NOBEL WEEK LIGHTS ljusshow under hela veckan

Nu kommer ljuset

Nobel Week Lights är en ljusfestival som lyser upp Stockholm under årets mörkaste tid – en kostnadsfri kulturupplevelse för alla. Ljusfestivalen presenteras av Nobelprismuseet och bjuder in internationella och lokala konstnärer, designers och studenter som skapar ljuskonstverk inspirerade av Nobelpriset. Installationerna belyser Nobelpristagarnas vetenskapliga upptäckter, litteratur och fredsarbete på nya sätt, samtidigt som vi får möjlighet att se staden med nya ögon tillsammans med nära och kära.

Nobel Week Lights presenteras av Nobelprismuséet och lyser upp Stockholm under Nobelveckan den 7-15 december 2024.
Se programmet här.

Läkemedelstillgång och konkurrenskraft i fokus på rådsmöte i Bryssel

– Förhandlingarna om det så kallade läkemedelspaketet går framåt, men fortfarande finns det vissa knutar som behöver lösas – bland annat frågan om dataskydd för nya läkemedel. Sverige vill tillsammans med andra länder förespråka olika typer av lösningar som leder till tillfredsställande lansering av läkemedel samtidigt som en attraktiv längd på dataskyddet behålls, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson på plats i Bryssel för formellt rådsmöte med EU:s hälsoministrar. Foto: Joel Apelthun/Regeringskansliet

Enligt Europeiska kommissionens ursprungliga förslag kortas dataskyddstiden med två år, det är den tid under vilken företagens innovationer är skyddade jämfört med dagens system. Dataskyddstiden kan dock byggas på vid uppfyllande av olika krav. Det nya förslaget ger mer oförutsägbarhet i systemet, och regeringen ser risker med att det kan skapa svårigheter för Europa att både attrahera och behålla investeringar i nya och innovativa läkemedel. Lagstiftningen borde tvärtom skapa stabila incitament för innovationer och gynnsamma förutsättningar för att branschen ska satsa mer.

Vid rådsmötet den 3 december lyfte sjukvårdsministern svenska ståndpunkter om att nuvarande datakyddsregler bör behållas.

Diskussion om stärkt konkurrenskraft
Hälsoministrarna diskuterade även den europeiska hälsounionen och läkemedelssektorn i ljuset av Mario Draghis rapport The future of European competitiveness under rådsmötet. Även här lyfte sjukvårdsministern svenska ståndpunkter om att EU-lagstiftningen på hälsoområdet bör vara förutsägbar för industri, myndigheter och nationell hälso- och sjukvård. Utvecklingen av europeisk konkurrenskraft inom hälsosektorn bör ske genom att stärka förutsättningarna för forskning som leder till läkemedel och andra innovativa behandlingar för EU:s medborgare.

Beslut om rökfria miljöer, hjärt- och kärlhälsa samt organdonation
Vid rådsmötet antog hälsoministrarna också tre icke-bindande dokument. Det handlade dels om en reviderad rådsrekommendation om rök- och aerosolfria miljöer. Den nya rekommendationen tar sin utgångspunkt i en befintlig rådsrekommendation från 2009 som endast omfattar inomhusmiljöer och tobaksprodukter. Syftet med uppdateringen är att inkludera fler produkter som avger rök- eller aerosoler samt utöka de platser som omfattas av reglering av rök- och aerosolfria miljöer.

Vid mötet godkändes därtill två uppsättningar rådsslutsatser om förbättrad hjärt- och kärlhälsa respektive organdonation och transplantation. Rådsslutsatserna om förbättrad hjärt- och kärlhälsa fokuserar på vikten av att minska sjukdomsbördan och insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar och betonar vikten av ett brett och tvärsektoriellt preventivt arbete men också arbete med tidig upptäckt, behandling och rehabilitering inom hälso- och sjukvården.

I rådsslutsatserna om förbättrad organdonation och transplantation uppmanas medlemsstaterna att bland annat utveckla och förbättra sina institutionella, juridiska och etiska ramverk för att främja organdonation och transplantation samt att öka det gränsöverskridande organdonations- och transplantationsarbetet inom EU.

Sjukvårdsministern hade flera bilaterala möten för att bland annat lyfta Sveriges ingångsvärden i förhandlingarna om EU:s läkemedelslagstiftning. Ministern träffade bland andra ministrar från Finland, Frankrike, Polen och Spanien, samt mötte den nye hälsokommissionären Olivér Várhelyi.

Förändringar i tidsplanen för anslutning till nationell läkemedelslista

Regeringen föreslår en förlängning av tidsfristen för vissa krav kopplade till anslutningen till den nationella läkemedelslistan. Syftet är att säkerställa att vården och andra aktörer får tillräcklig tid för att implementera tekniska och organisatoriska förändringar, samtidigt som patientsäkerheten upprätthålls. Detta innebär att vissa skyldigheter som rör informationsöverföring skjuts fram till 2028.

Förslaget, som Socialdepartementet presenterades den 4 december 2024, handlar om att senarelägga vissa krav för att lämna uppgifter till den nationella läkemedelslistan vid elektronisk förskrivning. De föreslagna förändringarna är tänkta att underlätta en smidigare övergång till det nya systemet och innebär att:

Skyldigheten att rapportera anledningen till ordinationen samt datum för uppföljning eller avslut av läkemedelsbehandling skjuts fram till 1 september 2028.

Författningsändringar för dessa förändringar föreslås träda i kraft i två steg:

1 december 2025 för vissa delar av regelverket.
1 september 2028 för resterande delar.

Bakgrund till nationella läkemedelslistan
Den nationella läkemedelslistan är ett centralt register som syftar till att förbättra översikten över patienters läkemedelsanvändning för vårdgivare, apotek och patienter själva. Detta ska i sin tur bidra till en säkrare läkemedelsanvändning och effektivare vård. För att systemet ska fungera krävs att vården lämnar detaljerad information om varje förskrivning.

Kravet att rapportera ordinationsorsak och datum för uppföljning av läkemedelsbehandling är en del av detta arbete. Socialdepartementet anser dock att vården och systemleverantörerna behöver mer tid för att kunna uppfylla dessa krav på ett säkert och effektivt sätt. Därför föreslås tidsfristen förlängas.

Senareläggning av rapporteringskrav
Socialdepartementet föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om ordinationsorsak och uppföljningsdatum senareläggs till 1 september 2028. Dessa uppgifter är viktiga för att säkerställa en patientsäker användning av läkemedel, men tekniska och organisatoriska utmaningar har lett till förslaget om att ge mer tid för implementering.

Följdändringar i författningar
För att möjliggöra senareläggningen föreslås även följdändringar i de berörda regelverken. Dessa förändringar ska träda i kraft i två steg:

Den 1 december 2025 införs initiala förändringar som berör andra aspekter av systemet.
Den 1 september 2028 implementeras de sista kraven kopplade till informationsöverföringen.

Förslaget om att senarelägga kraven är en del av ett större arbete för att säkra att införandet av den nationella läkemedelslistan blir både effektivt och patientsäkert. Förslaget kommer nu att granskas och bearbetas vidare innan det slutgiltigt kan träda i kraft.

Mer information
Den fullständiga promemorian, som beskriver förslaget i detalj, finns tillgänglig för nedladdning här.

Med denna justering hoppas regeringen skapa bättre förutsättningar för en framgångsrik övergång till ett system som ska stärka säkerheten och effektiviteten i svensk läkemedelshantering.

Positiva data vid pankreascancer och behandling med TTFields

Positiva data vid pankreascancer. Novocures fas III-studie PANOVA-3 visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Tumor Treating Fields (TTFields) och standardterapi.

PANOVA-3 uppnådde sitt primära mål med en statistiskt signifikant förbättring av den totala överlevnaden för patienter med icke-resektabel, lokalt avancerad pankreasadenokarcinom som behandlades i förstalinjen med TTFields i kombination med gemcitabin och nab-paklitaxel.
Novocure planerar att ansöka om regulatoriskt godkännande i USA, EU, Japan och andra viktiga marknader. Fullständiga resultat från PANOVA-3-studien kommer att presenteras vid en kommande medicinsk kongress.

Novocures fas III-studie PANOVA-3 visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Tumor Treating Fields (TTFields) och standardterapi.

Novocure announces that the pivotal, Phase 3 PANOVA-3 trial met its primary endpoint, demonstrating a statistically significant improvement in median overall survival (mOS) versus control. PANOVA-3 evaluated the use of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy concomitantly with gemcitabine and nab-paclitaxel as a first-line treatment for unresectable, locally advanced pancreatic adenocarcinoma.

“As a researcher and clinician, I have experienced the challenges of developing treatments in pancreatic cancer. It is exciting to see the PANOVA-3 trial achieve the positive primary endpoint of overall survival, a landmark outcome for this field,” said Vincent Picozzi, M.D., medical oncologist and investigator in the PANOVA-3 trial. “These data for Tumor Treating Fields are very promising, especially in this difficult to treat patient population.”

In the intent-to-treat population, patients treated with TTFields therapy concomitant with gemcitabine and nab-paclitaxel had an mOS of 16.20 months compared to 14.16 months in patients treated with gemcitabine and nab-paclitaxel alone, a statistically significant 2.0-month improvement (hazard ratio=0.819; P=0.039) (N=571). The survival rate benefit for patients treated with TTFields therapy increased over time with a 13% improvement in the overall survival rate at 12 months and a 33% improvement in survival rate at 24 months. TTFields therapy was well-tolerated, and safety was consistent with prior clinical studies.

“PANOVA-3 is the first and only Phase 3 trial to demonstrate a statistically significant benefit in overall survival specifically in unresectable, locally advanced pancreatic cancer, and is Novocure’s third positive Phase 3 clinical trial in the last two years,” said Nicolas Leupin, M.D., PhD, Chief Medical Officer, Novocure. “We are grateful to the patients and investigators for their participation in the trial, and we look forward to sharing the full data at an upcoming medical conference.”

Novocure plans to file for regulatory approval of TTFields in unresectable, locally advanced pancreatic adenocarcinoma based on PANOVA-3 and plans to submit the PANOVA-3 results for presentation at an upcoming medical congress.

Novocure continues to follow patients in its Phase 2 PANOVA-4 trial, exploring the use of TTFields therapy together with atezolizumab, gemcitabine and nab-paclitaxel for the treatment of metastatic pancreatic cancer. PANOVA-4 has completed enrollment with data anticipated in 2026.

About PANOVA-3

PANOVA-3 is a prospective, randomized, open-label, controlled Phase 3 clinical trial designed to test the efficacy and safety of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy used concomitantly with gemcitabine and nab-paclitaxel, as a first-line treatment of locally advanced pancreatic adenocarcinoma. Patients were randomized to receive either TTFields therapy concomitant with gemcitabine and nab-paclitaxel or gemcitabine and nab-paclitaxel alone.

The primary endpoint is overall survival. Secondary endpoints include progression-free survival, local progression-free survival, objective response rate, one-year survival rate, quality of life, pain-free survival, puncture-free survival, resectability rate, and toxicity.

A total of 571 patients were enrolled in the study, randomized 1:1 and followed for a minimum of 18 months.

About PANOVA-4

PANOVA-4 is an international, multi-center Phase 2 clinical trial designed to test the safety and efficacy of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy together with atezolizumab, gemcitabine and nab-paclitaxel for the treating of metastatic pancreatic cancer. The primary endpoint is disease control rate. Secondary endpoints include overall survival, progression-free survival, one-year survival rate, objective response rate, progression-free survival at six months, duration of response and toxicity. The study is designed to enroll 76 patients.

About Pancreatic Cancer

Pancreatic cancer is one of the most lethal cancers and is the third most frequent cause of death from cancer in the U.S.[1] While overall cancer incidence and death rates are remaining stable or declining, the incidence and death rates for pancreatic cancer are increasing.[2] It is estimated that approximately 67,000 patients are diagnosed with pancreatic cancer each year in the U.S.[3] Pancreatic cancer has a five-year relative survival rate of just 13%.[4]

Physicians use different combinations of surgery, radiation and pharmacological therapies to treat pancreatic cancer, depending on the stage of the disease. For patients with locally advanced pancreatic cancer involving encasement of arteries but no extra-pancreatic disease, the standard of care is surgery followed by chemotherapy with or without radiation. Unfortunately, most locally advanced cases are diagnosed once the cancer is no longer operable, generally leaving chemotherapy with or without radiation as the only treatment option.

About Tumor Treating Fields

Tumor Treating Fields (TTFields) are electric fields that exert physical forces to kill cancer cells via a variety of mechanisms. TTFields do not significantly affect healthy cells because they have different properties (including division rate, morphology, and electrical properties) than cancer cells. These multiple, distinct mechanisms work together to target and kill cancer cells. Due to these multimechanistic actions, TTFields therapy can be added to cancer treatment modalities in approved indications and demonstrates enhanced effects across solid tumor types when used with chemotherapy, radiotherapy, immune checkpoint inhibition, or targeted therapies in preclinical models. TTFields therapy provides clinical versatility that has the potential to help address treatment challenges across a range of solid tumors.

To learn more about TTFields therapy and its multifaceted effect on cancer cells, visit tumortreatingfields.com.

Fyra utvalda pilotprojekt får nyckelroll i BRIDGE Sweden

BRIDGE Sweden ska skapa en enhetlig väg från forskning till kommersialisering för biologiska läkemedel och precisionsmedicin. Fyra utvalda pilotprojekt – med vetenskaplig excellens och hög innovationspotential – får nu en nyckelroll i projektet.
– Pilotprojekten kommer att bli kravställare och hjälpa oss att utveckla de tjänster som plattformen ska erbjuda, säger Alexandra Patriksson, projektledare för BRIDGE Sweden på Testa Center.

Här är projektägarna till de fyra utvalda pilotprojekten inom BRIDGE Sweden: Anna Dimberg, Uppsala universitet, Thuy Tran, KI, Maarten de Château, vd för Buzzard Pharmaceuticals, samt Henrik Ahlenius och Johan Bengzon, Lunds universitet.

BRIDGE Sweden är ett Swelife- och Vinnova-stöttat projekt som syftar till att koppla ihop existerande nationella infrastrukturer och innovationsstödjande organisationer för att skapa en plattform och pipeline för mer enhetlig, effektiv och mindre kostsam utveckling av biologiska läkemedel från kandidat till aktiv substans redo för kliniska studier.

Arbetssättet som ska utvecklas inom BRIDGE Sweden ska nu verifieras med fyra pilotprojekt som valts ut i hård konkurrens.

– Intresset att delta i BRIDGE har visat sig jättestort bland landets forskare och småbolag. Vi fick 19 intresseanmälningar vilket visar att det finns ett stort behov av det som BRIDGE ska utveckla, säger Alexandra Patriksson.

Paketlösning för att påskynda kommersialisering
Pilotprojekten – tre akademiska och ett startup-bolag – kommer att få en paketlösning med tjänster för att påskynda kommersialiseringen av deras specifika biologiska produkt via BRIDGE-plattformen. Detta inkluderar läkemedels-, cellinje- och processutveckling (SciLife Lab’s Drug & Discovery Platform, DDD), utveckling av genterapiteknologi på pre-GMP och Lund Stamcellscentrum och uppskalning av produktion (Testa Center).

De utvalda pilotprojekten är:

•”Antikroppsterapi mot CD93 för behandling av hjärntumörer” – Anna Dimberg, Uppsala universitet.

•”Utveckling av radioteranostik för solida tumörer” – Thuy Tran, Karolinska Instititutet.

•”In vivo-genterapi för glioblastom” – Johan Bengzon och Henrik Ahlenius, Lunds universitet.

•”Utveckling av en förbättrad IL-1-hämmare för kroniska autoinflammatoriska tillstånd” – Buzzard Pharmaceuticals.

Utmanande projekt som ska ge lärdomar
– Vi har haft en omfattande urvalsprocess där vi utvärderat allt från vetenskaplig excellens till innovationspotential samt bedömt huruvida projekten kan bidra med mervärden till BRIDGE. De tre akademiska projekten är komplementära och bjuder på lite utmaningar som kan ge nytt lärande till både DDD-plattformen, Testa Center och pre-GMP enheten vid LU, säger Alexandra och tillägger:

– Det gäller även Buzzard Pharmaceuticals som kommer bidra med viktig kunskap kring cellinjeutvecklingen.

En nyckel i BRIDGE Sweden är just utvecklandet av nya, stabila cell-linjer på DDD-plattformen. Just nu pågår en behovsverifiering av marknaden, ip-landskapet, olika affärsmodeller och vad de själva kan göra inom BRIDGE Sweden på DDD.

– Utvecklingsarbetet pågår parallellt med att vi startar teknisk planering av pilotprojekten.

Tillverka genterapi i större skala
De fyra pilotprojekten kommer sedan att dra i gång parallellt där Lundforskarna Henrik Ahlenius och Johan Bengzons genterapi-projekt initialt kommer att bedrivs på Stamscellscentrum och pre-GMP i Lund för att därefter gå vidare till Testa Center.

– Vi vill kunna tillverka genterapi i större skala för att använda i kliniska prövningar. För närvarande har vi sju läkemedelsprojekt baserade på denna teknologi, men vi kan bara producera i forskningsskala för prekliniska studier. Genom BRIDGE Sweden får vi hjälp att sätta upp produktion i industriell skala. Våra forskare har arbetat med denna typ av teknologi i tio år, så det är efterlängtat, säger Elias Uhlin, projektledare, Stamcellscentrum.

BRIDGE Swedens mål är även att tydligare koppla ihop forskningsinfrastrukturen med innovationssystemet och därför erbjuds pilotprojekten affärsstöd från tidig fas.

– Vi har identifierat vilket affärsstöd de akademiska projekten ska få. Initialt är det innovationskontoren vid KI, Lund och Uppsalas universitet som kommer att stötta projekten med affärsutveckling, säger Alexandra Patriksson.

FAKTA BRIDGE SWEDEN
• Projektet ska underlätta vägen från forskning till kommersialisering för biologiska läkemedel och precisionsmedicin.
• En del av projektet är att utveckla nya cell-linjer på DDD-plattformen hos SciLifeLab för fortsatt uppskalning hos Testa Center.
• Forskningsinfrastrukturer och innovationssystem ska knytas tätare till varandra.
• Projektet stöttas av SweLife genom Vinnova.
• Totalt satsas 16,9 miljoner kronor i projektet, varav 10,8 är bidrag från Swelife/Vinnova.
• Projektparter: Testa Center (koordinator), SciLife Lab (DDD-plattformen), Stamscellscentrum och pre-GMP Lunds universitet, STUNS, Karolinska Institutet, Uppsala och Lunds universitet och dess innovationskontor samt Umeå Biotech Incubator.

Duo får Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapliga pris

Ilya Pharmas grundare Mia Phillipson och Evelina Vågesjö tilldelas Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapliga pris på 1 miljon kronor.

Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapliga pris för 2024 på 1 miljon kronor har tilldelats Mia Phillipson och Evelina Vågesjö för deras forskning rörande förståelse och behandling av skadad vävnad hos människor. Genom att aktivera immunsystemet med molekylärbiologiskt omvandlade laktobaciller har Phillipson och Vågesjö utvecklat lokalt verkande immunterapier som på ett säkert sätt stimulerar läkning i människor, och där lovande preliminära resultat erhållits såväl vad gäller vanliga hudsår, infekterade sår som vid tarmskador i möss efter immunterapi mot cancer.

Mia Phillipson och Evelina Vågesjö är verksamma vid Uppsala universitet.

Om Mia Philipson, pristagare
Mia Phillipson är professor i fysiologi vid Uppsala universitet sedan 2014 och är co-Director för SciLifeLab. Hennes forskning, som fått stort internationellt erkännande, har visat att immunsystemets celler har tidigare okända förmågor att mycket aktivt delta i och påskynda reparation av skadad vävnad. Förmågan hos olika cellgrupper att här samarbeta för att dels skapa nya blodkärl i den nya vävnaden, dels även påverka blodflödet till den skadade vävnaden har skapat goda förutsättningar för att utveckla nya behandlingsmetoder för svårläkta sår, ett stort kliniskt problem. Phillipson är en av grundarna till Ilya Pharma, och medlem i Kungliga vetenskapsakademien.

Om Evelina Vågesjö, pristagare
Evelina Vågesjö är fil.dr. i fysiologi vid Uppsala universitet, kommer från Phillipsons forskargrupp och var även tidigt uppmärksammad internationellt som en ytterst lovande entreprenör. Evelina har även en MBA-examen med inriktning finansiering och företagsförvärv. Hon är en av grundarna av och numer VD för Ilya Pharma som startats för att ta fram och använda läkemedel för att påskynda läkning och även skapa ny, väl fungerande vävnad på ett nytt, enkelt och kostnadseffektivt sätt. Bolaget har fått god finansiering från EU-program och har kunnat visa i tidiga och placebo-kontrollerade kliniska försök att behandling med bolagets första läkemedelskandidat ILP100 klart påskyndat läkningsprocessen.

Om Hans Wigzell
Hans Wigzell är professor emeritus i immunologi vid Karolinska Institutet. Hans Wigzell var tidigare rektor för Karolinska Institutet, chef för Smittskyddsinstitutet och Statens bakteriologiska laboratorium samt ordförande för Karolinska Institutets Nobelkommitté. Hans Wigzell är också medlem i Kungliga vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Hans Wigzell är ledamot av Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapliga råd.

Om Hans Wigzells Forskningsstiftelse
Stiftelsen ska främja sitt syfte att stödja vetenskaplig forskning och utbildning inom det medicinska området framför allt genom att dela ut stipendier och andra bidrag. Stiftelsen får också arrangera och/eller stödja seminarier och konferenser. Stiftelsens styrelse består av Olle Stenman (ordförande), Dan Hoflund, Lynda Ondrasek Olofsson och Göran Nordström. Stiftelsen har knutit till sig ett vetenskapligt råd för beredning av ansökningar och beslut. Rådet består förutom av Hans Wigzell, av professorerna Ulf Eriksson (deltog inte i beredningen), Mats Wahlgren och Ingemar Ernberg.

Urologen kan allt om mannens könsorgan

Svårt att kissa eller blod i urinen? Vänd dig till en urolog, som är specialist på besvär som rör njurar, urinvägar och det manliga könsorganet.

Peter Wiklund, du är urolog på den nystartade verksamheten Carlakliniken Uroclinic Urologi vid Sophiahemmet.


Peter Wiklund, du är urolog på den nystartade verksamheten Carlakliniken Uroclinic Urologi vid Sophiahemmet. Vilka patienter träffar och behandlar du?
– Jag behandlar sjukdomar i njurar och urinvägar hos män och kvinnor, samt i könsorganen hos män. Där handlar det till stor del om cancer, främst prostatacancer som är den vanligaste cancerformen hos män.

Vilka besvär kan man få hjälp med hos er?
– Allt som rör urinvägar och njurar, till exempel blod i urinen, urinvägsinfektion och njursten. Och som sagt, allt som rör det manliga könsorganet.

Varför startar ni en ny urologklinik på Sophiahemmet?
– Vi ser att det finns ett stort behov och långa väntetider för att få träffa en urolog. Inte minst när det gäller operationer.

Vad är er specialitet?
– Robotkirurgi. Numera görs nästan alla prostataoperationer i Sverige på det sättet. Fördelen med robotkirurgi är den ger kirurgen förfinad precision och med det blir ingreppet också skonsammare för patienten. Dessutom sker eftervården av opererade urologipatienter på Sophiahemmets vårdavdelning. Något som brukar vara mycket uppskattat.
I Sverige är jag den som har längst erfarenhet av robotkirurgi. Jag gjorde den första robotassisterade operationen redan 2002.

Vilka kan söka vård hos er?
– Just nu tar vi emot patienter som kommer via sitt försäkringsbolag eller söker privat. Men vi hoppas få vårdvalsavtal med Region Stockholm inom kort.

Vad är den vanligaste orsaken till att någon söker vård hos er?
– Eftersom 75 procent av våra patienter är män handlar det om sådant som problem med vattenkastning, urinträngningar, blod i urinen eller oro för höga PSA-värden i blodet som är en indikation på prostatacancer.

När ska man gå till en urolog?
– När man har besvär eller känner sig orolig. Det är bättre att komma en gång för mycket än att komma för sent. Ju tidigare en cancer upptäckts desto bättre prognos.

Gemensamma nordiska förpackningar på engelska

Från och med årsskiftet startar ett pilotprojekt med engelskspråkiga samnordiska förpackningar. Syftet är att förbättra tillgängligheten genom att förenkla produktion och distribution.

I pilotprojektet undersöks alternativet att endast använda engelska på förpackningar och i de tryckta bipacksedlarna för vissa utvalda läkemedelsförpackningar där en eventuell brist blir extra känslig för berörda patienter

De nordiska läkemedelsmyndigheterna samarbetar i ett projekt för att öka antalet samnordiska förpackningar. Pilotprojektet ska testa hur engelskspråkiga samnordiska förpackningar kommer att fungera i de nordiska länderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Målet är att förbättra försörjning och tillgång till viktiga sjukhusprodukter i alla nordiska länder och därmed öka tillgängligheten till fler viktiga läkemedel för nordiska patienter.

Förebygga brist

Det har länge varit brist på flera viktiga läkemedel på de nordiska marknaderna. Varje enskilt nordiskt land utgör en liten och därmed mindre attraktiv marknad. Det gäller till exempel ovanliga men livsviktiga läkemedel som används av små och specifika patientgrupper. Att säkra tillgången på läkemedel blir mer utmanande när separata förpackningar på olika språk krävs.

För närvarande finns krav på nationella språk på läkemedelsförpackningar, och det finns en omfattande användning av samnordiska förpackningar som inkluderar olika nordiska språk. I pilotprojektet undersöks alternativet att endast använda engelska på förpackningar och i de tryckta bipacksedlarna för vissa utvalda läkemedelsförpackningar där en eventuell brist blir extra känslig för berörda patienter.

Avsikten är inte att vårdpersonal och patienter ska behöva läsa de engelska bipacksedlarna. Bipacksedlar kommer att finnas tillgängliga digitalt på alla nordiska språk.

Förbättrad tillgång

– Vi hoppas att det här projektet kommer att bidra till bättre tillgång på livsviktiga läkemedel. Att ta bort nordiska språk på vissa förpackningar är genomförbart eftersom det finns digitala bipacksedlar. Dessa är alltid uppdaterade och tillgängliga för både patienter och vårdpersonal, säger My Moberg, direktör Tillstånd Läkemedelsverket.

I den här piloten tillåts undantag från de nordiska språkkraven enligt en gemensam lista för läkemedel vilka produceras i små volymer. Detta avser vissa sjukvårdsläkemedel som ges av sjukvårdspersonal.

Ansökningsprocess för företag

Piloten gör det möjligt för innehavare av godkännande för försäljning att ansöka om att deras produkter ska ingå i piloten.

– Vi uppmuntrar de läkemedelsföretag som är berörda att ansöka om att delta i pilotprojektet för att stärka leveranssäkerheten för dessa läkemedel i hela Norden. Detta kan förenkla produktionen och distributionen, och även bidra till att patienterna får bättre tillgång till livsviktiga läkemedel, säger My Moberg.

Pilotprojektet kommer att pågå i fem år.

Läkemedel som kan ingå i piloten samt vägledning för att ansöka om engelskspråkiga samnordiska förpackningar.

Kalmar och Värmland först att nå målet att utrota livmoderhalscancer

Region Kalmar och Värmland är de första regionerna i Sverige som lyckats vaccinera 70 procent av alla kvinnor födda 1994-1999 mot HPV – det virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Detta är ett stort genombrott i kampen för att utrota sjukdomen, och en betydelsefull milstolpe som kan bana väg för resten av landet.

Ulrika Årehed Kågström generalsekreterare, Cancerfonden. Foto: Klas Sjöberg, Cancerfonden.

– Det här är ett bevis på att Sverige kan nå målet att utrota livmoderhalscancer om vi fortsätter att satsa. Både region Kalmar och Värmland har gjort ett imponerande arbete som verkligen visar vägen för andra regioner, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Sverige kan bli först i världen att utrota livmoderhalscancer genom HPV-vaccin. För att lyckas behöver 70 procent av alla kvinnor födda 1994-1999 ta vaccinet innan utgången av 2024, medan vaccinet fortfarande är gratis. Kvinnor i den här åldern bedöms löpa särskilt hög risk att bli smittade av viruset och därför erbjuds de gratis vaccin året ut. I vanliga fall kostar vaccinet cirka 6 000 kronor.

Region Kalmar och Värmland har genom riktade insatser lyckats nå ut till kvinnor i målgruppen på ett framgångsrikt sätt och regionernas framsteg indikerar att målet är inom räckhåll. För att lyckas måste dock fler kvinnor i andra delar av landet nu vaccineras och uppdatera sitt skydd. I dagsläget ligger andelen vaccinerade i hela landet på närmare 47 procent (46,7) men de senaste veckorna har vaccinationstakten ökat markant, vilket indikerar att det finns en tydlig efterfrågan på vaccinet.

 – Att vaccinera sig mot HPV är en livräddande insats och tillsammans med regelbunden cellprovtagning är det nyckeln till att nå vårt historiska mål. Region Kalmars och Värmlands insatser visar tydligt att rätt insatser kan leda till stora framsteg i kampen mot livmoderhalscancer. Vi hoppas nu att deras framgångar kan inspirera hela Sverige, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

Så ser vaccinationsgraden ut i samtliga regioner (2024-12-02)

Kalmar  70,1 %
Värmland  70,0 %
Halland  64,4 %
Blekinge  58,8 %
Västerbotten  58,4 %
Gävleborg  58,3 %
Örebro  55,9 %
Uppsala 53,4 %
Västmanland 53,3 %
Jämtland-Härjedalen  52,6 %
Norrbotten  51,2 %
Jönköping 50,8 %
Västernorrland  50,1 %
Västra Götaland  49,4 %
Kronoberg  48,9 %
Södermanland  43,7 %
Östergötland  39,6 %
Dalarna 39,3 %
Skåne 39,2 %
Stockholm/Gotland 38,8 %
Riket 46,7 %

Ny VD utsedd för Mentice

Mentice, en globalt aktör inom simuleringslösningar för bildstyrda interventionella terapier, meddelar utnämningen av Frans Venker till ny verkställande direktör med tillträde den 1 januari 2025. Frans Venker efterträder Göran Malmberg, som har lett företaget i 17 framgångsrika år och kommer att fortsätta i en rådgivande roll. Beskedet om att Göran Malmberg lämnar rollen som VD meddelades i maj.

Frans Venker är ny verkställande direktör för Mentice, med tillträde den 1 januari 2025.

Med över 25 års erfarenhet inom branschen, där han har arbetat med samma eller liknande medicinska behov och terapier som Mentice adresserar, tillför Venker en djupgående expertis och en dokumenterad förmåga att driva innovation, operativ effektivitet och hållbar tillväxt. Närmast kommer han från en roll som chef för affärsenheten för Computed Tomography och Advanced Molecular Imaging på Philips i USA. Dessförinnan var han Business Leader för Image Guided Therapy i Nordamerika och medlem i Philips Nordamerikas ledningsgrupp. Han har även varit Global Marketing Leader för Diagnostic X-Ray i Shanghai, Kina, samt haft flera ledande befattningar i Europa.

”Mentice befinner sig i en avgörande fas av sin utveckling, och vi är mycket glada att välkomna Frans Venker som vår nya VD,” säger Magnus Nilsson, styrelseordförande. ”Hans erfarenhet inom våra affärsområden och hans vision stämmer helt överens med våra strategiska ambitioner. Vi är övertygade om att han kommer att bygga vidare på den framgång som redan uppnåtts och ta Mentice till nästa nivå för att realisera företagets fulla potential. Styrelsen vill också passa på att ännu en gång tacka Göran Malmberg och uttrycka sin tacksamhet för hans ovärderliga bidrag till att bygga upp det Mentice vi ser idag.”

”Det är en ära att få ta mig an denna roll vid en så avgörande tidpunkt för företaget. Jag ser fram emot att leda det mycket talangfulla teamet på Mentice för att skapa värde för patienter, kunder, medarbetare och aktieägare, samtidigt som vi bygger vidare på den starka grund som redan finns,” säger Frans Venker inför sin nya roll på Mentice.

Venker är nederländsk medborgare och har en Master of Science-examen i tillämpad fysik från University of Groningen samt en Executive MBA från Rotterdam School of Management.

Prenumerera