Karolinska Institutet har ett antal pågående samarbeten och innovativa partnerskap med läkemedelsföretag. Syftet är att tillsammans hitta lösningar och samarbeten för snabbare tillämpning av forskningsresultat till nytta för människor och samhälle. Pharma Industry ställer här några frågor till Richard Cowburn, som är enhetschef vid avdelningen för forskarstöd vid Karolinska Institutet, om universitetens roll i samverkan med industrin.
Richard Cowburn, är enhetschef vid avdelningen för forskarstöd vid Karolinska Institutet. Fotograf: Liza Simonsson.
Hur säkerställer Karolinska Institutet att samarbeten med läkemedelsindustrin leder till konkreta förbättringar inom hälso- och sjukvården?
Karolinska Institutet ser samverkan med omvärlden som en viktig nyckel för att lösa dagens och morgondagens utmaningar. Den ökande komplexiteten i medicinsk forskning ökar behovet av att dela idéer, kunskap och resurser. Vi är öppna för nya idéer och samarbetsmöjligheter genom att föra en kontinuerlig dialog med andra aktörer, samtidigt som våra relationer ska regleras av tydliga avtal. Utgångspunkten är alltid att verka för att förbättra förutsättningar för hälsa med hjälp av tvärdisciplinära och tvärsektoriella samarbeten. Därför strävar vi efter ömsesidigt utbyte med såväl offentliga som privata samarbetspartners.
Vilka aktuella samarbetsprojekt med läkemedelsindustrin arbetar ni med nu?
Karolinska Institutet har en lång och framgångsrik tradition av samarbeten med läkemedelsindustrin. Våra partnerskap med industrin är viktiga för att skapa nya möjligheter inom forskning och utveckling genom kunskapsskapande, kompetensutbyte samt ökad finansiering och resursförsörjning. KI samarbetar med industrin längs hela värdekedjan och i många olika format. Dessa format sträcker sig från individuella projekt till långsiktiga avtal samt initiativ med flera parter, såsom centrumbildningar och konsortier. Andra format inkluderar tex studentpraktikprogram och uppdragsutbildningar.
Under åren har KI etablerat många framgångsrika samarbetsprogram på både global, regional och lokal nivå och inom flera områden. Bland annat inom onkologi, immunologi, neurologiska sjukdomar, sällsynta sjukdomar, luftvägssjukdomar och neonatologi.
Genom öppna och regelbundna dialoger med industrin och hälso- och sjukvården har vi fördjupat oss i utvecklingen av precisionsmedicin, avancerade terapiläkemedel ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) som baseras på celler, vävnader eller gener och uppföljningsstudier, så kallade Real World Evidence (RWE). Målet är att tillsammans ta fram förebyggande åtgärder, diagnoser och behandlingar som är skräddarsydda för den enskilda patienten.
Bland våra pågående och aktuella samarbeten med läkemedelsindustrin kan jag nämna program med flera forskande läkemedelsbolag som tex Johnson & Johnson Innovative Medicine, AstraZeneca, Pfizer, MSD, Biogen, Sanofi och Chiesi. Vissa av dessa samarbeten har en lång och gedigen historia, som det med Johnson & Johnson Innovative Medicine, vilket firar 10-årsjubileum nästa år, 2025. KI:s långsiktiga och strukturerade partnerskap med industrin har varit oerhört värdefulla för att skapa lärdomar och bästa praxis som kan tillämpas på nya samarbeten.
Hur arbetar ni för att balansera kommersiella intressen med akademiska mål?
Karolinska Institutet välkomnar samarbeten som främjar både kvaliteten och relevansen av vår forskning och utbildning samt ger möjligheter att både skapa ny kunskap och nytta för patienter och samhället. För att KI ska kunna ingå samarbeten krävs att dessa ligger i linje med vårt övergripande uppdrag, att samarbetena präglas av kvalitet, transparens och tydlighet och att de följer gällande lagar, riktlinjer och etiska principer vid KI. Vi månar om att samarbetena inte rubbar allmänhetens förtroende för KI eller inskränker våra möjligheter att bedriva forskning och utbildning. Samarbeten förutsätter skriftliga avtal. Inom forskningen finns det två möjliga samarbetsformer, uppdragsforskning och andra former av samverkansforskning. Eftersom de legala förutsättningarna är olika är det nödvändigt att i diskussioner om presumtiva samarbeten vara tydlig med vilken form som avses. Samarbetet ska regleras innan forskningen inleds. Viktiga frågor som regleras i forskningsavtal är bland annat rätten till resultat (lärarundantaget), publikationer, sekretess och skadestånd.
Hur ser ni på framtiden för samverkan mellan akademi och läkemedelsindustrin inom medicinsk forskning?
Framtiden ser positiv ut eftersom det för närvarande finns ett starkt engagemang från akademi, industri och sjukvård för samarbete inom life science-sektorn. Detta engagemang har fått långsiktigt stöd från politiker, beslutsfattare och finansiärer.
Dessutom verkar de flesta aktörer i Sverige förstå behovet av att samarbeta på nationell nivå för att upprätthålla och stärka Sveriges konkurrenskraft inom den globala life science-sektorn.
Genom internationella samarbeten kan akademin, sjukvården och industrin tillsammans tackla globala hälsofrågor, såsom pandemier och kroniska sjukdomar, med en bredare och mer samordnad insats.
Framtida samarbeten kommer sannolikt att fokusera mer på hållbarhet, vilket kan leda till mer ansvarsfull forskning och utveckling samt skapa nya områden för samarbete.
Genom att samarbeta med industrin kan akademiska institutioner även erbjuda studenter och forskare praktiska erfarenheter och färdigheter som är direkt tillämpbara i arbetslivet, vilket stärker kompetensen inom life science-sektorn.
Sammanfattningsvis behövs det en starkare samverkan mellan akademi och industrin för att kunna uppnå betydande framsteg och förbättringar inom hälso- och sjukvården.
Vilka är de största utmaningarna ni möter när ni samarbetar med näringslivet?
Skillnader i arbetssätt, processer och kulturer nämns ofta som orsaker till problem och missförstånd. Likaså kan en bristande samordning av syften och förväntningar med ett partnerskap skapa spänningar. Framgångsrika partnerskap kräver engagerade individer och förtroendebaserat lagarbete.
Life science-sektorn är starkt reglerad, och att navigera genom de olika regulatoriska kraven kan vara tidskrävande och kostsamt för både akademiska och industriella partners. Exempelvis kan hanteringen av frågor kring äganderätt och patenträttigheter vara komplex och kräver noggranna avtal för att säkerställa att båda parter får rättvisa fördelar av samarbetet. Detta är något som ofta tar tid och resurser, särskilt när man förhandlar med företag som inte är bekanta med Sveriges lärarundantag och dess konsekvenser.
Akademisk forskning kan ha längre tidsramar jämfört med industrins behov av snabba resultat, vilket kan skapa spänningar i samarbetet. Att säkerställa att forskningen bedrivs på ett etiskt sätt och att kommersiella intressen inte kompromissar med vetenskaplig integritet är en viktig utmaning. Att övervinna dessa utmaningar kräver tydlig kommunikation, noggranna avtal och en gemensam förståelse för varandras mål och begränsningar.
För att hantera ovanstående har vi på KI satsat mycket på att skapa Alliance manager-funktioner samt på att utbilda och inspirera våra forskare kring hur och varför man bör samarbeta med industrin.
Vilka råd skulle du ge till industriaktörer som vill stärka sina samarbeten med akademiska institutioner?
Investera tid och resurser i att bygga starka, långsiktiga relationer med akademiska partners. Man skulle kunna överväga utbildnings- och inspirationsaktiviteter för att skapa en bättre förståelse för industrin bland akademiker. Det skapar förtroende och ökar chanserna för framgångsrika samarbeten. Upprätthåll öppen och regelbunden kommunikation för att säkerställa att båda parter är på samma sida och för att snabbt kunna lösa eventuella problem som uppstår.
Identifiera och fokusera på gemensamma mål och intressen. Detta hjälper till att skapa synergier och öka värdet av samarbetet för båda parter. Uppmuntra en kultur av tillit, innovation och kreativitet inom både företaget och den akademiska institutionen.
Arbeta tillsammans för att säkerställa att all forskning och utveckling bedrivs på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Regelbundet utvärdera samarbetets framsteg och identifiera områden för förbättring. Detta hjälper till att säkerställa att samarbetet förblir produktivt och gynnsamt för båda parter samt för andra.
