PODDTIPS: AtopikerPodden

AtopikerPodden produceras av Sanofi och fokuset är personliga reflektioner om hur det är att leva med atopiska sjukdomar såsom astma, atopiskt eksem och prurigo nodularis. Varje avsnitt har en speciell gäst, som kommer att berätta sina erfarenheter om hur det är att leva med någon av dessa sjukdomar.

Mitt atopiska eksem bidrog till att jag blev sjuksköterska – I detta avsnitt kommer vi träffa Magdalena Brobäck som så länge hon kan minnas har haft besvär av atopiskt eksem och astma. Barnåren var jobbiga och det innebar många läkarbesök…men alla dessa besök bidrog sedan till hennes yrkesval. Lyssna in på Magdalenas personliga berättelse om hur det är att leva med atopiska sjukdomar här. 

AtopikerPodden

AtopikerPodden produceras av Sanofi. Varje avsnitt är ca 15-20 minuter långa och riktar sig till dig som är drabbad, anhörig, vän, kollega eller allmänt intresserad! Vi hoppas att du som lyssnar kommer känna igen dig och få med dig ny kunskap – som kan göra ditt liv eller någon annans liv lite enklare och bättre! MAT-SE-2400248 (1.0) Mars 2024

Knut Steffensen ny föreståndare för Karolinska ATMP-centrum

Knut Steffensen tillträdde den 4 november som föreståndare för Karolinska ATMP-centrum, ett ledande ATMP-centrum med forskning, tillverkning och behandling under samma tak.

Karolinska ATMP-centrum är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset med uppdrag att konsolidera alla verksamheter inom avancerade terapiläkemedel baserat på celler, gener eller vävnader för att stärka utvecklingen och implementeringen av cell-, gen-, och vävnadsterapier.

– Jag ser verkligen fram mot att få arbeta med de verksamheter på KI och på sjukhuset som ligger i framkant inom ATMP-området. Med mina erfarenheter från läkemedelsindustrin och KI hoppas jag att vi tillsammans ska fortsätta skapa förutsättningar för forskningen och utveckling av avancerade terapiläkemedel. Ytterst är det sedan implementering i vården som kommer patienten till nytta som är en stark drivkraft, säger Knut Steffensen.

Akademiker med erfarenhet från näringslivet

Knut Steffensen är disputerad inom molekylärmedicin och kommer närmast från rollen som Nordic Medical Lead in Cell Therapy, Kite-Gilead. Han har flera års erfarenhet från läkemedelsindustrin och blev docent på Karolinska Institutet.

– Vi har redan idag världsledande kompetens inom verksamheter på KI och universitetssjukhuset som forskar, utvecklar eller ger behandlingar med cell-, gen- och vävnadsterapier. Utvecklingen går dock fort och för att verkligen komma patienterna till nytta snabbt behöver vi öka samarbetet än mer och där ser vi att Knut Steffensens erfarenheter från industrin kommer vara ett starkt bidrag till Karolinska ATMP-centrum, säger Mathias Axelsson, Funktionschef Medicinsk diagnostik, Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska ATMP-centrum

Grunden lades redan 1975 med Medicinska enheten för cellterapi och allogen stamcellstransplantation. Centret har högt ställda ambitioner om att stärka och fördjupa samarbetet med offentliga aktörer och läkemedelsföretag.

– Knut Steffensen har precis rätt bakgrund och erfarenhet för att framgångsrikt leda Karolinska ATMP-centrum. Han har en gedigen erfarenhet av grundforskning på molekylär nivå och har praktisk erfarenhet av de absolut senaste ATMP-läkemedel från industrin. Detta gör att han har en unik helhetssyn på vad som krävs för att ta upptäckter inom grundforskning hela vägen till nya cell- och genterapibaserade läkemedel. Jag hälsar Knut välkommen till dessa nya spännande utmaningar inom Karolinska ATMP-centrum, säger Matti Sällberg, dekan för KI Syd och tillförordnad centrumföreståndare.


Knut Steffensen, föreståndare för Karolinska ATMP-centrum. Foto: Mattias Andersson.

Fakta om ATMP – Advanced Therapy Medicinal Products.

Somatiska cellterapier definieras av att de innehåller celler som bearbetats väsentligt så att dess egenskaper, funktion eller struktur har ändrats och att cellerna ges med syftet att behandla, förebygga eller diagnosticera en sjukdom genom sin effekt.

Genterapier definieras av att de innehåller arvsmassa (DNA, RNA eller annan nukleinsyrasekvens) vars syfte är att reglera, reparera, ersätta, addera eller ta bort en gensekvens, och att denna effekt beror på arvsmassan eller dess produkt.

Vävnadstekniska produkter definieras av att de innehåller bearbetad vävnad eller celler för nybildning, reparation eller ersättning av human vävnad.

Kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel innehåller även medicintekniska produkter (t.ex. matrix eller stödkonstruktioner).

Gamla läkemedel kan få nya användningsområden

AI-teknik gör det möjligt att hitta nya användningsområden för redan godkända läkemedel.

Ny forskning från Högskolan i Skövde banar väg för snabbare diagnostik, skräddarsydda behandlingar och effektivare läkemedelsutveckling. En oväntad bonus är att gamla läkemedel kan få nya användningsområden. – AI har revolutionerat arbetet med precisionsmedicin och kommer att förbättra livskvaliteten för många, säger Zelmina Lubovac, lektor vid institutionen för biovetenskap.

En läkare sätter sig bredvid dig i mottagningsrummet. På skärmen framför dig ser du resultatet från en AI-analys. Läkaren förklarar att tack vare nya AI-modeller kan de erbjuda en behandling som är mer anpassad till dina unika, genetiska förutsättningar. Du slipper testa flera olika läkemedel för att behandla din sjukdom. Snart är det verklighet.

Individanpassade behandlingar

I projektet AI-driven precisionsmedicin, som leds av Högskolan i Skövde, har forskare utvecklat AI-modeller för att bättre förstå hur sjukdomar fungerar, vilket gör att man kan skapa individuellt anpassade behandlingar. Zelmina Lubovac, projektledare och lektor vid institutionen för biovetenskap, förklarar att AI nu revolutionerar området precisionsmedicin.

Zelmina Lubovac, projektledare och lektor vid institutionen för biovetenskap.

– Nu kan vi upptäcka sjukdomar snabbare och skapa mer träffsäkra behandlingar, vilket både förbättrar patientvård och minskar tiden och kostnaderna för läkemedelsutveckling.

Hon berättar vidare att Högskolan i Skövde under lång tid fokuserat på att utveckla modeller baserade på mycket stora mängder molekylärbiologisk data. Det gör det nu möjligt att förutsäga biomarkörer och därmed stödja mer träffsäkra och individanpassade behandlingar.

Återanvändning av läkemedel för nya ändamål
Ännu en spännande upptäckt i projektet är att AI-tekniken gör det möjligt att hitta nya användningsområden för redan godkända läkemedel, ett område som kallas ”drug repurposing”. Forskarna har använt AI-modellen för att hitta gener som är kopplade till sjukdomar och jämfört dem med gener som redan är mål för olika läkemedel i en databas som heter DrugBank. Databasen innehåller detaljerad information om läkemedel och till vilka molekyler i kroppen som ett läkemedel binder till eller påverkar för att uppnå sin läkande effekt.

– Vi har kunnat föreslå relevanta läkemedelskandidater bland redan godkända läkemedel, vilket skapar nya möjligheter inom ’repurposing’. Ett läkemedel som ursprungligen är godkänt för att behandla en sorts sjukdom skulle kunna användas för att behandla en annan sjukdom. Det är ett snabbare och billigare alternativ än traditionell läkemedelsutveckling, säger Zelmina Lubovac.

AI har tränats på friska celler
Rasmus Magnusson, tidigare forskare vid Högskolan i Skövde och nu verksam vid Linköpings universitet, förklarar att de har tränat en AI-modell på att känna igen hur en frisk cell ser ut. Om modellen tränats på bilder av hundar skulle den förstå att alla hundar har nos och två öron. På samma sätt lär sig modellen att känna igen hur en frisk cell ser ut.

– När modellen lärt sig detta kan den också identifiera vad som är fel i en cell, vilket gör att vi bättre kan förstå sjukdomar och hitta rätt behandling, säger Rasmus Magnusson.

Kan användas även på små datamängder
I projektet har forskarna använt tiotusentals prover från offentliga databaser för att träna AI-modellen. Modellen har nu en god förståelse för hur friska celler ska se ut och kan därför även användas för mycket mindre datamängder, exempelvis från olika sjukdomsstudier.

– Det räcker att modellen har tränats på omfattande data från friska individer. Den kan ändå hjälpa till att tolka data från olika sjukdomar, vilket är en stor fördel för prekliniska studier. I dessa tidiga studier, innan läkemedel testas på människor, är datamängderna ofta små och brusiga, förklarar Rasmus Magnusson.

Mer om projektet
AI-driven precisionsmedicin är en del i det större forskningsprojektet Biomedicinsk AI-driven dataanalys som leds av forskare från Högskolan i Skövde och finansieras av KK-stiftelsen.

Studien Latent space arithmetic on data embeddings from healthy multi-tissue human RNA-seq decodes disease modules har publicerats i tidskriften Pattern av forskare från Högskolan i Skövde, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, King Abdullah University of Science and Technology, Karolinska institutet och Science for Life Laboratory.

Nytt globalt hälsoinnovationsnätverk

National University Health System, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och industripartners, AstraZeneca och Ericsson etablerar ett globalt hälsoinnovationsnätverk.


National University Health System (NUHS) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ingått ett strategiskt partnerskap med teknikpartners AstraZeneca, Ericsson och Business Sweden för att lansera Global Health Innovation Network (GHIN). Fotograf/Källa: National University Health System

National University Health System (NUHS) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ingått ett strategiskt partnerskap med teknikpartners AstraZeneca, Ericsson och Business Sweden för att lansera Global Health Innovation Network (GHIN) som syftar till att driva global hälsoinnovation.

Partnerskapet formaliserades genom en avsiktsförklaring som undertecknades vid Singapore-Sweden Royal Business Forum, i närvaro av statssekreterarna Miriam Söderström och Lai Wei Lin. Vid tillfället deltog också Singapores hälsominister Ong Ye Kung.

Arbetet i Global Health Innovation Network ska fokuseras på att identifiera, implementera och skala upp hälsoinnovationer inom screening, diagnostik och monitorering. Syftet med nätverket är att underlätta den faktiska implementeringen av innovativ teknik, vilket är en stor global utmaning.

Samarbetet är det första konkreta initiativet inom det bilaterala samarbete inom hälsoinnovation, som undertecknades av Singapores och Sveriges regeringar under samma evenemang.

Ökad innovation och erfarenhetsutbyte
Global Health Innovation Network samlar aktörer inom sjukvård, läkemedels- och telekombranschen. NUHS och Sahlgrenska Universitetssjukhuset kommer båda att tillhandahålla klinisk erfarenhet och kunskap, möjligheter för testning och forskning, dela forskningsresultat och publikationer samt tillhandahålla mentorsstöd. Genom att utnyttja den samlade expertisen i nätverket kommer samtliga partners att arbeta för att underlätta utveckling, implementering och uppskalning av nya teknologier inom hälso- och sjukvård.

– Att implementera den nyaste tekniken och möjligheterna, och att dra nytta av forskning och innovation i hela världen stärker global hälso- och sjukvård, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Detta samarbete hjälper också nya behandlingar att snabbare nå patienter från Västra Götalandsregionen och hela världen.

– Som ett akademiskt hälsosystem strävar vi efter att samla expertis inom utbildning, forskning och klinisk vård för att stödja detta samarbete, säger adjungerad professor Jason Phua, biträdande verkställande direktör (klinisk transformation), NUHS. Genom att kombinera våra styrkor med våra partners unika förmågor kan vi främja synergier som förbättrar patientvården och bidrar meningsfullt till globala hälsoförbättringar.

– Vi är verkligen glada över att delta i detta meningsfulla samarbete, och att utnyttja AstraZenecas globala hälsoinnovationsplattform, A.Catalyst Network. Som en del av ett bredare nätverk av ekosystem är vår roll som industripartner att stödja framtagandet av innovativa lösningar för att lösa identifierade problemställningar inom hälso- och sjukvårdssystemen, och potentiellt hjälpa till att nå ut med implementerade lösningar till andra marknader via vårt nätverk, säger Kim Suyeon, chef för AstraZeneca Singapore.

– Högpresterande 5G-anslutningar kommer att transformera hälso- och sjukvården. Genom att gå med i GHIN kommer vi att driva innovation inom hälsotjänster baserat på vår förmåga att blanda teknologisk innovation med medicinsk kunskap. Med 5G kan vi utöka räckvidden för hälso- och sjukvårdssystemet till många människor för vilka tillgång till vård och behandling är en utmaning, säger Daniel Ode, chef för Ericsson Singapore, Filippinerna och Brunei.

Hoppas att fler kan ansluta sig
Business Sweden kommer att bidra till GHIN genom att agera som projektledningskontor, koppla samman och underlätta samarbeten mellan svenska, singaporianska och internationella intressenter.

– Jag är stolt över att Business Sweden kan stödja Global Health Innovation Network och hoppas att vi kan möjliggöra ett starkt och produktivt samarbete. Vi kommer att fokusera på att utöka samarbetet genom att ta in nya partners och sträva efter snabbare antagande och större skalning av vårdinnovationer över hela världen, säger Jan Larsson, direktör för Business Sweden.

GHIN har skapats som ett öppet innovationssystem, som välkomnar samarbeten med svenska, singaporianska och internationella intressenter. Medan etableringen av Global Health Innovation Network fortfarande är i ett tidigt skede, hoppas de organisationer som nu undertecknat avsiktsförklaringen att fler partners kommer att ansluta sig under de kommande åren för att förstärka deras gemensamma ansträngningar att skapa mer effektiva hälsolösningar globalt.

Om National University Health System (NUHS)
National University Health System (NUHS) strävar efter att transformera hur sjukdomar förebyggs och hanteras genom att upptäcka orsaker till sjukdomar, utveckla mer effektiva behandlingar genom samarbetsinriktad tvärvetenskaplig forskning och kliniska prövningar, och skapa bättre teknologier och vårdsystem i partnerskap med andra som delar samma värderingar och vision.

Institutioner inom NUHS-gruppen inkluderar National University Hospital, Ng Teng Fong General Hospital, Jurong Community Hospital och Alexandra Hospital; tre nationella specialistcentra – National University Cancer Institute, Singapore (NCIS), National University Heart Centre, Singapore (NUHCS) och National University Centre for Oral Health, Singapore (NUCOHS); National University Polyclinics (NUP); Jurong Medical Centre; och tre NUS hälsovetenskapliga skolor – NUS Yong Loo Lin School of Medicine (inklusive Alice Lee Centre for Nursing Studies), NUS Faculty of Dentistry och NUS Saw Swee Hock School of Public Health.

Med medlemsinstitutioner under en gemensam styrningsstruktur skapar NUHS synergier för att främja hälsa genom att integrera patientvård, hälsovetenskaplig utbildning och biomedicinsk forskning.

Som ett regionalt hälsosystem arbetar NUHS nära med hälso- och sjukvårdspartners och sociala vårdpartners över hela Singapore för att utveckla och implementera program som bidrar till en hälsosam och engagerad befolkning i den västra delen av Singapore.

För mer information, besök www.nuhs.edu.sg.

EU godkänner Elahere för behandling av äggstockscancer

Elahere (mirvetuximabsoravtansin) är godkänt av EU-kommissionen för behandling av platinumresistent äggstockscancer.

• Elahere är den första nya terapin som godkänts i EU för kvinnor med folatreceptor-alfa (FRα) positiv, platinumresistent äggstockscancer

• Elahere visar en total överlevnadsfördel i fas III-studien MIRASOL vid platinumresistent äggstockscancer jämfört med kemoterapi

• VENTANA FOLR1 (FOLR1-2.1) RxDX test, det tillhörande diagnostiska testet för att identifiera personer med äggstockscancer som är lämpliga för Elahere, har också fått CE-märkning

AbbVie meddelar att EU-kommissionen har godkänt Elahere (mirvetuximabsoravtansin) för behandling av vuxna kvinnor med folatreceptor-alfa (FRα)-positiv, platinumresistent höggradig serös epitelial äggstockscancer, äggledarcancer eller primär peritonealcancer, och som har fått en till tre tidigare systemiska behandlingsregimer. Elahere är det första och enda folatreceptor-alfa (FRα)-riktade antikroppsläkemedelskonjugat (ADC) som godkänts i Europa.

– I Europa är äggstockscancer tre gånger mer dödlig än bröstcancer. Det har gått tio år sedan en ny behandling för platinumresistent äggstockscancer godkändes inom EU. Det är därför välkommet att det nu finns ett nytt, målriktat behandlingsalternativ för dessa patienter, säger Toon Van Gorp, professor i gynekologisk onkologi vid universitetet i Leuven.

Äggstockscancer är en av de främsta dödsorsakerna vid gynekologisk cancer.1 De flesta patienter med äggstockscancer upptäcks i sent stadium och genomgår vanligen en operation följt av platinumbaserad kemoterapi. Dessvärre utvecklar de flesta patienter så småningom platinumresistens och svarar inte på behandlingen längre.2 Historiskt sett har behandlingsalternativen för patienter med platinumresistent äggstockscancer varit begränsade.3

Hos ungefär en tredjedel av patienterna är biomarkören folatreceptor-alfa (FRα) starkt uttryckt (≥ 75 % av tumörcellerna med ≥2+ membranfärgning). För att bestämma biomarkörstatus kan patienter därför testas via ett nytt diagnostiskt test.

Om Elahere (mirvetuximabsoravtansin)

Mirvetuximabsoravtansin, Elahere, är det första antikroppsläkemedelskonjugat (ADC). Antikroppen är riktad mot folatreceptor alfa (FRα), som som uttrycks på ytan av äggstockscancercellerna. Maytansinoid, DM4, är en mikrotubulihämmare som är fäst till antikroppen via klyvbar bindning. Vid bindning till FRα frisätts DM4 som förstör det mikrotubulära nätverket i cellen, vilket leder till att cancercellerna dör.

Elahere är en lösning avsedd för intravenös infusion.

Elahere kan orsaka allvarlig okulär toxicitet, inklusive synnedsättning, keratopati, torra ögon, fotofobi, ögonsmärta och uveit. Patienterna ska remitteras till en ögonläkare för ögonundersökning innan behandling med mirvetuximabsoravtansin påbörjas. Före starten av varje behandlingscykel ska patienten uppmanas att rapportera eventuella nya eller förvärrade okulära symtom till den behandlande läkaren eller en kvalificerad person.

Om Ventana FOLR1 (FOLR1-2.1)

AbbVie har samarbetat med Roche Diagnostics gällande det nyligen godkända diagnostiska testet för immunhistokemi för att identifiera patienter som kan vara lämpliga för Elahere. För att bestämma biomarkörstatus kan patienter testas vid diagnos eller vid första tecken på resistens mot platinumbaserad kemoterapi.

Om fas III-studien MIRASOL

MIRASOL är en global öppen, randomiserad, kontrollerad fas III-studie som inkluderade 453 patienter för att jämföra effekt och säkerhet av mirvetuximabsoravtansin med prövarens val av kemoterapi vid behandling av platinumresistent, höggradig serös äggstockscancer vars tumörer uttrycker höga nivåer av FRα (≥ 75 % av tumörcellerna med ≥2+ membranfärgning), bekräftat med ett validerat test, se ovan. Patienterna hade fått en till tre linjer av tidigare behandling. Det primära effektmåttet var prövarbedömd progressionsfri överlevnad (PFS). Viktiga sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR) och total överlevnad (OS).

Resultat som presenterades vid American Society of Clinical Oncology (ASCO) 2023 visade en 35 procents minskning av risken för tumörprogression eller död hos personer som behandlades i Elahere-armen jämfört med prövarens val av kemoterapi [HR 0,65 (95 % KI: 0,52, 0,81; p <0,0001)]. Elahere visade också förbättring av total överlevnad jämfört med prövarvald kemoterapi, vilket motsvarar 33 procents minskning av risken för dödsfall i Elahere-armen jämfört med kemoterapiarmen [HR 0,67 (95 % KI: 0,50; 0,89; p=0,0046)].

Säkerhetsprofilen för mirvetuximabsoravtansin överensstämde med resultat från tidigare studier och inga nya säkerhetsdata identifierades. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna var dimsyn, illamående, lös avföring, trötthet, buksmärta, keratopati, torrt öga, förstoppning, kräkningar, minskad aptit, perifer neuropati, huvudvärk, asteni, förhöjt ASAT och artralgi. Den vanligast rapporterade allvarliga biverkningen var pneumonit.

Fas III-data för MIRASOL publicerad i New England Journal of Medicine (NEJM).

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser, återfinns här.

EU godkänner Rybrevant för EGFR-muterad lungcancer efter behandlingssvikt

Europeiska kommissionen godkänner Rybrevant® (amivantamab) i kombination med kemoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer efter behandlingssvikt.

Patienter med EGFR-mutation ex19del eller L858R, de vanligaste EGFR-mutationerna inom icke-småcellig lungcancer, har hittills haft en dålig prognos och begränsade behandlingsalternativ efter sjukdomsprogression med en EGFR-tyrosinkinashämmare.

Amivantamab i kombination med kemoterapi är den första behandling som visar signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med enbart kemoterapi i denna patientpopulation.

Godkännandet av den utökade indikationen baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA-2 (NCT04988295) som utvärderat effekten och säkerheten av amivantamab och kemoterapi (karboplatin och pemetrexed) hos patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R med sjukdomsprogression under eller efter behandling med osimertinib. Gruppen som fick amivantamab plus kemoterapi uppfyllde studiens primära mål, att signifikant minska risken för sjukdomsprogression eller död med 52 procent, jämfört med enbart kemoterapi, med en medianprogressionsfri överlevnad (PFS) på 6,3 månader, jämfört med 4,2 månader (hazard ratio [HR]=0,48; 95 procent konfidensintervall [CI], 0,36–0,64; P<0,001).

Dessutom hade amivantamab plus kemoterapi en objektiv svarsfrekvens (ORR) på 64 procent, jämfört med 36 procent för gruppen som fick enbart kemoterapi. Det globala pressmeddelandet finns att läsa här.

MARIPOSA-2
MARIPOSA-2 är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 657 patienter som utvärderar effekten och säkerheten av två kombinationsbehandlingar med amivantamab (med och utan lazertinib) samt kemoterapi. Patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R randomiserades till behandling med amivantamab plus kemoterapi, amivantamab och lazertinib plus kemoterapi eller enbart kemoterapi.

Rybrevant (amivantamab)
Rybrevant (amivantamab) är godkänt för följande indikationer:

– I kombination med karboplatin och pemetrexed, för första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20

– Som monoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20 efter svikt på platinumbaserad kemoterapi

– I kombination med karboplatin och pemetrexed, för vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med mutationer i EGFR ex19del eller L858R med sjukdomsprogression efter behandling med en EGFR-tyrosinkinashämmare.

Lungcancer
I Sverige drabbas cirka 4200 personer av lungcancer varje år, vilket gör den till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för ungefär 85 procent av alla fallen. Aktiverande mutationer i EGFR (epidermal tillväxtfaktorreceptor) påvisas hos 10–15 procent av alla patienter med NSCLC. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Det beror på att majoriteten av personer som diagnostiseras med lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och lider dessutom ofta av andra sjukdomar som är kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdomar. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 procent (män 17 procent, kvinnor 24 procent).

Hög kondition kopplad till lägre risk för demens

Personer med genetisk benägenhet för demens kan minska sin risk med upp till 35 procent genom att öka sin kondition, enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine.  Hög kondition är även kopplad till bättre kognitiv förmåga, enligt studien som forskare från Karolinska Institutet ligger bakom.

Professor Weili Xu. Foto: Rickard Kilström.

Kardiorespiratorisk kondition är kroppens förmåga att leverera syre till musklerna och minskar med åldern när skelettmuskulaturen förloras. Kondition minskar med cirka tre till sex procent per decennium när människor är i 20- och 30-årsåldern, men detta accelererar till mer än 20 procent per decennium när människor når 70-årsåldern.

De flesta tidigare studier som har undersökt effekten av kondition på kognitiv funktion och demensrisk har inkluderat ett litet antal deltagare. För denna studie undersökte forskarna en mycket större grupp genom att använda data från 61 214 demensfria personer i åldern 39 till 70 år från databasen UK Biobank.

Vid inskrivningen genomfördes ett sex minuter långt cykeltest för att uppskatta konditionen, kognitiv funktion uppskattades med neuropsykologiska tester och genetisk benägenhet för demens uppskattades med hjälp av en genetisk riskpoäng för Alzheimers sjukdom. Under uppföljningsperioden på upp till 12 år fick 553 personer, motsvararande 0,9 procent, en demensdiagnos.

– Vår studie visar att högre kondition är kopplat till bättre kognitiv funktion och minskad demensrisk. Dessutom skulle hög kondition kunna dämpa effekten av genetisk risk för all demens med upp till 35 procent, säger Weili Xu, professor i geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare och fortsätter:

– Våra fynd tyder på att bibehållen god kondition kan vara en strategi för att förebygga demens, även bland personer med hög genetisk benägenhet.

Detta är en observationsstudie och kan därför inte fastställa orsak och verkan, och forskarna uppger olika begränsningar i sina fynd. Viktigast är att antalet demensfall kan ha underskattats eftersom UK Biobank-deltagare generellt är friskare än den allmänna befolkningen.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd samt Karolinska Institutets Forskningsstiftelse.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från British Journal of Sports Medicine.

Publikation: “Association of cardiorespiratory fitness with dementia risk across different levels of genetic predisposition: a large community-based longitudinal study”, Shuqi Wang, Liyao Xu, Wenzhe Yang, Jiao Wang, Abigail Dove, Xiuying Qi, Weili Xu, British Journal of Sports Medicine, online 20 november 2024, doi: 10.1136//bjsports-2023-108048

MSD: Fas 3-studie med subkutan pembrolizumab når primära mål

Investigational subcutaneous pembrolizumab and berahyaluronidase alfa, in combination with chemotherapy, demonstrates noninferior pharmacokinetics compared to intravenous KEYTRUDA in combination with chemotherapy in adults with metastatic non-small cell lung cancer

MSD to discuss results from MK-3475A-D77 study with regulatory authorities worldwide

MSD announced positive topline results from the pivotal Phase 3 MK-3475A-D77 trial. The trial is evaluating the noninferiority of subcutaneous administration of pembrolizumab, Merck’s anti-PD-1 therapy, available for intravenous use as KEYTRUDA ® , together with berahyaluronidase alfa, a hyaluronidase variant developed and manufactured by Alteogen Inc. (MK-3475A; “subcutaneous pembrolizumab”), administered with chemotherapy versus intravenous (IV) KEYTRUDA administered with chemotherapy for the first-line treatment of adult patients with metastatic non-small cell lung cancer (NSCLC).

The Phase 3 trial met its dual primary pharmacokinetic (PK) endpoints. Specifically, subcutaneous pembrolizumab administered every six weeks with chemotherapy demonstrated noninferiority of Area Under the Curve (AUC) exposure of pembrolizumab during the first dosing cycle, and trough concentration (Ctrough) of pembrolizumab measured at steady state, compared to IV KEYTRUDA administered every six weeks in combination with chemotherapy. Additionally, secondary endpoints of efficacy and safety were generally consistent for subcutaneous pembrolizumab administered with chemotherapy compared with IV KEYTRUDA administered with chemotherapy. These results, as well as those from ongoing analyses, will be presented at an upcoming medical meeting and shared with regulatory authorities worldwide.

“KEYTRUDA has helped transform the way we treat some of the deadliest forms of cancer, yet we continue to pursue additional innovations that may benefit patients,” said Dr. Marjorie Green, senior vice president and head of oncology, global clinical development, MSD Research Laboratories. “It is very encouraging to see positive Phase 3 results evaluating this fixed-dose combination of subcutaneous pembrolizumab, which was administered, on average, in approximately 2-3 minutes and has the potential to improve the patient experience as well as increase access for patients and healthcare providers compared to intravenous administration. We plan to discuss these results with regulatory authorities worldwide as soon as possible.”

In addition to the Phase 3 MK-3475A-D77 trial, Merck’s subcutaneous pembrolizumab clinical development program includes the Phase 3 MK-3475A-F84 trial evaluating subcutaneous pembrolizumab administered alone compared to IV KEYTRUDA alone for the first-line treatment of patients with metastatic NSCLC whose tumors have high PD-L1 expression (tumor proportion score [TPS] ≥50%), as well as the Phase 2 MK-3475A-F65 trial evaluating subcutaneous pembrolizumab administered alone in relapsed or refractory classical Hodgkin lymphoma and relapsed or refractory primary mediastinal large B-cell lymphoma. Merck is also conducting a Phase 2 patient preference study, MK-3475A-F11, evaluating participant-reported preference for subcutaneous pembrolizumab in comparison to IV KEYTRUDA.

About MK-3475A-D77

MK-3475A-D77 is a randomized, open-label Phase 3 trial (ClinicalTrials.gov, NCT05722015 ) evaluating the subcutaneous administration of pembrolizumab together with berahyaluronidase alfa (also known as ALT-B4) administered every six weeks with chemotherapy compared to IV KEYTRUDA administered every six weeks in combination with chemotherapy for the first-line treatment of adult patients with metastatic NSCLC. The study is designed to assess the dual primary PK endpoints of the AUC of pembrolizumab exposure during the first dosing cycle and the Ctrough of pembrolizumab measured at steady state. Secondary endpoints include additional PK parameters as well as efficacy (objective response rate, duration of response, progression-free survival and overall survival) and safety. The trial enrolled an estimated 378 patients who were randomized (2:1) to receive either subcutaneous pembrolizumab administered with chemotherapy or IV KEYTRUDA in combination with chemotherapy.

Länk till det globala pressmeddelandet här.

Novartis rankas högst i 2024 Access to Medicine Index

Novartis has ranked first in the 2024 Access to Medicine Index (ATMI) report published on November 19, highlighting the company’s leadership in improving access to medicines around the world.

  • The Index spotlights Novartis leadership in research and development, and governance of access, with Novartis ranking first in these sub-topics
  • Novartis malaria access plans, widespread registration of products in LMICs, and inclusive business model to improve access to products in multiple countries were all highlighted as Best Practice across the industry
  • Novartis has risen three places to secure the top spot on the 2024 Access to Medicine Index

The Index, published every two years, is an independent report that assesses 20 of the world’s largest research-based pharmaceutical companies on their efforts to improve access to medicines, vaccines and diagnostics across 81 diseases in 113 low- and middle-income countries (LMICs).

The report specifically calls out Novartis leading portfolio and pipeline across non-communicable diseases and priority high-burden diseases such as malaria, Chagas disease, and dengue, and its widespread access strategies for late-stage pipeline candidates. Half of the best practices highlighted in the report reference Novartis.

Novartis CEO Vas Narasimhan said: ”Our first-place ranking in the 2024 Access to Medicine Index reflects our fundamental commitment to ensuring breakthrough medicines reach people who need them, regardless of where they live. Throughout our company history, we’ve maintained access to medicine as a priority and continued to find ways to deeply integrate it into the earliest stages of our R&D pipeline. As a physician scientist who started his career in public health, I’ve seen firsthand the difference companies like ours can make in delivering treatment to patients. We have more to do as an industry to close the access gap, but today’s recognition is made possible by our 70,000+ associates and partners who are committed to reimagining medicine so we can improve and extend patients’ lives around the world.”

In 2023, Novartis medicines reached 284 million patients worldwide, and 33.2 million patients with its access initiatives. The report highlights how Novartis access initiatives are supporting the company to achieve this, including:

  • Comprehensive access-to-medicine strategies integrated into the overall company strategy, with access plans in place for 100% of priority late-stage pipeline candidates
  • Wide registration of innovative products in LMICs and operating an inclusive business model to improve access to its products in multiple low-income and least-developed countries
  • Best practice for malaria access plans, including a novel ganaplacide/lumefantrine-SDF combination in adults and children with malaria currently in Phase III trials in partnership with Medicine for Malaria Venture (MMV)
  • Together with the Drugs for Neglected Diseases initiative (DNDi), Novartis progressed into Phase II clinical trial for an oral drug against visceral leishmaniasis in Ethiopia

Lutz Hegemann, President of Global Health at Novartis, said: “Ensuring broad and inclusive access to medical innovation is core to how we maximize our positive impact as a sustainable business. While this index is testament to the progress we have made, there is more to be done, and we remain committed to working with our partners to ensure that every innovation we discover is accessible to everyone who needs it.”

Läs mer om 2024 Access to Medicine Index här.

Sahlgrenska Science Park & Oasia Ventures i samarbete för nordisk expansion i Singapore

Sahlgrenska Science Park (SSP) and Oasia Ventures Pte. Ltd. are pleased to announce the signing of a Memorandum of Understanding (MOU) to accelerate Nordic health innovation in Singapore and South East Asia. The collaboration aims to support innovative health ventures in breaking new ground and creating global impact.

“This collaboration exemplifies our mission to accelerate health innovation by bridging geographies, sectors and expertise. Working with Oasia Ventures enables us to amplify opportunities for transformative solutions and future life-saving treatmen  ts,” said Cecilia Edebo, CEO at Sahlgrenska Science Park.

The collaboration will incorporate the Sahlgrenska Global Health Hackathon in Singapore in July 2025, which aims to bring together anyone who has an interest in or ideas for new solutions to address global health challenges.

“This MOU strengthens our ability to innovate and build impactful connections,” said Oskar Söderström, Founding Partner at Oasia Ventures. “With a track record of incubating 150 startups, Sahlgrenska Science Park and its CO-AX Accelerator stand as the largest tech ecosystem for health innovation in the Nordics. We’re excited to see what this collaboration can achieve.”

Sahlgrenska Science Park continues to showcase Swedish innovation through international partnerships, driving co-action to address global health challenges.

Prenumerera