Barncancerfonden och Cancerfonden representerar Sverige i nya internationella forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe.

Nya forskningssamarbeten över nationsgränserna är målet för det nystartade konsortiet FORCE som genom gemensamma utlysningar ska stimulera till fler kliniska studier som kan bidra till nya innovativa arbetssätt och behandlingsmetoder för att möta utmaningar inom såväl barn- som vuxencancerområdet.

Barncancerfonden är stolta över att vara en av 14 europeiska organisationer som tillsammans bildar det nya forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe. Konsortiet ska stärka det internationella samarbetet kring kliniska studier inom cancerområdet och har beviljats 3,4 miljoner euro i finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon Europe för att ta fram en gemensam utlysning. Stödet till forskningsprojekten kommer att finansieras av de deltagande organisationerna. Sverige är enda deltagande land från Norden och förutom Barncancerfonden är också Cancerfonden med i konsortiet.

Kommissionen gjorde en utlysning av denna helt nya finansieringsform som bara är öppen för ”charities” och samverkan mellan dessa. Barncancerfondens seniora expert Kerstin Sollerbrant har varit med och föreslagit kommissionen för flera år sedan att detta skulle kunna vara en typ av utlysning som skulle vara värd att testas. Kerstin Sollerbrant har därefter varit aktiv i att få till och skriva ihop den ansökan, det konsortium (FORCE) som nu beviljades medel för någon månad sedan och som nu blir offentlig.

– Det är otroligt glädjande att vi nu ser att detta blir verklighet. Att vi kan jobba så att medel samordnas till större och mer kraftfulla satsningar i form av studier som kommer flera länder till godo, och därmed alla barn, säger Kerstin Sollerbrant i en kommentar till Pharma Industry. Många länder har ju små fonder och då blir satsningarna både små, och stödet onödigt fragmenterat.

Kerstin Sollerbrant, senior expert, Barncancerfonden. Foto Johan Artursson.

– Att delta i FORCE är helt i linje med både vår forskningsstrategi och vår samverkansstrategi och stärker vår uttalade ambition att öka det internationella samarbetet. För att barn som drabbas av cancer ska få förbättrad omvårdnad och behandling behövs en kraftsamling, inte minst inom områden där det finns stora behov, men ett lägre kommersiellt intresse, säger Ola Mattsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

Ola Mattsson, generalsekreterare, Barncancerfonden.

– Satsningen är också ett test av hur Europa kan samarbeta effektivare. ”Den här modellen av samarbete kommer också utvärderas, menar Kerstin Sollerbrant. Är det en framgångsrik typ av samarbete så kan det vi gör också komma att göra skillnad för andra typer av samverkan, inte bara medicinsk forskning.”

Sällsynta diagnoser kräver samarbete
Barncancer är ett område där behoven av samarbete är särskilt stora – inte minst eftersom sjukdomen omfattar över 100 olika diagnoser, många av dem mycket sällsynta. Internationell samverkan är därför avgörande för att få tillräckligt stora populationer så att man kan dra slutsatser, samla tillräcklig kunskap, data men också utnyttja resurser på ett optimalt sätt.

Mellan 2026 och 2028 kommer de deltagande organisationerna att utlysa två projektomgångar där fokus ligger på att ta fram evidens för ändamålsenliga, tillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar inom cancer.

– Vi tillhör redan idag de länder som har högst överlevnad men för att kunna förbättra behandlingarna ännu mer, öka överlevnaden och minska de sena komplikationerna så behöver vi delta i satsningar som den här. En sådan här satsning kommer också att visa hur svensk forskning står sig i internationell konkurrens, var vi har våra styrkor men kanske också mindre starka områden, avslutar Ola Mattsson.

Om FORCE-projektet
FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe är det första EU-finansierade projektet som samlar ideella cancerorganisationer från hela Europa för att tillsammans stärka och samordna arbetet med gränsöverskridande kliniska studier. Projektet koordineras av franska Fondation ARC och har beviljats 3,4 miljoner euro från Europeiska kommissionen genom programmet Horizon Europe.

Organisationerna bakom FORCE:

•Anticancer Fund (Belgien)

•Barncancerfonden (Sverige)

•Breakthrough Cancer Research (Irland)

•Cancerfonden (Sverige)

•Dutch Cancer Society (Nederländerna)

•Fondation ARC (Frankrike)

•Fondazione AIRC per la ricerca sul cancro (Italien)

•Fundación Científica de la Asociación Española Contra el Cáncer (Spanien)

•Hellenic Cancer Society (Grekland)

•Hungarian League Against Cancer (Ungern)

•Irish Cancer Society (Irland)

•Kom op tegen Kanker (Belgien)

•Latvian Children’s Oncology Foundation (Lettland)

•The Saving Kids with Cancer Foundation (Polen)

David Lang, Nordenchef på Intuitive och Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Intuitive har ingått ett strategiskt partnerskap med fokus på utbildning och klinisk utveckling för att ge tillgång till nya innovativa behandlingsmetoder.

Det strategiska partnerskapet visar på Sahlgrenska Universitetssjukhusets målsättning att ta en ledande roll i att utveckla effektivare behandlingsmetoder som är skonsammare för patienter och optimerar samhällets och sjukhusets resurser. Samarbetet kommer initialt att fokusera på utbildning och träning, produktivitet, kliniska resultat och hälsoekonomi tillsammans med nya innovationer.

– Med detta samarbete får vi möjlighet att förbättra de kliniska resultaten och optimera produktiviteten kopplat till robotassisterad kirurgi och utvecklingen av minimalinvasiv kirurgi, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Utforskar nya framsteg inom patientbehandlingar
Robotassisterad kirurgi har använts i mer än 20 år i Sverige. Det finns över 130 da Vinci-system för robotassisterad kirurgi i Norden och över 200 000 operationer har genomförts.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder både allmänkirurgi och högspecialiserad vård inom flera viktiga områden. Allt fler patientgrupper får nu möjlighet att dra nytta av robotassisterad kirurgi, särskilt inom så kallade benigna godartade ingrepp, där användningen ökar.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset har legat i framkant när det gäller att dra nytta av fördelarna med robotassisterad kirurgi samtidigt som det i Sverige blivit en etablerad behandlingsmetod inom flera områden. Tillsammans skapar vi nu förutsättningar för bättre resultat inom fler områden. Vi är glada att partnerskapet formaliseras och skapar förutsättningar att fortsätta utveckla innovativ sjukvård i världsklass, säger David Lang, Nordenchef på Intuitive.

Nästa generations medicinteknik
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Intuitive planerar att tillsammans arbeta för att introducera robotassisterad kirurgi tidigare i läkar- och kirurgutbildningar och öka antalet kirurger som kan utföra dessa ingrepp. Partnerskapet kommer också att möjliggöra förbättringar inom produktivitet, kliniska resultat och hälsoekonomi genom att undersöka och analysera data på sjukhuset. Dessutom kommer man tillsammans utforska nya kliniska tillämpningar för minimalinvasiva kirurgiska metoder.

Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i Dagens Industri den 12 juni 2025.

Sverige behöver spela strategiskt med sina styrkor så vi står starka och rustar för framtiden. Vårt välstånd grundas på vår ställning som ett av världens främsta industri- och innovationsländer. Vi utmärker oss inom teknikutvecklingen och med viktiga naturresurser såsom kritiska och samhällsviktiga metaller och mineral som är betydelsefulla komponenter i ny teknik.

Det senaste årens osäkra geopolitiska läge har haft en negativ påverkan på både konkurrenskraften och den nationella säkerheten. Spelplanen har förändrats. Många länder agerar aktivt för att stärka delar av sin industri, exempelvis genom att bevilja omfattande subventioner, vilket i vissa avseenden har lett till en snedvridning av konkurrensen på den globala marknaden. Svenska företag har inte längre en jämn spelplan att förhålla sig till. Sverige har en tradition av att inte konkurrera med statliga subventioner, i stället skapar vi goda förutsättningar för industrier att etablera sig, utvecklas och växa i landet. Den vägen ska vi fortsätta gå.

Mot bakgrund av dessa omständigheter har regeringen tagit initiativ till en ny industristrategi för Sverige som ska ge förutsättningar för en växande teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft.

Där industrins investeringar görs idag läggs grunden för dess konkurrenskraft imorgon. Det ska bli enklare och mer attraktivt att på marknadsmässiga grunder etablera, bedriva och skala upp befintlig och framväxande industriell verksamhet i hela Sverige.

För att nå målsättningen om en teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft har regeringen identifierat fyra insatsområden:

• Forskning och innovation som möjliggör teknikledarskap
• Motståndskraft och beredskap i osäkra tider
• Riskdelning och finansiering för en växande industri i omställning
• Goda ramvillkor som skapar förutsättningar för industrins etableringar och expansion:
• Trygg och fossilfri elförsörjning som möjliggör industrins omställning i hela landet
• Regelförenklingar och snabbare, mer förutsebara och effektiva tillståndsprocesser
• Infrastruktur som stödjer en växande industri
• Kompetensförsörjning som möter industrins behov

Den största reformen av innovations- och teknikpolitiken på ett decennium
Regeringen tar i industristrategin ytterligare ett steg för att utveckla svenskt teknikledarskap. Det är dags att våga välja och kraftsamla där det gör skillnad. Vi behöver öka tempot för att vinna teknikkapplöpningen. Regeringen öppnar därför upp för teknikutveckling och innovation från forskning till kommersialisering, från labb till lönsamhet.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför presenterade regeringen i december den största satsningen på forskning och innovation någonsin om 6,5 miljarder kronor. Satsningarna innefattar bland annat kommersialisering av forskning genom medel till verifiering, test- och demonstrationsmiljöer, ökat EU-samarbete och avancerad digitalisering och satsningar på banbrytande teknik för ett Sverige i framkant.

Genom propositionen har regeringen gett Vinnova flera nya uppdrag inom innovation och ny teknik. Ett centralt uppdrag rör insatser för excellenskluster och strategiska teknikområden, i syfte att bidra till ett tydligt svenskt teknikledarskap genom att kraftsamla kring ett antal utvalda teknikområden som är strategiskt viktiga för Sverige:  AI och autonoma system, avancerad digital teknik, inklusive halvledare, kvantteknik, energiteknik, material- och produktionsteknik och bioteknik.

Vinnova får även i uppdrag att göra en löpande analys av svenska styrkor och behov inom ny teknik, och att i processen engagera teknikintensiva företag, myndigheter och andra viktiga aktörer.

Goda förutsättningar för kommunerna att attrahera stora företagsetableringar
Kommunerna har en central roll vid stora industrietableringar. Kommuners arbetsinsatser och investeringar i utbildning, samhällsplanering, infrastruktur och bostäder är ofta nödvändiga för att realisera de värden som etableringarna kan ge. Om kommunerna saknar incitament kan det innebära att Sverige inte kan ta emot vissa investeringar, därmed riskeras sämre tillväxt än om kommunerna hade haft andra incitament. Regeringen lämnar därför ett tilläggsuppdrag till Accelerationskontoret att utreda om det finns behov av, och i så fall lämna förslag på hur, staten kan underlätta för kommuner att växa.

Miljötillståndsprocesser ska vara enkla, effektiva och förutsägbara – 328 instanser för miljöprövningsärenden ersätts med en instans
Långsamma tillståndsprocesser är ett hinder för industrietableringar. Investeringar till ett värde av cirka 240 miljarder kronor befinner sig i en tillståndsprocess enligt Accelerationskontoret och den samhällsekonomiska effekten av långsamma miljötillståndsprocesser beräknas enligt Svenskt Näringsliv uppgå till 50 miljarder kronor. Industristrategin betonar vikten av att verka för en enklare, mer jämn och effektiv tillståndsprocess i hela landet. Det kan uppnås genom att miljötillstånd söks via en samlad instans. Miljötillståndsutredningen har i sitt betänkande föreslagit en ny miljöprövningsmyndighet. Förslaget tas vidare och bereds inom Regeringskansliet.

Industrin är grundbulten för Sveriges konkurrenskraft och samhällsbygge. Industrin är motorn som driver en stor del av svensk ekonomi framåt och spelar en väsentlig roll för det svenska samhällets utveckling och välstånd. Industrisektorn sysselsätter idag ungefär 800 000 personer och står för omkring 20 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Industrin expanderar främst utanför storstadsregionerna, och bidrar därmed till utveckling i hela landet.

Med den nya industristrategin tar regeringen ut kursen mot en teknikledande och växande fossilfri industri. Vi ska ha goda förutsättningar att öka innovationskraften och produktiviteten. Nu bygger vi Sverige starkt för framtiden.

Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister

USA:s president Donald Trumps nedskärningar i forskningen påverkar nu Sverige. Flera projekt har blivit av med forskningsanslag från USA. Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, lyfter frågan om risken för amerikansk brain drain.

Sedan sitt tillträde har Trump-administrationen minskat finansieringen till flera amerikanska forskningsmyndigheter, däribland National Institutes of Health (NIH), National Science Foundation (NSF) och Department of Energy (DOE). Dessa nedskärningar har lett till uppsägningar och avbrutna projekt – och det påverkar forskningssamarbeten långt utanför USA:s gränser.

NIH har infört en ny policy som tillfälligt stoppar amerikanska universitet från att samarbeta med utländska forskare genom underkontrakt. En ny finansieringsstruktur ska vara på plats senast 30 september – fram till dess pausas samarbeten i både nya och pågående projekt. Och det finns inga garantier för att projekten fortsatt får pengar då.

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Framstående forskare påverkas
Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Hon säger att det för svenska forskare med finansiering från NIH blir svåra konsekvenser, även om de inte är många.

– NIH delar ju ut pengar till ett antal icke-amerikanska PI:s, alltså huvudansvariga forskare, för stora forskningsprojekt. För dem är ju detta väldigt allvarligt.

– Det är ju dessutom några av de mest framstående i forskarna, med stor påverkan på forskningen som drabbas – att få anslag från NIH är mycket, mycket svårt. Det handlar om unika projekt som NIH bedömt inte gått att bedriva i USA.

De här projekten har andra anslag från EU samtidigt, men anslagen från NIH är ofta stora och får därmed konsekvenser som att forskare i projekten måste sägas upp och att arbetet avstannar.

Skapar en oro
En enkät som Svenska Dagbladet skickat till Sveriges 13 universitet visar att flera har fått sina amerikanska anslag avbrutna.
Bara på Karolinska Institutet riskerar 21 forskningsprojekt att helt förlora sin finansiering från amerikanska NIH. Därför uppmanar lärosätet forskarna att pausa sina arbeten tills vidare.

Men Cecilia Lundberg poängterar att det fortfarande är ett relativt litet antal projekt som påverkas direkt. Däremot skapar USA:s agerande en stor oro och osäkerhet i forskarsamhället.

– Det går inte att lita på USA längre, vi vet inte hur framtiden ser ut. Vi vet inte längre spelreglerna. Det kan påverka postdocs till att exempelvis inte välja USA, trots att det vore det bästa för deras karriär. Andra kanske väljer en helt annan karriär, för man vet inte hur försörjningen kommer se ut. Vi förlorar bra idéer och bra hjärnor i hjärnforskningen.

Det här kan dessutom bara vara början. Trump föreslår i budgeten för 2026 mycket drastiska minskningar av forskningsanslag. Han vill minska NIH:s budget med 40 procent och NSF:s med över 50 procent, enligt Nature.

Forskningsdatabas hotas
Samtidigt varnar svenska forskare för att den amerikanska databasen PubMed riskerar att begränsas eller stängas ned. Enligt en rapport från Union of Concerned Scientists har Trump-administrationen tidigare agerat på sätt som begränsat tillgången till vetenskapliga resultat, vilket gör att forskarsamhället nu uppmanas att förbereda sig på ett scenario där medicinska forskningsresultat kan bli svårare att tillgå.

– Det skulle så klart innebära ett stort problem. Tidigare har USA och NIH väldigt generöst erbjudit den här servicen och sett forskning som en global företeelse. PubMed används jättemycket, men stängs den ner finns andra alternativ som Google Scholar. Där är dock urvalet annorlunda, det är svårare med källkritiken, den innebär mer jobb och allt blir lite krångligare. Det går dock att få ungefär samma information.

Fånga upp forskare
Samtidigt har Vetenskapsrådet utlyst ett nytt bidrag för att underlätta rekrytering av internationella forskare. Det är en utlysning om bidrag på två miljoner för att möjliggöra för svenska lärosäten och andra forskningsorganisationer att rekrytera framstående forskare verksamma utanför Europa.

– Det pratas om att locka hit Nobelpristagare, men jag tror inte det blir någon allmän forskarexodus från USA, utöver någon enskild individ. Jag tror snarare det blir så att svenska forskare väljer att inte åka dit trots att det skulle gynna individer och projekt.

Skulle Hjärnfonden kunna göra en liknande utlysning för att få hit framstående amerikanska forskare?

– Det här är inte aktuellt för Hjärnfonden i dagsläget, vi är en för liten finansiär för att kunna locka de stora forskarna.

CompuGroup Medical (CGM) tar ännu ett steg mot att förbättra patientsäkerheten och effektivisera läkemedelshantering genom att lansera stöd för läsåtkomst i Nationella läkemedelslistan (NLL) i den kommande releasen 2.33 för e-hälsosystemet CGM J4.

CompuGroup Medical.

Integration mellan CGM J4 och NLL är ett betydande steg framåt för att förbättra läkemedelshanteringen inom vården och ökar patientsäkerheten. Detta möjliggör att vårdpersonal enkelt kan få tillgång till patientens samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel i CGM J4, oavsett var i landet som förskrivning och expediering har skett.