Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus. Med den avancerade tekniken kan man utföra neurokirurgiska ingrepp i hjärnans centrala delar utan att öppna hud eller skallben.

Patienten förbereds inför behandlingen. Från vänster: neurokirurg Amar Awad, sjuksköterskan Tommy Hellqvist samt överläkare Patric Blomstedt. Foto: Rasmus Stenmark Persson.

Maskinen används för att behandla ofrivilliga skakningar så kallad tremor, essentiell tremor och Parkinsons sjukdom.

– Det är fantastiskt att Norrlands universitetssjukhus har köpt maskinen och att vi nu är först utanför USA med att genomföra den första framgångsrika behandlingen i Sverige, säger Patric Blomstedt, överläkare och professor i stereotaktisk och funktionell neurokirurgi.

Patric Blomstedt. Foto Region Västerbotten

Den nya maskinen gör det möjligt att se de delar av hjärnan som behandlas med hög detaljrikedom och kontrollera behandlingen i realtid med hjälp av dessa bilder.

Den första patienten
Den första patienten var en medelålders man som sedan många år lider av ofrivilliga skakningar i händerna. Skakningar gör det svårt att äta, dricka, skriva och klara andra uppgifter i vardagen. Essentiell tremor är en folksjukdom som drabbar 0,5 procent av befolkningen och som blir vanligare med högre ålder. 5 procent av alla över 65 år lider av denna åkomma.

Skakningarna är mycket handikappande och mediciner hjälper endast hälften av patienterna. För de övriga har öppen hjärnkirurgi hittills varit det enda alternativet, men det passar inte alla, särskilt inte äldre och sköra patienter.

Metoden innebär att patienten placeras i en magnetkamera med en ultraljudshjälm. Området, punkten, som ger upphov till skakningarna identifieras med hjälp av bilder från magnetkameran och fler än 1 000 ultraljudskällor riktas mot denna punkt under drygt 10 sekunder. Där dessa sammanstrålar ökar värmen och ett 1–3 millimeter stort området inaktiveras. Men först testas effekten med lägre temperatur för att undvika eventuella biverkningar.

Tekniken har funnits i cirka tio år men aldrig använts i Sverige. Det är först nu, med den andra generationen av FUS-maskiner som lanserades 2024, som utvecklingen har tagit ett stort steg framåt.

– Patienten som är vaken under ingreppet känner framför allt att det blir lite varmare i skalpen, som därför kyls med vatten. Behandlingen av vår första patient gick mycket bra och han kunde pigg och mycket nöjd konstatera att den hade haft en väldigt god effekt, säger Patric Blomstedt.

Stor och omedelbar effekt
Effekten är omedelbar och patienten kan åka hem dagen efter behandlingen. För den aktuelle patienten minskade skakningarna med cirka 90 procent och inga komplikationer eller biverkningar uppstod.

Den unika behandlingen gjordes vid enheten för Deep Brain Stimulation i samarbete med centrum för funktionell hjärnavbildning samt forskningsmagnetkameran på Norrlands universitetssjukhus. Enheten är ett av världens ledande centra för stereotaktisk funktionell neurokirurgi, som nu också kan erbjuda behandlingen till patienter från hela landet.

Med Region Västerbottens strategiska investering kan många patienter som tidigare lämnats utan behandling nu få hjälp. Förhoppningen är att nya studier kan vidga indikationerna så att även patienter med andra tillstånd kan få hjälp av metoden.

EIT Health startar nu ett projekt för att skapa en ny plattform som ska hjälpa startups att växa. Plattformen får stöd från Vinnova och planeras att ligga på GoCo Health Innovation City i Mölndal. Det unika med plattformen är att startups kommer att få tillgång till både resurser och kunskap från etablerade företag under inkubationsprocessen.

AstraZeneca och Amazon Web Services (AWS) bidrar med sin expertis och planerar att framöver även inkludera områden som medicinteknik och diagnostik. Företagen HealthCap, som investerar i life science, och Vectura, som erbjuder lokaler för innovation inom life science, är också med i projektet. Målet är att skapa en miljö där startups kan växa och utveckla innovationer för framtidens hälso- och sjukvård.

Idag saknas en tvärsektoriell infrastruktur som specifikt stöttar startups inom hälso- och sjukvård och life science. Det här initiativet vill ändra på det genom att koppla ihop industrins expertis med befintliga inkubatorer och skapa en unik miljö för tillväxt inom hälso- och tekniksektorn. Genom att kombinera inkubation med industrins kunskap och resurser är målet att minska riskerna, snabba på innovation och skapa hållbara företag. Projektet inspireras av AstraZenecas koncept ”BioVentureHub” för att hjälpa lifescience-företag att växa.

“It’s about creating a culture and philosophy of open collaboration and knowledge sharing by bringing together the expertise of non-competitive partners. We have done this very successfully for scale-up companies, and now we want to take a similar approach to identify and support all the innovative and sustainable start-ups in the health industry out there,” says Magnus Björsne, Head of AstraZeneca BioVenture Innovation Unit and CEO of AstraZeneca BioVentureHub.

“The new innovations in healthcare technology are increasingly using digital solutions, often to improve the patient’s experience of care. This new incubator will be built on AWS, leveraging AWS’ experience in digital technology and knowledge of cross-industry technical solutions. AWS is committed to empowering innovators with the technology, expertise and resources they need to transform their visionary ideas into real-world solutions that create clinical value. This new incubator has the potential to be a game-changer for founders in the Nordics region. We are thrilled to be part of this collaborative effort to establish a groundbreaking incubator for healthcare and life science startups,” said Guy Spigelman, AWS EMEA Healthcare and Life Sciences Startups Lead.

“HealthCap is devoted to support the life science eco system. We hope that our international experience of creating and supporting life science companies is helpful during the establishment of this exciting project,” says Johan Christenson, Senior partner with HealthCap.

”At Vectura, we are dedicated to creating environments where innovation can thrive. By partnering with this initiative, we aim to provide not only the physical infrastructure but also the strategic foundation that will empower start-ups. This incubator will serve as a catalyst for breakthrough innovations in life science and technology, and we are proud to contribute our expertise in real estate to support the success of these emerging companies. Together, we can create spaces that foster collaboration, growth, and long-term impact,” says Joel Ambré CEO of Vectura. 

“By bringing together university incubators throughout the Nordic region, this initiative will connect start-ups to industry with support from the leading innovation force in Europe. EIT Health is proud to be managing this as it has significant potential not only for the Swedish life science ecosystem, but for the rest of Europe and beyond. By adding an international outreach, we can further accelerate and scale the enrolled companies and subsequently look to ensure the best innovative solutions reach markets and healthcare settings faster for the benefit of patients and citizens,” says Jean-Marc Bourez, CEO at EIT Health.

“We are proud to be part of this ambitious project, further elevating Sweden as a leading life science nation, by creating a start-up framework that can be replicated and scaled across Europe,” says Annika Szabo-Portela, Managing Director of EIT Health Scandinavia.

Se pressmeddelandet in sin helhet på engelska.

 
Det nya labbet, som blir en del av forskningsklustret med ESS och MAX IV, skapar en internationell mötesplats för banbrytande aktörer inom Life Science och nanoteknik.

Som innovativ fastighetsutvecklare skapar Vectura platser som främjar utveckling och samverkan. Här får människor och deras idéer de bästa förutsättningarna att driva forskningen framåt, något som är avgörande för att förstå hur teknik kan stötta framtidens lösningar.

-Det är med stor glädje som jag välkomnar Nanolab Science Village. Satsningen skapar en världsledande miljö för forskning och innovation, med rätt förutsättningar för den viktiga nanoforskningen. Den här investeringen är nödvändig för att Sverige ska stå starkt internationellt, säger Joel Ambré, vd för Vectura.

Forskning för hållbarhet och hälsa
Nanoforskningen inom Nanolab Science Village utvecklar bland annat hållbara metoder för energilagring och utvinning och spelar en viktig roll i utvecklingen av halvledare för datachip. Tekniken möjliggör även tidigare upptäckt av sjukdomar och individanpassade behandlingar. I den här miljön kommer forskare, inkubatorer och startup-företag att samlas för att utveckla och kommersialisera nya idéer inom mikro- och nanoteknik.

– Vi är glada att på det här sättet se Lunds universitet komma ännu ett steg närmare första spadtaget i bygget av det nya laboratoriet för nanoteknik. Här kan vi bedriva spetsforskning inom hållbarhet och skapa ett internationellt centrum för materialvetenskap, som knyter samman forskning inom fysik, kemi och biomedicin, säger Erik Renström, rektor för Lunds universitet.

– Jag är glad att projektet tar ett nytt steg framåt för vårt NanoLab och dess framtida utveckling, tillsammans med Vectura. Mycket av de nya satsningar som görs inom exempelvis materialvetenskap, grön omställning och halvledarfrågorna gör att vi behöver modernisera och utveckla vår infrastruktur för att ligga i framkant med världsledande forskningsanläggningar, säger Annika Olsson, dekan för Lunds Tekniska Högskola.

Fakta om Nanolab Science Village
Nanolab Science Village kommer att omfatta 5 700 kvadratmeter med avancerad forskningsinfrastruktur för mikro- och nanoteknik. Forskningen kommer att omfatta fysik, materialvetenskap, nanovetenskap, kemi, livsvetenskap, energi och miljö, samt nanoelektronik. Labbet kommer att vara en del av den nationella forskningsinfrastrukturen Myfab.

Labbet erbjuder:

• Enastående utbildningsmöjligheter för tillverkning av halvledarkomponenter, samt mikro och nanostrukturer för grundutbildningsstudenter.
• Infrastruktur med öppen access för akademi, institut och företag.
• Stabila och reproducerbara processer för tillämpad och grundläggande forskning i framkanten.
• Komplement till och plattform för samarbete med MAX IV och ESS genom att erbjuda en infrastruktur för att tillverka och undersöka prover på mikro- och nanoskalan.
• Bidra till en innovationsmiljö med aktiv samverkan med företag.
• Ett labb med inbyggd flexibilitet för att stödja en dynamisk utveckling.
• Design, flöden och konstruktion som ger en ännu säkrare hantering av kemikalier och gaser. Större yta, högre renhet, tillräcklig tillgång till ventilation, kylning och elektricitet, vilket ger möjlighet att installera modernare utrustning.

I dag avvaktar vården med medicinsk abort till dess att ultraljud bekräftar en graviditet i livmodern. En stor internationell studie visar nu på lika effektiv och säker behandling redan innan den sjätte graviditetsveckan. Det rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet i tidskriften New England Journal of Medicine.

I Sverige skedde 35 550 aborter år 2023, drygt 60 procent innan den sjunde graviditetsveckans utgång. Ofta avvaktar man tills graviditeten går att konstatera med vaginalt ultraljud, för att utesluta en så kallad ektopisk graviditet eller utomkvedshavandeskap. Då finns embryot utanför livmodern, oftast i äggledaren. En ektopisk graviditet avbryts inte vid medicinsk abort och kan bli livshotande för kvinnan. Med ultraljud går graviditeten att se i vecka fem till sex.

– I dag vet kvinnor ofta om att de är gravida mycket tidigt. En majoritet vet också om de vill avsluta graviditeten och vill då gärna att det ska ske snarast. Observationsstudier har gett motstridiga resultat om effektivitet så vi ville studera om en mycket tidig abort är lika effektiv och säker som att vänta, säger Karin Brandell, gynekolog vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, studiens förstaförfattare.

Karin Brandell, gynekolog vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, studiens förstaförfattare. Foto: Anne Örtqvist

Kvinnor från nio länder

I studien VEMA, Very early medical abortion, ingick drygt 1 500 kvinnor vid 26 kliniker i nio länder som sökte abort innan ultraljud kunde påvisa graviditeten. De lottades till antingen fördröjd abort tills att graviditeten konstaterats i livmodern (i vecka 5 eller 6) eller till tidig abort (i vecka 4–6). I båda fallen gavs två läkemedel – mifepriston och misoprostol.

Vid studiens start hade alla deltagare max sex veckors graviditet, inga symtom på ektopisk graviditet (som buksmärta eller blödning) eller några riskfaktorer för sådan (ha blivit gravid med spiral på plats eller tidigare ektopiska graviditeter). Utfallsmåttet var avslutad graviditet (komplett abort).

– Den mycket tidiga medicinska aborten var lika effektiv och det var säkert att göra en sådan, även vid en odiagnostiserad ektopisk graviditet, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid samma institution på Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för VEMA-studien.

Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid samma institution på Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för VEMA-studien. Foto: Andreas Andersson

En politisk fråga

I båda grupperna hade drygt 95 procent av kvinnorna en komplett abort, men de få som misslyckades skiljde sig åt mellan grupperna. Vid fördröjd behandling var behandlingen ofullständig i 4,5 procent av fallen och kompletterades med ”skrapning”. I 0,1 procent av fallen fortsatte graviditeten. I den tidigare gruppen fortsatte graviditeten i 3 procent av fallen och 1,8 procent behövde skrapning. Totalt 1 procent av alla deltagarna hade en ektopisk graviditet.

Kvinnorna i den tidiga gruppen rapporterade mindre smärta och blödning. I båda grupperna uttryckte kvinnorna också önskan om att göra aborten så snart som möjligt.

– Abort är inte bara medicin utan även en politisk fråga. I Sverige kan kvinnan vid en misslyckad tidig abort göra om den en vecka senare. Men en kvinna i Texas, där gränsen går vid sex veckor, har inte den möjligheten. Därför var det viktigt att visa att tidig abort är likvärdig med dagens standardbehandling vid senare graviditet, säger Karin Brandell.

Bättre aborter och preventivmedel

Forskarna vill nu pröva om en ny kombination av läkemedel vid tidig abort är effektiv även vid ektopisk graviditet. Dessutom utvecklar de nya preventivmedel, baserat på den ena komponenten i dagens medicinska abort, mifepriston.

– Det går att använda i lägre dos än vid abort för att förebygga oönskad graviditet genom att ta en tablett i veckan, eller vid behov, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, forskningsfonder vid Hospital System of Helsinki and Uusimaa, European Society of Contraception and Reproductive Health, Nordic Federation of Societies of Obstetrics and Gynecology, Göteborgs läkaresällskap samt ALF-medel (Karolinska Institutet/Region Stockholm). Forskarnas intressekonflikter redovisas i sin helhet i studien.

Publikation: ”Randomized Trial of Very Early Medication Abortion”, Karin Brandell, Tagrid Jar-Allah, John Reynolds-Wright, Helena Kopp Kallner, Helena Hognert, Frida Gyllenberg, Janina Kaislasuo, Anand Tamang, Heera Tuladhar, Clare Boerma, Karen Schimanski, Gillian Gibson, Mette Løkeland, Pia Teleman, Marie Bixo, Mette Mandrup Kjaer, Ervin Kallfa, Johan Bring, Oskari Heikinheimo, Sharon Cameron, and Kristina Gemzell-Danielsson, New England Journal of Medicine, online 6 november 2024, doi: 10.1056/NEJMoa2401646.

CCRM Nordic, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset går in i ett strategiskt partnerskap inom avancerade terapiläkemedel, ATMP. Parterna har i dagarna undertecknat en avsiktsförklaring, ett Memorandum of Understanding.

Parterna bakom satsningen är CCRM Nordic med vd Fredrik Wessberg, Sahlgrenska akademin med dekan Jenny Nyström och Sahlgrenska Universitetssjukhuset med sjukhusdirektör Boubou Hallberg. Foto: Julia Sjöberg, Johan Wingborg, Paul Björkman

Syftet med det strategiska partnerskapet är att främja och förenkla samarbetet inom avancerade terapiläkemedel, ATMP, och närliggande teknologier. Parternas intention är att partnerskapet ska vara en del av en bredare satsning för att länka samman de svenska och nordiska ekosystemen inom ATMP med forskning och utveckling inom både akademi, sjukvård och industri.

ATMP har potential att revolutionera möjligheterna att behandla allvarliga sjukdomar vilket redan påvisats inom exempelvis onkologi. ATMP kan bidra till att längre behandlingar ersätts av engångsbehandlingar, och att det som i dag är obotbara sjukdomar kan botas.

I avsiktsförklaringen har parterna enats om att undersöka möjligheterna till samarbeten inom projekt- och affärsutveckling, processutveckling för övergången från tidig forskning till produktion i forsknings- och utvecklingssyfte, kvalitetskontrollerad så kallad GMP-produktion av ATMP, möjliggörande av kliniska prövningar samt övningar, utbildning och kunskapsöverföring. Avtalet öppnar bland annat för möjligheten att nyttja varandras lokaler, laboratorier och annan infrastruktur.

Skapar starkare plattform
CCRM Nordic är en icke vinstdrivande organisation med syfte att åtgärda flaskhalsar i kommersialisering av läkemedel för ATMP. Bolaget har sitt säte i Göteborg och stödjer innovatörer i Norden och Europa.

– Genom att kombinera våra resurser och expertis med Sahlgrenska Universitetssjukhusets och Sahlgrenska akademins tar vi ett viktigt steg mot att snabbare utveckla avancerade terapier som kan förändra livet för många patienter. Vi ser fram emot att gemensamt skapa en starkare plattform för forskning, utveckling och tillverkning av ATMP, säger Fredrik Wessberg, vd för CCRM Nordic.

Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, med stark forskning inom bland annat cancer, metabolism, neurovetenskap, obstetrik, odontologi och personcentrerad vård.

– Med ATMP kan sjukdomar behandlas på helt nya sätt. Det är oerhört spännande. Samtidigt ska man vara medveten om att området är forskningsmässigt komplext, säger Jenny Nyström, dekan på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Vi behöver därför skapa de bästa förutsättningarna för våra forskare och kliniker i den fortsatta utvecklingen av avancerade terapiläkemedel, bland annat inom cancerområdet där vi har framgångsrik forskning i dag. Det är oerhört positivt att vi genom partnerskapet får möjlighet att kraftsamla, lära av varandra och använda resurser effektivt.

Utveckling och patientnytta
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är ett av Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen Europa, med fokus på patientvård, nationell högspecialiserad vård, utbildning, forskning och innovation.

– Samarbetet är en möjlighet att utveckla ATMP och framtidens vård. Sahlgrenska Universitetssjukhusets ATMP-centrum har en central roll på sjukhuset och i regionen och bidrar till utveckling inom fältet, inte minst genom centrumets etablerade samverkan med företag, akademi och myndigheter. Jag är väldigt glad att vi utnyttjar life science-klustret i Västsverige för att skapa något som kan gynna patienter i hela landet. När vi arbetar tillsammans finns det inga gränser för vad vi kan göra, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Detta är ATMP:
ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, på svenska läkemedel för avancerad terapi, som är biologiska och baserade på celler, vävnader och gener. Med ATMP kan sjukdomar behandlas på helt nya sätt, exempelvis genom engångsbehandling med förväntan på bestående effekt, en slags reparation. ATMP kan i andra fall skapa möjligheter till långtidsöverlevnad för vissa cancerpatienter där alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Det kan också handla om behandlingsmöjligheter vid ärftliga sjukdomar där det i dag saknas effektiva behandlingsalternativ. Källa: ATMP Sweden.

Parterna bakom samverkan:

CCRM Nordic

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Istället för traditionella presenter bjuder Mustaschkampen i år in företag och privatpersoner att göra Fars dag till något extra betydelsefullt. Lördagen den 9 november anordnas Mustaschkampens första livesända välgörenhetsauktion, där intäkterna går till forskning och utveckling för pappor och män som drabbats av prostatacancer.

Catrine Näsmark, konstär som skänkt ett av objekten i Mustaschauktionen 2024.

– Genom att delta i Mustaschauktionen kan vi förvandla Fars dag till något meningsfullt, där vi både ger en present och stödjer livsviktig forskning. Mustaschauktionen bidrar till att fler pappor kan leva ett längre och friskare liv, säger konstnären Catrine Näsmark, som själv har skänkt ett av sina konstverk till auktionen.

Catrine, känd för sina porträtt av bland annat Kungaparet och Stockholms landshövding, har ett stort engagemang för Mustaschkampen och är ambassadör för Indian Motorcycle Sweden.

En annorlunda present som gör verklig skillnad

Farsdagsfirandet i Sverige sker främst privat inom familjerna med presenter och farsdagsmiddagar. I stället för vanliga presenter kan ett deltagande i Mustaschkampens live-auktion kombinera en bra present till pappa med ett viktigt stöd till forskningen om prostatacancer.

Delta i Mustaschauktionen och bidra till kampen mot prostatacancer

Dagen innan Fars dag, lördagen den 9 november klockan 19.00, genomförs liveauktionen på www.mustaschauktionen.se. Den går även att följa på Aftonbladets hemsida. Programledare och auktionsförrättare för kvällen är Mustaschkampens ambassadör Rickard Olsson tillsammans med Johan Lindberg.

– Vi vill ge människor chansen att verkligen göra skillnad för alla pappor. Det blir en blandning av fina produkter och exklusiva tjänster från våra viktiga huvudpartner samt andra välkända företag, tillsammans med bidrag från profiler som landslagsmålvakten Robin Olsen och Micke Syd Andersson från Gyllene Tider, säger en entusiastisk Per Anders Nygård, kampanjledare för Mustaschkampen.

Så deltar du i Mustaschauktionen

Auktionen öppnade för budgivning den 1 november på www.mustaschauktionen.se. För att buda på ett föremål krävs det att man registrerar ett konto och legitimerar sig med BankID eller Scrive. Vi rekommenderar att skapa ett konto i god tid för att vara redo när livesändningen drar igång.

Sedan Mustaschkampens start i Prostatacancerförbundets regi 2015 har förbundet delat ut över 100 miljoner kronor till svensk prostatacancerforskning- och utveckling, en summa som fortsätter att växa tack vare generösa bidrag från hela landet. Årets Mustaschauktion är ett nytt sätt för Prostatacancerförbundet att bidra till en framtid där fler pappor får chans till ett längre och friskare liv.

Bidragsgivare till Mustaschauktionen 2024 är: 

• Gyllene Tider
• Aftonbladet
• Polarn O. Pyret
• Malmbergs
• Blomsterlandet
• ATG
• Ginger Joe
• Beijer Byggmaterial
• Jocke Jonason
• ICEHOTEL
• Charity Golf by Robin Olsen
• Skånemejerier
• ZOO.se
• Synsam
• Dormy Golf
• Catrine Näsmark
• Kronans Apotek
• Brothers
• HammerFall

Per-Anders Nygård
Kampanjledare, Mustaschkampen
[email protected]

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Varje höst arrangerar förbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.

Varje år drabbas 2,7 miljoner människor i Europa av cancer. Om det inte vidtas kraftfulla åtgärder nu väntas cancerfallen öka med 24 procent fram till 2035 och även bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra EU:s cancerplan i Sverige, och nu startar flera viktiga initiativ.

Europa har en tiondel av världens befolkning men en fjärdedel av världens cancerdiagnoser. För att vända utvecklingen behöver vi dela kunskap och lära av varandra inom unionen.

2021 lanserades EU:s cancerplan för att med gemensamma krafter bromsa antalet som insjuknar i cancer, tidigt upptäcka cancer, förbättra behandlingarna och uppnå bättre livskvalitet för canceröverlevare.

EU:s cancerplan definierar konkreta och ambitiösa åtgärder som syftar till att samordna och stödja medlemsstaternas arbete inom cancerområdet. Planen är strukturerad i fyra centrala åtgärdsområden: förebyggande insatser, tidig upptäckt, diagnos och behandling, samt cancerpatienters och canceröverlevares livskvalitet.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna genomförandet av EU:s cancerplan i Sverige. Under hösten har ett antal nya initiativ (Joint Actions) startat och vi arbetar med förberedelser för ytterligare initiativ som beräknas starta under våren 2025.

Initiativ som startar under hösten 2024

Cancerscreening
Ett viktigt initiativ inom EU:s cancerplan handlar om screening och i september startade Joint Action CanScreen där Socialstyrelsen och Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan deltar från Sverige. Syfte med arbetet är att förbättra tillgången till screening för svårnådda grupper och öka kvaliteten inom screeningprogrammen.

Nätverk av experter
Ett annat initiativ i EU:s cancerplan syftar till att föra samman experter från olika discipliner och organisationer med målet att utöka och dela kunskap inom prioriterade områden. Joint Action Networks of Expertice (JANE) har i uppdrag att, genom att dela kunskap, hitta och tillhandahålla lösningar som varje medlemsstat kan tillämpa utifrån de unika egenskaperna i respektive lands hälso- och sjukvårdssystem. Nu är nätverken etablerade och arbetet med att skapa och dela kunskap inom nätverken (JANE 2) kan starta.

Etablering av certifierade cancercenters
Ytterligare ett initiativ som startar under hösten är Joint Action EUnetCCC med syfte att etablera en ny EU-modell för certificering av så kallade Comprehensive Cancer Centers (CCC). Projektet har även i uppdrag att skapa nätverk mellan dessa CCC och stimulera samverkan. Målsättningen är att alla länder inom EU ska utveckla minst ett CCC och genom nätverket ska 90 procent av invånarna ha tillgång till ett CCC. Arbetet bygger på en tidigare Joint Action (CraNE) och kommer att pågå till december 2028.

25 länder deltar i projektet som koordineras av Frankrike. Sverige representeras av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Sahlgrenska CCC, Skånes universitetssjukhus CCC, Karolinska CCC, Karolinska Institutet och universitetssjukhuset i Linköping.

Läs mer om det pågående arbetet med EU:s cancerplan och planerade initiativ