Lundbergstiftelsens anslag till forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi har en oerhört stor betydelse i Västsverige. Det var tydligt när årets mottagare gav en kort beskrivning vid en ceremoni på Medicinareberget.

Lundbergstiftelsen ger i år totalt 43 miljoner kronor till projekt som berör cancer, njursjukdomar och ortopedi. Nästan hälften av medlen ges till forskare på Göteborgs universitet. Foto: Hannes Almeräng.

Sahlgrenska akademins dekan Jenny Nyström närvarade vid ceremonin inte bara som dekan, utan även i egenskap av en av forskare som fått ta del av medlen i denna utlysning. Hon framförde universitetets varmaste tack till Lundbergsstiftelsen, som ännu en gång möjliggör avancerad forskning genom att finansiera inköp av instrument i den absoluta frontlinjen. Att stiftelsen valt att finansiera just inköp av instrument var något som uppskattades mycket av alla de samlade forskarna, som annars kan ha svårt att hitta medel för att uppdatera den viktiga utrustningen.

Sahlgrenska akademins dekan Jenny Nyström. Foto: Hannes Almeräng

Över en miljard

Stiftelsen ger i år totalt 43 miljoner kronor till projekt som berör cancer, njursjukdomar och ortopedi, där nästan hälften av medlen ges till forskare på Göteborgs universitet. Sedan starten har Lundbergstiftelsen gett över en miljard till svensk forskning, vilket haft en enorm betydelse för utvecklingen. Stiftelsen ska framför allt finansiera forskning i Västsverige, vilket ger en tyngdpunkt för lärosäten i Göteborg och Lund.

Christina Backman, styrelseordförande för IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, höll samman programmet under ceremonin:

– Den här ceremonin är något av en nypremiär för stiftelsen, som vi hoppas ska kunna bli ett årligen återkommande evenemang. Det är mycket trevligt att träffa forskarna och få höra mer om hur medlen kommer forskningen till nytta, sade Christina Backman.

Professor Marie Lagerquist. Foto: Hannes Almeräng

Likvärdiga bedömningar

De båda ledamöterna och professorerna Olle Larkö och Gunilla Westergren-Thorsson brukar läsa och bedöma alla ansökningar var och en för sig, men oftast visar de sig ha gjort en i det närmaste identisk bedömning när de jämför, berättade Olle Larkö.

En av de forskare som gav korta presentationer var professor Marie Lagerquist, som bedriver grundläggande forskning om hur det går till när östrogen skyddar ben. Hennes mål är att kunna utnyttja mekanismerna för att förbygga benskörhet, men samtidigt undvika de hälsorisker som det innebär att ta östrogen som läkemedel. Hon berättade att hon 2013 kunde köpa in en flödescytometer med stöd från Lundbergsstiftelsen som verkligen använts flitigt. Hon får 3,9 miljoner kronor för att kunna köpa in en mer avancerad flödescytometer.

– Med det nya instrumentet kommer vi att studera hur olika cellpopulationer i benmärgen, och även andra immunologiska organ, påverkas av östrogen och därigenom öka kunskapen om östrogenets beskyddande effekter, sade Marie Lagerquist.

Lundbergstiftelsens ceremoni på Medicinareberget. Foto: Hannes Almeräng

I årets utdelningen ges också medel till Universeum för en ny lärstation om medicinteknik, och till tidskriften Forskning och framsteg för dess utgivning.

Text: Elin Lindström

Regeringen har givit TLV i uppdrag att i samverkan med apoteksbranschen genomföra mätningar av öppenvårdsapotekens direktexpedieringsgrad. Syftet är att säkerställa en hög tillgänglighet till läkemedel för allmänheten.

– Snabb och effektiv tillgång till läkemedel för alla medborgare är kritiskt. Genom dessa mätningar kan vi följa upp att apoteken har en god förmåga att expediera läkemedel direkt, vilket är en viktig del i att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Foto: Kristdemokraterna

Direktexpedieringsgraden är ett mått på hur stor andel av apotekens kunder som får med sig alla sina läkemedel vid expedieringstillfället. Den kan ses som ett indirekt mått på apotekens lagerhållning generellt. Uppdraget baseras på tidigare förslag från TLV och omfattar både fysiska apotek och e-handelsapotek.

I propositionen “Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap” framhålls att återkommande mätningar av direktexpedieringsgraden bör användas för att följa allmänhetens möjlighet att få snabb tillgång till läkemedel. Den 1 juli 2023 infördes en skyldighet för öppenvårdsapoteken att ha en lagerhållning som möjliggör att så många konsumenter som möjligt kan expedieras direkt. Detta initiativ är en del av regeringens övergripande strategi för att förbättra tillgängligheten till läkemedel och säkerställa att apoteken kan möta efterfrågan effektivt.

TLV ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 30 november 2025 och har för uppdraget tilldelats 400 000 kronor för år 2024.

Sahlgrenska Global Health Hackathon (SGHH) lanserades igår på Park Annual i Göteborg. Det var startskottet för ett årslångt, globalt samarbete (co-action) med fokus på att ta itu med kritiska globala hälsoutmaningar.

Hackatonet SGHH samlar individer och deltagare från tre kontinenter, sex länder och nio hotspots för innovation inom hälso- och sjukvården – studenter, forskare, yrkesverksamma, innovatörer och passionerade individer från alla industrier som delar ett gemensamt mål: att ta itu med några av världens mest utmanande hälso- och sjukvårdsfrågor.

Med temat ”Co-action Addressing Global Health Challenges” är hackatonet centrerat kring fem nyckelområden:

• Jämlik hälsa och tillgång till vård (inklusive hälsoklyftor mellan kön och etnicitet)
• Kontroll av cancer
• Hälsosamt åldrande och hantering av kroniska sjukdomar
• Förebyggande och kontroll av infektioner
• Smart, säker och hållbar vård

Deltagare i Sverige, Spanien, Storbritannien, USA, Tyskland och Singapore uppmuntras att utnyttja personlig medicin, AI och datadrivna lösningar för att katalysera innovativa idéer som tar itu med de fem hackaton-utmaningarna.

Varje utvald hackaton-plats är ett erkänt nav för innovation inom hälso- och sjukvården, vilket förstärker evenemangets potential att få effekt globalt.

Cecilia Edebo, vd, Sahlgrenska Science Park:
”Sahlgrenska Global Health Hackathon är ett steg framåt för att ta itu med de globala hälsoutmaningar vi står inför idag. Detta hackathon syftar till att sammanföra en mångsidig gemenskap av innovatörer, forskare och entreprenörer från tre kontinenter. Det handlar om att utnyttja kraften i samverkan för att utveckla verkliga lösningar för hälso- och sjukvårdssystem under press. Det här evenemanget är också en möjlighet att lyfta fram Göteborg som ett ledande nav för global hälsoinnovation, som arbetar tillsammans för att skapa bestående effekter.”

Boubou Hallberg, sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
”Vi leder en stor omställning inom hälso- och sjukvården och det finns många utmaningar som behöver lösas. Att vara en del av detta initiativ som främjar innovation, där människor runt om i världen kommer att arbeta med våra gemensamma globala utmaningar, är viktigt för oss. Jag ser fram emot alla spännande resultat som vi kommer att ta del av från Sahlgrenska Global Health Hackathon.

Patrik Andersson, vd, Business Region Göteborg:
”Life science-sektorn spelar en nyckelroll, i Göteborg och världen över, för samhällets förmåga att ge framtida generationer ett bättre liv. Jag är övertygad om det. Men vi måste öka innovationstakten, förena talanger och yrkesverksamma inom teknik, hälso- och sjukvård och life science för att innovera tillsammans. Sahlgrenska Global Health Hackathon är ett strålande exempel på hur akademin, industrin och det offentliga kan angripa stora problem och trigga innovation tillsammans. Jag är oerhört glad för den uppslutning vi har fått från globala företag och regioner världen runt kring detta Göteborgsinitiativ.”

Sahlgrenska Global Health Hackathon kommer att stå värd för en rad globala evenemang under det kommande året, som kulminerar i en stor final på NLSDays-konferensen i Göteborg i oktober 2025.

Hackaton-datum, platser, värdar och anmälningslänkar:

SVERIGE: 1-2 februari 2025

Göteborg: Sahlgrenska Science Park

Malmö: AFRY och SmiLe Venture Hub

Stockholm: AstraZeneca Norden och Europa

Anmälan: https://eventornado.com/event/sghh-sweden#home

SPANIEN: 22-23 februari 2025

Barcelona: Biocat

Anmälan: https://eventornado.com/event/sghh-spain#home

USA: 5-6 april 2025

Boston: AstraZeneca Sverige & Alexion

Miami: 7BridgesGroup

Anmälan: https://eventornado.com/event/sghh-usa#home

STORBRITANNIEN: 10-11 maj

Stockholm: Microsoft

Anmälan: https://eventornado.com/event/sghh-uk#home

TYSKLAND: 24-25 maj 2025

Göttingen: MediqInnovation & Life Science Factory av Sartorius

Anmälan: https://eventornado.com/event/sghh-germany#home

SINGAPORE: 5-6 juli 2025

Singapore: AstraZeneca Singapore, A.Catalyst Network och HealthTEC.SG

Anmälan: https://eventornado.com/event/sghh-singapore#home

GRAND FINAL: 13 oktober 2025

Göteborg @ NLSDays by SwedenBIO

Sahlgrenska Global Health Hackathon – globala partners:

Sahlgrenska Science Park

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

AFRY

AstraZeneca

Business Region Göteborg

Boston Consulting Group

GoCo Health Innovation City

Microsoft (Microsoft)

Mölnlycke

PRECISEU (Medfinansieras av Europeiska unionen)

SwedenBIO

För mer information, besök Sahlgrenska Global Health Hackathons hemsida

Marcus Skribek, är doktorand vid institutionen för onkologi-patologi. Den 8 november försvarar han sin avhandling ”Strategies for optimizing immune checkpoint inhibition in advanced non-small cell lung cancer.”

Marcus Skribek, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Privat

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling fokuserar på att förbättra behandlingsstrategier för patienter med avancerad lungcancer, en av de vanligaste och mest dödliga cancerformerna. Genom att optimera användningen av immunterapi – en banbrytande behandlingsform som revolutionerat cancerbehandlingen och belönats med Nobelpriset i medicin 2018 – utforskar jag hur vi kan förfina behandlingsresultaten, särskilt för patienter med hjärnmetastaser, som tidigare haft mycket begränsade alternativ, säger forskaren Marcus Skribek vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

– Målet med min forskning är att inte bara förlänga livet för dessa patienter, utan även att förbättra deras livskvalitet genom mer individanpassade behandlingsmetoder. Jag hoppas att de insikter vi samlar kan öppna nya dörrar inom cancervården och säkerställa att fler patienter drar nytta av immunterapi, även i de mest avancerade sjukdomsstadierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har riktat in mig särskilt på patienter med hjärnmetastaser – en grupp som ofta har saknat effektiva behandlingsalternativ och blivit exkluderade från många studier. Min forskning visar att immunterapi kan leda till betydande behandlingssvar även för dessa svårt sjuka patienter, vilket skapar nytt hopp där det tidigare inte funnits.

Vi har också sett att steroider, som tidigare ansågs minska effekten av immunterapi, faktiskt kan användas utan att äventyra behandlingsresultaten under rätt kliniska förutsättningar. Detta har redan lett till förbättrade behandlingsmöjligheter för många patienter.

Vi har dessutom utvecklat verktyg som hjälper läkare att identifiera vilka patienter som får störst nytta av behandlingen. Dessa verktyg representerar ett stort steg mot mer skräddarsydda och effektiva behandlingar, och det är oerhört givande att veta att vår forskning kan förvandla förtvivlan till hopp för så många. Varje gång en patient får ett nytt behandlingsalternativ, påminns jag om varför denna forskning är så viktig.

Hur kan den nya kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

– Den nya kunskapen har potential att förändra livet för många patienter med avancerad lungcancer och hjärnmetastaser. Genom att optimera immunterapins användning har vi visat att även de mest utsatta patienterna kan få betydande förbättringar i sina behandlingssvar. Detta handlar inte bara om att förlänga liv utan även om att erbjuda en högre livskvalitet till dem som kämpar med en av de svåraste diagnoserna.

Att kunna ge dessa patienter fler år med sina nära och kära och erbjuda ett liv med mindre smärta och mer hopp driver mig framåt i mitt arbete. Varje ny upptäckt och varje framsteg för oss närmare en framtid där färre liv går förlorade och fler människor kan leva ett meningsfullt liv trots en cancerdiagnos. Dessa insikter visar forskningsarbetets sanna kraft – att omvandla förtvivlan till hopp och lidande till livskvalitet.

Vad väntar i framtiden för dig? 

– Framöver är mitt mål inte bara att förbättra behandlingen för lungcancerpatienter, utan också att omdefiniera hur vi ser på vård och behandling av alla som lever med denna förödande sjukdom – både globalt och för kommande generationer. Jag vill skapa en framtid där nya insikter och innovationer ger varje patient de bästa möjliga förutsättningarna för ett bättre liv, oavsett diagnos.

Som specialist inom klinisk onkologi och forskare är jag fast besluten att fortsätta min forskning för att förbättra cancerpatienters livskvalitet, både nationellt och globalt. Jag ser fram emot att delta i nya banbrytande forskningsprojekt som kan påverka hur vi närmar oss behandlingen av komplexa sjukdomar. För mig är detta mer än en vetenskaplig karriär – det är en personlig resa, ett djupt kall, att förändra liv och ge hopp till dem som behöver det mest.

Lungor i hälsa och sjukdom. Foto: AI-genererad bild framtagen med verktyget OpenAI’s DALL•E/Marcus Skribek.

Region Stockholm har beslutat att tilldela Capio driften av S:t Görans sjukhus. Upphandlingen gäller från 2026 och i åtta år framåt, med möjlighet till fyra års förlängning.

– Vi är naturligtvis mycket stolta över att få möjligheten att fortsätta att driva S:t Görans sjukhus och utveckla framtidens sjukvård tillsammans med Region Stockholm, våra medarbetare, våra patienter och deras närstående.  Det är en unik upphandling för ett unikt sjukhus, säger Britta Wallgren, vd för Capio Sverige.

Sjukhuset är Stockholms mest centralt belägna akutsjukhus och ett av landets största räknat till antalet akuta patienter. S:t Görans sjukhus har en bred verksamhet inom olika medicinska specialiteter. Här finns bland annat hjärtklinik, neurologisk klinik och förlossningsklinik.

I snart 25 år har Capio Sverige drivit verksamheten på S:t Görans sjukhus. Capio är Nordens största privata vårdgivare och erbjuder ett brett och högkvalitativt vårdutbud i form av sjukhus, specialistkliniker och vårdcentraler. Capios anbud på sjukhuset tar sig an flera av de utmaningar som vården står inför i form av en åldrande befolkning och brist på personal i kombination med en snabb teknisk och medicinsk utveckling. Anbudet bygger på S:t Görans sjukhus långsiktiga strategi.

Som en del i strategin har S:t Görans sjukhus det senaste året genomfört flera innovationer och förbättringar. Bland annat har sjukhuset som första bröstcentrum i världen infört AI i bröstcancerscreeningen, nya robotprogram kapar den administrativa tiden och akutmottagningen har rekryterat personal i den omfattning att den inte längre behöver anlita bemanningsföretag.

S:t Görans sjukhus är med i ett stort antal nationella kvalitetsregister som jämför resultat för vård och behandling på olika sjukhus. I jämförelse med regionens och landets övriga sjukhus uppvisar S:t Görans sjukhus generellt mycket goda resultat. Sjukhusets årliga patientenkät visar att mer än 9 av 10 av patienterna är nöjda med vården som helhet.

– Jag är otroligt stolt över våra medarbetare och den vård vi ger invånarna i Stockholm varje dag. Vi vill vara Sveriges bästa akutsjukhus. I framtiden kommer färre behöva vårda fler, vi kommer att kunna ge mer och bättre vård än tidigare och digitaliseringen ger många fantastiska möjligheter. När jag tittar framåt ser jag att patienterna kommer behöva vara mer inkluderade och att vi måste våga tänka nytt kring vård utanför sjukhuset för att akutsjukhusets resurser skall kunna användas på rätt sätt, säger Gustaf Storm, vd Capio S:t Görans sjukhus.