Nu är det klart vilka forskare som får forskningspengar från Cancerfonden. Fler än 200 forskningsprojekt får stöd och kommer att kunna förflytta forskningsfronten inom alla områden från att förebygga till att bota cancer och att kunna leva med god livskvalitet.

Cancerfondens forskningsnämnd har nu fattat beslut om att bevilja forskningsanslag om 887 miljoner kronor till forskningsprojekt, kliniska studier och planeringsgrupper. Tillsammans med tidigare beviljade medel i år innebär det sammanlagt beslut om forskningsanslag för en miljard kronor. Det största beloppet någonsin.

– Det är helt fantastiskt att vi under 2024 har kunnat fatta beslut om att dela ut en rekordstor summa på hela en miljard kronor till betydelsefulla forskningsprojekt över hela landet. Trots ett år fyllt av utmanande händelser som påverkat både samhällen och enskilda individer, har människor fortsatt att stödja svensk cancerforskning.

– Det är tack vare deras gåvor som vi nu kan finansiera de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Malin Sund: Foto: Albin Håkansson.

Det forskarna vill forska om just nu
Forskarna väljer själva vad de vill forska om och Cancerfondens forskningsnämnd väljer ut den bästa forskningen bland de ansökningar som kommit in. Precisionsmedicin är ett område som varit hett i några år och som fortsätter vara det. Precisionsmedicin gör det möjligt att ge varje patient en behandling som passar just den individen och tumören.

Forskning med hjälp av AI är också populärt och används för att ta sig an problem med att upptäcka och behandla cancer.

I år ser Cancerfonden att allt fler forskare även vill forska inom området leva väl eller så kallad vårdvetenskaplig forskning. Den forskningen handlar om att göra det möjligt att minska biverkningar och öka livskvalitet under eller efter cancer.

167 miljoner till dyr forskning

I år gör Cancerfonden också en särskild satsning på kliniska behandlingsstudier där nya metoder och behandlingar testas på människor under kontrollerade former. Forskningen är helt avgörande för att veta att de nya metoderna verkligen fungerar även efter att de lämnat laboratoriet.

Men kliniska studier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu beviljar Cancerfonden 167 miljoner kronor till kliniska studier.

– Vi har länge sett att kliniska studier är ett område som är eftersatt och vi vill stärka den kliniska forskningen och bidra till att öka antalet kliniska studier i Sverige. Det är avgörande för att vi ska kunna utveckla och förbättra cancervården och se till att framgångsrik forskning kommer patienterna till gagn i ett så tidigt skede som möjligt, säger Malin Sund.

Nya sätt att leverera läkemedel

En av de som får anslag på 3,75 miljoner kronor är Samir El Andaloussi.

Han forskar om ett helt nytt sätt att få läkemedel att nå fram till tumörer och utöva sin effekt på exakt rätt plats i kroppen. Det här är viktigt för att göra behandlingar mer effektiva samtidigt som biverkningarna begränsas.

Han använder sig av mycket små så kallade vesiklar, det vill säga membranbubblor som cellerna släpper ifrån sig.

Med hjälp av fiffig ingenjörskonst kan han och hans kollegor manipulera vesiklarna så att de kan bära med sig läkemedel, söka upp tumörceller och börja verka exakt på den plats i kroppen där det är tänkt att läkemedlet ska ha effekt.

Till exempel skulle metoden kunna användas vid hudcancerformen malignt melanom.

– Det här kan användas på många sätt, till exempel kan vi förse vesiklarna med immunterapi. Jag hoppas att vi ska kunna börja testa det här på patienter inom några år och att vi då ska kunna få behandlingar som är effektiva men som har mindre biverkningar, säger Samir El Andaloussi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet.

Hälsosamma levnadsvanor hos unga med funktionsnedsättning

Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings universitet, får tre miljoner kronor för att utveckla ett digitalt verktyg som främjar hälsosamma levnadsvanor bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet är ett viktigt steg i kampen mot cancer och andra livsstilssjukdomar för en ofta marginaliserad grupp i samhället.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att drabbas av cancer och andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma.

Det forskningsprojekt som Ulrika Müssener leder syftar till att stödja unga personer med intellektuell funktionsnedsättning att öka sin fysiska aktivitet, minska stillasittandet och göra mer hälsosamma matval.

– För oss är det här inte bara ett forskningsprojekt, utan en chans att göra verklig skillnad för en grupp som ofta hamnar utanför hälsofrämjande insatser. Förutom att förbättra hälsan på individnivå kan resultaten från projektet bidra till ett långsiktigt förebyggande av cancer, säger Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings Universitet.

Forskning om spridd bröstcancer

Barbro Linderholm vid Göteborgs universitet får 12 miljoner kronor i vår särskilda satsning på kliniska behandlingsstudier. Hon bedriver en studie på patienter med spridd bröstcancer men där spridningen till andra organ fortfarande är relativt begränsad.

Patienterna som deltar i studien delas in i två grupper. Den ena gruppen får standardbehandling med läkemedel som kan lindra symtom och förlänga livet. Det får den andra gruppen också, men dessutom ett tillägg av så kallad stereotaktisk strålbehandling. Det är strålning som är riktad och kan ges på ett begränsat område så att biverkningar kan hållas nere.

Tidigare internationell forskning har inte kunnat ge klara besked om det är bra att lägga till strålbehandlingen vid bröstcancer.

– Behandlingen med stereotaktisk strålning i den här patientgruppen har smugit sig in i vården och används ibland fast den inte rekommenderas i vårdprogrammet. Vi behöver forska och veta att behandlingen gör nytta innan den används, det är annars stor risk för att sjukvården inte blir rättvis.

– Det är också viktigt att vi inte utsätter enskilda patienter för en behandling om vi inte är säkra på att den gör livet bättre för dem, säger Barbro Linderholm, docent i onkologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon tillägger:

– Vi kommer att samarbeta med flera andra länder och det här anslaget är helt avgörande för att kunna genomföra studien.

Forskning om prognos vid prostatacancer

Allt fler äldre män får prostatacancer och i de flesta fall är prognosen god. Men inte alltid – och ett stort problem är att det är svårt att på förhand skilja ut aggressiva tumörer från de som är mer beskedliga och därmed kunna anpassa behandlingen. Anders Bjartell vid Lunds universitet får 7,5 miljoner kronor för att forska om detta.

I forskningen söker han efter så kallade biomarkörer som kan skvallra om hur allvarlig en cancer är. En biomarkör kan finnas i blodet eller i vävnader och det kan till exempel vara ett protein eller ett förändrat genuttryck.

Nu är målet att använda AI för att koppla ihop data från mikroskopbilder, blodprover, magnetkamera och PET CT bilder med mera för att bli bättre på att förutsäga prognos och lämpligaste behandling för en enskild individ.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till att patienterna med aggressiv cancer tidigare får tillgång till bättre behandling. Så att fler män med prostatacancer lever längre med hög livskvalitet, säger Anders Bjartell, överläkare och professor vid avdelningen för translationell cancerforskning, Lunds universitet.

Projektanslag  – så fördelas pengarna  

• Karolinska Institutet – 285,35 miljoner
• Uppsala universitet – 129,3 miljoner
• Göteborgs universitet – 102,45 miljoner
• Lunds universitet – 104,6 miljoner
• Umeå universitet – 31,35 miljoner
• Stockholms universitet – 26,95 miljoner
• Linköpings universitet – 21 miljoner
• Kungliga tekniska högskolan – 12,6 miljoner
• Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner
• Sophiahemmet – 1,6 miljoner

Totalt: 718, 2 miljoner  

Klinisk behandlingsforskning – så fördelas pengarna 

• Karolinska Institutet – 84 miljoner
• Göteborgs universitet – 29 miljoner
• Lunds universitet – 22 miljoner
• Uppsala universitet – 32 miljoner

Totalt: 167 miljoner

Sammanlagt en miljard

Utöver projektanslag, anslag till kliniska behandlingsstudier och planeringsgrupper har Cancerfonden tidigare under året fattat beslut om bidrag till tjänster, kongresser och resor. Tillsammans blir det en miljard som satsas på cancerforskning.

Här finns alla beslut om anslag.

– Behandlingen med förstärkta CAR T-celler syftar till att kicka igång en bred immunologisk attack mot tumören hos patienter med lymfom. Förhoppningen är att ska ha en botande effekt, även på patienter som inte svarat på tidigare godkänd CAR T-cellsbehandling. Om utfallet blir som tänkt kan fler patienter få tillgång till sådan behandling. Förhoppningsvis kan terapin med detta immunstimulerande läkemedel även komma att användas vid andra sjukdomar. Fler studier planeras, bland annat för gliom, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

CAR T-celler är en form av immunterapi som innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande. Immunterapin är godkänd som rutinbehandling av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige.

Den nya, förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas i en klinisk studie, CAR20(NAP)-T celler, innebär att immuncellerna riktas mot ett protein (CD20) som finns i en typ av vita blodkroppar och kan finnas i högre mängder än normalt hos patienter med vissa typer av lymfom och leukemier. Läkemedlet har forskats fram i Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet. Tidigare CAR T-cellsterapier har primärt varit riktade mot ett annat protein, CD19.

– I samband med att CAR20(NAP)- T-cellerna attackerar cancercellerna utsöndrar de ett immunstimulerande protein från bakterien Helicobacter Pylori; det neutrofilaktiverande proteinet NAP, som kan sätta igång en bred immunologisk attack mot tumören, förklarar Gunilla Enblad.

I den aktuella studien kommer patienter att behandlas på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Patienter kommer att remitteras hit från andra sjukhus. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Den första patienten har redan behandlats på Akademiska sjukhuset. Forskarna räknar med att inkludera totalt 18 patienter. Den första delen av studien är fokuserad på doseskalering, därefter ska man utvärdera den högst tolererbara dosen.

Den nya förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas på Akademiska sjukhuset, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet och vidareutvecklats inom Elicera Therapeutics. Uppsala universitet är sponsor för studien som genomförs i samarbete med Elicera Therapeutics.

FAKTA: CAR T-celler

•CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.

•Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller

•Till en början behandlades framför allt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.

FAKTA: ATMP-centrum Uppsala

•För att ge kraft åt utveckling och implementering av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023.

•ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler.

•Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.

•Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. En sådan terapi är CAR T-celler. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset använder forskarna förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling. Foto: Akademiska sjukhuset.

CHMP ger positiv rekommendation för godkännande av lecanemab i EU.

BioArctic meddelade igår att den Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) har gett en positiv rekommendation gällande godkännande av Eisais ansökan om marknadsföringstillstånd (MAA) för lecanemab som behandling av Alzheimers sjukdom. Rekommendationen gäller för behandling av tidig Alzheimers sjukdom i vuxna patienter som är heterozygoter eller är icke-bärare av Apolipoprotein E ε4 (ApoE ε4)-genen.

Den positiva rekommendationen från CHMP till EU-kommissionen om att godkänna lecanemab kommer efter att Eisai begärt omprövning av CHMP:s tidigare negativa rekommendation. Ett beslut från EU-kommissionen förväntas inom 67 dagar.

CHMP rekommenderar att lecanemab godkänns som behandling av mild kognitiv svikt (MCI) och mild demens orsakad av Alzheimers sjukdom, för vuxna patienter som är heterozygoter (bär en kopia) eller är icke-bärare av Apolipoprotein E ε4 (ApoE ε4)-genen.

– Vi är mycket glada och tacksamma över att CHMP under sin omprövning av lecanemab sett att nyttan med behandling överstiger riskerna för patienterna i denna population. Vi ser nu fram emot Europakommissionens beslut som är nästa steg för att ge patienter i Europa tillgång till denna nya behandling för Alzheimers sjukdom, säger Gunilla Osswald, vd för BioArctic.

Lecanemab är sedan tidigare godkänt i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hong Kong, Israel, Förenade Arabemiraten och Storbritannien.

Eisai är ansvarigt för klinisk utveckling, ansökningar om marknadsgodkännande och kommersialisering av lecanemab för Alzheimers sjukdom. BioArctic har rättigheter att kommersialisera lecanemab i Norden och för närvarande förbereder BioArctic och Eisai en gemensam kommersialisering i dessa länder i väntan på godkännande från EU-kommissionen.

Läs pressmeddelande hos BioArctic.

Staffan Portin debuterar med boken Du är inte din smärta – ett bättre liv med mindfulness. Boken visar hur du kan påverka din smärtupplevelse genom ett medvetet och konstruktivt förhållningssätt till dina tankar, känslor och smärtförnimmelser.

– Jag har levt med fysisk och psykisk smärta hela livet. Efter många år av operationer, behandlingar, medicineringar och rehabiliteringsförsök, tvingades jag acceptera att bli sjukpensionär när jag var 43 år. Jag fick höra att jag får lära mig att leva med mina krämpor, men ingen berättade hur, säger Staffan Portin.

– När de läkare som såg mig under de åren när jag var som sämst ser mig nu igen, blir de förvånade och undrar vad som har möjliggjort förändringen. Mitt svar är ”mindfulness”. Men ingen ska behöva bli så sjuk som jag blev innan man hittar fungerande verktyg för att hantera livets med- och motgångar. Därför delar jag med mig av min livsresa och det som har varit till hjälp för mig.

”Boken visar att tålamod, kunskap och regelbundna övningar i mindfulness kan förändra ett, till synes, hopplöst liv till ett liv med mening. Den innehåller både teori och mängder av konkreta exempel, reflektioner och mångsidiga övningar, med fokus på hur mindfulness kan användas som ett förhållningssätt till såväl långvarig fysisk smärta som psykisk smärta. Redan detta gör boken unik, men den är också unik genom dess breda, konkreta och personliga gestaltning av mindfulness. Det är helt enkelt en bok för alla som vill ha verktyg att hantera livets upp- och nedgångar för att få ökad livskvalitet”, skriver läkaren och författaren Ola Schenström i bokens förord.

Staffan Portin bor i Finland och är instruktör i mindfulnessbaserad stressreduktion, mindfulnessbaserad kognitiv terapi och medicinsk qigong samt öronakupunktör och erfarenhetsexpert. Därutöver politices magister och lärare. Mer information finns på följande sida: S-BALANS. 

Varmt välkommen på föreläsning och efterföljande AW med professor Maj-Lis Hellénius i Forskaren.
Välkommen att ta med en vän och meddela Filippa Reinfeldt på Vectura att ni kommer.
Mail: [email protected]

Datum: 20 november
Tid: 16.45-19.00
Plats: Urban Deli i Forskaren, Hagastaden

After Work
Latest Insights on Lifestyle and Health with Maj-Lis Hellénius.

Join us for an inspiring After Work on November 20th at 16:45 to hear the latest research on how our daily habits impact our health!
We are very happy to welcome Professor Maj-Lis Hellénius, a leading researcher in lifestyle and health. With the theme ”Latest Insights on Lifestyle and Health – How Dangerous Is Sitting Really, and What Is the Best Diet?”, Maj-Lis will discuss today’s major health challenges and provide valuable insights into what we can do to improve our well-being.

Language: Swedish
Location: Urban Deli i Forskaren i Hagastaden. Gradängen

Program:

* 16:45 – Welcome by Vectura

* 17:00 – Presentation by Professor Maj-Lis Hellénius

* 17:30 – Q&A and Discussion with Maj-Lis

* 18:00 – Mingle and drinks in the Canteen with book signing