamt initiativ av Region Uppsala och Region Stockholm och Björn Arvidsson, STUNS Life Science och Pontus Holm, chef för Region Stockholms programkontor för Life Science har varit drivande i arbetet.

Sammanfattningsvis lyfte Stockholm Uppsala Life Science Conference fram regionens styrkor, värdet av samarbete och det långsiktiga engagemang som krävs för att positionera klustret som en global ledare inom life science och nå det eftersträvansvärda ”Kendall Square Status”.

Idag har sjukvårdsministern publicerat ett tal på Regeringens hemsida, där hon berättar om budgetsatsningar på hälso- och sjukvården. Trots ekonomiska utmaningar och ökade kostnader, främst på grund av inflationens påverkan på regionernas pensionsavtal, fortsätter regeringen att investera stort i vårdens kapacitet, personalförsörjning och utveckling. Totalt planeras satsningar på över 64 miljarder kronor nästa år, där fokus ligger på att stärka vårdkapaciteten, minska vårdköer och förbättra tillgången till vård för kvinnor och cancerpatienter.

I talet betonar sjukvårdsministern regeringens åtgärder för att möta de utmaningar som vården står inför. Dessa inkluderar stora investeringar för att stärka vårdkapaciteten och korta vårdköer, med 7,5 miljarder kronor avsatta för detta ändamål under 2025. För att möta kompetensbristen inom vården satsar regeringen vidare på personalförsörjning och arbetsmiljö med 480 miljoner kronor årligen. Inrättandet av en nationell vårdförmedling ska också bidra till att effektivisera tillgången till vårdplatser och minska köerna.

Vidare förlänger regeringen stödet till regionerna för att hantera de ekonomiska påfrestningarna som inflationen orsakat, samt satsar på att utveckla primärvården och det civila försvaret. Specifika satsningar på jämställd vård, kvinnors hälsa och cancervården fortsätter med fokus på personcentrerad vård och jämlikhet. Dessutom påbörjas ett nytt initiativ inom precisionshälsa, som lovar att skapa skräddarsydda behandlingar för varje patient.

Regeringens budgetproposition för 2025 signalerar en tydlig ambition att stärka den svenska sjukvården genom både kortsiktiga och långsiktiga satsningar. Samtidigt som viktiga områden som personalbrist, vårdköer och regionala ekonomiska svårigheter adresseras, finns en vision för framtidens vård genom initiativ som precisionshälsa och nationell samordning av vårdkapacitet. Dessa satsningar understryker regeringens mål att skapa en mer tillgänglig, jämlik och hållbar sjukvård för hela befolkningen.

Se sjukvårdsministerns tal här.

I Sverige lever ca 85 000 människor med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessa kroniska sjukdomar är komplexa med stora individuella variationer. Nu görs en stor satsning för att förbättra behandlingen av personer med IBD genom samarbete kring precisionsmedicinska verktyg. Fokus kommer att ligga på precisionsmedicin för att identifiera högriskpatienter, förbättra diagnostik och att skräddarsy behandlingarna.

Med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, avses främst de kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, och ulcerös kolit. RISE leder det Vinnova-finansierade projektet ”Precision Medicine in Inflammatory Bowel Disease” som samlar experter inom medicin, molekylärbiologi, genetik, AI, samt klinisk och translationell forskning. Tanken med precisionsmedicin är att kunna skräddarsy prevention, diagnos, behandling och uppföljning av patienten utifrån individens unika förutsättningar som till exempel genetisk profil, genuttrycksmönster och bakterieflorans sammansättning i tarmen. Genom att kombinera avancerad analytisk teknik, AI och de nya behandlingsmetoder som introducerats på senare år kan livskvalitén för personer med IBD förbättras.

– Vi vill förbättra diagnostiken och ge patienten rätt behandling direkt från början istället för att prova sig fram som man gör idag. Målet är en förbättrad funktion i vardagen och i arbetslivet, och inte minst en god livskvalitet, säger initiativtagaren Jan Marsal, docent och överläkare vid Lunds universitet respektive Skånes universitetssjukhus.

– Vårt mål är att etablera en stark verksamhet som är ledande inom området, som i nationell och internationell samverkan utvecklar precisionsmedicin vid IBD, säger professor Jonas Halfvarson från Örebro universitet.

Projektet samlar många aktörer som arbetar med IBD, till exempel finns två läkemedelsföretag med, vilket ger goda förutsättningar för att innovationsarbetet ska ge resultat. Genom att studera behandlingseffekten av de 20-tal olika läkemedel som finns idag och genom att kombinera detta med olika lösningar från näringslivet kan en förbättrad behandling för personer med IBD utvecklas och varje patient få sin behandling skräddarsydd.

– Både Pfizers och Takedas ambition är att vården och akademin ska se näringslivet som en värdefull samarbetspartner i ett ekosystem för precisionsmedicin. Innovation och samarbete både inom och mellan sektorsgränser med utnyttjande av hälsodata och AI hoppas vi ska leda till att rätt person får rätt behandling vid rätt tillfälle vilket i sin tur ger förbättrade hälsoutfall för personer med IBD, säger Jonas Ålebring, medicinsk direktör på Pfizer i Sverige, och Annika Alterius, Medical Director Takeda Sverige.

I projektet ingår framstående forskare inom gastroenterologi från Lunds universitet och Örebro universitet samt praktiserande läkare med lång erfarenhet av kliniska prövningar och sjukvård från bland andra Ersta sjukhus, Skånes universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Linköping. Parterna i projektet är RISE, Skånes universitetssjukhus/Region Skåne, Lunds universitet, Innovation Skåne/Region Skåne, Universitetssjukhuset i Linköping/Region Östergötland, Ersta sjukhus, Örebro universitet, Mavatar, Pfizer och Takeda.

Projektet startade i september 2024 och pågår i tre år.

Om projektet:

Budget: 17,4 miljoner (varav medfinansiering 1,4 milj)

Finansiär: Vinnova

Koordinator: RISE

Parter:

Ersta sjukhus

Innovation Skåne/Region Skåne

Lunds universitet

Mavatar AB

Pfizer AB

RISE

Skånes universitetssjukhus/Region Skåne

Takeda AB

Universitetssjukhuset i Linköping/Region Östergötland

Örebro universitet

Samarbetsparter:            

ABC Labs AB

Karolinska institutet

Karolinska universitetssjukhuset

Linköpings universitet

Mag- och tarmförbundet

Medetect AB

Internationellt samarbete:

KU Leuven, Belgien

Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norge

UiT The Arctic University of Norway, Tromsö, Norge

Mål:   

• Högre livskvalitet för personer med IBD

• Högre upptag av forskningsresultat

• Ökad användning av precisionsmedicin genom tvärvetenskapliga lösningar och forskningsprojekt

Start: 2024-09-01

Slut: 2027-08-31