Biden-Harris-administrationen föreslår utvidgad subvention av läkemedel mot fetma för amerikaner med Medicare och Medicaid. Detta meddelar Vita Huset i ett pressmeddelande.

Biden-Harris-administrationen föreslår en ny regel för att avsevärt utöka tillgången till läkemedel mot fetma för personer med Medicare och Medicaid. Över 42 procent av USA:s befolkning lider av fetma, en kronisk sjukdom som ökar risken för dödlighet och relaterade sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer.

De senaste åren har nya, effektiva läkemedel mot fetma utvecklats, vilka kan förebygga typ 2-diabetes och minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med upp till 20 procent. Trots detta är dessa läkemedel ofta för dyra för många amerikaner. Utan försäkringsskydd kan de kosta upp till 1 000 dollar per månad.

Med nuvarande regler täcker Medicare och Medicaid läkemedel mot vissa sjukdomar som diabetes. Det nya förslaget skulle utöka tillgången till dessa läkemedel för fetma och minska egenkostnaden för vissa Medicare-mottagare med upp till 95 procent, vilket kan hjälpa cirka 3,4 miljoner amerikaner. Dessutom skulle cirka 4 miljoner Medicaid-mottagare få tillgång till dessa läkemedel.

President Biden har arbetat för att stärka och skydda Medicare, Medicaid och Affordable Care Act, med lagar som American Rescue Plan Act och Inflation Reduction Act för att sänka läkemedelspriser och försäkringspremier. Inflation Reduction Act gör det möjligt för Medicare att förhandla ned priserna på vissa av de dyraste läkemedlen, vilket är avgörande eftersom amerikaner betalar två till tre gånger mer för läkemedel än människor i andra länder.

Ett nytt regelverk föreslås för att implementeras parallellt med åtgärder som att förhandla läkemedelspriser och öka konkurrensen på marknaden. Målet är att sänka läkemedelspriserna och förbättra hälsoutfallen för amerikaner.

Redan nu har presidentens initiativ lett till att insulinpriset för äldre har sänkts till 35 dollar och att egenkostnaden för receptbelagda läkemedel kommer att vara högst 2 000 dollar per år från 2025. Under första halvan av 2024 sparade nästan 1,5 miljoner Medicare-mottagare nästan 1 miljard dollar tack vare Inflation Reduction Act.

Biden-Harris-administrationens nationella strategi för hunger, näring och hälsa syftar till att minska fetmarelaterade sjukdomar genom initiativ inom prevention, behandling och tillgång till näringsrådgivning och hälsosam mat via Medicare och Medicaid. Fetma är en komplex utmaning som kräver en helhetsstrategi från prevention till behandling.

Läs pressmeddelandet här.

IQVIA, som är leverantör inom avancerade analyser och tekniska lösningar till läkemedelssektorn, flyttar i mars 2025 till Forskaren i Hagastaden. Forskaren är därmed fullt uthyrd. I huset finns en spännande blandning av bolag inom life science, pharma och medtech som alla bidrar till den dynamiska och innovativa miljön som nu växer fram i Vetenskapsstaden.

IQVIA med 90 000 anställda globalt, varav 550 i Norden, är även världens största Contract Research Organization (CRO) specialiserad på kliniska forskningstjänster, vilket innebär att de bland annat stöttar läkemedels- och medtechbolag att få sina produkter godkända hos olika myndigheter. Dessa samarbeten driver på tillgången till innovativa medicinska behandlingar som förbättrar sjukvårdens resultat för patienterna.

– Vi välkomnar med glädje IQVIA till Hagastaden! IQVIAs fokus på data och analys bidrar till den snabba transformationen inom hälso- och sjukvårdssektorn, och de passar väl in i Forskaren där samverkan och utveckling står i fokus. Här möts forskning i framkant med världsledande bolag, i en kreativ och attraktiv miljö som ger eko inte bara i Stockholm och Sverige, utan också internationellt, säger Micael Averborg, VP Business Development, Vectura Fastigheter.

Forskaren var först ut i Vecturas stora investering för att utveckla Vetenskapsstaden och nu väntar fler projekt i västra Hagastaden. Nästa del har ritats av internationellt erkända Snöhetta arkitekter, och kommer ytterligare stärka profilen inom hälsa och life science. Med en gestaltning i toppklass, ett attraktivt innehåll och möjligheten till en spännande community har arbetsplatserna i Hagastaden blivit en viktig del av hyresgästernas varumärke. Genom kontoret bygger man den interna kulturen och attraherar de främsta talangerna.

– Det känns fantastiskt att nå denna milstolpe och se Forskaren full av liv. Det som började som en vision redan på 90-talet om en myllrande stadsdel fylld av människor, verksamheter, bostäder, restauranger, labb och kontor är idag verklighet. Förändringen är stor – det känns otroligt längesen som Norra Station var ett trafiksår i utkanten av stan. Idag är det här en av Stockholms mest attraktiva platser för att bo, leva och arbeta, säger Micael Averborg, VP Business Development, Vectura Fastigheter.

– Vi ser mycket fram emot att bli en del av Forskaren och denna levande mötesplats för innovation, forskning och näringsliv. Hagastaden och den spännande utveckling som nu sker här är helt rätt för oss. Jag är övertygad om att vi kommer ha stor nytta av utbytet med andra tillväxtbolag och närheten till forskning inom vård och hälsa, säger Stefan Ohlsson, VP & General Manager Nordics, IQVIA.

De nordiska länderna har enats om en politisk deklaration om arbetet mot antimikrobiell resistens (AMR). Genom deklarationen vill länderna stärka samarbetet inom Norden för att motverka antibiotikaresistens och säkra tillgång till antibiotika för människor och djur samt minska spridning av antibiotika och bakteriella ämnen till miljön.

– För att kunna möta det växande hotet från resistenta bakterier stärker vi nu vårt nordiska samarbete när det kommer till bland annat produktionskapacitet, gemensamma behandlingsriktlinjer och ansvarsfull användning. Som enskilda länder är vi små marknader därför behöver vi arbeta mer tillsammans – över gränser och sektorer, för att även i framtiden kunna säkerställa tillgången till fungerande antibiotika, säger socialminister Jakob Forssmed.

I deklarationen lyfts det så kallade One Health-perspektivet, som är ett tvärvetenskapligt sätt att hantera och se på hälsohot och människors och djurs hälsa. Eftersom AMR uppstår och sprids i flera sektorer, så som hälso- och sjukvården, lantbruket och i vatten, måste också åtgärder genomföras och omfatta flera sektorer.

Deklarationen lyfter också det internationella perspektivet i arbetet mot AMR, eftersom detta är ett globalt problem som sprids över landsgränser. De nordiska länderna lyfter behovet av att stödja andra länder till att främja ansvarsfull användning av antimikrobiella medel, förbättra vårdhygien och förebygga infektioner samt förhindra ytterligare spridning av resistenta bakterier i människor, djur och miljön globalt.

Nordiska ministerrådet vill också stödja ett starkare samarbete om tillgång till antibiotika, till exempel vad gäller produktionskapacitet, upphandling, modeller för att stärka tillgång på marknaden, gemensamma behandlingsriktlinjer och ansvarsfull användning. Man vill också identifiera nödvändig forskning och utveckling samt stödja möjliga nordiska mekanismer för att stärka utvecklingen av nya antimikrobiella medel.

Antimikrobiell resistens

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär i korthet att smittämnen (bakterier, virus, parasiter och svampar) utvecklar en motståndskraft mot behandlingen. I synnerhet bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett tilltagande hot mot hälsa och livsmedelsproduktion världen över. Resistenta bakterier kan på samma sätt som andra bakterier överföras mellan människor, djur och livsmedel, samt spridas i vår miljö. Detta innebär att flera områden så som människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete behöver involveras för att bekämpa antibiotikaresistens i en tvärsektoriell så kallad One Health approach. Resistens mot antimikrobiella medel generellt, där antibiotika ingår, är ett globalt problem.

Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resistens.

Sveriges arbete mot antibiotikaresistens

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson talade på European Cancer Summit, en av de största konferenserna för cancerfrågor i Europa. Konferens hölls i slutet av november i Bryssel och samlade experter, beslutsfattare och civilsamhället från hela Europa.

Sjukvårdsministern deltog i ett panelsamtal och talade då om den uppdaterade nationella cancerstrategin, som väntas presenteras i slutet av november samt om EU:s gemensamma cancerplan.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson talar på EU-mötet  European Cancer Summit i Bryssel. Foto: Joel Apelthun/Regeringskansliet

– Att utveckla och förbättra cancervården är en av mina viktigaste prioriteringar som sjukvårdsminister. Jag berättade om regeringens satsningar och ambitionshöjning på området samt vikten av fortsatt samarbete kring frågan inom EU. Ytterst handlar det om patienten – om tidig upptäckt, överlevnad och god rehabilitering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

European Cancer Summit arrangeras av European Cancer Organisation och hölls i Bryssel den 20–21 november för att diskutera innovativa lösningar på de utmaningar som vårdsystemen i Europa står inför. Bland talarna på konferensen fanns bland andra EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides och Ulrika Årehed Kågström, ordförande för Union for International Cancer Control och generalsekreterare för Cancerfonden.

Sjukvårdsministern deltog i ett panelsamtal och talade då om den uppdaterade nationella cancerstrategin, som väntas presenteras i slutet av november samt om EU:s gemensamma cancerplan. Sverige har sett positiva effekter av strategibaserat arbete sedan den första nationella strategin lanserades 2009, vilket har lett till konkreta och positiva resultat för cancerpatienter. Uppdateringen av den nationella cancerstrategin är ett mycket viktigt steg för att genomföra en ambitionshöjning inom cancervården i helhet.

Regeringens insatser på cancerområdet:

• Ökade anslag: Regeringen har avsatt över en miljard kronor per år för att förbättra cancervården, inklusive en ökning av anslagen med 500 miljoner kronor per år från 2024 till 2026.
• Uppdatering av den nationella cancerstrategin: Den nationella cancerstrategin, som först togs fram 2009, ska uppdateras för att möta nuvarande och framtida utmaningar. Detta inkluderar även barncancer.
• Årliga överenskommelser med SKR: Regeringen har slutit årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att säkerställa en jämlik och effektiv cancervård med fokus på kortare väntetider.
• Kortare väntetider: Regeringen har gett Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten i uppdrag att stödja regionernas arbete med att korta väntetiderna för några av de vanligaste cancerdiagnoserna.
• HPV-vaccinationer: Regeringen vill att livmoderhalscancer ska utrotas och avsätter därför särskilda medel för att främja en hög och jämlik vaccinationstäckningsgrad mot HPV. Målet är att livmoderhalscancer ska vara utrotat i Sverige till 2027.
• Fokus på precisionshälsa: Ytterligare satsningar har gjorts inom precisionshälsa för att förbättra preventionsarbetet och effektivisera sjukvårdskedjan, något som gynnar både sjukvården och cancerpatienterna.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att leda en gemensam styrkommitté för cancerforskning mellan Sverige och USA. Beslutet grundar sig i det bilaterala samarbetsavtal om cancerforskning och cancervård som länderna ingick tidigare i år.

Deputy Secretary for Health and Human Services, Andrea Palm, and Minister for Health Care, Acko Ankarberg Johansson, signing the agreement.
Joel Apelthun/Government Offices of Sweden

– Avtalet med USA är en viktig del i vår gemensamma kamp mot cancer. Genom att gå samman för att öka tempot i framtagandet av ny kunskap kan vi snabbare nå framsteg inom cancerforskning och förbättra vården för cancerpatienter, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska vara sammankallande myndighet för svenska aktörer i den gemensamma styrkommittén som Sverige och USA avser att tillsätta. Myndigheten ska leda arbetet i styrkommittén, utse svenska deltagare samt planera och genomföra en gemensam cancerkonferens för länderna i Sverige under 2025.

Socialstyrelsen ska senast den 31 mars årligen delredovisa uppdraget till Socialdepartementet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2029. Uppdragstiden speglar tiden för samarbetsavtalet.

Vad innebär avtalet?

Den 13 mars 2024 ingick Sverige och USA ett bilateralt genomförandeavtal om cancerforskning och cancervård. Syftet är att främja utbyte mellan Sverige och USA inom cancerforskning och att implementera forskningsresultat i cancervården för att snabbare stärka vården för cancerpatienter. Som en del av avtalet har Sverige och USA avgett avsikt att etablera en gemensam styrkommitté. Kommittén ska bland annat ta fram planer för och övervaka genomförandet av avtalet.

Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.

Det mångåriga samarbetet mellan Fredrik Lundberg och Karolinska Institutet kom till efter att thoraxprofessorn Anders Franco-Cereceda kontaktade Lundberg för att undersöka hans intresse för att finansiera forskningen.

 Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Dessa har omsatts i förbättringar i den kirurgiska vården av patienter med kardiovaskulära problem, till exempel genom förändrad pre-operativ utredning, ändrade kirurgiska strategier och mer skonsamma och riktade uppföljningsprogram.

– Det har haft en direkt inverkan på när, hur och om vi opererar stora kroppspulsådern, om vi ska byta eller reparera klaffar, hur vi kopplar in patienten på hjärt-lungmaskin, och hur patienten följs upp efter operation. Listan kan göras lång, säger Anders Franco-Cereceda, som också är överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Professor Per Eriksson vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, har ansvarat för den laborativa delen i det translationella projektet sedan starten.

Med den nya donationen från Fredrik Lundberg kommer framför allt yngre forskare, på både doktorand- och postdocnivå, kunna forska på det material som finns inom projekten ASAP* och DAVAACA* där närmare 3 000 patienter som opererat hjärtklaffar och stora kroppspulsådern är inkluderade.

– Det finns enormt mycket material insamlat i form av biologiskt material, patientdata, laboratoriedata, undersökningar, datortomografi och genetik, säger Anders Franco-Cereceda. Den här donationen gör det möjligt för oss att ta oss an helheten på ett nytt sätt.

Den nya donationen utgör grund för programmet, ”The Fredrik Lundberg pre- and post doc program in cardiovascular research”.

Fredrik Lundberg blev 2023 hedersdoktor vid Karolinska Institutet.

– Forskningen som bedrivs på Karolinska Institutet är mycket imponerande. Jag har stött den kardiovaskulära forskningen under lång tid och är glad att fortsatt kunna bidra till denna, säger Fredrik Lundberg.