Fotograf/Källa: Paul Björkman

I samband med Almedalsveckan lanseras ett historiskt samarbete inom svensk hälso- och sjukvård. Landets sju universitetssjukhus går samman i en gemensam allians för att stärka den högspecialiserade vården, forskningen och utbildningen i Sverige.

Initiativet syftar till att skapa en mer tillgänglig, jämlik och effektiv högspecialiserad vård för patienter i hela landet. Universitetssjukhus i allians (Swedish University Hospital Alliance) samlar Norrlands universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

En fjärdedel av svensk sjukvård i samverkan
Universitetssjukhusen vårdar över 1,6 miljoner patienter varje år och står för omkring 25 procent av den svenska hälso- och sjukvården. Tillsammans med universiteten driver universitetssjukhusen också klinisk forskning och utbildar framtidens medarbetare.

Gemensam kraft för framtidens vård
– Sveriges universitetssjukhus spelar en central roll för hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Stärkt samverkan i en ny allians leder till förbättrad hälso- och sjukvård till gagn för alla invånare och stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande för initiativet första året.

Alliansen kommer bland annat utveckla samarbetet kring precisionsmedicin, verka för fler kliniska prövningar där fler patienter får möjlighet att delta och bättre kunna möta framtidens kompetensbehov genom samordning i utbildningsfrågor. Genom att gemensamt representera svensk universitetssjukvård i internationella sammanhang stärks också Sveriges position globalt. Universitetssjukhus i allians tar ett gemensamt ansvar för framtidens vård – för dagens och morgondagens patienter.

Lanseras i Almedalen
Den 24 juni samlas ledarna för universitetssjukhusen i ett panelsamtal, representanter för bland annat universitet, näringsliv, patientorganisationer och politik deltar.

Tisdag 24 juni, klockan 15.00–16.00, Region Västerbottens eventyta, Novgorodgränd 1, Visby.

Deltagare:
Elisabeth Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Örebro län
Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Ekmehag, förvaltningschef Skånes universitetssjukhus

Getty images.

I samband med G7-mötet i Kanada under helgen som gick, samlades beslutsfattare, forskare och representanter från näringslivet vid G7 Canada Brain Economy Summit i Calgary, där en ny internationell deklaration lanserades med målet att etablera hjärnhälsa som en prioriterad fråga inom global ekonomisk politik.

Deklarationen, kallad Canada Brain Economy Declaration, markerar ett betydande skifte i hur hjärnhälsa betraktas: inte enbart som ett folkhälsoproblem, utan som en strategisk ekonomisk fråga med direkt påverkan på produktivitet, innovation och långsiktig tillväxt i världens ledande ekonomier.

Med stöd från bland andra Davos Alzheimer’s Collaborative (DAC), uppmanar deklarationen G7-länderna att vidta konkreta åtgärder inför nästa G7-toppmöte i Frankrike 2026. Bland de föreslagna initiativen märks:

• Inkludering av begreppet ”hjärnkapital” i 2025 års G7-ledarkommuniké
• Samordning av investeringsstrategier mellan hälso- och finansdepartement
• Inrättande av en G7+ arbetsgrupp för hjärnekonomiska frågor
• Genomförande av en särskild G7-konferens med fokus på hjärnhälsa och ekonomi

Bakgrunden till deklarationen är de snabbt växande samhällsekonomiska kostnaderna för hjärnrelaterade sjukdomar – inklusive neurodegenerativa, psykiatriska och substansrelaterade tillstånd – vilka enligt aktuella prognoser beräknas uppgå till 16 biljoner USD globalt till år 2030.

– Hjärnhälsa är grundläggande för framtidens ekonomi. Inget land har råd att ignorera de multi-biljonkostnader som är kopplade till obehandlade hjärnsjukdomar, sade George Vradenburg, grundande ordförande för DAC.

Initiativet speglar ett växande globalt samförstånd kring behovet av tvärsektoriell samverkan för att främja både mental och neurologisk hälsa – inte minst i ljuset av en åldrande befolkning, ökande psykisk ohälsa och ett förändrat arbetsliv.

DAC:s deltagande i mötet ingår i organisationens internationella initiativ Brain House Tour, som syftar till att mobilisera aktörer från olika sektorer för att utforma en global agenda för hjärnhälsa. Nästa steg blir en presentation vid FN:s generalförsamling i New York i september (UNGA80), med slutmålet att lansera en global handlingsplan för hjärnekonomin vid Världsekonomiskt forum 2026.

Läs Canada Brain Economy Declaration i sin helhet här.

Socialminister Jakob Forssmed deltog vid gruppdiskussioner på temat konkurrenskraft i en föränderlig värld – ett ständigt högaktuellt tema. Foto: Fredrik Storm/Regeringskansliet

Hur ska life science-sektorn agera i en föränderlig omvärld för att fortsatt bevara svenska styrkor och fortsatt vara internationellt konkurrenskraftig? Det var temat på årets andra möte inom den rådgivande gruppen för life science, som hölls den 11 juni 2025.

Socialminister Jakob Forssmed deltog tillsammans med statssekreterarna Christian Danielsson, Statsrådsberedningen, Maria Nilsson, Utbildningdepartementet, Petra Noreback, Socialdepartementet och Sara Modig, Klimat- och näringsdepartementet.

– I de geopolitiskt och handelspolitiskt osäkra tider vi lever i är det viktigt för oss att ha en levande och växande life science-sektor som både stärker vår konkurrenskraft och bidrar till att göra våra samhällen friskare och motståndskraftiga. Därför är det viktigt att Sverige och EU fortsätter att vara attraktiva för olika typer av investeringar, både nationella och internationella, säger socialminister Jakob Forssmed.

En rådgivande grupp som representerar hela life science-sektorn har utsetts av regeringen. Den består av ett 20-tal representanter för universitet, näringsliv, branschorganisationer och regioner. Detta var det femte mötet som hölls inom ramen för den rådgivande gruppen.

Sara Modig, statssekreterare åt energi- och näringsminister Ebba Busch, inledde mötet med att beröra den nuvarande globala handelssituationen och hur den påverkar svenska och europeiska företag. Förutom en både rörig och rörlig omvärld pågår flera större lag- och regeländringar som kommer att påverka life science-sektorn, till exempel EU:s kommande läkemedelslagstiftning – det så kallade läkemedelspaketet – och förenklade regelverk här i Sverige för små och medelstora företag. EU-kommissionen ser också över hur unionen kan bli mer strategisk inom life science och biotech, bland annat genom den strategi som planeras komma i början av juli.

Christian Danielsson, statssekreterare åt EU-minister Jessica Rosencrantz, gav därefter några reflektioner om vikten av en regelbaserad världshandel, tullsituationen och den positiva politiska drivkraften i EU för att skapa en effektiv inre marknad. Danielsson betonade vikten av god nationell dialog för att gemensamt nyttja möjligheterna att påverka inom EU och internationellt och den rådgivande gruppens viktiga roll i detta arbete.

En föränderlig omvärld påverkar Sverige

Därpå följde gruppdiskussioner på temat om konkurrenskraft i en föränderlig omvärld – ett ständigt högaktuellt tema. Socialminister Jakob Forssmed tog sedan över diskussionen där deltagarna bland annat diskuterade vikten av att attrahera talanger till exempel genom att tillhandahålla excellenta miljöer och lämnade inspel om hur sektorn påverkas av utvecklingen mot minskad frihandel och ökat tryck på etablering och investeringar i vissa länder för att säkerställa tillgången till marknaden. Life science-sektorn, där bland annat läkemedelsbranschen ingår, spelar en viktig roll för Sveriges resiliens och beredskap i kriser. Gruppen diskuterade hur omvärlden påverkar sektorns möjligheter att bidra och berörde även hur samarbetet med regeringen kan utvecklas.

– Vi fick många goda exempel på vad som kan göras för att göra oss både resilienta, attraktiva och konkurrenskraftiga. Det handlar om olika typer av satsningar men inte sällan om kraftsamling. Om nya och ändrade arbetssätt, regelverk och former för samverkan. Eller en kombination av dessa, säger socialminister Jakob Forssmed.

Mavatar etablerar sig i USA och förbereder lansering av Mavatar Discovery, berättar CEO Johan Juhlin.

Det svenska företaget Mavatar, specialiserat på AI- och datadrivna lösningar inom precisionsmedicin, öppnar kontor i USA och förbereder lansering av sin första kommersiella plattform, Mavatar Discovery. Företaget tar därmed avgörande steg mot internationell expansion och mot sin vision att revolutionera global sjukvård.

Mavatar ser en starkt växande global efterfrågan på AI-baserade och datadrivna lösningar för precisionsmedicin och slutförde i höstas en finansieringsrunda på 40 miljoner kronor. Inför den fortsatta expansionen har företaget nyligen öppnat kontor i Delaware, USA, och för samtal om ytterligare kapital och strategiska partnerskap, samt inleder rekrytering av fler medarbetare.

Mavatar förbereder även lansering av Mavatar Discovery, en plattform för datadriven precisionsmedicin, som ska hjälpa forskare och företag att snabbare förstå sjukdomars biologiska mekanismer, identifiera nya biomarkörer och påskynda läkemedelsutveckling. Efter en framgångsrik betaperiod öppnar Mavatar nu upp för möjlighet till tidig åtkomst i plattformen.

Med över 20 års forskning och avancerad AI-teknologi i grunden integrerar Mavatar Discovery stora mängder transkriptomisk data och omvandlar dem till tillämpliga insikter på bara några minuter – en process som tidigare kunde ta månader.

• Den fulla lanseringen av Mavatar Discovery i september blir en viktig milstolpe för oss. Genom att vi gör avancerad analys mer tillgänglig kan forskare lägga sitt fokus där det verkligen gör skillnad – på ökad precision och att snabbare hitta rätt behandlingar. Även etableringen i USA är ett viktigt strategiskt steg. Nu ser vi fram emot att växa, utveckla våra plattformar ytterligare och bygga starka partnerskap för att stödja vår tillväxt, säger Johan Juhlin, vd och medgrundare av Mavatar.

Digitala tvillingar
Mavatar Discovery bygger på bolagets egenutvecklade ramverk Deep Integrated Network Analysis (DINA), som integrerar och analyserar stora mängder biomedicinsk data från flera källor. Discovery öppnar helt nya möjligheter inom precisionsmedicin och läkemedelsutveckling, genom att göra det möjligt att fatta mer informerade beslut och drastiskt korta tiden för att ta fram nya behandlingar.

• Med Mavatar Discovery kunde vi utforska sjukdomsmekanismer och identifiera mönster mellan olika sjukdomar på ett sätt vi aldrig tidigare haft möjlighet till. Plattformens helt datadrivna insikter var både nya och biologiskt relevanta, säger Walter Fischer, PhD, docent och vd för GutFeeling Labs, ett av de företag som deltog i den stängda betatestningen av Discovery.

Mavatar lanserar nästa år även plattformen Mavatar Precision – ett beslutsstöd för sjukvården som gör det möjligt att individualisera behandlingar baserat på varje patients unika biologi. Genom att analysera biomarkördata från ett blodprov kan plattformen matcha patienten mot en digital tvilling – en virtuell modell som speglar patientens molekylära sjukdomsbild. I denna modell simuleras olika behandlingsalternativ för att identifiera vilket läkemedel som sannolikt ger bäst effekt. Resultatet: mer träffsäkra behandlingar redan från start – innan någon medicin har skrivits ut.

Precisionsmedicin är en nyckel till en modernisering av vården och Sveriges regering har annonserat en särskild satsning på området, i synnerhet kopplat till sällsynta hälsotillstånd, antibiotikaresistens och cancer. Mavatar kommer den 16-19 juni att delta i BIO International Convention 2025, världens största evenemang för bioteknik. Runt 20 000 deltagare från hela världen samlas i Boston under mässan.

Barncancerfonden och Cancerfonden representerar Sverige i nya internationella forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe.

Nya forskningssamarbeten över nationsgränserna är målet för det nystartade konsortiet FORCE som genom gemensamma utlysningar ska stimulera till fler kliniska studier som kan bidra till nya innovativa arbetssätt och behandlingsmetoder för att möta utmaningar inom såväl barn- som vuxencancerområdet.

Barncancerfonden är stolta över att vara en av 14 europeiska organisationer som tillsammans bildar det nya forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe. Konsortiet ska stärka det internationella samarbetet kring kliniska studier inom cancerområdet och har beviljats 3,4 miljoner euro i finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon Europe för att ta fram en gemensam utlysning. Stödet till forskningsprojekten kommer att finansieras av de deltagande organisationerna. Sverige är enda deltagande land från Norden och förutom Barncancerfonden är också Cancerfonden med i konsortiet.

Kommissionen gjorde en utlysning av denna helt nya finansieringsform som bara är öppen för ”charities” och samverkan mellan dessa. Barncancerfondens seniora expert Kerstin Sollerbrant har varit med och föreslagit kommissionen för flera år sedan att detta skulle kunna vara en typ av utlysning som skulle vara värd att testas. Kerstin Sollerbrant har därefter varit aktiv i att få till och skriva ihop den ansökan, det konsortium (FORCE) som nu beviljades medel för någon månad sedan och som nu blir offentlig.

– Det är otroligt glädjande att vi nu ser att detta blir verklighet. Att vi kan jobba så att medel samordnas till större och mer kraftfulla satsningar i form av studier som kommer flera länder till godo, och därmed alla barn, säger Kerstin Sollerbrant i en kommentar till Pharma Industry. Många länder har ju små fonder och då blir satsningarna både små, och stödet onödigt fragmenterat.

Kerstin Sollerbrant, senior expert, Barncancerfonden. Foto Johan Artursson.

– Att delta i FORCE är helt i linje med både vår forskningsstrategi och vår samverkansstrategi och stärker vår uttalade ambition att öka det internationella samarbetet. För att barn som drabbas av cancer ska få förbättrad omvårdnad och behandling behövs en kraftsamling, inte minst inom områden där det finns stora behov, men ett lägre kommersiellt intresse, säger Ola Mattsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

Ola Mattsson, generalsekreterare, Barncancerfonden.

– Satsningen är också ett test av hur Europa kan samarbeta effektivare. ”Den här modellen av samarbete kommer också utvärderas, menar Kerstin Sollerbrant. Är det en framgångsrik typ av samarbete så kan det vi gör också komma att göra skillnad för andra typer av samverkan, inte bara medicinsk forskning.”

Sällsynta diagnoser kräver samarbete
Barncancer är ett område där behoven av samarbete är särskilt stora – inte minst eftersom sjukdomen omfattar över 100 olika diagnoser, många av dem mycket sällsynta. Internationell samverkan är därför avgörande för att få tillräckligt stora populationer så att man kan dra slutsatser, samla tillräcklig kunskap, data men också utnyttja resurser på ett optimalt sätt.

Mellan 2026 och 2028 kommer de deltagande organisationerna att utlysa två projektomgångar där fokus ligger på att ta fram evidens för ändamålsenliga, tillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar inom cancer.

– Vi tillhör redan idag de länder som har högst överlevnad men för att kunna förbättra behandlingarna ännu mer, öka överlevnaden och minska de sena komplikationerna så behöver vi delta i satsningar som den här. En sådan här satsning kommer också att visa hur svensk forskning står sig i internationell konkurrens, var vi har våra styrkor men kanske också mindre starka områden, avslutar Ola Mattsson.

Om FORCE-projektet
FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe är det första EU-finansierade projektet som samlar ideella cancerorganisationer från hela Europa för att tillsammans stärka och samordna arbetet med gränsöverskridande kliniska studier. Projektet koordineras av franska Fondation ARC och har beviljats 3,4 miljoner euro från Europeiska kommissionen genom programmet Horizon Europe.

Organisationerna bakom FORCE:

•Anticancer Fund (Belgien)

•Barncancerfonden (Sverige)

•Breakthrough Cancer Research (Irland)

•Cancerfonden (Sverige)

•Dutch Cancer Society (Nederländerna)

•Fondation ARC (Frankrike)

•Fondazione AIRC per la ricerca sul cancro (Italien)

•Fundación Científica de la Asociación Española Contra el Cáncer (Spanien)

•Hellenic Cancer Society (Grekland)

•Hungarian League Against Cancer (Ungern)

•Irish Cancer Society (Irland)

•Kom op tegen Kanker (Belgien)

•Latvian Children’s Oncology Foundation (Lettland)

•The Saving Kids with Cancer Foundation (Polen)

David Lang, Nordenchef på Intuitive och Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Intuitive har ingått ett strategiskt partnerskap med fokus på utbildning och klinisk utveckling för att ge tillgång till nya innovativa behandlingsmetoder.

Det strategiska partnerskapet visar på Sahlgrenska Universitetssjukhusets målsättning att ta en ledande roll i att utveckla effektivare behandlingsmetoder som är skonsammare för patienter och optimerar samhällets och sjukhusets resurser. Samarbetet kommer initialt att fokusera på utbildning och träning, produktivitet, kliniska resultat och hälsoekonomi tillsammans med nya innovationer.

– Med detta samarbete får vi möjlighet att förbättra de kliniska resultaten och optimera produktiviteten kopplat till robotassisterad kirurgi och utvecklingen av minimalinvasiv kirurgi, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Utforskar nya framsteg inom patientbehandlingar
Robotassisterad kirurgi har använts i mer än 20 år i Sverige. Det finns över 130 da Vinci-system för robotassisterad kirurgi i Norden och över 200 000 operationer har genomförts.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder både allmänkirurgi och högspecialiserad vård inom flera viktiga områden. Allt fler patientgrupper får nu möjlighet att dra nytta av robotassisterad kirurgi, särskilt inom så kallade benigna godartade ingrepp, där användningen ökar.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset har legat i framkant när det gäller att dra nytta av fördelarna med robotassisterad kirurgi samtidigt som det i Sverige blivit en etablerad behandlingsmetod inom flera områden. Tillsammans skapar vi nu förutsättningar för bättre resultat inom fler områden. Vi är glada att partnerskapet formaliseras och skapar förutsättningar att fortsätta utveckla innovativ sjukvård i världsklass, säger David Lang, Nordenchef på Intuitive.

Nästa generations medicinteknik
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Intuitive planerar att tillsammans arbeta för att introducera robotassisterad kirurgi tidigare i läkar- och kirurgutbildningar och öka antalet kirurger som kan utföra dessa ingrepp. Partnerskapet kommer också att möjliggöra förbättringar inom produktivitet, kliniska resultat och hälsoekonomi genom att undersöka och analysera data på sjukhuset. Dessutom kommer man tillsammans utforska nya kliniska tillämpningar för minimalinvasiva kirurgiska metoder.

Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i Dagens Industri den 12 juni 2025.

Sverige behöver spela strategiskt med sina styrkor så vi står starka och rustar för framtiden. Vårt välstånd grundas på vår ställning som ett av världens främsta industri- och innovationsländer. Vi utmärker oss inom teknikutvecklingen och med viktiga naturresurser såsom kritiska och samhällsviktiga metaller och mineral som är betydelsefulla komponenter i ny teknik.

Det senaste årens osäkra geopolitiska läge har haft en negativ påverkan på både konkurrenskraften och den nationella säkerheten. Spelplanen har förändrats. Många länder agerar aktivt för att stärka delar av sin industri, exempelvis genom att bevilja omfattande subventioner, vilket i vissa avseenden har lett till en snedvridning av konkurrensen på den globala marknaden. Svenska företag har inte längre en jämn spelplan att förhålla sig till. Sverige har en tradition av att inte konkurrera med statliga subventioner, i stället skapar vi goda förutsättningar för industrier att etablera sig, utvecklas och växa i landet. Den vägen ska vi fortsätta gå.

Mot bakgrund av dessa omständigheter har regeringen tagit initiativ till en ny industristrategi för Sverige som ska ge förutsättningar för en växande teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft.

Där industrins investeringar görs idag läggs grunden för dess konkurrenskraft imorgon. Det ska bli enklare och mer attraktivt att på marknadsmässiga grunder etablera, bedriva och skala upp befintlig och framväxande industriell verksamhet i hela Sverige.

För att nå målsättningen om en teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft har regeringen identifierat fyra insatsområden:

• Forskning och innovation som möjliggör teknikledarskap
• Motståndskraft och beredskap i osäkra tider
• Riskdelning och finansiering för en växande industri i omställning
• Goda ramvillkor som skapar förutsättningar för industrins etableringar och expansion:
• Trygg och fossilfri elförsörjning som möjliggör industrins omställning i hela landet
• Regelförenklingar och snabbare, mer förutsebara och effektiva tillståndsprocesser
• Infrastruktur som stödjer en växande industri
• Kompetensförsörjning som möter industrins behov

Den största reformen av innovations- och teknikpolitiken på ett decennium
Regeringen tar i industristrategin ytterligare ett steg för att utveckla svenskt teknikledarskap. Det är dags att våga välja och kraftsamla där det gör skillnad. Vi behöver öka tempot för att vinna teknikkapplöpningen. Regeringen öppnar därför upp för teknikutveckling och innovation från forskning till kommersialisering, från labb till lönsamhet.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför presenterade regeringen i december den största satsningen på forskning och innovation någonsin om 6,5 miljarder kronor. Satsningarna innefattar bland annat kommersialisering av forskning genom medel till verifiering, test- och demonstrationsmiljöer, ökat EU-samarbete och avancerad digitalisering och satsningar på banbrytande teknik för ett Sverige i framkant.

Genom propositionen har regeringen gett Vinnova flera nya uppdrag inom innovation och ny teknik. Ett centralt uppdrag rör insatser för excellenskluster och strategiska teknikområden, i syfte att bidra till ett tydligt svenskt teknikledarskap genom att kraftsamla kring ett antal utvalda teknikområden som är strategiskt viktiga för Sverige:  AI och autonoma system, avancerad digital teknik, inklusive halvledare, kvantteknik, energiteknik, material- och produktionsteknik och bioteknik.

Vinnova får även i uppdrag att göra en löpande analys av svenska styrkor och behov inom ny teknik, och att i processen engagera teknikintensiva företag, myndigheter och andra viktiga aktörer.

Goda förutsättningar för kommunerna att attrahera stora företagsetableringar
Kommunerna har en central roll vid stora industrietableringar. Kommuners arbetsinsatser och investeringar i utbildning, samhällsplanering, infrastruktur och bostäder är ofta nödvändiga för att realisera de värden som etableringarna kan ge. Om kommunerna saknar incitament kan det innebära att Sverige inte kan ta emot vissa investeringar, därmed riskeras sämre tillväxt än om kommunerna hade haft andra incitament. Regeringen lämnar därför ett tilläggsuppdrag till Accelerationskontoret att utreda om det finns behov av, och i så fall lämna förslag på hur, staten kan underlätta för kommuner att växa.

Miljötillståndsprocesser ska vara enkla, effektiva och förutsägbara – 328 instanser för miljöprövningsärenden ersätts med en instans
Långsamma tillståndsprocesser är ett hinder för industrietableringar. Investeringar till ett värde av cirka 240 miljarder kronor befinner sig i en tillståndsprocess enligt Accelerationskontoret och den samhällsekonomiska effekten av långsamma miljötillståndsprocesser beräknas enligt Svenskt Näringsliv uppgå till 50 miljarder kronor. Industristrategin betonar vikten av att verka för en enklare, mer jämn och effektiv tillståndsprocess i hela landet. Det kan uppnås genom att miljötillstånd söks via en samlad instans. Miljötillståndsutredningen har i sitt betänkande föreslagit en ny miljöprövningsmyndighet. Förslaget tas vidare och bereds inom Regeringskansliet.

Industrin är grundbulten för Sveriges konkurrenskraft och samhällsbygge. Industrin är motorn som driver en stor del av svensk ekonomi framåt och spelar en väsentlig roll för det svenska samhällets utveckling och välstånd. Industrisektorn sysselsätter idag ungefär 800 000 personer och står för omkring 20 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Industrin expanderar främst utanför storstadsregionerna, och bidrar därmed till utveckling i hela landet.

Med den nya industristrategin tar regeringen ut kursen mot en teknikledande och växande fossilfri industri. Vi ska ha goda förutsättningar att öka innovationskraften och produktiviteten. Nu bygger vi Sverige starkt för framtiden.

Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister