Svenskt samarbete inför ny EU-förordning om HTA – Health Technology Assessment

Regeringen har gett Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att ta fram förslag på hur den nya HTA-förordningen kan införas så effektivt som möjligt. Förordningen syftar till att på EU-nivå effektivisera och samordna utvärdering av medicinsk teknik, det vill säga läkemedel och medicintekniska produkter. För en mer jämlik tillgång till behandling för europeiska patienter och snabbare tillgång till läkemedel och medicinteknik i hälso- och sjukvården.

Den nya HTA-förordningen ska börja tillämpas den 12 januari 2025. Med den nya EU-förordningen kommer kliniska granskningar, rådgivning och utvärderingar av nya behandlingar för ny medicinsk teknik att genomföras gemensamt på EU-nivå.
Genom att samordna arbetet finns en förväntan på att tillgängliggöra läkemedel och medicinteknik tidigare till patienter, stödja medlemsländernas arbete med utvärderingar och rådgivningar, minska den administrativa bördan samt främja innovation och tillväxt inom EU.

Ökad samverkan mellan myndigheter

I utvalda delar kommer myndigheterna att arbeta närmare tillsammans för att hantera de nya arbetssätten och skyldigheterna som följer av HTA-förordningen. Rollerna för respektive myndighet klargörs för att säkerställa bättre effektivitet, tillgång av resurser och kompetens.

Sophie Werkö, internationell samordnare vid SBU. Foto: Magnus Glans/Svartpunkt AB.

– Genom att samordna arbetet nationellt kan vi bättre säkerställa att utvärderingarna görs effektivt och täcker flera perspektiv så att resultaten blir relevanta för svenska förhållande och svenska patienter. Sverige kommer fortsatt ha en aktiv och stark position i det europeiska samarbetet och bidra till att forma hur införandet och tolkningen av förordningen nationellt ska gå till, säger Sophie Werkö, internationell samordnare vid SBU.

Föreslaget samverkansråd

Myndigheterna kommer att fortsätta arbetet med att utveckla de processer och rutiner som krävs för att nationellt kunna samarbeta för att på bästa sätt tillvarata svenska intressen samt fortsätta delta i det europeiska samarbetet. Målet är att Sverige ska vara väl rustat att möta de utmaningar och möjligheter som HTA-förordningen medför.

– I rapporten föreslår vi att det bildas ett nationellt samverkansråd för att utveckla och underlätta informationsutbyte och samarbete. Samverkansrådet blir ett forum med fokus på strategiska frågor för att säkerställa att svenska förhållanden och perspektiv beaktas och används så bra som möjligt, säger Britt-Marie Rydén, projektledare på Läkemedelsverket.

Utmaningar

Det finns flera utmaningar kopplade till genomförandet av HTA-förordningen, såsom korta tidsramar och begränsade resurser. I nuläget finns det även hinder i HTA-förordningen och nationell lagstiftning med sekretessbestämmelser som begränsar informationsdelning och därmed nationell myndighetssamverkan.

– Mot bakgrund av att HTA-förordningen är bindande och har stor betydelse för TLV och SBU:s arbete bör regeringen överväga tillägg i myndigheternas instruktioner om uppgiften att fullgöra de åtaganden som följer av HTA-förordningen. Ekonomisk ersättning behöver tillföras till myndigheterna för att kunna genomföra införandet i enlighet med de styrande momenten i förordningen. För TLV:s del handlar det även om att anpassa sina nationella processer och arbetssätt för att uppfylla de skyldigheter i förordningen som berör myndigheten, säger Anna Alassaad, senior koordinator på TLV.

1928 Diagnostics revolutionerar smittspårning av farliga patogener

Antibiotikaresistens är en av vår tids mest akuta globala hälsoutmaningar. När bakterier blir resistenta mot antibiotika riskerar tidigare behandlingsbara infektioner att bli livshotande. 1928 Diagnostics, baserat i Mölndal, Sverige, erbjuder en lösning på detta problem med sin molnbaserade 1928-plattform – ett innovativt verktyg som möjliggör snabb, exakt och skalbar analys av DNA-sekvenseringsdata från bakterier, virus och svampar. Chalmers Ventures är med och investerar i bolaget.

Företaget har under året framgångsrikt tagit in nytt kapital för att accelerera sin utveckling och expansion. Tekniken bygger på forskning vid Chalmers. Bland investerarna i den senaste rundan finns Chalmers Ventures.

– Vår vision är att bevara antibiotikans livräddande effekt samt förhindra spridning av farliga infektionssjukdomar, säger Susanne Staaf, VD och medgrundare av 1928 Diagnostics. Genom vår plattform ger vi hälso- och sjukvården verktyg för att fatta bättre beslut och förhindra spridning av resistenta bakterier.

En molnbaserad lösning för behandling och övervakning
1928-plattformen omvandlar rådata från DNA-sekvenseringsmaskiner till användbara resultat på bara några minuter. Den analyserar DNA-data med hjälp av avancerade algoritmer och kurerade databaser för att leverera insikter om antibiotikaresistens, transmissionsmönster och patogenklassificering. Plattformen möjliggör även datadelning mellan användare, vilket stärker globalt samarbete för att spåra och övervaka bakterier.

Plattformen bidrar inte bara till snabbare och säkrare behandlingsbeslut, utan fungerar även som ett verktyg för att minska sjukvårdens kostnader och förbättra infektionskontrollen. Genom ökad effektivitet och global samverkan hjälper den till att skydda antibiotikans framtid och skapa en mer hållbar användning av dessa viktiga läkemedel.

Kapital för fortsatt innovation och expansion
– Vi ser en stark potential i 1928 Diagnostics och deras teknologi, säger Håkan Krook, Investment Director på Chalmers Ventures. 1928’s lösning adresserar ett kritiskt behov inom hälso- och sjukvården och har både potential att förbättra patientvården och bidra till en mer hållbar framtid. Vi är stolta över att stödja deras arbete och ser fram emot att vara en del av deras tillväxtresa.

En lösning med global påverkan
1928 Diagnostics grundades 2014 utifrån forskning vid Chalmers tekniska högskola och har sedan dess blivit en ledande aktör inom bioinformatik för infektionskontroll. Företaget har fått internationellt erkännande, bland annat som en av World Economic Forums Technology Pioneers 2018. Med sin plattform bidrar företaget till att stärka kampen mot antibiotikaresistens och stödja framtidens sjukvård globalt.

För mer information om 1928 Diagnostics och hur deras teknik förhindrar spridningen av farliga infektioner, besök www.1928diagnostics.com.

Orexo i utvecklingssamarbete med Abera

Samarbetet är i linje med Orexos strategi att bredda användningsområdet av den pulverbaserade formuleringsteknologin AmorphOX®. Abera utvecklar mukosala vacciner och har flertalet prekliniska vaccinkandidater baserade på Aberas innovativa vaccinplattform. AmorphOX-teknologin har potential att förbättra stabiliteten och effektiviteten i Aberas vaccinkandidater.

Orexo fortsätter att utveckla sin innovativa pulverbaserade formuleringsteknologi AmorphOX för att förbättra egenskaper i nya eller existerande läkemedel. Ambitionen är att utveckla formuleringar som bidrar till att väsentligt stabilisera den aktiva substansen och möjliggöra för alternativa och mer effektiva administrations-vägar. Formuleringar baserade på AmorphOX kan användas för ett brett urval av olika aktiva substanser – allt från små molekyler och peptider till större biomolekyler, såsom vacciner.

Som ett nästa strategiskt steg för att dra nytta av skalbarheten i AmorphOX har Orexo inlett ett samarbete med Abera Bioscience som utvecklar plattformar och vacciner baserat på över 30 års forskning inom det medicinska, molekylära och mikrobiologiska området. Syftet med samarbetet är att utveckla mukosala vacciner baserade på Aberas innovativa och patenterade vaccinplattform.

I ett första steg är ambitionen att utveckla pulverbaserade intranasala vaccinkandidater med fokus på Aberas influensavaccinkandidat. Ett intranasalt influensavaccin har potential att på ett enkelt och effektivt sätt bidra till att minska smittspridning och hindra sjukdom, vilket exempelvis kan spela en viktig roll vid en eventuell framtida pandemi.

”Influensa är en virusfamilj som skulle kunna mutera och orsaka nästa pandemi men säsongs-influensa är redan idag ett stort problem där vaccinerna ofta inte är tillräckligt effektiva. Orexo har en imponerade kunskap och teknologi inom pulverformuleringar som kompletterar vår expertis inom vaccinutveckling på ett utmärkt sätt. Deras innovativa teknologi, AmorphOX, har bevisats förbättra egenskaperna hos ett brett urval av olika aktiva substanser. Det finns därför stor potential inom detta område och vi kommer kunna ta många viktiga utvecklingssteg närmast året”, säger Maria Alriksson, VD på Abera Bioscience.

Samarbetet finansieras av Abera genom olika bidrag som bolaget erhållit från främst CEPI (the Coalition for Epidemic Preparedness Innovation).

Robert Rönn, SVP and Head of R&D på Orexo, säger: ”Abera har en innovativ och lovande vaccinplattform för utveckling av mukosala vacciner vilket också bekräftas i och med deras nyliga finansiering från CEPI. Samarbetet är helt i linje med vår strategiska utveckling av AmorphOX-plattformen och genom samarbeten förstå potentialen och värdet av vår teknologi. Vi ser fram emot samarbetet med Abera där våra erfarenheter och teknologier kompletterar varandra på ett utomordentligt sätt.”

Incyte Nordic Grant for Hematological Research till forskning inom AML och lymfom

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden. I år går stipendiet till forskning inom akut myeloisk leukemi (AML) och maligna lymfom. Stipendiet är på totalt 400 000 kronor och delas mellan forskarna Daniel Tuyet Kristensen, Avdelningen för Hematologi och Molekylärmedicin (MOMA), Aarhus Universitetssjukhus, Danmark och Albin Österroos, Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP), Uppsala Universitet, Sverige.

Daniel Tuyet Kristensens tilldelas stipendium för sin forskning som fokuserar på att etablera och utnyttja REFORM-AML, en omfattande databas som integrerar kliniska, patologiska och molekylära data från alla patienter med akut myeloisk leukemi (AML) i Danmark. Genom att analysera data från REFORM-AML kommer behandlingsresultat för olika patientgrupper, inklusive effekterna av nya målinriktade läkemedel undersökas. Projektet kommer också att studera resursanvändning inom vården och lägga grunden för ett utökat nordiskt samarbete inom AML-forskning.

AML är den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna i Danmark, med cirka 300 nya fall årligen och en medianålder på 70 år vid diagnos. Trots framsteg inom kemoterapi, stamcellstransplantation och understödjande vård förblir prognosen svår, särskilt för äldre patienter, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och utveckling av nya behandlingsstrategier baserade på en djupare förståelse av sjukdomens genetiska komplexitet. Forskningsprojektet syftar således till att kartlägga trender inom diagnostik och behandling av akut myeloisk leukemi (AML), med fokus på genetiska undergrupper av sjukdomen

– Incyte-anslaget gör det möjligt för mig att fortsätta min egen forskning och handleda nya forskare parallellt med min kliniska specialistutbildning inom hematologi. Jag hoppas att anslaget kan lägga grunden för många års arbete med dessa unika data som jag har samlat in under min doktorandtid, säger Daniel Tuyet Kristensen, MD, Avdelningen för Hematologi och Molekylärmedicin (MOMA), Aarhus Universitetssjukhus (AUH), Danmark.

Incyte stipendiet delas med Albin Österroos, vid Uppsala Universitet, vars forskning fokuserar på maligna lymfom, specifikt mantelcellslymfom (MCL) och behandlingsrelaterad akut myeloisk leukemi (t-AML). Hans projekt syftar till att förbättra precisionsbehandling och prognos för dessa sjukdomar genom att använda avancerade molekylära analysmetoder, befolkningsbaserade register och läkemedelsscreening.

– Min forskning fokuserar på att utveckla individanpassade behandlingsstrategier för malign blodcancer, särskilt akut leukemi och maligna lymfom, genom att integrera kliniska data med avancerade molekylära och dataanalytiska metoder på patientprover. I slutändan strävar jag efter att förbättra patienternas överlevnad och livskvalitet genom precisionsmedicin som är skräddarsydd efter de unika egenskaperna hos varje patients cancer säger Albin Österroos, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP), Uppsala Universitet.

Genom en fördjupad förståelse för de molekylära mekanismerna bakom MCL och t-AML, banar denna forskning väg för möjligheten till betydande framsteg inom hematologivården. De nya insikterna kan leda till förbättrad diagnostik och individanpassade behandlingsstrategier. Projektet utnyttjar de senaste sekvenseringsteknologierna och omfattande läkemedelsscreeningdata för att identifiera nyckelmolekyler och signalvägar, vilket öppnar för utvecklingen av effektivare och mer riktade terapier för dessa svårbehandlade lymfom.

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research delas ut varje år för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Det är oerhört givande att vi årligen kan stödja banbrytande hematologisk forskning i Norden på detta sätt. Genom vårt engagemang bidrar vi inte bara till att främja innovation i regionen, utan också till att skapa ny kunskap som kan leda till förbättrade behandlingsmöjligheter för patienter med hematologiska sjukdomar, säger Erik Fromm, Nordenchef för Incyte Biosciences.

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av dessa sjukdomar.

Vid årets utlysning inkom ett stort antal kvalificerade ansökningar från forskare vid flera ledande svenska universitet och institutioner. Av dessa beviljas 21 projekt anslag, från 100 000 kronor och uppåt. Forskningen som nu får stöd täcker ett brett spektrum av områden, från precisionsmedicin och nya terapier för aggressiva cancerformer till innovativa insatser för att förebygga allergier hos barn.

”Det är med stor stolthet vi ser hur våra insamlade medel går till forskning som kan göra verklig skillnad för framtidens behandlingar. Jag vill rikta ett varmt tack till våra givare. Deras gåvor till Cancer- och allergifonden är en investering för en friskare framtid, och det är tack vare deras generositet som vi nu kan dela ut 3,6 miljoner kronor till den livsviktiga forskningen”, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och allergifonden.

De 21 forskningsprojekt som tilldelas medel är:

Professor Adnane Achour, Karolinska Institutet  
Utveckling av en ny generation T-cellsaktiverare för specifik målsökning av tumörassocierade HLA/peptidkomplex

Professor Anders Österborg, Karolinska Institutet                      
Precisionsbehandling av KLL och lymfom: Translationella studier, real-world analyser och egna vaccinstudier

Docent Anna Nopp Scherman, Karolinska Institutet
Kan förbättrad diagnostik och behandling av mjölk- och äggallergi minska matallergier och astma hos barn?

Professor Asgeir Jakola, Göteborgs universitet
Bättre diagnostik av hjärntumörer med vätskebiopsier

Docent Caroline Nordenvall, Karolinska Institutet
CRCBaSe 2.0 – i kampen mot kolorektalcancer

Docent Charlotte Ebeling Barbier, Uppsala universitet
Fördjupad kartläggning av hepatocellulär cancer för förbättrad behandlingseffekt

Docent Ellen Tufvesson, Lunds universitet
Neutrofiler i astma – subtyper och respons på biologisk behandling

Professor Eva Sverremark-Ekström, Stockholms universitet
Tarmflora och immunologisk profil vid allergi- respektive toleransutveckling

Professor Eva Sverremark-Ekström, Stockholms universitet

Docent Hans Grönlund, Karolinska Institutet
Personlig immunterapi mot cancer

Docent Hans Grönlund, Karolinska Institutet

Docent Helen Kaipe, Karolinska Institutet
Tumörspecifika T-celler i pankreascancer

Professor Emeritus Håkan Mellstedt, Karolinska Institutet
ROR1 och fraktalkin receptorerna som målstrukturer för individanpassad PrecisionsCancerMedicin (PCM)

Docent Isabella Artner, Lunds universitet
HOX genernas funktion i bukspottkörtelcancer

Docent Isabella Artner, Lunds universitet

Docent Jenny Hallgren Martinsson, Uppsala universitet
Kan cirkulerande mastcellsprogenitorer eller FceRI+ monocyter förutsäga framgångsrik allergen immunoterapi?

Docent Jenny Hallgren Martinsson, Uppsala universitet

Professor Katalin Dobra, Karolinska Institutet
Identifiering av nya biomarkörer för tidig diagnos och målriktad behandling av lungtumörer och trippel-negativ bröstcancer

MD, PhD Marco Gerling, Karolinska Institutet
Nya sätt att mäta tumöraktivitet och anpassa cancerbehandling

Professor Maria Jenmalm, Linköpings universitet                        
Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?

Professor Maria Jenmalm, Linköpings universitet     

Professor Marianne Quiding Järbrink, Göteborgs universitet
Utvärdering av MAIT celler som immunterapi mot tjocktarmscancer

Professor Marianne van Hage, Karolinska Institutet                   
Kliniska implikationer av sensibilisering mot kolhydraten α-Gal

Professor Mikael Björnstedt, Karolinska Institutet
Nya selenbaserade strategier för att behandla resistent cancer

Professor Susanne Gabrielsson, Karolinska Institutet
Extracellulära vesiklar som biomarkörer och mål för terapi i urinblåsecancer

Docent Toshima Parris, Göteborgs universitet
Molekylär och klinisk karakterisering av HER2låg och HER2ultralåg bröstcancer

Docent Toshima Parris, Göteborgs universitet

Med anslagen hoppas Cancer- och allergifonden bidra till livsviktiga genombrott i kampen mot cancer och allergisjukdomar, som påverkar så många människor varje år.

För mer information om de projekt som beviljats anslag eller för att bidra till fortsatt forskning, besök vår webbplats på www.cancerochallergifonden.se.

Glädjande resultat i svensk cancervård

Regeringen har beslutat att betala ut 182,5 miljoner kronor till regionerna efter att samtliga uppfyllt det nationella målet för standardiserade vårdförlopp (SVF). Detta görs enligt överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård.

– Det är mycket positivt att alla regioner nu uppfyller inklusionsmålet för tredje året i rad. Det visar att arbetet för en mer jämlik cancervård fortsätter och att vi kan följa upp vården bättre. Det är också glädjande att uppfyllelsen av ledtidsmålet ökar för första gången sedan pandemin, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

När standardiserade vårdförlopp infördes i Sverige sattes två nationella mål: ett inklusionsmål och ett ledtidsmål. Inklusionsmålet innebär att 70 % av alla cancerpatienter ska utredas enligt ett SVF och ledtidsmålet innebär att 80 % av dessa utredningar ska ske inom de angivna ledtiderna.

Hösten 2022 uppnådde samtliga regioner för första gången inklusionsmålet. Målet uppfylldes även under 2023 och nu 2024. Därför får Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 182,5 miljoner kronor till regionerna för fortsatt arbete med SVF.

Den nationella måluppfyllelsen av ledtidsmålet var 40 % under 2023. Under första halvåret 2024 har uppfyllelsen ökat till 45 %, vilket är den högsta uppfyllelsen sedan covid 19-pandemin.

I november presenterades förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi för att ytterligare förbättra cancervården och öka överlevnaden. Förslaget inkluderar bland annat insatser för att stärka det hälsofrämjande arbetet, öka patientcentreringen och harmonisera SVF. Förslaget är på remiss till den 17 mars.

Johan Liwing ny vd för Lipigon

Lipigon Pharmaceuticals meddelade i helgen att bolagets styrelse har utsett Johan Liwing till ny verkställande direktör och  tillträder positionen den 16 december.

Johan Liwing (f. 1974) är civilingenjör från KTH och är idag vd för cancerdiagnostikbolaget Prosmedic Sweden. Dessförinnan har han bland annat arbetat som vd för XNK Therapeutics och i ett antal ledande roller inom Johnson & Johnson-koncernen, såväl i Sverige som internationellt.

”Vi är väldigt glada över att kunna välkomna Johan Liwing som ny vd och för nu en dialog med hans företrädare Stefan K. Nilsson med målet att kunna definiera en fortsatt central roll för honom i bolaget. Johans mångåriga erfarenhet inom life science-branschen och hans dokumenterade förmåga att bygga starka relationer med kommersiella partners är av stort värde för Lipigon i ett skede där allt mer fokus kommer att ligga på affärsutveckling”, säger Lipigon Pharmaceuticals styrelseordförande, Lars Öhman.

Lipigon driver för närvarande en klinisk fas II-studie som syftar till att utvärdera säkerhetsprofilen för läkemedelskandidaten Lipisense® samt att ge en tidig indikation om dess effekt på ett flertal biomarkörer. Ett positivt utfall skulle öppna flera olika strategiska vägar för att ta projektet vidare mot en kommersialisering.

”Min främsta uppgift som vd i Lipigon är att säkerställa en snabb progress i fas II-studien av Lipisense och samtidigt öka bolagets fokus på affärsutveckling för att kunna dra full nytta av ett positivt utfall i studien. Det finns ett betydande behov av effektivare behandlingar mot kraftigt förhöjda blodfetter och Lipisense har unika egenskaper som ger potential att avsevärt förbättra patienternas livskvalitet”, säger Johan Liwing, Lipigon Pharmaceuticals tillträdande vd.

Johan Liwing, Lipigon Pharmaceuticals tillträdande vd.

Forskningen firades i trippel helix på Nobeldagen

På Nobeldagen den 10 december riktar världen sin uppmärksamhet mot Sverige när vi firar de enastående prestationerna hos Nobelpristagare och de enorma bidrag som gjorts för mänskligheten genom banbrytande forskning. I Alfred Nobels anda och i samband med de många prestigefyllda festligheterna under Nobelveckan i Stockholm, firades forskningen med en högnivålunch för att hedra och vidare främja målet med Nobelprisbelönad forskning. Och sätta samverkan i trippel helix modell i fokus.

The Nobel Day Luncheon hölls i hjärtat av svensk akademisk excellens på fakultetsklubben Svarta Räfven, högst upp i Aula Medica på Karolinska Institutet. Här samlades dryga 80 personer, en utvald och framstående grupp av forskare, företagsledare, ledare och visionärer från akademi, industri, vård, politik och patientrepresentanter. Evenemanget är en hyllning till forskning, med ett tydligt fokus på kraften i samarbete, för att driva vetenskapliga upptäckter och innovationer, diagnostiska och terapeutiska genombrott samt teknologiska framsteg inom hälso- och sjukvården.

The Nobel Day Luncheon arrangerades av Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet och Ulrika Nyberg, Pharma Industry Publishing i partnerskap med BD och EY.

Största forskningsproppen någonsin

Forsknings- & innovationspropositionen: Regeringen satsar 6,5 miljarder på forskning och innovation inom Life Science för att stärka den globala konkurrenskraften och accelerera hälsofrämjande utveckling.

Regeringen presenterar i forskningspropositionen för 2025–2028 en omfattande satsning på forskning och innovation med målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer. Life Science lyfts fram som ett centralt område för att möta nationella och globala hälso-utmaningar, där Sverige har starka förutsättningar att bidra med banbrytande forskning och innovation.

Utbildningsminister Johan Pehrson vid pressträffen den 12 december.

För att stärka Sveriges position inom Life Science och relaterade områden föreslås långsiktiga investeringar i avancerad forskningsinfrastruktur som SciLifeLab, MAX IV och ESS, vilka är avgörande för forskning av högsta kvalitet inom bioteknik, medicin och hälsa. Dessa infrastrukturer erbjuder unika möjligheter för utveckling av nya läkemedel, diagnostik och andra teknologiska innovationer.

I propositionen framhålls behovet av praktiknära forskning inom hälsoområdet för att effektivt hantera komplexa samhällsutmaningar, både nationellt och globalt. Det innebär satsningar som stärker kopplingen mellan forskning och praktisk tillämpning i vård och omsorg. Detta är särskilt viktigt inom Life Science-sektorn, som utgör en viktig motor för innovation och ekonomisk tillväxt i Sverige.

En central del av regeringens strategi är att öka Sveriges deltagande i internationella forskningssamarbeten, inklusive EU:s ramprogram för forskning och innovation. Genom att främja samarbete och utbyte stärker Sverige sin position som ett attraktivt land för forskningsinvesteringar, vilket är avgörande för Life Science.

Propositionen anger att forskningsanslagen ska öka successivt med totalt 6,5 miljarder kronor fram till 2028. Även om en exakt siffra för Life Science-sektorn inte specificeras, framgår det att betydande resurser riktas mot hälsoområdet och forskningsinfrastruktur med relevans för sektorn.

Sammanfattningsvis innebär propositionen en ambitionshöjning för forskning och innovation inom Life Science, med fokus på excellens, internationalisering och banbrytande teknologi. Detta görs genom investeringar i infrastruktur, praktiknära forskning, internationellt samarbete och strategiska satsningar på att stärka Sveriges konkurrenskraft i en global kontext.

Ett steg mot färre Regioner?

Regeringen har i veckan meddelat att en ny delegation för effektivitet inom hälso- och sjukvården kommer att inrättas. Målet är att stärka användningen av skattemedel och skapa förutsättningar för en mer hållbar och effektiv vård. Delegationen ska analysera, föreslå åtgärder och sprida goda exempel på hur verksamheter kan effektiviseras, samtidigt som den fördelar ett tillfälligt statsbidrag för omstrukturerings- och effektiviseringsåtgärder. Är detta ett första steg mot färre Regioner månne?

Ett betydande statsbidrag

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit ett tillfälligt statsbidrag på 250 miljoner kronor per år under perioden 2025–2030, vilket totalt innebär en satsning på 1,5 miljarder kronor. Regioner och samverkande regioner kommer att kunna ansöka om detta bidrag, där prioritet ges till projekt som förväntas ge störst effektiviseringseffekt.

Erik Slottner, civilminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– För att regionerna ska kunna fortsätta att leverera vård av hög kvalitet under ekonomiska utmaningar behöver de kontinuerligt arbeta med att förbättra effektiviteten i verksamheten. Genom delegationen och det tillfälliga statsbidraget kan staten stödja regionerna i detta viktiga arbete, säger civilminister Erik Slottner.

Delegationens uppdrag

Delegationen, som får namnet Delegationen för en effektiv hälso- och sjukvård, kommer att fungera som ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet. Dess uppdrag är att:

  • Bistå med analyser och expertis.
  • Föreslå konkreta åtgärder för ökad effektivitet inom vården och dess administration.
  • Sprida goda exempel på framgångsrika omstrukturerings- och effektiviseringsinitiativ.

Genom att koppla delegationens arbete till ett statsbidrag skapas ekonomiska incitament för regionerna att genomföra långsiktigt hållbara förbättringar.

Delegationens ledamöter

Ledarskapet för delegationen är en central del av dess framgång. Ordförande blir Clas Rehnberg, professor vid Karolinska Institutet och en välkänd expert inom hälsoekonomi. Övriga ledamöter inkluderar Sari Ponzer, Lena Furmark, Sara Spjuth, Jonathan Siverskog, Niclas Johansson och Peter Alvinsson, alla med gedigen erfarenhet inom vård och administration.

Ett viktigt steg för framtiden

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, med ökande kostnader och krav på högkvalitativ vård trots begränsade resurser. Regeringens initiativ att skapa en delegation och ett riktat statsbidrag kan bidra till att möta dessa utmaningar genom att stödja regionerna i deras effektiviseringsarbete.

Det återstår nu att se vilka projekt som kommer att prioriteras och vilka resultat denna satsning kommer att leverera. Med tydliga mål och starkt ledarskap kan delegationen bli en viktig kraft för att stärka svensk hälso- och sjukvård i en tid av förändring och prövning.

 

 

Prenumerera